Likabehandlingsplan
och Plan mot
diskriminering och
kränkande behandling
1/1-31/12 2015
Syftet med planen är att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former
av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
skola är en förutsättning för inlärning och utveckling.
Innehållsförteckning
2 Vision .................................................................................................................................................3
3 Lagstiftningen.................................................................................................................................3
4 Vad står de olika begreppen i likabehandlingsplanen för? ...........................................5
4.1 Diskriminering......................................................................................................................................... 5
4.2 Trakasserier ............................................................................................................................................. 5
4.3 Kränkande behandling .......................................................................................................................... 6
4.4 Repressalier .............................................................................................................................................. 6
5 Framtagande av planen ..............................................................................................................6
6 Förankring av planen ..................................................................................................................7
7 Generell process för vårt årliga arbete - löpande aktiviteter .......................................7
9 Plusgymnasiets syn på likabehandling .............................................................................. 10
10 Förebyggande arbete ............................................................................................................. 11
10.1 Gemensam värdegrund .................................................................................................................... 11
10.2 Kompetensutveckling för personalen: .......................................................................................... 12
10.3 Antagning, rekrytering och introduktion:................................................................................... 12
10.4 Schemaläggning, föräldraskap och studier: ................................................................................ 12
10.5 Arbetsplatsförlagt lärande .............................................................................................................. 13
10.6 Annat förebyggande arbete ............................................................................................................. 13
10.7 Planerade insatser för året .............................................................................................................. 14
10.8 Främjande av likabehandling......................................................................................................... 15
11 Kartläggning och nulägesanalys ........................................................................................ 17
11.1 Nulägesanalys för likabehandlingsarbetet................................................................................... 18
12 Hur har vi jobbat under året som gått ............................................................................. 19
13 Hur jobbar vi vidare? ............................................................................................................. 21
13.1 Utveckling av mentorskapet............................................................................................................ 21
13.2 Kommunicera våra ordningsregler och förhållningssätt......................................................... 21
13.3 Säkerställa kvalitet och trivsel på våra praktikplatser ............................................................ 22
13.4 Frånvaro, trivsel, studiero och motivation ........................................................................... 22
13.5 Digitala kränkningar ..................................................................................................................... 22
13.6 Övriga utvecklings- och förbättringsområden .................................................................... 23
15 Åtgärder vid kränkande behandling och trakasserier .............................................. 24
15.1 Akuta åtgärder ................................................................................................................................... 24
15.2 Utredning vid akuta åtgärder ......................................................................................................... 24
15.3 Handlingsplan vid akuta åtgärder................................................................................................. 24
15.4 Uppföljning vid akuta åtgärder ..................................................................................................... 25
Bilagor ............................................................................................................................................... 27
2
1 Inledning
Plusgymnasiet i Kristianstad är en skola med mångfald, när det gäller personer som har olika
kulturella, religiösa och sociala bakgrunder. Denna mångfald berikar vår gemensamma
arbetsplats både för elever och för personal. Därför är det viktigt att vi tillvaratar allas
erfarenheter och att alla får rätten att utvecklas och uttrycka sig utifrån sin identitet och kultur.
Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett
viktigt redskap i arbetet med nolltoleransen mot diskriminering, mobbning och trakasserier.
Vårt syfte med allt värdegrunds och likabehandlingsarbete, är att främja lika rättigheter och
möjligheter för var och en individ oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller livsåskådning, funktionsnedsättning/funktionshinder,
socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning. Syftet är också att förebygga och förhindra att
elever som söker till skolan eller går på skolan utsätts för diskriminering, trakasserier,
mobbning eller kränkande behandling.
2 Vision
Plusgymnasiet har nolltolerans mot diskriminering, mobbning och trakasserier. Vår vision och
vårt mål är att alla elever och all personal skall känna och uppleva skolan som en positiv och
trygg plats att arbeta och vistas i. Alla individer skall behandlas lika och ingen skall känna sig
vare sig fysiskt eller psykiskt kränkt. Alla skall känna sig sedda och accepterade. Vidare är
vår ambition och fulla övertygelse att all personal och alla elever skall arbeta mot dessa mål
kontinuerligt och systematiskt. Vår vision är att vara skolan med hjärta som bekräftar och ser
varje unik individ och att detta skall hållas levande varje dag.
3 Lagstiftningen
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen
och kapitel 6 i skollagen. Skolan skall varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet,
en likabehandlingsplan enl. 3 kap. 16§ i diskrimineringslagen samt en plan mot kränkande
behandling enl. 6 kap. 8§ i skollagen.
I skollagens 6 kap. 8§ står ” Huvudmannen skall se till att det inom ramen för varje särskild
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och
3
elever”. Huvudmannen skall också enl. skollagens 6 kap. 7§”se till att det genomförs
åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling” och ”att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever” (SFS
2010:800)
I Förordning 2011:681 om barn och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling står att likabehandlingsplan ” ska upprättas, följas
upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken
planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande skall
anpassas efter deras ålder och mognad” (SFS 2011:681)
I första kapitlet Läroplan, examensmål. och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan står att ”ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande
behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” (LGY 11)
Skollagen 6 kap. 10§ ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef
eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de
uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden”.(SFS 2010:800)
Även i Diskrimineringslagen 2 kap. §7 tar man upp frågan om trakasserier. Lagen säger att ”
Om en utbildningssamordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller
studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i
samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är
utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna
och i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier
i framtiden” (SFS 2010:800).
4
Den 1 januari 2015 skärps diskrimineringslagen. Det kan göra skillnad för personer med
funktionsnedsättningar som upplever hinder i sin vardag i skolan och övriga samhället. Det
kommer att ställa större krav på samtliga skolformer. Här kommer vi på Plusgymnasiet att
arbeta i systematisk process utifrån Skolverkets värderingsverktyg för tillgänglig utbildning
under året 2015. Elever och olika personalkategorier kommer att besvara manualen med
värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Resultaten blir sedan ett underlag för vårt vidare
arbete för en tillgänglig skola och utbildning.
