Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering, trakasserier

Sektor Utbildning
Likabehandlingsplan och årlig plan mot
diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
för
Utmarksskolan
År 2017
Inledning
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Skola 4-9, Skolbarnsomsorg.
Planen gäller från 10 januari 2017
Planen gäller till 31 december 2017
Skolan ska vara en trygg plats med tydliga normer och värderingar. Alla vuxna i
skolan ska aktivt, tidigt och tydligt agera mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Alla kränkande tillmälen och handlingar ska
uppmärksammas och stoppas. Alla verksamheter ska ha en Likabehandlingsplan/
Årligplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Sedan den 1 januari 2009 skyddas barn och elever från kränkningar, trakasserier och
diskriminering genom två lagar. Diskrimineringslagen och Skollagens kapitel 6 som
innehåller regler avseende kränkande behandling.
Utmarksskolan tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Vårt mål är att ingen elev skall bli utsatt för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i anslutning till vår verksamhet och att alla
elever ska känna sig trygga i skolan.
Lagstiftningen innebär egentligen att två planer ska upprättas men vi har valt att slå
samman dessa planer till en som vi kallar för ”Likabehandlingsplan och årligplan mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Båda dessa planer ska
upprättas årligen av skolan. Det är inte tillräckligt att bara följa upp och se över
planerna. Planerna ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som man avser att
påbörja eller genomföra under året. En sådan redogörelse förutsätter att man på
skolan eller i verksamheten gör en kartläggning genom en enkätundersökning av den
egna verksamheten som vi kan utgå ifrån. Särskild enkät för fritidshemmet kommer
att genomföras. För att kvalitetssäkra detta arbete ska alla verksamheter ta del av
och följa Skolverkets Allmänna Råd 2012 ”Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling.”
Arbetet för likabehandling och mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Arbetet ska bedrivas på tre nivåer:
• Främja
• Förebygga
• Åtgärda
Främjande arbete:
•
•
•
•
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
Omfattar alla diskrimineringsgrunderna.
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning.
Är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Etnisk tillhörighet:
Vi ska lyfta den kulturella mångfalden genom att t.ex. uppmärksamma svenska och
andra länders högtider. En kalender i korridoren ska beskriva vad högtiden innebär.
Vi ska försöka att ta hänsyn till högtider vid planering av schemabrytande aktiviteter.
Skolan har rutiner för hur vi tar emot nyanlända elever som kommer från andra
länder.
Religion och annan trosuppfattning:
Skolan kan tillhandahålla rum för elev som önskar avskildhet i samband med bön.
Elevers önskan om egen tid i duschrum efter idrott pga. religiösa skäl ska
respekteras.
I matsalen serveras dagligen mat förenligt med individers religion och annan
trosuppfattning.
Kön:
Vi uppmuntrar alla elever att prova olika sorters PRAO-platser, aktiviteter och idrotter.
Vi arbetar för att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i skolan. Vi
arbetar för att alla, oavsett kön, får tala till punkt och komma till tals i grupp eller
individuellt.
Funktionsnedsättning:
Alla elever är olika och skolan jobbar för att ta fram olika individuella lösningar så att
alla elever ges lika möjligheter att klara de olika momenten i undervisningen.
Lärare ska anpassa undervisningen för elever med funktionsnedsättning och elever
som är i behov av särskilt stöd ska få det. Vid provtillfällen kan elever få hjälp med
utökad tid, muntliga instruktioner etc.
I matsalen serveras dagligen mat anpassad till olika individers medicinska behov.
Sexuell läggning:
HBTQ - frågor ingår i sexualundervisning. Vi ska arbeta normkritiskt.
Könsöverskridande identitet eller uttryck:
Vi skall arbeta för att öka förståelsen för att alla har rätt att inte identifiera sig som
man eller kvinna eller ge uttryck för detta genom sin klädsel.
Övrigt främjande arbete:
Skolan har ordningsregler som revideras varje år. Klassrådet lämnar synpunkter till
elevrådet på förslag till ordningsregler. Personalen och elevrådet lämnar synpunkter
till rektor innan beslut om nya regler tas på APT. I ordningsreglerna förbjuds skojbråk,
och det preciseras att vi inte använder hotfulla ord, svordomar eller könsord på
skolan.
