Barnpsykiatriskt perspektiv på
smärta och och interdisciplinär
handläggning
Birgitta Johansson Niemelä
2013-11-15
[email protected]
Bup Konsultteam
Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell 60 %
Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 80 %
Psykolog Filippa Adenfelt 60 %
Psykologkandidat Beata af Ekenstam och Susanna
Holmström
Sjukgymnast Åsa Bretz 20 %
Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av
barn med psykosomatiska och somato-psykiska
tillstånd
Barnpsykiatriskt konsultteam
- ”somatopsykiska” och ”psykosomatiska”
problem
psykiatrisk och somatisk
problematik interfererar
somatisk sjukdom och psykisk
störning parallellt
kriser av psykiatrisk valör hos
barn med somatisk sjukdom
Rheuma - muskulo-skelettala
smärtor
Gastro - gastrointestinala smärtor/
besvär
Neuro - funktionsbortfall t.ex
gångstörningar; anfall; HV
Infektion - trötthet
Urinvägar - enures
Nutrition - stört ätbeteende
Endokrin – DSD; transsex
DSM-V
I DSM-V har man ersatt begreppet
Somatoforma syndrom med
kroppssymptomstörning (Somatic
Symptom Disorder).
Betonar mentala kriterier beteende,
känslor och tankar i förhållande till
symtomen.
Sammanhangsmarkeringvid första samtalet där både
barnpsykiater och psykolog
ofta deltar
Hur skapa en allians med familjen?
Hur komma fram till en beskrivning av
problematiken som är lika giltig för patienten
och vårdgivaren och som kan öppna upp för ett nytt
förhållningssätt till smärtan ?
Den oroliga familjen
Föräldrarnas känslor
Barnen är extremt uppmärksamma på
föräldrarnas känslouttryck, och blir
allteftersom skickligare på att tolka
andras känslor.
Föräldra-barn interaktionen
Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och
psykiska sensationer
Psykologutredningen- som
förändringsarbete
• Att lära känna barnet
• Att samla in information som kan
användas i en konstruktiv dialog med
föräldrarna
• Struktur ger kreativitet
Forts psykologutredning
Tankar och känslor:
Vad är talbart av oro och ångest (RCMAS, BUS, Monsen
affektintevju, PTSS-C)
Självbild:
Hur uppfattar barnet sig själv vad gäller färdigheter,
utseende, relationer (Jag tycker jag är). Själv = smärtan
Smärta:
CSI-24 C och CSI-24 P
Smärtteckning, PCQ, PCS-C och PCS-P
Kognition:
Hur hanterar barnet olika uppgifter, konflikter och problem.
(WISC-IV, WAIS-IV)
Återgivning
•Psykologen och barnet
berättar om resultatet och
idéer som vuxit fram under
utredningen. Därefter öppen
dialog med föräldrar och
barnpsykiatern.
•Ibland har problemen
omformulerats och kan
hanteras.
•Ibland remitterar vi vidare
eller påbörjar behandling
Behandling
• Familjesamtal
•
-kommunikation, problemlösning, förändrade attityder och strategier
• Individualsamtal
•
•
- Kognitiv utvecklingsterapi (självkontrollträning), IPT, KBT; hypnos
-hantera känslor, nya tankemönster, självbild och strategier
• Gruppsamtal
•
- sociala färdigheter, psykoedukation
• Nätverksmöten
•
- skola, vårdsystem, socialtjänst
• Psykofarmaka
Interdisciplinär handläggning
vid oklara kroppsliga symtom
Katastrofiering
De som katastrofierar om andras smärta kan
missbedöma symptom och tecken + är
hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra
De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är
mer troliga att ha barn som är mer handikappade
av smärtan
Goubert et al, 2006
Ett barn vill uppmärksammas som en
person och inte som ett sjukt barn
Smärtreaktioner
•Genetik. Forskning fokuserar på
nociception och analgetisk känslighet
•Temperament. Personlighetsdrag,
negativitet
Smärtmodeller
Bör inkludera individ såväl som
interpersonella processer som
mobiliseras som reaktion på smärta
Se modellen Bottom-up och top-down
factors influence
Empati
Hur kan föräldrar stå ut med att se sina
barn ha ont?