4 Vad står de olika begreppen i likabehandlingsplanen för?
4.1 Diskriminering
Det är enligt lag förbjudet att diskriminera barn/elever/studenter på grund av
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder/funktionsnedsättning
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till t.ex.
elevens kön eller funktionshinder. Indirekt diskriminering är om skolan har bestämmelser
eller förfaringssätt som verkar neutrala men som missgynnar elever med t.ex. annan religion.
En elev kan också diskrimineras om den blir särbehandlad pga. förälders eller syskons
sexuella läggning, funktionshinder etc.
4.2 Trakasserier
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och har samband med någon
diskrimineringsgrund tex glåpord, förlöjligande eller skämt kopplade till elevens
könstillhörighet, religion/annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder. Sexuella trakasserier kan vara
sexualiserat språkbruk, tafsande eller visande av pornografiska bilder. Exempel på handlingar
som ses som trakasserier är:
5
Fysiska (slag, knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunitys)
4.3 Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund tex mobbning för att man är överviktig,
knuffningar eller utfrysning.
4.4 Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling pga. att
elev eller vårdnadshavare har anmält skolan för eller påpekat förekomsten av diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
5 Framtagande av planen
Ansvaret för upprättande av planen mot kränkande behandling ligger ytterst hos skolans
huvudman Plusgymnasiet AB. Rektor ansvarar för att planen hålls aktuell och följs upp varje
år. Det praktiska arbetet med att sammanställa planen på Plusgymnasiet i Kristianstad ligger
på likabehandlingsgruppen.
Likabehandlingsgruppen skall vara en del av upprättandet av Likabehandlingsplanen och
Planen mot kränkande behandling. Gruppen skall kartlägga situationer på skolan genom
enkäter, intervjuer och observationer samt ha kontakt med elevrådet för att ta del av
information som kommer fram i klasserna. Gruppen skall även ta initiativ till aktiviteter på
skolan med syfte att öka tryggheten och gemenskapen.
Likabehandlingsgruppen består av:
Jens Levin, rektor
Martin Comstedt, biträdande rektor
Anse Eldh, förstelärare
6
Annelie Wik-Svensson, socialpedagog
Frida Lennartsson, pedagog
Pernilla Jönsson, pedagog
Johanna Perman, elev
Madelene Lyzell, elev
Möten med likabehandlingsgruppen sker första onsdagen i varje månad under terminerna.
Ambitionen med mötet är att arbeta systematiskt med likabehandling, diskriminering och
kränkande behandling.
6 Förankring av planen
Plusgymnasiets likabehandlingsplan har utarbetats och förankrats hos skolans elever samt
personal.
Förankring hos elever, vårdnadshavare, personal samt APL-plats sker:
Elever: Introduktionsveckan, Klassråd
Vårdnadshavare: Elevhandbok "Välkommen till Plusgymnasiet", Föräldramöte ca 5
veckor in på höstterminen, Utvecklingssamtal
Personal: APT
APL-plats: I samband med godkännande och riskbedömning av APL-platsen,
personligt brev till handledare.
7 Generell process för vårt årliga arbete - löpande aktiviteter
Tidplan
Augusti (innan skolstart) - En dag (enlig flödesschema) används till att diskutera och
reflektera över normer och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation
och undervisning.
Augusti (skolstart) - Introduktionsdagar för alla elever, där arbetet med att främja
likabehandling och motverka både diskriminering och kränkningar förankras hos
7
eleverna. Genomgång av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling,
rutiner, organisation, begrepp ordningsregler mm sker.
Oktober - Föräldramöte där Likabehandlingsplanen och Planen mot diskriminering
och kränkande behandling presenteras.
November - Uppföljning av genomförda insatser och åtgärder sker. Kartläggning och
riskbedömningar görs i form av enkät, intervjuer mm.
December/Januari - Upprättande, kvalitetssäkring, beslut samt förankring av
Likabehandlingsplanen och Planen mot diskriminering och kränkande behandling
bland personal (APT) och elever (klassråd). Dokumentet publiceras på Schoolsoft och
på Plusgymnasiet Kristianstads hemsida. Dokumentet skickas även till huvudmannen.
Skall vara klart senast 31/12.
Första onsdagen i varje månad - Möten med likabehandlingsgruppen.
APT - Ett APT-möte per termin (enligt flödesschema) används till uppföljning.
Juni - En dag används till utvärdering av årets arbete kring Likabehandlingsplanen och
Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
8 Organisation och rutiner kring Likabehandlingsplanen samt
Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Övergripande ansvarsfördelning
Huvudman
Huvudmannen ansvarar för att skolorna bedriver ett aktivt arbete för att främja likabehandling
och motverka trakasserier och kränkande behandling och att personalen på skolorna agerar i
linje med de skyldigheter som anges i författningarna. Huvudmannen ansvarar även för att ge
riktlinjer och förutsättningar för att detta arbete skall kunna genomföras. Vidare ansvarar
huvudmannen, i samråd med rektorn, för utredningar och beslut om åtgärder vid
diskriminering, kränkningar eller trakasserier.
Rektor
Rektor på skolan är ansvarig för att ett aktivt likabehandlings- och värdegrundsarbete kommer
till stånd på korrekta grunder i linje med de krav som ställs i författningarna, och att en
Likabehandlings samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas,
8
genomförs, följs upp och utvärderas tillsammans med elever och personal. Rektor är även
ansvarig för att skapa strukturer i verksamheten som främjar och stärker likabehandling och
motverkar diskriminering i all former t.ex. i samband med schemaläggning och
framtagande/beslut kring ordningsregler.
Rektor ansvarar även för att händelser som betecknas som diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling dokumenteras samt arkiveras. Vidare skall rektor ansvara för
sammankallande till möte angående elevens situation och att upprätta en åtgärdsplan i de fall
diskriminering, trakasserier eller kränkningar ej upphör. Rektor tillsammans med
huvudmannen ansvarar för att hantera eventuella disciplinära åtgärder.
Mentor
Mentor informerar samtliga mentorselever om vikten av att uppmärksamma och underrätta
personal på skolan om eventuella kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Mentors
ansvar är att regelbundet arbeta med varje mentorselev socialt och relationsmässigt. Under
utvecklingssamtalen och mentorssamtalen skall mentorn också samtala enskilt med varje elev
om stämningen på skolan och hur eleven trivs i klassen, på skolan, med sina lärare och övrig
personal på skolan.