Personalen för kontinuerliga diskussioner kring likabehandlingsplan och årlig plan
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och
diskrimineringsgrunderna. Detta sker i samband med genomgången av svaren från
den årliga likabehandlingsenkäten, som ska besvaras av samtliga elever. Elevsvaren
och förslag till åtgärder tas även upp i klasserna och på elevrådet.
Ett kontinuerligt arbete i form av diskussion och dialog med all personal ska bedrivas
för att skapa och leva upp till en gemensam värdegrund. Detta görs på APT,
lagmöten, studiedagar och på förekommen anledning. EHT får fortlöpande
kompetensutveckling i dessa frågor.
Personal och elever identifierar årligen miljöer, situationer, platser och tider med ökad
risk för kränkande behandling. För eleverna görs detta genom den årliga enkäten
samt fortlöpande genom samtal mellan personal och elever. För personalen görs
detta vid dagliga iakttagelser, under klassråd samt vid elevsamtal.
Personalen jobbar aktivt med eleverna för att främja och skapa en god stämning i
skolan. Det är viktigt att bemöta varandra på ett respektfullt sätt.
Alla på Utmarksskolan har ansvar och skyldighet att reagera och visa att det inte
accepterar kränkande behandling. Vi arbetar för att ett respektfullt språk används.
Förebyggande arbete
•
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
Elevhälsan arbetar med grupper/ klasser för att förebygga kränkning, trakasserier
och mobbning, stärka klassgemenskap och öka respekten och förståelse mellan
elever.
För att skapa en tryggare miljö på skolan finns vuxna ute bland eleverna på rasterna.
Det finns ett schema för rastvärdskap där samtlig personal ingår. Rektor är ansvarig
för att rastvärds schema täcker skolan behov.
Enskilda hälsosamtal för åk 4 och 8 med skolsköterskan.
I åk 6 genomförs i början av terminen varje år klassläger med syfte att eleverna ska
lära känna varandra och mentorerna och få ett positivt och kamratligt klimat i klassen.
Allt klotter på skolan ska tas bort.
För att skapa en tryggare miljö för eleverna på skolan finns även en skolvärdinna och
ett elevhälsoteam bestående av kurator, skolsköterska, specialpedagog och
skolpsykolog.
Åtgärdande arbete:
• Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
• Ska påbörjas när det kommer signaler om att ett barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
• Innebär att skolan måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för
att förhindra att kränkningar upprepas.
Om någon vuxen på skolan får kännedom om att en elev känner sig utsatt för
trakasserier eller annan kränkande behandling skall rektor informeras via blankett
”utredningsmall kränkning” som finns att tillgå på hjärntorget. Rektor gör en
delegationsanmälan, på avsedd blankett, till huvudmannen. Eleven kallas till ett
inledande samtal för att få berätta vad som hänt. Den vuxne som har detta samtal
gör en bedömning av hur skolan ska gå vidare i ärendet och vilka åtgärder som
behöver vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar.
I första hand är det klassföreståndare/mentor som har detta samtal samt informerar
vårdnadshavare om vad som hänt och hur det kommer att följas upp. Det kan även
göras tillsammans med elevhälsoteamet.
Är det en vuxen på skolan som har kränkt/trakasserat, lämnas ärendet över till rektor.
Händelsen och vidtagna åtgärder dokumenteras i en incidentrapport som lämnas till
rektor. Incidentrapporten kan ligga till grund för eventuell ytterligare utredning som
genomförs på avsedd blankett. Incidentrapporten finns på Hjärntorget på
Utmarksskolans personalaktivitet lätt åtkomlig.
Exempel på åtgärder:
• Samtal med den person som har kränkt.
• Samtal med alla parters vårdnadshavare.
• Medlingssamtal med utsatt elev och kränkande person tillsammans.
• Medlingssamtal med utsatt elev och kränkande person tillsammans med
vårdnadshavare.
• Extern medling kan erbjudas.
• Samtal i klassen/gruppen utifrån händelsen.
• Vid slag, sparkar eller annan fysisk kränkning kan skolsköterska informeras.
• Polisanmälan – görs alltid av rektor.
• Anmälan till Socialtjänsten – görs av kurator på uppdrag av rektor.
• Stödsamtal kan erbjudas, t.ex. av skolsköterska eller skolkurator på skolan.
