VETENSKAPLIGT PROJEKT
Grundläggande kunskaper inför högskolestudier
Skapande av en egen undersökning
Svenska 3. HT14. Thoren Innovation School.
Petrus Öhman.
KUNSKAPSMÅL
E:
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och
andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna
är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt
i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett
rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och
innehåller goda formuleringar.
C:
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och
andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är anpassade till
syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt
i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett
rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är klart och varierat
samt innehåller goda formuleringar.
A:
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från
olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra
texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl
anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt
i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett
skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert,
klart, varierat och över lag välformulerat.
UPPGIFTEN
Du är en forskare i språk som har fått i uppdrag av din professor att titta närmare på vilka
attityder det svenska folket har till olika fenomen inom språket. Alltifrån slang och svordomar
till skola och samhällsfrågor kan vara relevant.
Du skall planera och genomföra ett vetenskapligt arbete – och basera det på en
enkätundersökning.
Kom ihåg att dina försökspersoner behöver vara en heterogen grupp: kvinnor, män, gamla,
unga, rika, fattiga etc.
Din text skall följa mallen i detta kompendium för hur en vetenskaplig text skall byggas upp.
Precis som med allt annat finns det ibland goda skäl att bryta mot reglerna – men då måste
du stämma av detta med mig innan det genomförs.
Planera först ditt arbete genom att fundera på och välja ett ämne. Formulera sedan en fråga
som du skall söka bevis för och besvara i din undersökning. I detta kompendium finns sedan
en arbetsbeskrivning för hur processen kan se ut. Se till att kontinuerligt stämma av med mig
så att ditt arbete kan fortskrida som det bör.
Du kommer också att behöva läsa in dig på litteratur i ämnet som du undersöker. Vad vet vi
från tidigare forskning? Här kommer biblioteket bli ett nödvändigt redskap. Tänk på att
aktivera din källkritik!
Språket skall vara korrekt och välformulerat, och texten skall använda sig av korrekt citatoch referatteknik.
Omfång:
Typsnitt:
Radavstånd:
Ca: 4-10 sidor.
Times New Roman
1,5
Deadline:
Mailas till:
fredag 26 september, kl. 23.59.
[email protected]
Ämnet skall beröra språk på något sätt, men är annars valfritt. Några förslag presenteras på
nästa sida.
ÄMNESFÖRSLAG
1. Attityder till slangord och svordomar.
Vad tycker den svenska befolkningen om olika slangord och svordomar?
Välj ut 20-25 ord som du tror att folk kan ha speciella åsikter om. Låt ca: 50 personer
svara på frågor om orden i en enkät. Ställ frågor som undersöker de svarandes
attityder till orden.
Ser du några mönster? Spelar t.ex. kön eller ålder någon roll för hur man uppfattar
dessa ord? Reagerar försökspersonerna olika på sexuellt orienterade svordomar
jämfört med religiöst orienterade sådana? Kan man dra några slutsatser?
2. Attityder till svenskämnet.
Vad tycker egentligen gymnasieelever om skolämnet svenska? Vad uppskattar de
och vad avskyr de? Kan något förbättras? Borde något plockas bort ur kurserna?
Välj ur några delar av skolämnet svenska som du tycker är intressanta att undersöka.
Kanske väljer du delar som du själv är tveksam till eller älskar? Formulera sedan
frågor som undersöker vilka attityder dina försökspersoner har till dessa delar. Låt ca:
50 personer svara på frågor om orden i en enkät.
(Tänk på att skaffa underlag från elever från andra skolor än bara denna. Tänk också
på att det är viktigt att du får seriösa svar från dina försökspersoner.)
Ser du några mönster i svaren? Skiljer sig åsikterna beroende på t.ex. kön, program,
kurs, ålder? Kan man dra några slutsatser?
3. Läsvanor
Skolan har börjat arbeta med en strategi för att öka läsande och läslust bland
eleverna. Vi är därför i stort behov av att ta reda på vilka läsvanor våra elever har i
dagsläget. Bidra till skolans samlade kunskap och gör din rektor tacksam!
Hur mycket läser svenska gymnasieungdomar? Vad läser de? Tycker de att läsning
är något viktigt? Påverkar elevernas digitala aktiviteter deras läsande i någon
riktning? Fundera vilka frågor om elevernas läsvanor du vill ha svar på. Låt ca: 50
personer svara på frågor om orden i en enkät.
Bestäm dig för om du skall undersöka vad eleverna på vår skola tycker, eller om du
även skall fråga elever på andra skolor – utefter det behöver du välja ut en bra grupp.
Ser du några mönster i svaren? Kan man dra några slutsatser? Läser vissa grupper
mer än andra? Skiljer det sig mellan könen, programmen, åldrarna? Hur påverkar
datorer och mobiler? Spelar fritidsintressen in?
Presentera ditt arbete inte bara för mig, utan också för Caroline som kommer vara dig
evigt tacksam.
SÖKVÄGAR
Den allra säkraste metoden för att finna det man letar efter kan vara att
uppsöka ett bibliotek och fråga en bibliotekarie där. Man har då också
fördelen att en utbildad hjälper en att bedöma hur pass pålitliga de källor man
hittar är.