Mentor ansvarar för att följa upp den information som delges om sina elevers studiesituation.
Lärare
Undervisande lärare har ett uttryckligt ansvar att planeringen och undervisningen sker i
enlighet med läroplanens mål och riktlinjer gällande Normer och värden (Lgy 11, 2.2) och för
att skolans Likabehandlingsplan och Plan för kränkande behandling avspeglas i
undervisningen. Detta skall framgå av varje lärares undervisningsplanering så att rektor kan få
en uppfattning om hur arbetet integreras och bedrivs i den dagliga verksamheten inom ramen
för undervisningen.
Lärare ansvarar vidare för att sätta gränser i och utanför klassrummet och ingripa direkt vid
kännedom om kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Lärare ansvarar också för att
informera mentor om han/hon har uppmärksammat ett behov av arbete med likabehandling
och värdegrundsfrågor i klassen.
9
Lärare som är utsedda att leda schemalagda klassråd skall regelbundet i samband med leda
diskussioner i klassen om stämningen på skolan och hur man trivs (se bilaga).
All personal
All personal omfattas av anmälningsskyldighet vid uppmärksammande av kränkningar,
trakasserier eller diskriminering. Skolans personal får under inga omständigheter
diskriminera, trakassera eller diskriminera elever, och om någon får kännedom om att en elev
har behandlats illa skall detta genast anmälas till rektor som i sin tur har anmälningsskyldighet
till huvudmannen.
Elever
Skolan uppmanar alla elever att ta kontakt med någon personal när de ser eller misstänker
någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Information om
Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling sker i samband med
skolstartens introduktionsdagar samt vid schemalagda klassråd.
Vårdnadshavare
Vid samtal i hemmet kan eventuell diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling uppmärksammas. Skolan bör då kontaktas omgående. Antingen kontaktas rektor
eller annan personal på skolan som vårdnadshavaren har haft kontakt med. Information om
Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling sker dels i samband med
skolstart via elevhandboken "Välkommen till Plusgymnasiet" och dels på föräldramötet ca 5
veckor in på höstterminen.
9 Plusgymnasiets syn på likabehandling
På Plusgymnasiet Kristianstad vill vi att alla som finns på skolan skall ha samma
förutsättningar att trivas och må bra. Här ska man få vara den man är oavsett kön, sexuell
läggning, utseende, religion, etnicitet, ålder och personlighet. Vi vill att alla skall respektera
varandra och utgå från att man skall behandla andra som man själv vill bli behandlad.
10
10 Förebyggande arbete
Förebyggande arbete är inriktat på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
10.1 Gemensam värdegrund
Vi arbetar utifrån Plusgymnasiets gemensamma värdegrund:
Ömsesidig respekt
Jag bryr mig
Tydlighet
Ovanstående punkter är grunden för Plusgymnasiets spelregler som finns på skolan. Utifrån
dessa punkter arbetar vi varje dag på ett naturligt sätt eftersom det är i den vardagliga
kontakten som trygghet och god gemenskap grundläggs. Detta sker genom att vi alla
sammanhang när någon bryter mot dessa regler har en dialog och försöker påminna varandra
om att vi har spelregler som skall följas och att man fångar upp diskussioner när de uppstår.
Ömsesidig respekt: Eleverna skall ansvara för sina studier och vice versa skall
pedagogerna så snabbt som möjligt ge feedback på eleverna arbeten. I detta ingår
också att elevens behov oavsett förutsättning skall tillgodoses i så stor utsträckning det
går så att de får den hjälp den behöver. Tänk på att försöka se det från den andra
personens sida när man diskuterar! Respektera varandra även om det blir fel, eftersom
det ändå kan leda fram till ”rätt” i slutändan. Vi anser att vi alla är lika mycket värda.
Jag bryr mig: Vi ser till hela människan och inte bara resultaten. Vi vill att alla skall
ta ansvar för skolan och inte resonera att det är ”någon annan” som skall ta hand om
det. På skolan skall man våga se - våga agera, lyssna - inte bara höra. Vi vill att
eleverna skall lyckas därför är flexibilitet och individuell anpassning är en viktig
grund i undervisningen. Alla hälsar på varandra i skolan och vi arbetar aktivt med
mentorskapet.
Tydlighet: Vi har gemensamma spelregler och förhållningssätt. Varje elev har en
mentor som stödjer denne i skolarbetet. Det kan vara allt från studieplanering till
personliga samtal. Eleven samt vårdnadshavaren kan följa närvaro, skoluppgifter samt
11
studieresultat på SchoolSoft. Vi uppmanar eleverna till att våga fråga om man inte
förstår något, det finns inga dumma frågor!
10.2 Kompetensutveckling för personalen:
Vi arbetar kontinuerlig med att kartlägga vilka behov som finns och därefter utbilda all
personal samt ha nyckelpersoner med fördjupad utbildning. För att genomföra detta kommer
vi att ta hjälp både av personal som redan arbetar på skolan samt personer utifrån som t.ex.
kan föreläsa om hur det är att leva med olika funktionsnedsättningar. En dag per läsår (i
augusti), enligt flödesschema, skall användas till att diskutera och reflektera över de normer
och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation och undervisning. En dag per
läsår (i juni), enligt flödesschema, skall användas till utvärdering av årets arbete med
Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling. Vidare skall ett APT-möte per
termin, enligt flödesschema, användas till uppföljning av arbetet med Likabehandlingsplanen
och Planen mot kränkande behandling. En vidare utveckling av kompetens som är aktuell är
utbildning i genuspedagogik och interkulturell pedagogik. Det är viktigt att all personal deltar
aktivt i kurser och värderingsövningar för att visa att skolan prioriterar likabehandlingsarbetet.
Detta är ett bra tillfälle att synliggöra och uppmärksamma likabehandlingsplanen och för att
förankra den hos personal och elever.
10.3 Antagning, rekrytering och introduktion:
Vi välkomnar alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, könsöverskridande uttryck, religion eller annan trosuppfattning.
Rekryteringsmaterialet är tillgängligt för alla via webben.
Studie- och yrkesvägledare skall arbeta på ett sätt som stämmer överens med
likabehandlingsplanen.
