Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan Åsedaskolan F-6 Åbackens fritidshem Läsåret 2016-2017 Vision Vår verksamhet ska präglas av trygghet och vara en miljö där man visar respekt för varandra. Inga elever eller vuxna ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. All personal på skolan ska vara goda förebilder och se alla elever som sitt ansvar. Trygghetsteam Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller handling är diskriminerande eller kränkande. Eleven har då rätt att få hjälp och stöd. För att man i skolan skall kunna göra något måste personelen få vetskap om det inträffade. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda elever från all form av diskriminering och kränkande behandling. Åsedaskolans förebyggande trygghetsarbete drivs av vårt trygghetsteam. Teamet består av pedagoger och rektor. När det kommer till teamets kännedom att en elev på skolan känner sig retad, kränkt eller mobbad agerar teamet direkt. Trygghetsteamet arbetar tillsammans med klassföreståndaren med akuta situationer som handlar om diskriminering och annan kränkande behandling. Trygghetsteamet består av: Linda Erlandsson. Lärare förskoleklass (471 21) Kajsa Magnusson. Lärare år 1 (471 18) Jenny Porle, Speciallärare ( 471 30) Jesper Lindahl, Idrottslärare (471 25) Lena Nelson, Rektor (476 45) Föräldrars ansvar För att kunna förebygga och motverka kränkningar och mobbing är ni föräldrar viktiga som förebilder för era barn. Ta omedelbart kontakt med oss om ni får kännedom om att något barn kan vara utsatt för kränkning eller trakasserier. När du har informerat skolans personal är det vi som tar över ansvaret och utreder hur det förhåller sig. När barnet är i skolan är det på sin arbetsplats-de är inte privata- därför ställs det krav på att de ska lära sig tolerans och samarbetsförmåga. Acceptera inte att ditt barn fäller negativa omdömen om någon annan. Acceptera inte heller att någon annan vuxen fäller negativa omdömen om någon annan så att ditt barn hör. Skolans ansvar Följer styrdokumenten, skollag, diskrimineringslag, läroplan Ser till att ha ett positivt arbetsklimat och god arbetsmiljö på skolan. En miljö där alla elever känner sig trygga och trivs. Möter eleverna med hänsyn, vänlighet och respekt. Hjälper eleverna att lära sig lösa konflikter. Är goda förebilder Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Skollagen (2010:800) stärker elevens rätt till kunskap och stöd. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Lärare har skyldighet att anmäla till rektor om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektor ansvarar för att elevens behov av stöd skyndsamt utreds. Behovet av stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Beslut att utarbeta/inte utarbeta åtgärdsprogram kan överklagas. Diskriminering Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan utgår från diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftning och läroplanen (Lgr 11) Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering. Att behandla alla lika kan också innebära diskriminering. det sker då verksamheten har en regel eller förfarande som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar någon enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan ske exempelvis om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier Om det inte finns någon maktobalans mellan de inblandade talar man inte om diskriminering utan om trakasserier. Diskrimineringsgrunderna gäller men till grund även för trakasserier, men parterna är jämbördiga, exempelvis två elever. Det kan även röra sig om sexuella trakasserier (tafsande, sexuella anspelningar, förslag eller sexuell jargong) Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är den drabbades upplevelser som definierar vad som utgör kränkande behandling. Kränkningar kan vara: Fysiska- slag, knuffar och sparkar Verbala- hot eller bli kallad fula eller nedsättande ord Psykosociala- bli utsatt för ryktesspridning och utfrysning som leder till att man blir socialt utstött. Text- och bildburna- klotter, brev, lappar samt internet och mobilrelaterad teknik. