Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Bergviksskolan F–9 och fritidshemmet
2016/2017
Vår absoluta målsättning är att Bergviksskolan skall vara en skola där alla
elever skall vara trygga och känna sig lika behandlade oavsett kön, sexuell
läggning, etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck samt ålder. Ingen elev ska känna sig diskriminerad,
trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi tar kraftigt avstånd
från alla former av kränkningar och trakasserier.
Reviderad
2016-10-05
1
Innehåll
1. Inledning allmänt.................................................................................................................... 3
2. Skolans vision ........................................................................................................................ 3
3. Trivselenkät ht 2015 ............................................................................................................... 4
4. Vad står begreppen för? ......................................................................................................... 4
5. Kartläggning ........................................................................................................................... 5
6. Uppsikt/upptäckt .................................................................................................................... 7
7. Diskrimineringsgrunderna – främjande arbete ....................................................................... 7
a. Kön...................................................................................................................................... 7
b. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ..................................................... 8
c. Personer med funktionsnedsättning .................................................................................... 9
d. Sexuell läggning ................................................................................................................. 9
e. Könsöverskridande identitet eller uttryck ......................................................................... 10
f. Ålder .................................................................................................................................. 10
g. Annan kränkande behandling ........................................................................................... 10
h. Tillgänglighet.................................................................................................................... 10
8. Rutiner för anmälan, utredning och dokumentation på individnivå..................................... 10
9. Beskrivning hur elever och vårdnadshavare har varit delaktiga i att revidera planen mot
diskriminering och kränkande behandling ............................................................................... 11
Bilagor:
Dokumentationsblankett, bilaga 1
Trivselenkät, bilaga 2
2
1. Inledning allmänt
Planer mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla beskrivningar av vilka
insatser skolan (not. med skolan menas F-klass till och med årskurs 9 samt fritidshemmet)
arbetar med för att främja likabehandling och motverka diskriminering. Det är viktigt att
skolan ställer sig frågor kring likabehandling kopplat till diskriminerings- grunderna och att
man beslutar om åtgärder för var och en av dem. Diskrimingeringsgrunderna är kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen
(2008:567) och Skollagen (2010:800) 1:a och 6:e kap.
Dessa lagar ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder samt motverka annan
kränkande behandling. All utbildning omfattas, och annan verksamhet som omfattas av
skollagen, och gäller när elever kränker andra elever såväl som när personal kränker elever
eller när elever kränker personal.
I både Skollagen, Läroplanen för förskolan (Lpfö) samt Läroplanen för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) betonas betydelsen av att alla barn ska kunna
känna sig trygga i förskola och skola.
”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skollagen 1
kap 4 §). ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling” (Skollagen 1 kap 5 §).
Uppföljning och utvärdering
Varje höst följs planen upp, utvärderas och revideras. Arbetet sker i klassråd, elevråd,
föräldraråd och tillsammans med personalen. Beslut tas på AP-träff. Detta har skett 2012-1213, 2013-10-23, 2014-11-12, 2015-12-09 samt 2016-10-05.
Efter skolinspektionens beslut 2014-03-21 gjordes tillägg i texten, och det handlar om de
trivselenkäter eleverna fyller i under september månad (bilaga 2) samt den återkoppling
klassansvariga gör till eleverna utifrån den. Vi lade in de platser som några elever tycker
känns otrygga, vad vi ska göra för åtgärder, samt när det ska följas upp.
2. Skolans vision
Vår absoluta målsättning är att Bergviksskolan skall vara en skola där alla elever skall vara
trygga och känna sig lika behandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion,
funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Ingen elev ska känna sig
diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vi tar kraftigt avstånd från
alla former av kränkningar och trakasserier.
3
3. Trivselenkät ht 2015
Skolan upplevs rent generellt som väldigt trygg. Det är få elever som uppger att de känner sig
otrygga. Det är viktigt att återkoppla svaren till eleverna så snart enkäten ställts samman,
vilket har gjorts i år. Information till föräldrarna sker via klassansvariga samt i föräldrarådet.
Det som kommit fram är:
Korridoren som leder till biblioteket och matsalen nämns som otrygga platser av några
elever.