Vi har inga behörighetskrav som är direkt eller indirekt kränkande.
Vårdnadshavare och sökande elever skall bemötas på ett sätt som stämmer överens
med likabehandlingsplanen.
10.4 Schemaläggning, föräldraskap och studier:
Eftersom det finns många olika religiösa högtider kan det finnas önskemål från eleverna att
vara lediga på andra dagar än de som skolan har planerat in. I samband med inskrivning
informeras vårdnadshavare om vilka möjligheter det finns att ansöka om ledighet. Som hjälp
kan man använda en multireligiös kalender. När det gäller vissa funktionsnedsättningar,
12
graviditet eller om man har barn kan det finnas behov av att anpassa schemat för att
skolgången skall fungera för den enskilde. Detta diskuterar eleven tillsammans med rektor,
mentor samt eventuellt annan berörd personal.
10.5 Arbetsplatsförlagt lärande
Det är viktigt att eleverna informeras om sina rättigheter innan de skall ut på APL. Om skolan
får veta att en elev har utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband
med sin APL är skolan skyldig att skyndsamt utreda och åtgärda enligt lag. I samband med
riskbedömning och godkännande av APL-platsen görs en kontroll att arbetsplatsen har ett
systematiskt arbetsmiljöarbete. Handledaren får information om Plusgymnasiet Kristianstads
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling i ett personligt brev Dessutom finns
Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling tillgänglig på Plusgymnasiet
Kristianstads hemsida så att samtliga praktikplatser kan läsa den. Eleven skall ha en
kontaktperson som den kan vända sig till om det uppstår något problem på praktikplatsen.
10.6 Annat förebyggande arbete
Vid inskrivning informeras nya elever samt vårdnadshavare om
Likabehandlingsplanen och Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Pedagogerna samt övrig personal är uppmärksamma på den psykosociala miljön i
klassrummen och övriga lokaler där det vistas elever.
Eleverna har en närhet till vuxna genom att dörrarna oftast är öppna till
administratörens, rektorns, biträdande rektorns samt socialpedagogens rum. Dessa rum
har glasdörrar vilket gör att även de elever som inte riktigt vågar knacka på ändå syns
om dörren är stängd. Eleverna får gärna komma in i lärarrummen, och ena väggen ut
mot uppehållsrummen/korridoren/caféet består av glas, viket gör att många elever
kommer inom, inte bara för att få hjälp utan också för att bara byta några ord. Även
lärarrummen har glasdörrar för att underlätta kommunikation och bekräftelse med och
av elever.
Likabehandlingsplanen finns lätt tillgänglig på skolans hemsida.
Rutiner för klagomål finns lätt tillgängliga på skolans hemsida.
Våra ordningsregler finns ständigt närvarande dels genom att de finns uppsatta i varje
klassrum och dels genom att man hela tiden påminner om dem om man ser att de inte
13
efterföljs. Eleverna är delaktiga i att ta fram ordningsreglerna vid klassråden när
skolan startar efter sommaren och eventuella förändringar görs under höstterminen.
Gemensamma aktiviteter för de nya ettorna och programmöten där eleverna kan
påverka sitt program.
Det finns möjlighet för elever att lätt lämna idéer och förslag till skolan/elevrådet via
e-post, [email protected]
Alla har möjlighet till anpassad skolmat utifrån religion, sjukdom eller annan
övertygelse.
Schemalagd tid för klassråd.
Utvecklingssamtal med mentor, vårdnadshavare (om eleven är omyndig) samt elev
sker en gång per termin. Mentorerna håller ett avstämningssamtal med alla sina
mentorselever varje vecka, i vissa fall även om de inte är i skolan beroende på varför
de är frånvarande. Under dessa samtal sker ett kontinuerligt arbete med att följa upp,
stödja, coacha och inspirera eleverna. En av frågorna som tas upp är hur de trivs och
hur de tycker att det går att arbeta i skolan.
Samverkan med vårdnadshavare sker kontinuerligt i de fall det finns behov. Vi vill
gärna att vårdnadshavarna engagerar sig eftersom de också är en resurs i elevernas
inlärning och mående.
För att tillvarata elevernas intressen skall eleverna ha klassråd 1 gång i veckan och
elevråd varannan vecka.
Elevhälsoteamet arbetar med hälsosamtal. Skolsköterskan har ett hälsosamtal med de
nya ettorna som börjar på skolan. Skolsköterskan, kuratorn samt socialpedagogen
finns tillgängliga för samtal med elever som inte mår bra.
I samband med antagning till skolan informeras elevvårdsteam och mentor om det
finns några särskilda förhållningssätt.
Efter inskrivning informerar skolsköterskan, socialpedagogen eller specialläraren
beroende på vad det gäller, all berörd personal om en elev har särskilda behov.
10.7 Planerade insatser för året
En gemensam dag för alla elever på skolan som hålls av elevrådet med hjälp av
pedagogerna.
Två elevskyddsombud på varje program – vilka skall ha regelbundna träffar med
ansvarig Förstelärare – ”elevombudsman”
14
Fortsatt arbete med kvalitetsgranskning av läromedlen. Viken bild förmedlar de av
olika grupper av människor? Är de kränkande på något vis? Finns det naturliga inslag
av tex homosexuella eller personer med funktionsnedsättningar?
Informera personal, elever och föräldrar om den nya Diskrimineringslagen som gäller
från 1/1-15
10.8 Främjande av likabehandling
Främjande arbete är inriktat på att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla elever
ska ha lika rättigheter och möjligheter. Arbetet skall präglas av helhetstänkande och ingå i
skolans övriga arbete. Skolan arbetar aktivt med främjande av likabehandling i flertalet kurser
och ämnen. I Svenska arbetar man med kulturer och levnadsförhållanden, minoritetsgrupper
samt lyfter fram och belyser modersmål som en tillgång. I Historia arbetar man med
jämställdhet och kvinnlig rösträtt. Även i Samhällskunskap arbetar man med dessa frågor men
också demokrati och mänskliga rättigheter. I Handelsämnena arbetar man med
diskrimineringsgrunderna och olika affärskulturer, vilket innebär olika syn på kön, ålder och
religion. I Idrotten arbetar man med skönhets/kroppsideal, vad som anses vara kvinnligt och
manligt och frågor om etik och moral när det gäller idrottsutövande. I Naturkunskapen arbetar
man med sex och samlevnad. I Vård- och omsorgsämnena arbetar man på ett naturligt sätt i
alla kurser med mänskliga rättigheter och varje människas unika värde. Ovanstående är bara
några exempel på hur vi kontinuerligt arbetar aktivt med dessa frågor på skolan.