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Repressalier En elev får inte utsättas för bestraffning eller annan negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält eller påtalat att skolan handlat i strid med diskrimineringslagen (2008:567) eller skollagen (2010:800) Delaktighet Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen Elever ska medverka vid upprättande, uppföljning och översyn av likabehandlingsplanen, diskrimineringslagen (2008:567) skollagen (2010:800) För att få fram verksamhetens behov genomför vi varje år kartläggning med barn, elever och föräldrar: Kartläggning 1. Trivselenkät med elever 2. Utvecklingssamtal med elever och föräldrar 3. Klassråd och elevråd 4. Arbete med kamratstödjare 5. Samtal på föräldramöten och övr. föräldrakontakter Ansvarig Trygghetsteam Klassföreståndare Klasslärare/Ansvarig ped. Trygghetsteam Alla vuxna på skolan Personalen har involverats i kartläggningen genom: Arbetet med planen i våra arbetslag: Analys av trivselenkät Utvecklingssamtal med elever och föräldrar Klassråd och elevråd Information från kamratstödjare Vårdnadshavare har involverats i kartläggningen genom: Utvecklingssamtal Föräldramöten Att vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utarbetas i samarbete med Skolråd. Att planen mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas på skolans hemsida. Förebyggande och främjande insatser för lika rättigheter och möjligheter Elevhälsoteam: - Skolans elevhälsoteam består av speciallärare, skolsköterska, kurator och rektor. I teamet dikuteras pedagogiska utredningar och insatser riktade mot enskilda elever eller elevgrupper. Ordningsregler: - Skolans ordningsregler finns uppsatta i alla salar. Klasserna och grupperna på fritidshemmet kan också ha egna trivselregler för hur deras samvaro ska fungera. Frånvaro: - Skolan är ansluten till skola24. Ett webbaserat system där vårdnadshavare kan frånvaro anmäla sitt barn. Vi har även riktlinjer för oroande frånvaro, såväl anmäld som oanmäld. Vid oanmäld frånvaro kontaktas alltid vårdnadshavare samma dag. Rastvakter: - Pedagoger och övrig personal schemaläggs att vara ute under alla raster på alla stadier. Varje dag erbjuds rastaktiviteter på skolgården enligt ett schema. Pedagogisk lunch: - För att skapa lugn i matsalen för våra elever äter minst en vuxen per klass med eleverna. Trygghetsteam: -Trygghetsteamet träffas en gång per månad för att diskutera skolans värdegrundsarbete. Teamet planerar aktiviteter med kamratstödjare och ger lärarna arbetsmaterial till deras arbete i klasserna. I särskilda fall genomför man trygghetssamtal med berörda elever. Förebyggande arbete under läsåret 16/17 Insatser som ska avvärja risker för diskriminering. Omfattar bara områden som identifierats som riskfaktorer. Det är viktigt att alla vuxna på skolan och på fritidshemmet delar helhetssyn på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - undervisning, förhållningssätt, regler och rutiner. All personal ska arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling och agera då det uppstår. Alla vuxna på skolan och i fritidshemmet ska vara tydliga ledare som tillsammans med eleverna sätter klara och tydliga, kända gränser och som agerar när något händer. Främjande insatser under läsåret 16/17 Insatser som ska förstärka respekten för allas lika värde, riktas mot alla och är en naturlig del av det dagliga arbetet. - Alla elever, och vårdnadshavare, på skolan och i fritidshemmet känner till skolans likabehandlingsplan. Hur: En förenklad version av planen upprättas. Skriven med ett elevnära språk samt en årskalender med aktiviteter synlig- och tydliggör syfte och innehåll i planen i klassrum och på fritidshem. Den diskuteras löpande i klasser och på fritidshem under året. Planen diskuteras på föräldramöten och genom dilemmafrågor till föräldrar får de insyn i skolans arbete. Ansvarig: TT upprättar förenklad plan. Klasslärare och personal på fritids ansvarar för att planen och hålls levande i den dagliga