Nr 3 2015 USA Jan

advertisement
Svenskt Kötts styrelse reste till USA för att lära sig mera om köttproduktion och marknad.
En fråga vi ville få svar på är om frihandels avtal mellan EU och USA ska ses som ett hot
eller en möjlighet?
Produktion på amerikanska feedlots där merparten av nötköttet produceras är mycket
effektivt men sker med för oss främmande metoder. Djuren hormon behandlas och
antibiotika har länge använts rutinmässigt i fodret för att förbygga att djur blir sjuka i den
tuffa miljön. Helt klart får man dock fram en mycket bra köttkvalitet med mycket
marmorerat kött.
På senare år har man fått stora problem med antibiotikaresistens. Såväl forskare som
konsumenter har uppmärksammat problemet och från nästa år ska man sluta ge antibiotika i
förebyggande syfte. Man är tydlig med att djur avsedda för den europeiska marknaden inte
får hormoner och antibiotika i tillväxtfrämjande syfte.
En stark konsument trend framför allt i de större städerna är ”kött uppfött på gräs” vilket
innebär att djuren under hela uppfödningen får gräs som en viktig del i foderstaten. Det
finns även 100 procent gräsuppfött vilket marknadsförs som mer hälsosamt eftersom köttet
är mycket magrare med en låg marmoreringsgrad.
Ett annat populärt begrepp i marknadsföring av nötkött är ”naturellt”, vilket kan kännas
märkligt när så mycket antibiotika och tillväxthormoner används i djuruppfödningen. Trots
detta visar marknadsundersökningar att en majoritet av befolkningen ser det inhemska
nötköttet som säkrare än det importerade.
I butiker i New York lyser köttet från feedlots uppfött på hormoner och antibiotika med sin
frånvaro. Istället visar stora skyltar buskapet att inga hormoner eller antibiotika används.
Köttet är gräsuppfött, gårdsmärkt eller lokalt kött från delstaten och olika typer av
djuromsorgsmärkningar. Konsumenter i städerna både på väst- och östkusten börjar ställa
krav på hur djuren är uppfödda och även krav på bättre djurvälfärd. Vad gäller djurens
välfärd ligger man enligt egen utsago 20 år efter EU och det är inte ett prioriterat område.
Däremot är livsmedelssäkerhet prioriterat och därför behandlas allt kött för den
amerikanska marknaden med bakteriedödande medel.
Lantbruksforskningen har stort politiskt stöd med en budget på cirka 10 miljarder kronor
årligen. Dessutom får forskningen mycket pengar från olika företag.
USAs köttindustri har en väldigt stark lobbyorganisation vilket vi fick känna av vid ett möte
på svenska ambassaden i Washington. Köttindustrin har ett starkt stöd från landets politiker
som ser lantbrukets potential för sysselsättningen och exportmöjligheter. Svenska politiker
måste börja stå upp för vårt lands lantbruk och se det som en framtidsnäring. Här bryter SNP
ny mark genom denna resa till USA. Vi måste lära oss omvärlden och förstå hur den fungerar
för att veta hur vi ska agera här hemma.
Det största hotet för nötköttsproduktionen i USA är enligt de själva tillgången på vatten.
Städerna växer och vill ha mer vatten, lantbruket behöver mycket vatten och ska
produktionen öka behövs ännu mera vatten. Under senare år har istället nederbörden
minskat vilket kan bero på klimatförändringar. Vissa områden i USA har haft torka i fyra år
och feedlots är beroende av vatten för att odla spannmål och majs.
USA exporterar cirka 10 procent av nötköttsproduktionen och man importerar något mera.
Det innebär att man idag inte är självförsörjande. Skulle klimatförändringar medföra att
tillgången på vatten minskar ytterligare så skulle det kunna innebära att USA blir en större
importör av nötkött. Det kan få stora konsekvenser på världsmarknaden och gynna den
svenska nötköttsproduktionen. Efter den här resan till USA så är jag betydligt mindre orolig
än vad jag var före resan för de konsekvenser ett frihandelsavtal skulle innebära för svensk
nötköttsproduktion. Samtidigt måste vi nu börja anpassa oss till konsekvenserna av ett
frihandelsavtal för frågan är inte om utan när vi står inför den verkligheten.
Jan Forssell
Ordförande SNP och styrelsemedlem i Svenskt Kött.
Download
Random flashcards
Create flashcards