Likabehandling av flickor och pojkar:
Eftersom vi har program (Stylist) med ensidig könsfördelning så är det viktigt att skapa
förutsättningar för utveckling utan att begränsas av könsroller. Detta motverkas bl. a. genom
att ha programöverskridande arbete. För övrigt bör man avstå gruppuppdelning pojkar/flickor
för att undvika att förstärka könsrollerna. Om man måste göra en uppdelning så är det viktigt
att diskutera skäl och konsekvenser av detta. Vid föreläsningar bör genusperspektivet beaktas.
Två exempel är när Stylisterna har haft en manlig föreläsare och Artisterna när de hade ett
tjejband som föreläsare.
Etnisk tillhörighet:
Alla människor kan bli utsatta för etnisk diskriminering eftersom den etniska tillhörigheten
bygger på hur man själv identifierar sin etniska tillhörighet (same, rom, svensk, somalisk,
15
bosnisk etc.). På vår skola har vi i likhet med övriga samhället en blandning av elever och
personal med olika etnisk tillhörighet (ursprung eller hudfärg). För att stärka eleverna i deras
roll och arbeta för att alla skall behandlas lika och få samma möjligheter att utvecklas så
erbjuds bl. a. elever med annat modersmål än svenska, vid varje läsårsstart,
modersmålsundervisning via kommunen. Vidare erbjuds Svenska som andraspråk till dem
som har behov av det.
Religion eller annan trosuppfattning:
Precis som när det gäller etnisk tillhörighet så har vi på vår skola i likhet med övriga
samhället, en blandning av elever med olika trosuppfattning. För att stärka dessa elever och
arbeta för att alla skall behandlas lika så är det viktigt att belysa rasismens idéhistoria och
vilka effekter det har haft på det svenska samhället, men även att diskutera nationella
minoriteter i Sverige, samt analysera och diskutera fördomar.
Funktionshinder/ funktionsnedsättning:
Vi arbetar för att tillgodose elevernas behov och det är viktigt att tänka på bemötandet i både
handling och attityd. I mötet med eleven gäller det att vara ödmjuk inför att vi har olika sätt
att lära. För att stödja elevernas möjlighet till detta har vi en speciallärare som coachar elever
och lärare. Eftersom alla har tillgång till en egen dator är det lätt att anpassa med hjälpmedel
till dyslektiker. Vi har tillräcklig bredd på dörröppningar, handikapptoalett samt hiss upp och
ner till skolans lokaler, för att kunna ta emot rullstolsburna elever. Vi arbetar för att
funktionsnedsättningen inte skall bli funktionshinder, alltså att yttre omständigheter inte får
bli ett hinder i hos den enskilda individens utveckling. Den 1 januari 2015 skärps
diskrimineringslagen. Det kan göra skillnad för personer med funktionsnedsättningar som
upplever hinder i sin vardag i skolan och övriga samhället. Det kommer att ställa större krav
på samtliga skolformer. Här kommer vi på Plusgymnasiet att arbeta i systematisk process
utifrån Skolverkets värderingsverktyg för tillgänglig utbildning under året 2015.
Sexuell läggning:
För att integrera homo- och bisexuellas rättigheter i undervisningen är det bra om man tar upp
t.ex lagstiftning och historia. Eftersom samkönade äktenskap ökar och med det barn som har
två föräldrar av samma kön berör detta inte bara enskilda ämnen. Lärarna väljer
16
undervisningstexter som berör homosexualitet i tex engelskan, samhällskunskap och olika
vårdämnen.
Könsöverskridande identitet eller uttryck:
Alla människor har en könsidentitet eller uttryck. Man uttrycker sig genom kläder,
kroppsspråk eller beteende med avseende på kön. Det är alltså inte bara transsexuella eller
intersexuella (personer med oklar könstillhörighet utifrån kroppsliga kännetecken) som skiljer
sig från könsnormen. I temat "Stå brud" som Stylistprogrammet genomfört, användes en
manlig lärare som modell till brud. Detta blev ett helt naturligt inslag i elevernas skolaktivitet.
Ålder:
Det är aldrig tillåtet att diskriminera någon på grund av ålder men däremot får man, när lagen
tillåter det, särbehandla på grund av ålder som tex. vid intagning på gymnasium. Däremot får
man inte utesluta en elev från t. ex. elevrådet på grund av ålder. Alla elever oavsett årskurs
och ålder har rätt att vara delaktiga och påverka de aktiviteter som skolan anordnar.
Kränkande behandling:
Det är viktigt att de vuxna föregår med gott exempel och pratar med eleverna om det är någon
som blivit illa behandlad för att förklara varför händelsen har upplevts som kränkande. Vi
arbetar med detta genom att ständigt ha vår gemensamma värdegrund i åtanke. All personal är
skyldig att ta tag i och lyfta händelser som ses som kränkande behandling.
11 Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning av den psykosociala miljön sker genom:
Skolsköterskans hälsosamtal
Mentorssamtal
Enkät, framtagen av Academedia, under höstterminen angående diskriminering och
kränkande behandling.
Planerade samtal med elevråd, elevvårdsteam, kurator samt andra vuxna i skolan för
att få information om stämningen på skolan.
Bedömningar om hur klimatet är i klasserna och på skolan vid varje arbetslagsmöte.
17
Genomgång av rutiner och regler.
Frånvaro av elev. Varför är eleven borta? Har det med skolan att göra?
Eventuella incidentrapporter
Enkät NKI
11.1 Nulägesanalys för likabehandlingsarbetet
Under november genomfördes en stor elevenkät där alla elever hade möjligheten att
medverka. Enkäten genomfördes digitalt där varje respondent var helt anonym.