Empatins roll i smärtupplevelsen
Goubert et al 2005
Spegelneuroner
Upplevelser hos observatören liknar de
upplevelser som den observerade personen
har (Gallese et al, 2004)
Personlig och vikarierande upplevelser skiljer
sig dock fysiologiskt (Craig, 1968, Williams,
2002)
Observatörens affektiva respons kan riktas
antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till
den andre (empati), (Batson, 1991)
Bottom-up and top-down factors
influence
Katastrofierande
I sökandet efter lösningar hindras
patienten från att hitta nya mål och
förändra personligheten
Psykologutreding 1
17 årig flicka med långvarig smärtproblematik
En bedömning av:
oro, nedstämdhet, självbild
ex svårigheter att sova, panikatacker, förhöjd
ångestnivå och depression, självbild=smärta
kognitiv nivå
mycket god verbal analytisk förmåga
stressande livshändelser
föräldrars hälsotillstånd
CSI-24 barn
Skattar 4 på HV, svimningskänslor eller
yrsel, suddig syn, smärtor i knän,
smärtor i armar och ben
Skattar 3 på 5 andra symptom
Skattar 2 på 5 andra symptom
Skattar 1 på 1 symptom
totalt 46p
CSI-24 förälder
Skattar 4 på ömma muskler,
förstoppning, smärtor i knän, smärtor i
armar och ben
Skattar 3 på 3 andra symptom
Skattar 2 på 3 andra symptom
Skattar 1 på 1 symptom
totalt 43p (lite osäkert resultat då pappa
först skattar sina egna symptom)
PCS-C Tankar och känslor när du har
ont
Hjälplöshet 5
Förstorande 0
Ältande
6
totalt=11
Skolgrupp M= 16,79 (SD 8,77)
Smärtgrupp M= 21,88
(SD 11,44)
PCS-P Tankar och känslor när ditt
barn har ont
Hjälplöshet 16
Förstorande 6
Ältande
13 totalt= 35
Föräldrar skolgrupp M= 16,67 (SD 9.90)
Föräldrar smärtgrupp M= 29,49
(SD 11,24)
Psykologutredning 2
16 årig flicka med svår smärta i höfter, ben,
orkeslöshet och frånvaroattacker utreds via
barnreuma team, neurologkonsult och
interdisciplinärt team.
Psykologutredning visar på något förhöjd
ångestnivå och begåvningsnivå lågt inom
genomsnittsområdet.
CSI-24 C patient 2
Skattar näst högst på (0-4) 3 på ömma
muskler, smärta i knän, armbågar och
andra leder och smärta i armar och
ben. Totalt 23 p, senaste 2 v.
Skattar 4 på känt sig orkeslös, smärta i
knän, armbågar och andra leder och
smärta i armar och ben. Totalt 49 p
senaste 2 mån.
CSI-24 P patient 2
Mamma skattar totalt 37 p. med högsta
symptomskattning på 8 påståenden främst
smärta och orkeslöshet, senaste 2 v.
Skattar 47 p, liknande symptom + svårighet att
andas, senaste 2 mån.
Pappa skattar totalt 34 p. på 4 olika smärtsymptom
och svaghetskänslor, senaste 2 v.
Sista 2 mån skattar pappan 47p på exakt samma
symptom som mamman.
PCS - C
patient 2
Tankar och känslor när du har ont
Hjälplöshet 7
Förstorande 2
Ältande
3
totalt=12 p senaste 2 v
Hjälplöshet 9
Förstorande 5
Ältande
7
totalt=21 senaste 2 m
Skolgrupp M= 16,79 (SD 8,77)
Smärtgrupp M= 21,88 (SD 11,44)
PCS - P
patient 2
Tankar och känslor när ditt barn har
ont
Hjälplöshet 22 (21)
Förstorande 8 (9)
Ältande
16 (16)
Mamma totalt= 46 p (pappa totalt= 46 p)
Föräldrar skolgrupp M= 16,67 (SD 9.90)
Föräldrar smärtgrupp M= 29,49
(SD 11,24)
Återgivning i teamet
Läkaren ,
sjukgymnasten,
arbetsterapeuten
kuratorn,
sjukhusläraren,
barnpsykiatern
och/eller
psykologen
Restained rehabilitation
Calvert &Jureidini 2003-
•
•
•
•
•
Samordning inom sjukvården
Smärthantering
Identifiera psykosocial stress
Hantera känslor
Stegvis, begränsad rehabilitering
• [email protected]
Tack för uppmärksamheten!
