RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
RFSU:S VALPLATTFORM 2014
D
SE X ÄR VÄLFÄR
ITIK
L
O
P
R
Ä
SE X
Alla har rätt att fatta egna beslut om sin kropp, sin sexualitet och sin reproduktion. Det är
en mänsklig rättighet att själv bestämma med vem du vill leva, om du vill ha barn, när och
antalet barn du vill ha. Lagstiftning och andra politiska beslut kan både stödja och inskränka dessa fri- och rättigheter. Rätten att inte diskrimineras, frihet från våld och förtryck på
grund av sexuell läggning, kön, könsidentitet och ålder är grundläggande mänskliga rättigheter i ett demokratiskt samhälle.
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
”Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.” Utgångspunkten för folkhälsoarbetet
är elva målområden, varav nummer 8 ”Sexualitet och reproduktiv hälsa” särskilt berör
RFSU:s kärnfrågor. Sexualiteten är en viktig del i att vara människa och handlar om
livskvalitet och välbefinnande genom hela livet. Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro
av sjukdom. Sexuell välbefinnande är en del av god hälsa enligt WHO.
D
R
Ä
F
L
Ä
V
R
Ä
X
SE
Sexuell och reproduktiv hälsa är en rättighet för individen. Det förutsätter bland annat
rätten till kunskap och upplysning samt tillgänglig vård och behandling på lika villkor
för hela befolkningen. Behoven ser olika ut i olika faser i livet, men finns där. Vård och
omsorg saknar till stora delar verksamheter för att möta människors frågor och problem
kring sexualitet. Flertalet yrkesutövare inom vård och omsorg saknar dessutom sexologisk
kunskap.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
EN
VAL TILL RIK SDAG
RÄTT TILL SIN SEXUALITET
ü ÄLDRES
– ÄVEN INOM ÄLDREOMSORGEN
ü UNGDOMSMOTTAGNINGSVERKSAMHET
SKA VARA NATIONELLT REGLERAD
10 % AV SVENSKA BISTÅNDET
ü MINST
SKA GÅ TILL SRHR
RFSU KRÄVER ATT ÄLDRES RÄTT TILL SIN SEXUALITET SKA TILLGODOSES.
Idag är nästan en halv miljon människor i Sverige över 80 år och siffran väntas öka till över en miljon
år 2040. Morgondagens äldre kommer sannolikt att ställa andra krav på vård- och omsorg som bl.a.
innebär mer inflytande, trygghet och självbestämmande. Sverige har goda förutsättningar att fortsätta
vara ett av världens ledande länder inom äldreområdet. En välfärdsstat som har resurser att se till hela
människan. Många är de aspekter som diskuteras kring äldre och framtiden, men ingen talar om äldre
och sex. Det vill RFSU ändra på.
Äldre är som människor är mest och långt ifrån en homogen grupp. Det handlar om stora grupper
människor i olika åldrar och samhällsskikt. Inom vård- och omsorg är 65 år en vanlig definition och
>85 år benämns ofta äldre-äldre. Det finns äldre som aldrig ätit ett läkemedel och klarar det mesta
i vardag och det finns de som har många sjukdomar och ett stort omvårdnadsbehov. Alla har rätt till
sexuell hälsa trots sjukdom och åldrande.
Sexualiteten är central genom hela människans liv, från barndom till ålderdom. Under livets olika faser
uppstår olika frågor och då måste svaren finnas där. Äldres sexualitet är inte alltid förknippad med
problem, utan är ofta en källa till njutning, välbefinnande och god hälsa. Men vi vet att det fortfarande
är tabubelagt att tala om äldres sexualitet. Det finns också en rådande föreställning om att äldre inte
har eller är intresserade av sex. Att kunna behålla den sexuella lusten, förmågan och aktiviteten även
när man blir äldre innebär livskvalité och välbefinnande. Lika viktigt är det för de som drabbas av
olika långvariga eller kroniska sjukdomstillstånd.