Den nulägesanalys som presenteras nedan är till stor del baserad på denna enkät som vi
upplever återspeglar läget på skolan på ett adekvat sätt. Självklart har vi också vägt in annan
information som kommit oss tillhanda genom exempelvis samtal med elever och personal,
elevråd samt elevhälsoteamsmöten (se rutiner för kartläggning ovan). I undersökningen
framkommer att 77 procent av eleverna känner till vår Likabehandlingsplan och Plan mot
kränkande behandling, 24 procent instämmer inte alls. Detta resultat är sämre än föregående
år vilket visar på att vi behöver bli bättre på att informera om vårt likabehandlingsarbete och
arbete mot kränkande behandling.
Den generella bilden som förmedlas via mätningar på NKI och NMI (index för elever och
medarbetares nöjdhet) är att elever och personal trivs på skolan. Detta bekräftas även i aktuell
enkät. När man tittar vidare på hur eleverna trivs med lärare, andra elever, på raster och med
skolarbetet ser det ungefär likadant ut. Eleverna uttrycker generellt att de känner sig trygga på
skolan.
Eleverna känner att de har fått ha inflytande i processen i årets arbete kring att fastställa de
ordningsregler som skall gälla under läsåret 14/15.
Eleverna står för den största delen av mobbning, trakasserier eller kränkande behandling som
sker. Dessvärre anger man också att personal står för en liten del av detta.
I de flesta fall sker mobbning, trakasserier eller kränkande behandling i korridorerna men
även klassrum, uppehållsrum och vid skåpen anges som platser där detta sker. 20 procent
anger på annan plats och här kan vi bara anta att sociala medier också används som plattform
18
för denna typ av aktiviteter. Glädjande nog så är det ingen som angett att det sker något
sådant i vare sig idrottshallen eller omklädningsrummen.
På frågan om vem eleverna kontaktade för att få hjälp svarade de flesta att de inte talade om
det för någon. Anledningarna till varför man valde att inte kontakta någon varierade men
några har svarat t.ex. att man inte vågade, att man pratade med någon annan eller att man inte
"brydde sig".
Av dem som har kontaktat någon på skolan för att framföra att de har blivit utsatta upplevde
att skolan tog tag i situationen.
12 Hur har vi jobbat under året som gått
Under förra läsåret kartlade vi vilka behov av utbildning som fanns bland personalen.
Resultatet av detta är att skolan har pågående utbildning i klassrumsledarskap, mentorskap,
arbetsledarskapsutbildning samt utbildning för outbildade yrkeslärare. Skolan har även fått en
Förstelärare som skall driva olika arbeten som skall gagna såväl elever som personal. När det
gäller föreläsningar om hur det är att leva med olika funktionsnedsättningar har vi ännu inte
genomfört detta. I juni 2014 hade vi utvärderingsdagar där vi bl.a. diskuterade normer och
värderingar. Även under höstterminen har vi vid flertal tillfällen diskuterat detta bl.a. i
samband med framtagandet av våra ordningsregler.
I samband med uppstartsveckorna hade vi en friluftsdag där flera moment var kopplade till
likabehandlingsarbetet. Under denna friluftsdag deltog även skolledningen för att på så sätt
visa att alla på skolan oavsett position stället sig bakom arbetet med likabehandling.
Vi har följt likabehandlingsplanens intention vid rekrytering, antagning och introduktion av
nya elever. Vi har aktivt arbetet med att ge information när det gäller olika religiösa högtider
och också gett ledigt för dessa. Extra stöd och översyn av schema har fungerat i de fall då
elever haft kortvariga funktionshinder eller varit gravida. För de elever som har bestående
funktionsnedsättningar har vi anställt en speciallärare, dessutom har alla elever på skolan
tillgång till kognitiva hjälpmedel via sina datorer. Vår speciallärare har även jobbat med att
eleverna skall få möjlighet till en inläsningstjänst. Arbetet med att säkerhetsställa elevernas
19
arbetsplatsförlagda lärande utifrån likabehandlingsplanen och planen mot kränkande
behandling har pågått och är fortfarande pågående.
De pedagogiska måltiderna har försvunnit då eleverna serveras lunch på olika restauranger
utanför skolan. Vi har dock inte fått några signaler på att det har missgynnat elevernas
måltidsmiljö. Positivt är att eleverna har större valfrihet när det gäller vad man äter eftersom
de har fem olika restauranger att välja på. Det medför också att alla har möjlighet till anpassad
skolmat utifrån religion, sjukdom eller annan övertygelse.
Klassråden är inlagda på schemat för att säkerställa elevdemokratin. Elever och personal har
samarbetat när ordningsreglerna har reviderats. Programråd har än så länge bara varit
pågående på ett program. Grunderna har också lagts för att fler program skall komma igång
med detta.
Skolsköterskans tjänst har utökats med två dagar, vilket gör att vi nu har skolsköterska tre
dagar i veckan. Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande
behandling finns nu på skolans hemsida. Nyanställda samt nya elever får information om
likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har
påbörjat arbetet med kvalitetsgranskning av läromedlen. Ett antal pedagoger arbetar med att
göra egna digitala läromedel. Även här väger vi noga in kvalitetsgranskning enligt vår
gällande Likabehandlingsplan och Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Kamratstödjare har vi inte infört eftersom det enligt skolverket inte fungerar när elever
fungerar som observatörer eller rapportörer. Rutinerna för mottagande av elever med
funktionsnedsättning har utvecklats i och med att vi har fått en utökad skolskötersketjänst
samt en nyinrättad speciallärartjänst.
Elevrådet har anordnat en gemensam aktivitet i form av en skattjakt precis innan jullovet.
Skolan har inlett ett samarbete med närpolis och fältassistenter. Vi har haft träffar där vi har
diskuterat hur klimatet är bland våra ungdomar på skolan såväl som ute på stan.
Föreläsningar för elever av Dennis (deltagare i "Mot alla odds") som handlade om hur livet
kan se ut om man har en funktionsnedsättning.
20
Föreläsningar för elever och personal av X Cons som handlade om hur man tar sig ur droger
och kriminalitet.
13 Hur jobbar vi vidare?
13.1 Utveckling av mentorskapet
Målsättningen är att kontakten mellan mentor och elev ska kunna förbättras ytterligare under
nästa läsår. Detta ska i sin tur kunna ge en bättre trivsel och elevhälsa samt minskad frånvaro.
