Ungdomsparlamentet
Jämlikhetsutskottets motion
Hur bör Stockholm arbeta för att minska
diskriminering på grund av exempelvis etnicitet, kön,
sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller
ålder?
Bakgrund
I dagens Sverige exkluderas många grupper. Under de senaste åren
har diskrimineringen ökat. År 2015 var det 2382 fall av
diskriminering i Sverige som anmäldes, vilket var fler än tidigare
år. Av dem var majoriteten, 680 st, diskriminering på grund av
funktionsnedsättning, och nästan lika många, 663 st blev
diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet. 1
Diskriminering är när en grupp eller individ förtrycks, kränks eller
särbehandlas på grund av sitt kön, identitet, etnicitet, religion,
funktionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder.2
Det råder t.ex diskriminering hos homosexuella när det nekas till att
bli blodgivare om de haft sexuella förbindelser under det senaste
året och måste därmed leva i celibat i minst ett år innan de får
donera sitt blod. Detta på grund av att de anses vara en “större
riskfaktor” för blodsjukdomen HIV.3
Vi i Jämlikhetsutskottet tycker att det är viktigt att uppmärksamma
detta då diskriminering trotsar vår demokrati. För att uppnå
demokrati är det viktigt att alla personer ska kunna ta del av
samhället då alla grupper har stor betydelse och utgör en stor del av
Sveriges befolkning och bör därför inkluderas. För att detta ska
fungera måste man genom anpassa samhället efter alla etniciteter,
religioner, åldrar, funktionsnedsättningar och minoriteter. Det finns
allmänna platser, som t.ex skolor, som inte är anpassade nog, då det
exempelvis inte finns könsneutrala toaletter samt omklädningsrum
1
http://www.do.se/globalassets/om-do/komplement-tillarsredovisningen-statistik.pdf
2
http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/#Sexformer-diskriminering
3
http://www.sydsvenskan.se/2010-01-16/celibatkrav-farblodgivare-att-se-rott
PM
Sida 2 (5)
på alla dessa. Det finns även en brist på grundsärskolor i
förhållande till grundskolor inom Stockholms stad.4 Något måste
göras åt dessa problem och liknande för att alla ska få samma
förutsättningar och möjligheter i samhället.
För samhället har diskriminering en negativ påverkan då fler
människor känner att de blir exkluderade, vilket kan leda till
segregation och misstro för statliga myndigheter.
För individer och grupper med funktionsnedsättning kan detta
leda till ett psykosocialt lidande, som får dem att vilja avlägsna sig
från samhället som också leder till segregation.
I skolor och på arbetsplatser finns det många normer kring hur
människor inom olika grupper som exempelvis kön, etnicitet,
geografiskt ursprung och annat, ska prata, tycka, leva och bete sig.
Diskriminering i skolan och på arbetsplatser baserar sig
huvudsakligen på samhällsnormer, som grundar sig på okunskap
vilket ger upphov till fördomar som sedan ärvs vidare mellan
generationer och har en negativ påverkan på hur minoriteter och
andra grupper bemöts. Dessa följder uppstår och förblir närvarande
när skolan inte jobbar tillräckligt mycket för att förebygga
förutfattade meningar, men när skolan väl jobbar mot
diskriminering, är det ofta för akut och för sent.5
Detta leder till att skolan riskerar att bli en miljö där diskriminering
blir vanligt förekommande. Forskning visar att åren mellan 6-14, är
då barn formar sina egna åsikter och identitet.6 De blir därför
mottagliga för perspektiv som de i ung ålder inte kan se samband
mellan och koppla. Även det faktum att barn ofta umgås i grupp,
skapar hierarkier, negativt grupptryck och en irrationell
beteendekodex.7
I senare skeden kulminerar allt detta i osäkra individer som inte
känner sig representerade, möter barriärer och fortsätter att vara
oemottagliga för att ändra sitt beteende och inställning till normer.8
4
5
http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:7:0::NO
http://pedagog.stockholm.se/likabehandling/
6
https://www.princeton.edu/futureofchildren/publications/docs/09_02
_02.pdf
7
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/sociokulturelltperspektiv/grupptryck/
8
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/behavioristisktperspektiv/socialinlarningsteori/
PM
Sida 3 (5)
Senare i arbetslivet möter b.la kvinnor fördomar kring att de inte
är kompetenta nog, men trots det visar statistik att 59% av
utexaminerade personer från universitet i Europa är kvinnor.9
Normerna fortsätter att finnas när t.ex affärer delar upp
klädavdelningar för män och kvinnor, där olika kläder och färger
representerar vad respektive grupp ska ha på sig.