Åtgärd: Vuxna ska finnas där eleverna finns, det skapar större trygghet. Frågan tas upp i
fritidshemmet, klassråd och elevråd (åk 3-6 och åk 7-9) i september samt i mars månad.
Omklädningsrummen nämns som stökiga och att det är högljutt.
Åtgärd: Delningen av omklädningsrummen ska respekteras och ytterdörren ska vara låst.
Vuxna ansvarar att så sker. Om möjligt ska vuxen vara med i omklädningsrummen. Frågan
tas upp i fritidshemmet, klassråd och elevråd (åk 3-6 och åk 7-9) i september samt i mars
månad.
Utvärdering 2016: Detta har följts. Trivselenkät ht 2016 är nyss genomförd. Resultatet med
åtgärder läggs som bilaga senare.
4. Vad står begreppen för?
Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
Diskriminering
innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna
- kön
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- ålder
- tillgänglighet
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Ett exempel på direkt diskriminering kan vara att en flicka nekas
elevens val i textilslöjd med motiveringen att det redan är så många flickor i gruppen. Ett
exempel på indirekt diskriminering kan vara att skolan har en allmän bestämmelse att man
serverar alla elever samma mat. Då diskriminerar man indirekt de elever som p g a av t ex
allergi eller religion behöver äta annan mat. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i
juridisk mening.
Sakliga skäl för särbehandling
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte
indirekt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Trakasserier
Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av
de nämnda diskrimineringsgrunderna.
4
Kränkande behandling
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan utföras av en
eller flera personer och riktas mot en eller flera. Mobbning är en form av kränkande
behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och
med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Skolpersonals
befogade tillrättavisningar för att upprätthålla ordning och god miljö är inte kränkande
behandling, även om en elev kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Gemensamt för
trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan t ex vara
• Fysiska (slag, knuffar, sparkar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (även som lappar, fotografier och sociala medier)
5. Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
för att kunna vidta relevanta åtgärder och förhindra att det sker i framtiden.
Aktiviteter
• Varje klasslärare ansvarar för att eleverna fyller i skolans trygghetsenkät och sammanställer
sedan klassresultatet, samt vidtar åtgärder vid behov. Likabehandlingsgruppen går igenom
sammanställningarna, samt de ritningar som eleverna fått kryssa för eventuellt otrygga platser.
De platserna ingår sedan i den slinga rastvakterna går förbi varje rast.
Likabehandlingsgruppen sammanställer sedan hela skolans resultat.
Sammanställningen ligger sedan till grund för diskussion och eventuella förebyggande
åtgärder som likabehandlingsgruppen tar fram.
Tidpunkt för enkät:
I slutet av september
Ansvar:
Rektor
Utvärdering/uppföljning: November
Uppföljning:
2016: Arbete pågår. Alla klasser har precis gjort enkäterna.
2015: Enkäterna fylldes i av eleverna i alla klasser i september månad och återkopplades av
ansvariga lärare. Diskussion i klassråd och elevråd. Genomgång i skolans
likabehandlingsgrupp den 21 oktober. Se rubrik ”Trivselenkät ht 2015”.
2014: Enkäterna fylldes i av eleverna i alla klasser i september månad och återkopplades av
ansvariga lärare. Diskussion i klassråd och elevråd. Genomgång i skolans
likabehandlingsgrupp 5 november, som kompletterade denna plan med en ny rubrik
”Trivselenkät 2014”.
2013: Enkäterna fylldes i av eleverna i alla klasser i oktober månad och återkopplades av
ansvariga lärare. Vi diskuterade resultatet i skolans likabehandlingsgrupp 5/2 2014, samt den
9/4 2014. Den 7 maj gick vi igenom resultatet av kommunens digitala trivselenkät som
eleverna fyllde i under mars månad. Den gicks sedan igenom på AP- träffen den 8 maj.
• Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen samt vid föräldramöten.
Tidpunkt: En gång per termin.
Ansvar:
Klasslärare/mentor
Uppföljning:
5
2016: Det har skett vid utvecklingssamtal och föräldramöten på F-6. På föräldramöte med
blivande åk 7.
2015: Det har skett vid utvecklingssamtal och föräldramöten på F-6. På föräldramöte med
blivande åk 7.
2014:
2013:
• Dokumentationen gällande likabehandlingsarbetet granskas av likabehandlingsgruppen.