Under hösten har också förslag på olika upplägg för mentorstiden diskuterats under våra
arbetsplatsträffar. Då flera mentorer inte träffar sina mentorselever under någon lektionstid
kan ett alternativ vara att införa en gemensam tid på schemat som underlättar för denna
kontakt. Hur fördelningen av mentorseleverna ska genomföras är också en viktig fråga.
Genom att ha mentorselever från alla tre årskurser utjämnas arbetsbördan kring exempelvis
utvecklingssamtalen. Detta får jämföras med de fördelar med exempelvis gemenskap och
teambuilding som kan uppnås att dela en klass tillsammans med en kollega.
Alla våra pedagoger får ta del av PlusAcademy, vårt eget program inom kunskapsutveckling.
Programmets syfte är att ta våra pedagoger till nästa professionella nivå och därmed kunna ge
mer. Det finns även en specifik utbildning för att pedagogerna skall växa och utvecklas i sin
mentorsroll. På detta sätt blir mentorerna bättre på att möta våra elevers olika behov i sitt
mentorsuppdrag. Det bidrar till att eleverna blir sedda, hjälpta och behandlade med respekt.
13.2 Kommunicera våra ordningsregler och förhållningssätt
Det är viktigt att skolans ordningsregler kommuniceras med eleverna så att de har god
kännedom om dessa. Det samma gäller för skolans likabehandlingsplan som utgör grunden
för skolans värdegrundsarbete. Ingen elev på skolan ska vara ovetande om de spelregler och
förhållningssätt som gäller. Under hösten så har vi arbetat väldigt aktivt med våra
ordningsregler. Redan under introduktionsveckan så fick eleverna i årskurs 1 ta del av samt
även utforma våra ordningsregler. Samma process har sedan genomförts med alla klasser i
årskurs 2 och 3. På basis av detta underlag har sedan skolans rektor fattat beslut om fastställt
våra nya ordningsregler. Dessa kommuniceras vidare i våra lokaler samt även till alla elever
inklusive målsman i ett utskick under hösten.
21
13.3 Säkerställa kvalitet och trivsel på våra praktikplatser
En stor andel av våra elever läser på yrkesförberedande program där det ingår totalt 15
veckors arbetsplatsförlagt lärande. Då detta är en väsentlig del av elevernas utbildning så är
det viktigt att varje arbetsplats har riskbedömts och garanterar en hög kvalitet. Målet är
självklart också att etablera en god kontakt med handledaren och se till att det finns kunskap
om vilka kursmål eleven förväntas arbeta med på sin praktikplats. Under läsåret kommer vi
fortsätta utveckla rutinerna och uppföljning av praktiken där vår nya praktiksamordnare som
tillträdde sin tjänst i januari 2014 kommer att vara en nyckelperson.
13.4 Frånvaro, trivsel, studiero och motivation
Arbetet och åtgärderna ser lite olika ut beroende på frånvarobilden men syftar alla till att
skolan ska kunna ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig
utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är viktigt att de vuxna som finns runt
eleverna, det vill säga vi inom skolan och ni vårdnadshavare har ett bra samarbete kring
ungdomen. I syfte att ha ett tydligt och bra samarbete mellan skola och hem håller vi på att
arbeta fram förbättrade rutiner för arbetet med elevers frånvaro.
När det gäller studiero och motivation i klassrummet kommer skolans förstelärare specifikt
arbeta med klassrumssituationer för att stödja elever och pedagoger.
För att få en ökad trivsel, förebygga mobbning och trakasserier har vi att anställt två
elevcoacher under våren. Detta skall utvärderas under våren 2015.
1 Förstelärare har fått i uppdrag att arbeta som elevombudsman och sammankalla skolans
elevskyddsombud kontinuerligt under terminerna för ett aktiv elevskyddsarbete. Arbetet skall
grunda sig på Arbetsmiljölagen och skolans Likabehandlingsplan och Plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
13.5 Digitala kränkningar
För att kunna få en bättre förståelse för de forum och verktyg som eleverna tillämpar är det
viktigt att vi arbetar aktivt med att öka våra pedagogers kompetens inom området. Denna
kunskap kan sedan användas för att tillsammans med eleverna genomföra värderingsövningar
22
och skapa en ökad förståelse för hur vi använder dessa verktyg på ett sådant sätt att vi
bibehåller etik och moral samt rättssäkerhet.
Förra läsåret läste en del elever i årskurs ett boken Gilla "Hata horan!" som är en ungdomsbok
om nätmobbning eftersom vi tycker att det är viktigt att avsätta tid till undervisning gällande
etik på nätet. Målet är att alla elever i årskurs ett skall läsa och arbeta med innehållet i boken.
I vår elevenkät visade det sig att ett fåtal elever hade känt sig utsatta för digitala kränkningar.
Trots detta måste vi som skola ha en nollvision och vårt mål är att förebygga alla former av
digitala kränkningar.
13.6 Övriga utvecklings- och förbättringsområden
Enkäten behöver ses över och förbättras
Föreläsningar behöver följas upp på ett bättre sätt
Samarbetet mellan klassråd, elevråd och elevskyddsombud måste planeras och följas
upp kontinuerligt.
14 Att upptäcka diskriminering och kränkande behandling på
skolan
Att se varandra varje dag är en viktig utgångspunkt för att upptäcka missförhållande i
skolan. All personal på skolan skall vara uppmärksam på eventuella problem. Språkbruk
är en viktig indikation på vilken respekt man har för varandra. Det är viktigt att
personalen tar en extra runda i uppehållsrum, grupprum och café när man ändå skall gå
ett annat ärende för att på så vis visa att vi alltid finns i närheten. Detta gör att eleverna
känner att vi är tillgängliga och möjligheten att upptäcka om det händer något är då
större. Vår skolsköterska har hälsosamtal där hon har möjlighet att få tidiga indikationer
på om något inte står rätt till. Skolsköterskan, skolkuratorn samt socialpedagogen finns
tillgänglig om vi ser att en elev inte mår bra. Specialläraren finns tillgänglig om vi
upptäcker att en elev har svårigheter med sin inlärning. Vid elevhälsoteamets möten,
som sker varje måndag, går vi igenom eventuella anmälningar om upptäckt av
diskriminering eller kränkande behandling. Mentorerna har nära kontakt med sina
mentorselever och skall arbeta både förebyggande och åtgärdande.