DET FINNS KUNSKAPSLUCKOR ATT FYLLA
Sexologi som kunskapsområde är inte obligatoriskt för flertalet yrken inom vård, omsorg och socialtjänst. Det leder till att frågan om sexuell ohälsa och sexuellt välbefinnande sällan lyfts i mötet mellan
patient och yrkesutövare.
Genom livet uppstår olika frågor vad gäller sexualitet. Kroppen är sig inte lik, men lusten och längtan
efter kärlek, närhet, ömhet och sex finns kvar fast förmågan försämrats. Många äldre beskriver att
de sakar en mottagning dit de kan vända sig för sexualrådgivning. Ett ställe där frågor om sexualitet
känns naturligt och tryggt att ta upp och där man vet att den särskilda kompetensen om kroppens förändringar och livsfasen finns. Det kan t ex handla om att hitta vägar för ett aktivt sexliv trots kroppsli-
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
ga begränsningar, om att finna sexuella hjälpmedel, om att våga närma sig sexualiteten när man kanske
levt ensam i många år. Det kan vara frågor om minskad lust, frågor om hur man får en relation att
fungera eller vad som väntar efter en separation eller om ens partner bor på särskilt boende.
SÄRSKILDA BEHOV
Frågor om sexuell hälsa för äldre inom vård, rehabilitering och omsorg behöver lyftas fram seriöst
och vägas in bland övriga behov i vården.
Äldre ska ha förutsättningar och villkor att uttrycka sin sexualitet oavsett boendeform och vårdbehov.
Sexualitet innebär inte enbart samlag utan också närhet, beröring, ömhet men också sex. Det ställer
krav på organisationer och personalen kunskap både inom sexologi och bemötande. Därför behövs
kvalitetskrav för sexuell hälsa inom ordinärt och vård och omsorgsboende.
Men det kan ibland vara enklare än så. Det handlar också om att ge fysiska förutsättningar till just sex
och närhet. Att ge utrymme för en bredare säng på äldreboendet för en faktiskt möjlighet att utifrån
sina förutsättningar vara nära sin partner borde vara en självklarhet. Det handlar om respekt och integritet och att inte avsexualiseras för att man blir äldre. Kanske också något så enkelt som rätten att få
hänga ut en skylt med texten ”stör ej” på dörren på äldreboendet.
När det gäller äldre och särskilda boenden behöver det göras tydligt att samlevnad med partner inte
enbart kan gälla för par som levt länge tillsammans. Möjligheten och längtan efter att hitta en ny partner på ålderns höst ska också respekteras. Tillgången till sexhjälpmedel behöver förbättras och enkelt
tillhandahållas samt ingå i läkemedelssubventionen.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER EN NATIONELL REGLERING AV UNGDOMSMOTTAGNINGARNA.
Ungdomsmottagningarnas uppdrag ska vara nationellt formulerat och reglerat för att säkra hög kvalité, resurser och jämlikhet i hela landet. Eftersom det saknas en nationell definition och reglering
av verksamheten är den också svår att utvärdera, kvalitetssäkra och utveckla. Redan 2009 föreslog
regeringens utredare Anders Milton en sådan reglering som ett led i ett förbättrat preventionsarbete.
Det övergripande målet för Ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka
ungdomar i sin sexuella och identitets-utveckling. Oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet, kulturell bakgrund eller eventuellt funktionshinder ska det vara möjligt att få hjälp med frågor som rör
sexuell och reproduktiv hälsa.