Statistik från Folkhälsomyndigheten visar en ökad psykisk ohälsa,
som kan vara en konsekvens av diskriminering.10 Psykisk ohälsa
har en effekt på den motivation som finns till att arbeta vilket leder
till att de flesta med psykisk ohälsa inte orkar jobba eller prestera
bra i skolan. Det ger en direkt effekt på arbetsmarknaden eftersom
arbetskraften sjunker och blir bestående av färre kompetenta. Detta
leder i sin tur till större utgifter för staten samt individen, då allt fler
sjukskriver sig och behöver sjukvård. Diskriminering har dessutom
en tendens att skapa utanförskap, inte minst bland individer men
även hos grupper. Psykisk ohälsa ökar även antalet
självmordsbenägna.11
Konsekvenserna av försämrad psykisk hälsa är följande:
För samhället innebär det en försämrad arbetsmarknad då
arbetskraften sjunker i och med sjukskrivningar och frånvaro. En
försämrad arbetsmarknad kan leda till en sämre ekonomi. Detta
leder slutgiltigt till en minskad progression av samhället. 12
För minoritetsgrupperna samt individer innebär det ett ökat antal
självmord, mindre representation på arbetsmarknaden och andra
forum samt ökad isolation från samhället, som kan leda till
segregation.
Åtgärdsförslag
Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi att ungdomsparlamentet
beslutar följande;
1. att Stockholms stad:
9
http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/quotaworking_paper_en.pdf
10
http://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-upplevelserdiskriminering.pdf.
11
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-ochpress/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa-och-stor-utsatthet-blandtranspersoner/
12
http://www.europaportalen.se/tema/jamstalldhet
PM
Sida 4 (5)
a.
Implementerar en intersektionell/genusinriktad
undervisning och rättskunskap i för- och
grundskolor.
b. Exempelvis i svenskan där språk kan analyseras från
ett normkritiskt perspektiv, kan det främja ett
inkluderande, positivt och sunt språkbruk hos barn
och ungdomar.
c. ser till att arbetsgivare och anställda inom offentlig
sektor genomgår en normkritisk-, genus-, HBTQsamt huvudsakligt intersektionellt inriktad
utbildning.
d. ser till att anställda inom offentlig sektor får
möjligheten att erhålla ett certifikat för ovan nämnda
utbildningar.
2. att Stockholms stad:
a. ger ytterligare finansiellt stöd till stödgrupper, så att
dessa kan bli större och därför öka kunskapen om
dessa genom att exempelvis hålla aktiviter.
3. att Stockholms stad anpassa för att bemöta
minoritetsgrupper genom att;
a. offentliga platser anpassas så att de inte exkluderar
utsatta grupper, platser som t.ex. toaletter,
omklädningsrum och konstruktion av byggnader.
b. att utsatta individer, grupper samt deras anhöriga ska
få möjligheten att vara delaktiga i processen av
implementeringen av dessa samt andra åtgärder som
rör dem.
4. att arbetsplatser inom Stockholms Stad:
a.
inför en ny jämställdhetsplan som inkluderar även
etnisk och religiös jämställdhet, inte bara gällande
kön. (http://www.do.se/framja-ochatgarda/arbetsgivarens-ansvar/jamstalldhetsplan/)
b. att jobbansökningar anonymiseras, för att lägga
fokus på kvalifikationer istället för exempelvis
etnicitet och kön.
PM
Sida 5 (5)
c. implementerar jämlikhetsdata som är mer frekvent
och regelbunden, för att få en tydligare bild av den
faktiska jämlikheten på arbetsplatser.
Med dessa förslag kan Stockholms elevers kunskapsnivåer
höjas.
Utbildningsutskottets ledamöter:
Amanda Westin
Anna Danielsdottir
Astrid Onno
Catherine Khallaghi
Clara Stjernholm Vladic
Daniela Nyberg Cucinelli
Hilla Alatalo
Jana Paegle
Linnea Lövgren
Rebecca Bromberg
Saga Lindholm
Sarene Sak
Zoe Saunders Åhlén