Tidpunkt: November i samband med utvärdering av enkät
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Dokumentationen har granskats och diskuterats kontinuerligt under året.
2015: Dokumentationen har granskats och diskuterats kontinuerligt under året.
2014: Dokumentationen har granskats och diskuterats kontinuerligt under året.
2013: Dokumentationen har granskats och diskuterats kontinuerligt under året.
• Granskning av skolans värdegrund. Värdegrundshäftet utvärderas och revideras vid behov i
samråd med elever och vårdnadshavare.
Tidpunkt: September/oktober
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Granskning och utvärdering har skett i elevråden 3-6 och 7-9, i föräldrarådet och med
personalen.
2015: Granskning och utvärdering har skett i elevråd i åk 3-6 den 4 september, i åk 7-9 den
28 augusti, i föräldrarådet under hösten och på AP-träff med personal den 9 december.
2014: Granskning och utvärdering har skett i elevråd i åk 3-6 den 4 september, 29 september
och 6 november. I åk 7-9 den 29 augusti och den 1 oktober, samt i föräldraråd den 17
september, där det bestämdes att likabehandlingsplanen och värdegrundshäftet skulle mailas
till representanterna som i sin tur skulle maila vidare till föräldrarna i sina klasser för att få
in synpunkter som skulle mailas till rektor senast den 24 oktober.
2013: Granskning och utvärdering har skett i elevråd i åk 3-6 den 12 september och den 25
september i åk 7-9, samt i föräldrarådsmöte den 11 september.
• Resultatet av kartläggningen presenteras för elever via elevråd, vårdnadshavare via
föräldraråd och för personal. Utifrån resultatet av kartläggningen och i jämförelse med
resultatet från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av elever, vårdnadshavare
och personal.
Tidpunkt: September/oktober
Ansvar:
Rektor, likabehandlingsgrupp och klasslärare/mentorer
Uppföljning:
2016: Arbete pågår.
2015: Resultatet har presenterats i alla klasser i september månad. Diskussion har skett i
klassråd och elevråd. En genomgång har gjorts i skolans likabehandlingsgrupp den 21
oktober.
2014: Resultatet har presenterats i alla klasser i september månad. Diskussion har skett i
klassråd och elevråd. En genomgång har gjorts i skolans likabehandlingsgrupp den 5
november, som utifrån detta kompletterade denna plan med en ny rubrik ”Trivselenkät
2014”.
2013: Resultatet har presenterats, men inga åtgärder är vidtagna.
6
• Upprättande av ny likabehandlingsplan
Tidpunkt: Oktober/ november
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Ny likabehandlingsplan upprättad och beslutad den 5 oktober.
2015: Ny likabehandlingsplan upprättad och beslutad den 9 december.
2014: Ny likabehandlingsplan upprättad och beslutad den 12 november.
2013: Ny likabehandlingsplan upprättad och beslutad den 23 oktober.
6. Uppsikt/upptäckt
Mål
Om det förekommer diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vi upptäcka
det i tidigt skede.
Aktiviteter
Därför arbetar vi med:
• Elevskyddsombud
• Rast- och bussvakter
• Homies
• Fältare
• Elevråd, som träffas varje månad
• Föräldraråd, minst tre möten under ht och två under vt
• EHT (elevhälsoteam), träffas minst varannan vecka
• Värdegrundsarbete
Tidpunkt: Varje dag hela läsåret
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
2016: Har diskuterats och följts upp i arbetslagen under vårterminen 2016 och på studiedag
13/6-16.
2015: Under 2015/16 bör vi följa upp resultat av olika insatser enligt punkterna ovan.
• Vi avsätter tid för diskussion vid minst en arbetslagsträff per termin till att ifrågasätta och
reflektera över de normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin personal,
organisation och undervisning. All personal träffas en gång per läsår för diskussion och
fördjupning i förhållningssätt till och bemötande av kränkta och kränkande elever.
Tidpunkt: En gång varje termin
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Diskussioner har skett löpande under året, men inte specifikt vid en arbetslagsträff.
2015: Diskussioner har skett löpande under året, men inte specifikt vid en arbetslagsträff.
2014: Diskussioner har skett löpande under året, men inte specifikt vid en arbetslagsträff.
2013: Diskussioner har skett löpande under året, men inte specifikt vid en arbetslagsträff.