I dag är ungdomsmottagningarna en frivillig verksamhet för landstingen och kommunerna. Därför
har utbyggnaden av ungdomsmottagningar varierat i landet. Det innebär att den breda personalsammansättningen som också inkluderar sexologisk kompetens, inte alltid finns för att ge ungdomar den
service och stöd de behöver. Inte heller avsätts tillräckliga resurser för att ungdomsmottagningarna
ska kunna hålla öppet året om. En stor del i landet stänger ungdomsmottagningarna under sommarmånaderna. Det är mycket olyckligt då även skolorna och elevhälsan är stängd. Att bli hänvisad till
Vårdcentralen eller Barnmorskemottagningen kan inte ersätta den service som ungdomsmottagningen
kan ge.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER ATT TIO PROCENT AV DET SVENSKA BISTÅNDET GÅR TILL SEXUELL OCH
REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER
RFSU kräver att minst 10 procent av det svenska biståndet ska gå till sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter (SRHR). År 2012 uppgick satsningar på SRHR till 7,6 procent av den totala svenska
biståndsbudgeten. Ökningar har skett inom hälsosektorn de senaste åren. Det krävs nu större stöd
inom särskilt utbildningssektorn och för mänskliga rättigheter mot förtryck av sexuella och reproduktiva rättigheter. En betydligt större andel av biståndet kan avsättas genom att minska de avräkningar
som idag görs.
Mödradödlighet, hiv och andra sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter och osäkra
aborter är alla olika exempel på sexuell och reproduktiv ohälsa. Det finns en tydlig koppling mellan
fattigdom och lågt användande av preventivmedel. I centrala och västra Afrika använder endast 7-9
procent moderna preventivmedel. Satsningar på SRHR är också en förutsättning för en effektiv hivprevention.
Kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter inkluderar exempelvis barn- och tvångsäktenskap, diskriminering på rund av sexuell läggning eller könsidentitet samt när kvinnor nekas rätten att
bestämma över sin egen kropp.
Över 1,5 miljarder människor i världen är mellan 10 och 25 år. De är eller kommer snart att vara sexuellt aktiva. De har rätt till sexualundervisning, säkra aborter och preventivmedel inklusive kondomer.
Sverige har valt att ta en politisk strid för SRHR, inklusive de svåra frågorna om aborträttigheter och
sexuella rättigheter. Det är mycket bra. Den politiska dialogen med andra stater är viktig, men ekonomiska resurser är avgörande för att nå uppsatta mål. Få andra länder har ett så starkt folkligt stöd för
rätten till abort och sexualundervisning som Sverige. Regeringen bör avsätta en större andel av biståndet till dessa viktiga områden där andra länder inte kan eller vill agera.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
VAL TILL EU
RÄTTIGHETER SKA
üMÄNSKLIGA
GENOMSYRA HELA EU:S ARBETE
SKA VARA EN TYDLIG
üSRHR
DEL I EU:S BISTÅNDSPOLITIK
RFSU KRÄVER ATT EU OCH DESS MEDLEMSLÄNDER RESPEKTERAR
LISSABONFÖRDRAGETS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR AVSEENDE
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER KRING SRHR.
Respekten för mänskliga rättigheter är en av EU:s grundläggande värderingar, något som anges i Lissabonfördraget liksom i stadgan för mänskliga rättigheter. EU betraktar de mänskliga rättigheterna
som allmänna och odelbara och ska främja och försvara dem aktivt både inom de egna gränserna och
i sina förbindelser med länder utanför EU.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av de mänskliga rättigheterna genom
bland annat rätten att bestämma om och hur många barn man vill ha, rätten till likabehandling och
icke-diskriminering, rätten att bestämma kring sin egen sexualitet och att själv välja partner.
Det finns ett motstånd mot SRHR i Europaparlamentet, vilket tydligt visat sig under den senaste
mandatperioden bland annat genom att den s.k. Estrelarapporten inte röstades igenom. De områden i
rapporten som sågs som mest kontroversiella handlade om kvinnors rätt till laglig, säker och tillgänglig
abort samt rätten till sexualundervisning, men också HBTQ-personers rättigheter och rätten till preventivmedel. Även den årliga jämställdhetsrapporten för 2012 röstades ner av parlamentet. Ingen av de
nämnda rapporterna var lagstiftande utan innehöll enbart rekommendationer.