Stockholms stadsbibliotek låter dig söka i en mängd databaser. Du behöver
oftast bara ett bibliotekskort:
https://biblioteket.stockholm.se/att-anv%C3%A4nda-biblioteket/databaser
Du kan artikelsöka i en databas med tidningsartiklar på: http://artikelsok.se/
Kungliga biblioteket har (nästan) allt! Sveriges medborgares gemensamma
kunskapsbas. Där finner du böcker, artiklar, e-böcker m.m: http://libris.kb.se/
DIVA samlar en stor mängd uppsatser skrivna på landets universitet och
högskolor: http://www.diva-portal.org/smash/search.jsf
Internetarkivet har engelskspråkiga artiklar, böcker, ljud och filmer:
http://archive.org/
Digitalt källmaterial: http://lankskafferiet.org/for-larare/kallkritik/
Språktidningen: http://spraktidningen.se/
HUR SKALL JAG BEHANDLA MINA RESULTAT I TEXTEN?
I din inledning presenterar du vad du vill ta reda på (frågeställning).
Du presenterar också hur du skall ta reda på detta, vilket material du kommer att använda
(metod och material). Om du skall genomföra en enkätundersökning behöver din enkät visas
upp i din uppsats – gärna som en bilaga längst bak.
Presentera sedan helt objektivt de resultat du samlat ihop. Nu blir det svårare! Du får inte
förvanska eller förminska siffrorna, utan du måste presentera varje nyans – det är då man kan
dra intressanta slutsatser.
ETT PÅHITTAT EXEMPEL: Fråga 1: ”Anser du dig växa som person av att läsa?”
Hur många svarade? 60 st.
Hur många svarade ”ja”? 37 st.
Hur många av dessa var kvinnor respektive män? 20 män, 17 kvinnor.
Vilka gymnasieprogram gick dessa på? 20 natur, 17 teknik.
Hur många svarade ”nej”? 23 st.
Hur många av dessa var kvinnor respektive män? 10 män, 13 kvinnor.
Vilka gymnasieprogram gick dessa på? 10 natur, 13 teknik.
o.s.v.
Presentera dessa data som ett diagram (använd Excel). Välj mellan att ha med alla dessa
parametrar i ett diagram, eller att ha flera diagram för att visa parametrarna. Utforma
diagrammen så att det blir så tydligt och klart som möjligt för läsaren. Visa gärna procenttal i
diagrammen.
Nu är det dags att diskutera ovanstående resultat. Tack vare att du visat på flera parametrar i
svaren kan man av ovanstående data göra flera intressanta iakttagelser – några exempel:
1. Enligt siffrorna tycker en liten majoritet (37 av 60 = ca: 62%) att de växer som person av
att läsa.
2. Men än mer intressant är: Fler män än kvinnor anser sig växa av att läsa! (20 män av 37
ja-svarande = ca: 54%) Detta är siffror som inte överensstämmer med annan forskning på
området (övrig forskning visat att kvinnor i högre grad läser och uppskattar läsning – och
här visar du denna forskning via att referera till den).
3. Dessutom: Det visar sig att naturare i högre grad än teknikare anser sig växa av att läsa.
(20 av 37 ja-svarande = ca: 54%)
4. Vi kan alltså dra slutsatserna att denna undersökning visar att en liten majoritet anser sig
växa av att läsa, och att det i högre utsträckning är män och elever på naturprogrammet
som anser detta. Detta stämmer inte överens med resultat från tidigare forskning – har
något hänt i samhället? Har männen börjat läsa mer?
Excel är mycket enkelt att arbeta fram diagram i. Då kan dina diagram se ut ungefär så här:
Fråga 1: Anser du dig växa
som person av att läsa?
JA
38%
62%
NEJ
Andel män/kvinnor av de
som svarat "ja" på fråga 1.
MÄN
46%
54%
KVINNOR
Ja-svar uppdelade på
gymnasieprogram
46%
54%
TEKNIK
NATUR
Snyggt, va? Och tydligt! Men en viktig detalj saknas här: de exakta siffrorna. Vi hade ju t.ex. frågat 60
st, varav 37 svarat ”ja”, men de siffrorna saknas här. Eftersom vi i diagrammen ovan inte redovisar de
exakta antalen, utan bara procenten, så vet inte läsarna tillräckligt mycket om undersökningen. Enligt
dessa diagram kunde antal svarande lika gärna vara 60 som 60 000 – och det är stor skillnad. Om 60
000 elever var tillfrågade skulle resultatet vara häpnadsväckande – vi skulle ha siffror från en mycket
stor undersökning som pekar på att män i högre utsträckning än kvinnor anser sig växa av att läsa.
Det skulle vara sprängstoff på universiteten. Men vi har ju bara frågat 60 elever på en skola, och då är
ju möjligheten för enskilda företeelser större. Kanske har just den skolan ett ambitiöst läsprojekt
inriktat på män? Kanske har just den skolan ett fokus på humaniora och lockar till sig redan
läsintresserade elever? Eftersom underlaget (60 st.) är så litet så är det svårt att dra stora slutsatser –
men det är i alla fall ett intressant stickprov.