7. Diskrimineringsgrunderna – främjande arbete
a. Kön
Mål
All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten.
Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
7
• Vi arbetar kontinuerligt med att uppmärksamma normativa påståenden om kön i
undervisningsmaterial. Vid sådana påstående kan läraren föra en öppen diskussion med
eleverna. När det är befogat ska klagomål även framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Aktiviteter
• Kommunens anställda genuspedagoger finns att tillgå vid behov.
Tidpunkt: Vid upptäckt
Ansvar:
All personal kan kontakta dessa
Uppföljning:
2016:
2015:
2014: Genuspedagogerna har arbetat med vissa klasser, t.ex. åk 2 under oktober månad.
2013:
b. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. De ska inte känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier.
Aktiviteter
• Vi arbetar med att uppmärksamma hur olika etniska grupper, kulturer och religioner
beskrivs i undervisningsmaterial. Vid etnocentriska*) påståenden kan läraren föra en öppen
diskussion med klassen. När det är befogat ska klagomål även framföras till ansvariga
utgivare för materialet.
Tidpunkt: Vid upptäckt
Ansvar:
Alla lärare
Uppföljning:
2016:
2015:
• All skolpersonal ska diskutera och arbeta fram gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera
situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse.
Tidpunkt: Varje läsår
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Ingår i ordinarie rutiner, se bl a Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2015:
• Skolavslutning kan ske i Svenska kyrkans lokaler. Om den sker där används den endast som
samlingssal (icke konfessionell)
Uppföljning:
2016: Skolavslutningar har skett i kyrkans lokaler, men på ett icke konfessionellt sätt.
2015: Skolavslutningar har skett i kyrkans lokaler, men på ett icke konfessionellt sätt.
2014: Skolavslutningar har skett i kyrkans lokaler, men på ett icke konfessionellt sätt.
2013: Skolavslutningar har skett i kyrkans lokaler, men på ett icke konfessionellt sätt.
• Arbete mot rasism och främlingsfientlighet sker kontinuerligt.
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Ingår i ordinarie rutiner, se bl a Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
8
2015:
• Skolan ska i största möjliga mån försäkra sig om att viktig information förstås av alla elever
och vårdnadshavare. Tolk erbjuds vid behov.
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Vi erbjuder tolk vid fler tillfällen nu än tidigare. Vi måste bli bättre på att bjuda in tolk
vid föräldramöten under läsåret 16/17.
2015: Vi behöver bli bättre på att erbjuda tolk på föräldramöten och vid andra tillfällen där
viktig information ges.
*) etnocentrism = benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra
kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en
överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en
uppfattning om att den egna kulturen är unik och central.
c. Personer med funktionsnedsättning
Mål
I vår skola ska inga elever känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
funktionsnedsättning, utan alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter. Som
funktionsnedsättning räknas både synliga som t ex att man använder rullstol, och sådana som
inte syns som t ex allergi, ADHD eller dyslexi.
Aktiviteter
• Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett
funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska behovet för elever med olika
funktionsnedsättningar kartläggas och beaktas.
Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret
Ansvar:
Rektor
Uppföljning:
2016: Klasskonferenser och ämneskonferenser finns inlagda i vårt kalendarium för läsåret.
Då diskuteras detta.
2015: Vi har jobbat kontinuerligt med kartläggning och extra anpassningar. Vi kan bli bättre
på att göra texter tillgängliga på elevdatorer.
d. Sexuell läggning
Mål
Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för personer med olika sexuell läggning. Inga elever
ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning,
könsidentitet eller familjebildning.
Aktiviteter
• Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuell läggning. När vi diskuterar frågor
som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bi- och
transsexualitet ingå. Vi arbetar aktivt mot homofobi.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret
Ansvar:
All personal
Uppföljning:
2016: Skolsköterskan planerar att arbeta inom detta område under läsåret 16/17.
2015:
9
2014: I februari har kurator och skolsköterska arbetat i åk 6 med detta.
e. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Mål
I vår skola skall ingen elev utsättas eller uppleva sig utsatt för diskriminering, trakasserier
eller särbehandling på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Uppföljning:
2016: Skolsköterskan planerar att arbeta inom detta område under läsåret 16/17.