verksamheten. Utvärdering: Maj -17 genom elevenkät och planerade samtal med skolans kamratstödjare. - Alla elever ska känna sig trygga på skolan Hur: Olika fadderaktiviteter genomförs på skolan under året. Aktiviteter då äldre elever arbetar med yngre. Detta ska främja samhörighet och trygghet på skolan. I fritidshemmet arbetar man i åldersblandade grupper. Tydliga regler och konsekvenser diskuteras och förankras i elevgrupper på skolan och i fritidshemmet. Kartläggning av tryggheten på skolgården genomförs av TT tillsammans med skolans kamratstödjare. Motsvarande kartläggning genomförs i fritidshemmet tillsammans med elever ur respektive grupp. Planerade rastaktiviteter erbjuds enligt ett schema. Detta ska hjälpa de elever som har svårt att komma in i leken eller upplever att de inte har något att göra på rasten. Ansvarig: Klasslärare och personal på fritids. Utvärdering: Maj-17 genom trygghetsenkät och samtal med elever och kamratstödjare. - Alla elever på skolan ska känna respekt för sina medmänniskor. Hur: Under läsåret diskuteras olika dilemmafrågor i klasserna. Dilemmafrågorna utgår från diskrimineringsgrunderna eller aktuella frågeställningar på skolan. Ansvarig: TT utarbetar frågorna klasslärare genomför diskussionerna och ansvarar för att resultatet redovisas på skolans anslagstavlor. Utvärdering: Maj-17 genom trygghetsenkät och samtal med elever och kamratstödjare. Uppföljning och utvärdering av planen för läsåret 2015/16 Utvärdering gjordes i juni -16 Utvärdering/metod: Trygghetsenkät genomförd i samtliga klasser. Enkäten redovisades och diskuterades i respektive arbetslag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var arbetslagens pedagoger, trygghetsteam och rektor. Utvärdering av plan läsåret 2015/16 Mål för föregående läsår var följande: Alla elever i fritidshemmet är insatta i fritidshemmets regler Alla elever i skola och på fritidshem känner till vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I juni 2016 visar trygghetsenkäten att alla elever på skolan känner att det finns någon vuxen på skolans om de kan prata med om det behövs. Alla elever på skolan har ökat sin kunskap om mobilanvändning och internet. Kunskapen ska ge en medvetenhet som gör att man inte kränker andra genom mobil eller internet. På fritids har man diskuterat regler och har i de olika grupperna (Räv-BjörnLejon) regler för hur man ska vara mot varandra i gruppen. Under kommande läsår ska detta arbete förstärkas. Man kommer bland annat att skriva ner gruppens regler och gruppens ansvarsområden. Personalgruppen kommer också att diskutera vår värdergrund på APT och hur vi vill att den ska synas i verksamheten. Enkäten ger en bild av att en klar majoritet av eleverna trivs och är trygga på skolan. De har någon vuxen att prata med men känner inte till likabehandlingsplanen. Då detta har varit återkommande resultat de senaste åren kommer vi under läsåret 16/17 att vidta flera åtgärder för att lyfta skolans värdegrundsarbete. Åsedaskolan ska vara en trygg skola där all personal ser alla elever är vårt gemensamma ansvar. Eleverna ska kunna lära leka och umgås över klass och årskursgränser. En plan för året med aktiviteter som ska bidra till en trygg och trivsam skola ska tas fram av TT och finnas i alla klassrum. Kamratstödjarna/elevråd/personal ska involveras mer i arbetet med likabehandlingsplanen. Skolrådet ska involveras i arbetet och innehållet ska diskuteras på alla föräldramöten F-6. Trygghetsteamet har möten 1g/månad Tydliggöra skolans arbete, föräldrarnas del och elevernas ansvar i planen. Faddrar ska stärka kontakten mellan elever i olika åldrar på skolan. Utvärdering trygghetsenkät Åsedaskolan: F-3: 100% av eleverna har besvarat enkäten, 124 elever. Av dessa uppger 97% att de trivs bra i kassen och i skolan. 3% uppger att de varken trivs i skolan eller i sin klass. Det är 1 tjej och 3 killar. 1 elev upplever att den inte har någon kompis. 3 elever upplever att de inte har någon att leka med på rasterna eller någon vuxen att prata med om något hänt. 4-6: 100% har besvarat enkäten, 118 elever. Av dessa instämmer 59% helt i att de ”känner sig trygga i skolan.” 