23
15 Åtgärder vid kränkande behandling och trakasserier
15.1 Akuta åtgärder
Skolan har en skyldighet att agera direkt om man som personal får veta att en elev känner sig
trakasserad eller blivit behandlad på ett kränkande sätt. Skolan skall utreda och vidta åtgärder
för att förhindra att det fortsätter. Viktigt att komma ihåg är att det är effekten av själva
handlingen som avgör om det är diskriminering eller trakasserier. Man behöver med andra ord
inte haft någon elak avsikt med det man sagt eller gjort.
15.2 Utredning vid akuta åtgärder
Utredningen skall syfta till att få reda på kränkningens/trakasseriernas karaktär för att sedan
ligga till grund för bestämmandet av vika åtgärder som skall vidtas. Under denna
dokumentation skall alltid datum, inblandade personer, beskrivning av händelseförlopp,
genomförda åtgärder, tidpunkt för uppföljning och ansvarig för utredningen anges. Under
utredningen skall skolan ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera
olika. Vara goda lyssnare och inhämta information men förhålla sig neutrala. Inte lova saker
som senare kanske inte kan hållas. Inte inta en medlarroll eftersom en kränkning inte är en
konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte.
15.3 Handlingsplan vid akuta åtgärder
Om det kommer fram att det har förekommit kränkande behandling, trakasserier eller att
någon har blivit diskriminerad skall följande åtgärder vidtas. Detta gäller oavsett om
kränkningen/trakasserierna har inträffat på skolan eller under praktiken.
Omgående anmäla till rektor (alla händelser skall utredas och åtgärder vidtas).
Samtal enskilt eller i grupp mellan de inblandade, rektor samt mentor (eventuellt kan
någon från likabehandlingsgruppen också delta).
Dokumentation i form av incidentrapport samt åtgärdsrapport sker av den som
ansvarar för samtalet med de inblandade.
I samråd med omyndig elev kontaktas eventuellt vårdnadshavare. (Vid allvarlig eller
upprepad misskötsel kontaktas vårdnadshavare inom 24 timmar).
Uppföljning tills skolledningen bedömer att kränkningarna eller trakasserierna har
upphört.
24
Vid allvarliga eller upprepade förseelser kan en polisanmälan göras. Rektor kan även besluta
om skriftlig varning eller avstängning jämlikt Skollagen 5 kap § 17-18 (SFS 2010:800)
15.4 Uppföljning vid akuta åtgärder
Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals vid uppföljningen. Därför rekommenderas
att uppföljningen inleds med samtal med den som varit utsatt. Uppföljning av åtgärderna bör
ske fortlöpande och anpassas till kränkningens omfattning. Vidare är det viktigt att det inte
går för lång tid innan första uppföljningstillfället och att man är noga med dokumentationen.
25
Bilaga 1. Blankett för kränkande behandling
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar),
verbala (t ex att bli hotad), psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
eller text- och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms).
Datum för
händelsen:
Klockslag:
Personer närvarande
vid händelsen.
Ange namn och klass.
Person 1:
Plats:
Person 2:
Person 3:
Övriga:
Beskrivning av händelseförloppet samt orsaken till det inträffade:
_____________________________
Sign anmälare
____________
Datum
Fylls i av rektor och elevvårdsteam
Följande åtgärder kommer att vidtas:
_____________________________
Ansvarig rektors sign
Datum
____________
26
Bilaga 2. Blankett för klagomål på verksamheten
Möjlighet att lämna klagomål mot utbildningen finns reglerat i Skollagens kapitel 4 § 8.
Syftet är att utveckla och förbättra verksamheten. Ifylld blankett lämnas till skolans rektor.
Klagomål gällande verksamheten (ange del av verksamheten, namn samt en kortfattad beskrivning av det du vill framföra)
Underskrift och datum
Namnförtydligande
Adress (Postadress, postnummer och ort) alternativt E-postadress
Utredning – ifylls av mottagare
Mottagningsdatum
Beskriv kortfattat på vilket sätt klagomålet utretts samt eventuella åtgärder
Skriftligt svar lämnas till anmälare efter utredning senast tre veckor efter ovan
mottagningsdatum.
27
Bilaga 3. Mall för klassrådsprotokoll
Klass:
Datum:
• Arbetsmiljö (tekniskt, fysiskt, arbetsorganisatoriskt, socialt):
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________
___________________________________________________________________________
__________________________
• Demokrati: (T ex möjlighet att påverka lektionsinnehåll, planering, val av
examinationsuppgifter)
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________
___________________________________________________________________________
__________________________
• Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________
28
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_______________________________________________________
___________________________________________________________________________
__________________________
• Information: (mentor, SYV, skolledning)
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_________
___________________________________________________________________________
__________________________
• Övriga Frågor:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
29
___________________________________________________________________________
___
___________________________________________________________________________
__________________________
Ordförande:
_______________________________
Sekreterare:
_______________________________
Justerare:
_______________________________
_______________________________
30
Bilaga 4. Incidentrapport
Datum & tid:_________________________________________________
Rapporterat av:______________________________________________
Beskrivning av händelse:
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
________________________________
______________________
Rektors noteringar:
________________________________
________________________________
________________________________
______
31
Bilaga 5. Nollningspolicy
NOLLNINGSPOLICY PÅ PLUSGYMNASIET I KRISTIANSTAD
”Nollning” får inte förekomma i något sammanhang i anslutning till skolans verksamhet, då
företeelsen är att betrakta som mobbning.
Plusgymnasiet har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan bestå av verbala, fysiska, psykiska eller
psykosociala handlingar som t.ex. slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning eller
grimaser. Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund t.ex. mobbning för att man är överviktig,
knuffningar eller utfrysning.
All personal informeras om skolans värdegrund och ställningstagande angående ”nollning”.
Skolans gemensamma aktiviteter i samband med gymnasiestarten ligger på skoltid.
Eventuella fritids- och/eller kvällsaktiviteter ligger utanför skolans ansvarsområde och
ansvaret vilar då på vårdnadshavaren.
32