2015: Frågan om könsidentitet har kommit upp och diskuterats under året.
f. Ålder
Mål
Barn i skolan får inte särbehandlas p.g.a. sin ålder såvida det inte finns ett berättigat syfte,
stöd i skollag eller förordningar för skolan. I vår skola ska ingen bli sämre eller annorlunda
behandlad eller på annat sätt missgynnas p.g.a. sin ålder.
Uppföljning:
2016:
g. Annan kränkande behandling
Mål
Inga elever i vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling.
Aktivitet
• Vi ska alltid i vår dagliga verksamhet arbeta för att belysa och bearbeta olika slags
fördomar.
Uppföljning:
2016:
h. Tillgänglighet
Mål
Alla lokaler vi nyttjar ska vara tillgängliga för alla.
Aktivitet
• Om vi nyttjar externa lokaler ska det vara ”säkrat” att alla kan vara med/delta.
Uppföljning:
8. Rutiner för anmälan, utredning och dokumentation på individnivå
Elev som upplever kränkande behandling vänder sig till personal på skolan. Utredningen ska
därefter ske skyndsamt och syfta till att få reda på kränkningens karaktär. Den ska sedan ligga
till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Omfattningen av vårt agerande styrs sedan av om
kränkningen är enstaka eller återkommande. Den enskilda läraren avgör om
likabehandlingsgruppen bör engageras och kan alltid konsultera gruppen om råd.
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller
kränkande. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. En kränkning är
inte en konflikt, men ur en kränkning kan lätt en konflikt uppstå. Därför är det viktigt att alla
vuxna har ansvar för att alltid aktivt motverka och agera vid kränkande behandling. Ingen elev
får hänvisas vidare utan de vuxna bär ansvaret för att frågan förs till rätt mottagare och att
utredning sker.
10
Den grundläggande arbetsgången är i korthet följande:
1. Den personal på skolan som ser eller får reda på att någon eller några på skolan kränkts har
skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen och se till att det skyndsamt utreds.
Ansvaret för utredningen åvilar klasslärare/mentor för den kränkta eleven.
2. Samtal sker först med utsatt elev för att få en klar bild över vad som skett. Samtalet utförs
av två ur personalen, en som för samtalet och en som antecknar.
3. Samtal sker sedan med den/de som har kränkt. Samtalsledaren berättar för den/de som
kränkt att man vet vad som skett och att beteendet och kränkningarna förväntas upphöra
omedelbart. Samtalsledaren för samtalet på ett sådant sätt att barn/elev, i möjligaste mån, själv
kan komma med en lösning så att kränkningarna upphör.
4. Berörda vårdnadshavare kontaktas och informeras. Ansvaret för kontakten åligger
klasslärare/mentor, som i sin tur kan överenskomma med annan att ta kontakten.
5. Likabehandlingsgruppen får information om misstänkt kränkande behandling.
6. Uppföljningssamtal med både förövaren och den utsatte planeras, genomförs och
utvärderas inom tre skoldagar. Fortsatt arbete enligt bilaga utredning kränkning.
7. Om kränkningen inte skulle upphöra eller om kränkningen är av grov art förs ärendet
vidare till rektor, elevhälsoteamet och vid behov polisen. I svåra fall rådfrågas utomstående
expertis. Rektor överväger och vidtar de åtgärder som behövs i varje situation.
8. Om elev känner sig kränkt/diskriminerad av någon ur personalen vänder sig elev eller
vårdnadshavare till rektor som ansvarar för utredning.
9. Varje misstanke om kränkning ska dokumenteras. Varje utredning om kränkningar och
varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Uppföljningen av varje fall ska
dokumenteras.
Denna förvaras i arkivskåp.
Uppföljning:
2016: Vid utvärderingen av planen har inga synpunkter kommit angående detta från något
arbetslag.
2015: Det har varit svårt att få till att två personer deltar i samtalet med elev.
9. Beskrivning hur elever och vårdnadshavare har varit delaktiga i att
revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling
I Bergviksskolan har eleverna arbetat med planen mot diskriminering och kränkande
behandling samt ordningsregler i klass- och elevråd. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga
genom föräldramöten och föräldraråd. Likabehandlingsgruppen har samlat in arbetslagens
synpunkter samt sammanställt dokumentet.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen.
11
