Reviderad nov 2011 Likabehandlingsplan För Racklöfska skolan F-6 Läsåret 2011-2012 1 Reviderad nov 2011 Innehållsförteckning Inledning s3 Syfte s3 Ansvar och vision s3 Ny lag s3 Läroplanen s4 Vad betyder orden s4 Nulägesanalys s6 Mål s6 Förebyggande arbete mot kränkande behandling s6 Om situationer uppstår s7 Att utreda, åtgärda och dokumentera kränkande behandling Kvalitetssäkring s7 s8 Förankring s8 Kompetensutveckling s8 Uppföljning/revidering s8 Till dig som förälder s8 Skolans likabehandlingsteam är under perioden: Torbjörn Johansson, Barbro Lindström och Maria Eriksson 2 Reviderad nov 2011 Inledning Denna likabehandlingsplan gäller för elever och anställda på Racklöfska skolan F-6 i Järpen. I begreppet skola innefattas även skolbarnsomsorg och förskoleklass. I nedanstående text används både begreppen barn och elever. Med samlingsbenämningen personal menas alla anställda på skolan. På Racklöfska skolan F-6 ska alla barn känna sig trygga och lika mycket värda. Alla har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor där man ser olikheter som en tillgång. Aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling ska genomsyra skolan. Arbetet ska ske i samverkan mellan barn, hemmen samt personal. Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka, utreda och följa upp diskriminering och kränkningar på Racklöfska skolan F-6 Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att främja elevers lika rättigheter oavsett; kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck (ny from 2009) ålder (ny from 2009) samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Ansvar och vision All personal och alla barn samt deras föräldrar har ett ansvar för att arbeta mot diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling. Rektor har det yttersta ansvaret för att denna plan upprättas och följs. Vår vision är att ingen form av kränkande behandling skall förekomma på Racklöfska skolan F-6. Ny lag Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola samt vuxenutbildning. Diskrimineringen är förbjuden oberoende av diskriminerande avsikt och oberoende av om det är fråga om direkt eller indirekt diskriminering. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. 3 Reviderad nov 2011 Läroplanen Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt (Lgr11, s. 11). Vad betyder orden? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba både barn, ungdomar och vuxna. En kränkning kan äga rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Utgångspunkten är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska Slag Knuffar Sparkar Stölder Skvaller Förtal Verbala Hot Ord Suckar Viskningar Grimaser Psykosociala Utfrysning Tystnad Blickar Miner Fortsättning sid 5 4 Text- och bildburna Klotter Brev E-post, SMS, MMS etc. Reviderad nov 2011 Diskriminering Är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Etik Avser våra reflektioner över mänskliga värderingar och dess grund och handlar om det som vi betraktar som gott och ont, dvs vilka värden vi ansluter oss till. Fördomar Är motviljor som bygger på negativa generaliseringar. Främlingsfientlighet Avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Homofobi Är en motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet. Mobbning Är när en eller flera personer systematiskt trakasserar en annan person/grupp fysiskt och/eller psykiskt vid upprepade tillfällen under lång tid. Normer Säger hur vi ska handla i enlighet med etiska ställningstaganden/värderingar. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och i och med det lovliga att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller anspelar på sexualitet. Direkt diskriminering Indirekt diskriminering En elev missgynnas och det har en direkt koppling till eleven som person. Om skolan har en regel som verkar neutral men i själva verket gör att vissa elever missgynnas. 5 Reviderad nov 2011 Nulägesanalys Stämningen på skolan är mycket positiv och god. Elever och personal har tillsammans hittat former som ger alla en grundtrygghet i sin skolvardag. Mål På Racklöfska skolan F-6 ska alla känna att de får vara med och ha: sin kropp, sitt namn, sitt utseende, sina kläder och sina saker ifred. Förebyggande arbete mot kränkande behandling För att nå våra mål vill vi; att vuxna och elever vågar reagera på retningar, kränkningar och mobbing, att vuxna är med eleverna på raster, pauser och vid matsituationen att vi har ett likabehandlings team bland vuxna. att vi minst 1ggr/år gör en områdeskartläggning för att få kännedom om otrygga platser att vi regelbundet diskuterar hur vi är mot varandra Det förebyggande arbetet anpassas utifrån barnens ålder och mognad Att på temadagar och andra aktivitetsdagar göra aktiviteter tillsammans åldersblandat Det ska vara en jämn representation av flickor och pojkar vid elevdemokratiska råd. Verksamheten skall läggas upp på ett sätt som engagerar båda könen. Alla barn skall ges samma möjlighet att komma till tals. Personalen ska vara positiva föredömen, ha ett tydligt förhållningssätt och kontinuerligt föra diskussioner kring värdegrundsfrågor. Vi skapar trygghet genom vuxennärvaro vid olika situationer i barnens vardag. Vi erbjuder vuxenstyrda lekaktiviteter vid utevistelse/rast. Vi skapar gemenskap genom bl.a. aktiviteter, lekar, samlingar och temadagar där olikheter och likheter lyfts fram som något positivt, samt att mångfalden