Det finns fler hot mot mänskliga rättigheter inom EU som ökad främlingsfientlighet och inte minst
inskränkningar i reproduktiva rättigheter i enskilda länder. I Italien, Spanien och Rumänien, exempelvis, sker detta genom begränsningar av aborträtten.
Andra hot mot mänskliga rättigheter gäller våld i nära relationer och trakasserier av olika slag. I en
undersökning av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2014 visades att 33 procent av de
intervjuade kvinnorna någon gång efter 15 års ålder blivit utsatta för sexuellt eller fysiskt våld. Över
hälften av de tillfrågade uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier, ofta på sin arbetsplats. I en
enkät bland HBTQ-personer från 2013 framgår att 47% uppgivit att de upplevt diskriminering eller
trakasserier det senaste året.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER ATT SRHR SKA VARA EN TYDLIG DEL I EU:S BISTÅNDSPOLITIK.
EU är en av världens största biståndsgivare och därför är det extra viktigt att de insatser som görs riktas dit de gör mest nytta. EU:s inställning till frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är avgörande för personer som arbetar med att stärka rättigheter runt om i världen. De
starka krafter som vill begränsa inte minst kvinnors rättigheter runt om i Europa riskerar också att
ge avtryck i EU:s viktiga biståndsarbete. Det är mycket viktigt att motverka dessa krafter och att EU
förblir en stark kraft för SRHR som en del av mänskliga rättigheter.
Varje år dör 287 000 kvinnor till följd av graviditetsrelaterade komplikationer eller osäkra aborter
runt om i världen. Av dem är ungefär 70 000 tonåringar. Globalt sett saknar 222 miljoner kvinnor
moderna preventivmedel trots att de inte vill bli gravida
Komplikationer vid förlossning, mödradödlighet, hiv och andra sexuellt
överförbara infektioner, oönskade graviditeter och osäkra aborter är alla exempel på sexuell och reproduktiv ohälsa. Bristande jämställdhet, fattigdom, sociala orättvisor, otillräcklig hälso- och sjukvård samt brist på information är olika faktorer som kan ligga till grund för dessa problem.
Vikten av SRHR i utvecklingssamarbetet utgår också från att det finns ett starkt samband mellan
brister på SRHR-området och fattigdom. Sexuell och reproduktiv ohälsa utgör – i kombination med
avsaknad av rätten och makten att kontrollera antal barn och täthet mellan graviditeterna – ett allvarligt hinder för människors, särskilt kvinnors, möjlighet att påverka sin situation och utveckling.
EU måste ha en ledande roll för att förverkliga en rättvis och universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, ålder eller civilstånd. Vi vill att EU fortsätter sitt åtagande att implementera millenniemålen efter 2014 som bland annat innebär ett åtagande
att minska mödradödligheten. EU bör skapa en budgetpost för SRHR och särskilt för preventivmedel för att göra det möjligt att följa upp och utkräva ansvar för de åtaganden som görs.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
VAL TILL LANDSTING
BEFRUKTNING SKA GES
ü ASSISTERAD
ICKE-DISKRIMINERANDE OCH PÅ LIKA
VILLKOR I HELA LANDET OCH SKA
PREVENTIVMEDEL
ü KOSTNADSFRIA
SKA ERBJUDAS MED EN MÅNGFALD
AV METODER OCH PREPARAT
INKLUDERA RÄTTEN TILL SYSKONFÖRSÖK
OCH FÖRBÄTTRAD
ü UTVECKLAD
MOTTAGNINGSVERKSAMHET
OCH BEHANDLING SKA
ü VÅRD
GES TILL DE SOM UTSATTS
FÖR SEXUALISERAT VÅLD
FÖR UNGA VUXNA 20-25 ÅR
RFSU KRÄVER ATT RÄTTEN TILL ASSISTERAD BEFRUKTNING SKA VARA
ICKE-DISKRIMINERANDE OCH TILLHANDAHÅLLAS PÅ LIKA VILLKOR I HELA LANDET.