• Skolan kan också förmedla kontakt med Stödcentrum för unga brottsoffer.
Uppföljning:
Den utsatte eleven kallas på uppföljningsmöte inom tre veckor enskilt eller
tillsammans med vårdnadshavare. Om kränkningen/trakasserierna inte upphört
vidtas nya åtgärder omgående. Även den person som har kränkt kallas till
uppföljningsmöte.
För att säkerställa att detta arbete sker på ett systematiskt kvalitativt sätt och att alla
rutiner följs har ledningen tagit fram följande ansvarsfördelning som ska gälla i alla
verksamheter.
Rektor har följande ansvar:
• Att en kartläggning och en nulägesanalys utförs över förekomsten av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten
• Att upprätta en plan som innehåller en översikt över de åtgärder som behövs
för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever kopplat till
diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling
• Att översikten innehåller åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier
och kränkande behandling
• Att det finns en redogörelse för vilka åtgärder som påbörjats och genomförs
under året, rörande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Att det i efterföljande års plan redogörs för hur de planerade åtgärderna
genomförts.
• Att planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barn
och elever. (Förordning 2006:1 083, se bilaga 2)
• Att all personal har kunskap i likabehandlingsplanen och den årliga planen
samt agerar utifrån den.
• Att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen och den årliga
planen.
• Att någon form av elevenkäter kring trivsel, diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i skolan genomförs, sammanställs och utvärderas varje
läsår.
• Gör delegationsanmälan till huvudmannen om införandet av
Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
• Gör omedelbart en delegationsanmälan till huvudmannen om att utredning
startas vid anmäld kränkande behandling.
• Godkänner utredning och ser till att den diarieförs.
Pedagoger/mentorer har följande ansvar:
• Att eleverna får vara delaktiga i att upprätta, följa upp och se över
likabehandlingsplanen samt den årliga planen i klassråd/ elevråd.
Utformningen och omfattningen ska av barnen och elevernas deltagande
anpassas efter deras ålder och mognad (Förordning 2006:1 083, se bilaga 2).
• Att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen och den årliga
planen hittas på skolans hemsida.
• Att följa likabehandlingsplanen och den årliga planen i sitt dagliga arbete med
barnen/eleverna och arbeta aktivt mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling både i och utanför klassrummet. Som pedagog i Östra
Göteborgs verksamheter förutsätts man respektera andra och vara en god
förebild för eleverna.
Annan personal i skolan har följande ansvar:
• Att agera vid diskriminering, trakasserier eller kränkning av barn och elever
genom tillsägelse och vidare information till mentor eller rektor.
Personal som upplever att annan personal diskriminerar trakasserar eller
kränker barn och elever ska informera rektor.
Elever ska:
• Medverka i, följa upp och se över arbetet med likabehandlingsplanen och den
årliga planen genom klassrådet/ elevrådet. Som barn och elev i Östra
Göteborgs verksamheter förutsätts man respektera andra och visa hänsyn.
Vårdnadshavare bör:
• Aktivt läsa likabehandlingsplanen och den årliga planen på skolans hemsida
eller via Hjärntorget.
• Kontakta skolan via telefon om deras barn berättar om diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i förskolan/skolan, oavsett om
diskrimineringen trakasserierna eller kränkningarna är riktade mot barnet,
annans barn eller om det är barnet själv som trakasserar eller kränker.
Expedition 031-365 32 30 eller rektor Karin Herrman 031-365 32 32 eller
rektor Torbjörn Bengtsson 070-780 09 14.
Slutsatser, mål och uppföljning för
likabehandlingsarbetet 2016
Slutsatser
Den genomförda enkäten under våren 2016, diskussioner med elevrådet,
kontinuerliga samtal i arbetslag samt elevvårdspersonal har gjort att följande
slutsatser dragits.
• Språkbruket på Utmarksskolan är en stor orsak till kränkningar och
trakasserier.
• Det finns en tendens på skolan att pojkar tar utrymme på flickornas bekostnad.
• Vi har identifierat vissa platser (hot spots) på skolan där de flesta kränkningar
och trakasserier sker.
• (Få elever upplever kränkningar pga. etnicitet och religion på skolan.)