1elev uppger att det inte alls stämmer. 98% (114st) trivs bra eller mycket bra i klassen. 2 av eleverna trivs dåligt i klassen. Det är 1 kille och 1 tjej. 1 elev (1 tjej) uppger att den inte har någon att vara med på rasterna. 96% har en eller flera att vara med på rasterna. 20 (17%) av eleverna uppger att de har blivit retade under året. Jämnt fördelat mellan killar och tjejer. 48 (41%) har sett någon bli illa behandlad på skolan under året. 22 killar och 26 tjejer. 13 (11%) känner inte att det finns någon vuxen på skolan att gå till om något hänt. Av dessa är 6 killar och 5 tjejer. Lärarna säger alltid eller ibland till när någon säger eller gör något dumt anser 97% av eleverna. Kamratstödjarna är kända av 93% av eleverna. 94 (80%) känner till skolans trygghetsteam men bara omkring 50% av eleverna känner till skolans likabehandlingsplan. Inom området studiero och motivation uppger 101 (87%) att skolarbetet gör dem nyfikna att lära mer. 4 elever uppger att det inte stämmer alls. 109 (96%) anser att de får den hjälp de behöver av lärarna i skolan. 1 elev anser att det inte stämmer alls. 105 (93%) tycker att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 2 elever tycker att det stämmer dåligt. 106 elever uppger att lärarna förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Man har alltså höga förväntningar på eleverna. Utvärdering ”Vett och etikett på nätet” Av-Media v.40, 2015 AV-media genomförde under v.40 lektioner med alla elever år 1-6 på temat ”Vett och etikett på nätet”. Klassbesök: Mycket bra. Jättebra genomfört. Lärorikt. Trevligt. Långtråkigt. Vissa saker visste vi innan. Eleverna var intresserade och tyckte att det var bra och viktigt Bra pedagogisk nivå på informationen. Åke pratade så att eleverna förstod och fångade elevernas intresse. Han var intressant och engagerande. Man borde ha schemalagt en längre tid. Perfekt bildstöd. Bra med filmerna så att de tydligt kunde se vad Mårten menade Mycket positivt! Lagom långt Duktig föreläsare Uppskattat. Nöjda elever med bra diskussioner. Kvällsföreläsning för föräldrar och personal: Bra och informativ. Lite lång Mycket bra Synd att inte fler föräldrar var där Flera exempel bra att ta del av. Liknade dagen mycket och kanske inte helt nödvändig att lyssna till. Övrigt. Hur går vi vidare? Dilemmafråga på ämnet i alla klasser Fler inspirationstillfällen och ny input på ämnet ”nätet” Kränkningar på nätet som blir ett skolproblem Under läsåret 16/17 kommer vi att införa mobilfri tid på skolan. Det har diskuterats och beslutats på elevråd, skolråd och i personalgruppen vt-16. Rutiner för akuta situationer Alla trakasserier och kränkningar rapporteras till rektor oavsett mellan vilka det sker (barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen och vuxen-vuxen). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever, elev – elev. 1. Tillsägelse 2. Avbryt negativ aktivitet t.ex. hålla isär, hämta fler vuxna. 3. Samtal med var och en enskilt eller tillsammans beroende på situationen 4. Bedöm efter samtalet om ytterligare åtgärder krävs 5. Föräldrar kontaktas 6. Vid behov koppla in trygghetsteamet, elevhälsa och/eller skolledning Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal -elev, elev personal 1. Tillkalla/Hämta annan vuxen 2. Avbryt negativ aktivitet 3. Uppföljande samtal med inblandade och ”tredje part” vid behov 4. Föräldrar kontaktas 5. Vid behov koppla in trygghetsteam elevhälsa och/eller skolledning Rutiner för uppföljning. Det är viktigt att alltid följa upp allvarligare händelser med kränkningar, hot och våld. Alla inblandade parter skall ha möjlighet till uppföljning för att bearbeta händelsen. När trygghetsteamet funnits med kring händelsen så arbetar de med uppföljning och alla samtal i ärendet dokumenteras. När trygghetsteamtet inte är inkopplade så är det klassföreståndare som återkopplar med samtal. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen: ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]