ÄVEN RÄTTEN TILL SYSKONFÖRSÖK SKA INKLUDERAS.
Ofrivillig barnlöshet drabbar 10-15 % av vuxna befolkningen. Trots att flera studier visar på stora
ohälsoproblem till och med förtida död för de som önskar men inte kan bilda familj, ses behoven som
ett lyxproblem. Det finns både ett attitydproblem och ett problem med prioriteringar inom vården.
Detta måste förändras.
Assisterad befruktning i Sverige erbjuds som två olika behandlingsmetoder, dels IVF – In Vitro Fertilisering och dels insemination. Möjligheterna till att få hjälp ser olika ut i landet eftersom det är det
enskilda landstinget som beslutar om reglerna. Detta kan gälla exempelvis hur många försök som erbjuds och åldersgränsen för kvinnan som erhåller behandling respektive hennes partner. Det innebär
att bostadsorten blir avgörande för vilken vård och behandling som erbjuds.
För många innebär detta att om egna resurser finns, så söker man privat egenfinansierad vård. Detta
kan ske antingen i Sverige eller utomlands. Att kunna bilda en efterlängtad familj riskerar att bli en
fråga om individens egna ekonomiska resurser. Assisterad befruktning ges idag endast till de som inte
har barn tidigare. Att önska hjälp med att få ett syskon kan inte ses som en orimlig önskan idag. En
högre politisk prioritering ska ges till de som vill bilda familj. Vården ska ges på lika villkor i landet
och detta oavsett relationsstatus.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER UTVECKLAD OCH FÖRBÄTTRAD
MOTTAGNINGSVERKSAMHET FÖR UNGA VUXNA 20-25 ÅR.
RFSU vill se fler och olika slags mottagningar som riktar sig till gruppen unga vuxna i hela landet,
exempelvis sesammottagningar och studenthälso-mottagningar. Bättre information om var det finns
vård och stöd för sexuella och reproduktiva frågor behövs samt en förbättrad tillgänlighet.
Gruppen mellan 20-25 år toppar statistiken både i antalet aborter och STI. Gruppen är mer sexuellt
aktiv än tonåringarna och de har flera partner. (Folkhälsomyndighetens Ungdomsbarometer).
Mottagningar inriktade mot sexuell hälsa och prevention saknas för gruppen som på många ställen
i landet inte är eller känner sig välkomna på ungdomsmottagningarna. Flera landsting har olika åldersgräns för män och kvinnor. Unga kvinnor hänvisas till barnmorskemottagningar, med tanken att
behovet enbart är preventivmedelsrådgivning.
Många i åldersgruppen studerar eller är arbetslösa och har därmed en begränsad ekonomi. Därför är
det viktigt att det fortsatt ska vara gratis med besök och kostnadsfria preventivmedel. Nya frågeställningar kring sexualitet, hälsa och ohälsa har kommit både utifrån andra behov än under tonåren, men
också som en kompensation för utebliven eller dålig sexualundervisning tidigare i skolan.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER ATT KOSTNADSFRIA PREVENTIVMEDEL SKA ERBJUDAS
MED EN MÅNGFALD AV METODER OCH PREPARAT.
Tillgång till individuellt utprovade och säkra preventivmedel är en rättighet. Det kräver dels utbyggd
mottagningsverksamhet för unga och unga vuxna och dels ett stort utbud av kostnadsfria preventivmedel. Forskningen visar tydligt att bästa sättet att minska antalet oönskade graviditeter bland unga
kvinnor, är att subventionera preventivmedel.