• Det har kommit signaler på att kvinnor, såväl personal som elever, upplever
sig mindre respekterade än män.
• Vuxna på skolan ser en tendens till ökad religiös kontroll bland elever.
Uppföljning
• Skolans ordningsregler är uppdaterade och finns uppsatta i skolan.
• En kortversion av likabehandlingsplanen på svenska, arabiska, kurdiska,
somaliska och persiska finns uppsatt i alla klassrum.
• Arbetet med klassråd och elevråd har följts enligt plan.
• Klotter har målats över.
• Elevvårdspersonal har under våren 2016 arbetat med klasser och grupper
gällande trivsel, gemenskap, trygghet, språkbruk samt antimobbningsarbete i
åk 5, 6 och 7.
• Till grund för likabehandlingsplanen och årlig plan mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ligger elevenkäten som besvaras av
eleverna på skolan vid 1 tillfälle under vårterminen 2016.
• Skolgården har byggts om och anpassats till alla årskurser.
• Två föräldramöten har genomförts där föräldrar i alla årskurser varit inbjudna.
• Rastvärdstimmarna har utökats för samtlig personal på skolan.
• Fler kringpersonal har anställts för att bemanna ex skåpshall.
• Skolan har undersökt möjligheten att ansluta sig till trivselledarprogrammet
som ett arbetssätt för att öka trivseln och minska mobbningen i skolan men
beslutat att inte ansluta till det.
• Elevhälsopersonal har genomfört studiebesök på ungdomsmottagningen med
elever i åk 9.
• Skolan var på läger med elever i åk 6 under höstterminen 2016
Mål 2017
1. Skolan vill öka kunskapen och förståelsen kring HBTQ- frågor.
2. Öka tryggheten i och utanför klassrummet.
3. Fortsatt arbete med språkbruket på skolan för att minska trakasserier och
kränkningar.
4. Respekt skall visas för alla.
5. Öka föräldrasamverkan
Vi tänker genomföra följande aktiviteter och åtgärder:
• Hela personalen har gått en grundutbildning i HBTQ- kunskap. Det finns
planer på personalen ska fördjupa kunskapen under våren 2017.
• Elevhälsan har under våren 2016 arbetat med klasser och grupper gällande
trivsel, gemenskap, trygghet samt antimobbningsarbete. Detta arbete kommer
fortsätta under vårterminen 2017.
• Skolan kommer att starta ett trygghetsteam bestående av olika
personalgrupper.
• Elevråd och klassråd fortsätter vara en del i vårt dagliga arbete.
• Klotter skall målas över.
• Likabehandlingsarbetet skall finnas med på dagordningen vid APT, elevråd,
elevhälsan och lagmöten. Då kommer fokus att vara på de fem punkterna.
• Fortsätta arbeta med språkbruket på skolan bl.a. genom elevhälsans arbete
med klasser och grupper.
• Elevvårdspersonal tänker erbjuda elever i årskurs 9 att följa med till
ungdomsmottagningen på studiebesök.
• Skolan önskar fortsätta att ha läger för årskurs 6 med syfte att eleverna ska få
lära känna varandra och mentorerna samt få ett positivt och kamratligt klimat i
klassen.
• Anordna fler föräldramöten i syfte att stärka föräldrasamverkan.
BILAGA 1
DEFINITIONER OCH LAGREGLERING
DEFINITIONER:
Vad står begreppen för? (ur handledning för arbetet med likabehandlingsplaner av
JämO, DO, HO, HomO och BEO)
Diskrimineringsgrunderna
Skolan har en skyldighet att förebygga samt förhindra diskriminering och trakasserier
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning och sexuell läggning.
• Kön – Skolan har en skyldighet att verka för jämställdhet. Detta inkluderar
även sexuella trakasserier.
• Etnisk tillhörighet – Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp
med samma nationella eller etniska ursprung. Skolan har ett ansvar att arbeta
mot rasism och främlingsfientlighet.
• Religion och annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad i den
svenska grundlagen och alla har rätt till sin egen tro. Med annan
trosuppfattning menar man en livsåskådning jämförbar med religion, även
ateism.
• Funktionsnedsättning – Funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller
intellektuell. Som funktionsnedsättning räknas inte bara sådant som syns,
tillexempel att vara rullstolsburen, utan även funktionsnedsättningar som inte
syns men som påverkar livet på olika sätt, t.ex. ADHD, allergi eller dyslexi.