i barngruppen skall uppmuntras och synliggöras. Arbetslagen skall samarbeta med föräldrarna och diskutera regler och förhållningssätt. Föräldrarna skall ges möjlighet att vara delaktiga i verksamheten genom bl.a. kontaktbok, veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Vi organiserar verksamheten så det skapas förutsättningar att dela in barnen i mindre grupper. På så sätt får barnen större möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter och att lyssna på andra barn och vuxna. Vi kan använda lärande samtal, kompissamtal, tjejsnack, killsnack mm. Regelbundna klassråd och elevråd. Arbete med individuella utvecklingsplaner. Kontinuerligt arbete i elevvårdsteam. Medvetet val av arbetsmaterial och läromedel. Varje barn är samtliga vuxnas ansvar I den dagliga dialogen med barnen är vi lyhörda för stämningar och inbördes relationer. Vi har ett aktivt och utforskande rastvärdskap med ansvar för olika delar av skolgården. 6 Reviderad nov 2011 Om situationer uppstår Att utreda, åtgärda och dokumentera kränkande behandling Steg 1 Enstaka kränkande beteende/diskriminering Steg 2 Upprepat kränkande beteende/diskriminering Steg 3 Svårigheter kvarstår Barn- barn Att uppmärksamma och genom ”hur frågor” samtala med berörda parter. Att tydligt markera att beteendet inte accepteras. Vi löser konflikter med hjälp av trepartssamtal. Vidtagna åtgärder dokumenteras Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. Genomför steg 1 Likabehandlingsteamet kopplas in. Händelserna lyfts i arbetslaget och dokumenteras. Arbetslaget informerar rektor. Åtgärdsprogram upprättas. Kontakt med berörda föräldrar tas för samtal med ansvarig pedagog Arbetslaget ansvarar för vidare observation och dokumentation. Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. Fortsätter beteendet kan ärendet gå vidare via rektor till CRT, skolchef, socialtjänst eller polis. Regelbunden uppföljning. Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. Vuxenbarn Lyssna in situationen, ta den vuxna åt sidan för att fråga hur hon/han tänker. Alla diskussioner mellan personalen om kränkningar ska ske utan barnens närvaro. Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. Genomför steg 1. Lyfta likabehandlingsplanen och diskutera runt värdegrund/ arbetssätt. Rektor informeras. Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. Rektor kontaktas. Rektor kallar till möte med det berörda arbetslaget. Rektor tar beslut om vidare åtgärder och uppföljning, samt att detta dokumenteras. Uppföljningsdatum bestäms av de berörda parterna vid varje tillfälle. 7 Reviderad nov 2011 Kvalitetssäkring Förankring Barnen skall göras delaktiga i likabehandlingsplanen genom den dagliga verksamheten. Föräldrar informeras vid inskolningssamtal, föräldramöten och föräldraråd. All personal ska känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Vikarier och nyanställd personal informeras av handledare eller mentor. Lärarstudenter informeras av sin lokala lärarutbildare (LLU). Kompetensutveckling Fortbildning runt: Lösningsinriktad pedagogik. De sju diskrimineringsgrunderna: genus, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder Likabehandling. Reflektionsrutiner. Konflikthantering. Värdegrundsfrågor Artiklar och litteraturstudier. Tillvarata kompetenser i närområdet. Uppföljning/revidering Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras årligen. Detta sker under v.44 fortlöpande under året och vid utvärderingsdag för personalen. via föräldramöte och föräldraråd. representanter från resp. enhet och rektor träffas och sammanställer synpunkterna. Den slutgiltiga planen fastställs av rektorerna. Till dig som förälder Som förälder är det viktigt att vara medveten om att ditt barn både kan utsättas för- samt utsätta andra för kränkning. Alla måste gemensamt ta ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts- eller utsätter någon för kränkande behandlingar prata alltid med personalen. Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende – om vi inte reagerar kan det tolkas som om vi accepterar beteendet. Vid misstanke om ett barn far illa har all personal inom skolverksamheten anmälningsplikt till sociala myndigheter 8 Reviderad nov 2011 Tillbudsrapport - Kränkande behandling Datum: _________________________________________________ Plats för tillbud: _________________________________________________ Inlämnat till ansvarig Rektor: ______________________________________ Vårdnadshavare kontaktade: _______________________________________ Typ av kränkning fysiskt våld psykiskt våld verbal kränkning Inblandade Tillfällen enstaka tillfällen upprepade tillfällen elev-elev elev-vuxen vuxen-elev vuxen-vuxen Inblandade personer ____________________________ _________________________ ____________________________ _________________________ ____________________________ _________________________ ____________________________ _________________________ Beskrivning av tillbud _____________________________________________________________ _____________________________________________________________ _____________________________________________________________ _____________________________________________________________ _____________________________________________________________ _____________________________________________________________ Rapportskrivare: _______________________________________________ 9 Reviderad nov 2011 10