För att skapa en mer jämlik ungdomssubvention av preventivmedel i landet, rekommenderade 2013
SKL (Sveriges kommuner och landsting), landstingen att anta gemensamma regler. Förslaget innebär
att subventionen ska gälla upp till 26 år med en egenavgift på 100 kr per år. Olyckligtvis föreslår man
ett starkt begränsat utbud av vilka sorters p-piller och andra hormonella preventivmedel som ska ingå.
Möjligheten att hitta rätt sorts preventivmedel minskar därmed inom detta system.
Alternativet är att unga människor själva bekostar sina preventivmedel för att få det preparat som passar. Det skapar en ojämlikhet eftersom alla inte kommer att ha råd med bästa möjliga metod. Risken
är att de då står utan skydd mot oönskade graviditeter.
Undersökningar visar att unga vill ta ett ansvar för sin sexuella och reproduktiva hälsa, men för att
lyckas med det krävs bra förutsättningar. Ett effektivt skydd mot oönskade graviditeter förutsätter
tillgång till billiga effektiva preparat och möjligheten till individuell utprovning som passar den egna
livsstilen. Olika preparat fungerar olika bra för olika kvinnor. Metoden och preparaten ska kunna
fungera effektivt under många högfertila år och kan behöva förändras genom åren.
RFSU anser att subventionen måste omfatta ett brett urval av olika preparat och metoder. Alla ska
kunna hitta det som passar bäst med så få biverkningar som möjligt.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
RFSU:s valplattform 2014
OLITIK
SE X ÄR P
SE X ÄR FOLKHÄLS
A
D
SE X ÄR VÄLFÄR
RFSU KRÄVER ATT ALLA SOM UTSATTS
FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP SKA FÅ TILLGÅNG TILL VÅRD.
Det saknas fortfarande kompetens och rutiner i landet för att ta hand de som utsattas för sexuella övergrepp. Sådana övergrepp kan ske när som helst på dygnet, vem som helst kan bli utsatt och att den som
blir utsatt kan komma att söka hjälp var som helst inom vårdkedjan. Behovet av vård är både akut när
övergreppet skett, men också i ett senare skede med en bearbetande behandling. Vården ska erbjuda
ett kvalificerat omhändertagande av barn, kvinnor, män och transpersoner som utsatts för sexuella
övergrepp oavsett när och var denna vård behövs.
Hälso-och sjukvården brister i dag i omhändertagande av offer för sexualbrott. Det visar forskning och
nyare undersökningar. Det gäller för såväl barn som kvinnor, män och inte minst transpersoner. Vi vet
att män är mindre benägna än kvinnor att polisanmäla denna typ av övergrepp, liksom att kontakta
vården. Det innebär att män ofta hänvisade runt mellan vårdcentraler, gynmottagningar eller akutmottagningar och får ännu sämre vård och behandling.
För att kunna bearbeta trauman är det viktigt att den som har blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp
erbjuds psykosocialt stöd redan i det akuta skedet. Det måste finnas dokumenterade rutiner på alla
akutmottagningar för omhändertagande av alla som utsatts för sexuella övergrepp. Det krävs också
en större medvetenhet bland vårdpersonal när det gäller kopplingen mellan erfarenheterna av sexuella
övergrepp och psykiska problem för att kunna ge adekvat vård.
Därför kräver RFSU att hälso- och sjukvården har rutiner för att säkerställa ett korrekt omhändertagande av sexualbrottsoffer, oavsett kön och ålder. Det gäller både i akut omhändertagande och i senare
skede. Vi anser också att det inom 1177 Vårdguiden ska finnas kunskap om vart den som har blivit
utsatt för ett sexuellt övergrepp eller sexualiserat våld ska vända sig. Det ska ges tydlig information om
hur undersökningen kommer att gå till. Detta är några av de åtgärder som krävs för att säkra att offer
för sexuella övergrepp får rätt hjälp vid kontakt med vården.
rfsu.se/val2014 | twitter.com/rfsu | facebook.com/rfsu.se | instagram.com/rfsu