• Sexuell läggning – Med sexuell läggning menas homosexualitet,
heterosexualitet och bisexualitet. Skolan har ett ansvar enligt skolans
värdegrund att motverka homofobi. Homofobi är en negativ syn på
homosexualitet, vilket strider mot principen om alla människors lika värde och
allas lika rättigheter.
Skolan kan även, men har ingen skyldighet, arbeta med följande
diskrimineringsgrunder:
• Ålder – Förbudet hindrar inte tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till
ålder i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass
eller i grundskola. Särbehandling p.g.a. ålder är tillåtet om den har ett berättigat
syfte.
• Könsöverskridande identitet eller uttryck – Med könsöverskridande identitet
eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt
ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Direkt och indirekt diskriminering:
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Exempel på direkt diskriminering: Om en pojke går före i kön till en förskoleplats
med motiveringen att det redan går så många flickor på förskolan.
Exempel på indirekt diskriminering: Om alla barn serveras samma mat
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av till exempel religiösa skäl
eller allergi behöver annan mat.
Trakasserier:
Trakasserier är en behandling eller upplevelse som kränker ett barns eller elevs
värdighet och som har koppling med någon av de skyddande
diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning,
etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Kränkande behandling:
Med kränkande behandling menas ett uppträdande, som utan att ha någon koppling
till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elev eller ett barns värdighet
Kränkningar kan vara:
• fysiska (slag, sparkar och knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysningar, blickar, ryktesspridning)
• texter och bilder (klotter)
• förstörelse/ stöld (av annans tillhörigheter)
• nätkränkning (kränkning via sociala medier)
Mobbning:
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några elever medvetenhet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan elev skada eller obehag.
Avslutningsvis
Ytterst är det den kränkte själv som avgör om en handling är kränkande eller inte. En
viktig utgångspunkt är att den som upplever sig som kränkt alltid måste tas på allvar.
Det vanligaste förekommande begreppet mobbning förutsätter att någon, upprepade
gånger över en viss tid, utsätts för negativa handlingar. Det finns också en obalans i
makt mellan den som kränker och den som blir utsatt för kränkande behandling.
BILAGA 2
Checklista skolan
Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om likabehandlingsplanen kan fungera
som ett konkret verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Ju fler av följande
påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet.
1. Nu gällande plan
a Vår likabehandlingsplan är aktuell enligt lagens krav, dvs. är upprättad under
den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år.
b När vi upprättade planen tog vi hänsyn till utvärderingen av föregående plan.
2. Samverkan med eleverna
Eleverna har varit med om att ta fram, se över och revidera planen.
3. Kartläggning
a Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå.
b Vid kartläggningen har vi beaktat samtliga diskrimineringsgrunder (kön, etnisk
tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell
läggning) samt annan kränkande behandling.
c Vi har sett över områden som
• Studiemiljö (psykosocial och fysisk)
• Kommunikation
• Kunskapshöjande åtgärder
• Rekrytering
• Antagning
• Introduktion
• Schemaläggning, föräldraskap och studier
• Betyg och examination
• Praktik
• Undervisning
4. Mål
Planen innehåller mätbara mål för likabehandlingsarbetet. Målen utgår från de behov
som finns i vår verksamhet och är formulerade så de kan utvärderas.
5. Åtgärder
a Planen innehåller konkreta åtgärder för det förebyggande arbetet och för
främjandearbetet. Med konkreta åtgärder menas aktiva och märkbara
handlingar. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp.
b Vi har tagit fram åtgärder för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering för samtliga diskrimineringsgrunder.
c Vi har tagit fram åtgärder för det förebyggande arbetet mot trakasserier och
annan kränkande behandling.
d Åtgärderna går att följa upp och är tidsplanerade.
e Det framgår i planen vem som är ansvarig för respektive åtgärd.
6. Resurser
Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra
likabehandlingsarbetet.
7. Kommunikation
Vår likabehandlingsplan innehåller rutiner för att presentera planen och förankra
likabehandlingsarbetet hos elever, vårdnadshavare och personal.
8. Utvärdering
Likabehandlingsplanen innehåller rutiner för den årliga utvärderingen.