SUNNERSTA ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING
Regler mot kränkande behandling och
diskriminering inom Sunnersta AIF
Fastställd av Sunnersta AIFs huvudstyrelse 2004-02-23.
Vi föreningsmedlemmar i SAIF har ett gemensamt ansvar att verka för en öppen och
välkomnande atmosfär. En förutsättning för detta är att vi alla agerar aktivt mot alla former av
kränkande behandling eller diskriminering där Sunnersta AIF verkar.
Inom Sunnersta AIF är alla medansvariga och delaktiga i att åstadkomma en god
miljö och anda i föreningen. Föreningens ledare har ansvar för att det skapas ett
klimat i gruppen som präglas av öppenhet och tillit genom att i ord och handling
visa att den sociala miljön inom gruppen är mycket viktig.
I alla grupper förekommer tillfälliga motsättningar, konflikter och problem vilka får ses som
normala företeelser och inte bör ges beteckningar som mobbning, trakasserier eller
diskriminering. I dessa fall är det fråga om enstaka påhopp till skillnad från frekventa
kränkningar under längre tid eller systematiska fientliga kommentarer. Enstaka kränkande
uttalanden eller handlingar kan i en öppen miljö hanteras på ett konstruktivt sätt. I en sluten
och negativ miljö kan de däremot få fäste och löpa iväg så att någon form av trakasserier
uppstår.
Förebyggande åtgärder
Det är vår strävan inom Sunnersta AIF att skapa ett klimat fritt från kränkande behandling och
diskriminering. Förebyggande åtgärder är bl a att tidigt fånga upp signaler på oro, begynnande
missnöje och konflikter som i förlängningen kan leda till trakasserier och andra kränkande
beteenden.
Andra viktiga åtgärder är:
- individuella samtal
- lagträffar
- god introduktion av nya föreningsmedlemmar i de olika lagen och sektionerna
- information om kränkande särbehandling.
2007-05-10
1
SUNNERSTA ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING
Tidiga signaler
Den kränkande behandlingen kan hos den enskilde visa sig som;
- irritation
- låg stresstolerans
- hög stressnivå
- uttalad trötthet
- huvudvärk
- olust inför uppgiften inom föreningen
- frånvaro
- passivitet
Exempel på kränkande behandling:
att systematiskt ignorera en kamrat, ledare eller föreningsmedlem genom att t ex att
inte tala med eller lyssna på honom/henne
att försvåra/förstöra i verksamheten
att frysa ut någon ur gemenskapen
att kritisera och/eller förlöjliga någon inför andra
att förtala och/eller nedsvärta
att sjukförklara
Såväl föreningsmedlemmar eller andra personer som deltar i verksamhet där Sunnersta AIF
också deltar kan utsättas för kränkande behandling och detta kan ske både passivt och aktivt.
I stort sett vem som helst kan drabbas av kränkande behandling i arbets- och föreningslivet.
Alla kan hamna i situationer där man möter fel person, på fel plats, vid fel tidpunkt.
Allmän lagstiftning och föreskrifter
De lagar och föreskrifter som reglerar allmänna frågor om kränkande behandling och
diskriminering är inriktade på arbetslivet.
Sunnersta AIF är av inställningen att föreningen tillämpar lagarnas intentioner, vad gäller
förbud mot diskriminering och kränkningar, i sin verksamhet även om de inte är direkt
tillämpliga på medlemmar i en förening utan endast på anställda. Det är viktigt att
huvudstyrelsen, ledarna i sektionerna och lagen känner till och agerar i enlighet med denna
inställning.
Sexuella trakasserier
Föreningen accepterar inga former av sexuella trakasserier i sin verksamhet. Med sexuella
trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet
uppträdande av sexuell natur som kränker individens integritet. Det spelar alltså ingen roll vad
den som utsätter någon för kränkning har för motiv för sin handling.
Det avgörande är om handlingen upplevs som ovälkommen för den utsatte och om den är
grundad på kön.
Uppträdande grundat på kön handlar om beteenden som svärtar ner, förlöjligar eller
ärskrämmande för en person på grund av hans eller hennes kön, exempelvis könsrelaterade
förolämpningar och stötande kommentarer om utseende eller klädsel.
2007-05-10
2
SUNNERSTA ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING
Uppträdande av sexuell natur kan vara:
anmärkningar och anspelningar av sexuell natur, kommentarer med ett anstötligt språk
pornografiska bilder, föremål och skrifter
att vissla, stirra eller göra anstötliga gester
ovälkommen fysisk kontakt
påtryckningar om sexuell samvaro eller upprepade förslag till social aktivitet - trots att
det står klart att sådana förslag inte är välkomna
Lagen som särskilt reglerar frågor om sexuella trakasserier är: Jämställdhetslagen (SFS
1991:433)
Diskriminering på grund av sexuell läggning:
Föreningen motverkar att personer diskrimineras på grund av sexuell läggning. Trakasserier
eller beteende som kränker en persons integritet och som har samband med sexuell läggning,
vare sig den är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell, får inte förekomma.
Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
(SFS 1999:133).
Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet:
Föreningen motverkar alla former av etnisk diskriminering. Med etnisk tillhörighet avses att
någon tillhör en grupp av personer som har samma ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung eller trosbekännelse.
Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (SFS 1999:130).
Diskriminering på grund av funktionshinder:
Föreningen motverkar att en person med funktionshinder missgynnas eller trakasseras på
grund av sitt handikapp. Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan väntas uppstå.
Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder (SFS
1999:132).
Brott
Även om det finns flera särskilda lagar som är till för att kunna åtgärda kränkande behandling
kan man inte bortse ifrån att vissa beteenden mycket väl kan vara brottsliga enligt
brottsbalkens bestämmelser. Dessa är självklart tillämpliga fullt ut i föreningen. I första hand
avses brottsbalken 4 kap om brott mot frihet och fred, 5 kap om ärekränkning och 6 kap om
sexualbrott.
2007-05-10
3
SUNNERSTA ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING
Kränkande särbehandling
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift 1993:17 definierar kränkande särbehandling på följande
sätt:
”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade
handlingar som riktas mot enskilda personer och som kan leda till att dessa ställs utanför
gruppens gemenskap. Hit hör även sexuella trakasserier samt diskriminering på grund av
etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, social grupptillhörighet, politisk och religiös
övertygelse, funktionshinder eller liknande”.
Vid misstanke kränkande behandling eller diskriminering inom
Sunnersta AIFs verksamhet
Huvudstyrelseledamot eller sektionsledare som får kännedom om eventuell kränkande
behandling eller diskriminering har ansvar för att åtgärder vidtas och tar kontakt med
personen i fråga för ett enskilt samtal. Var öppen och accepterande för hur personen
känner sig utan att dras med och ta ställning i konflikten.
Lyssna på den andra parten för att få en uppfattning om vad som skett. Är flera
personer inblandade bör man samtala med en i taget, aldrig i grupp.
Samla parterna till ett gemensamt samtal där man med respekt för varandras
upplevelser och åsikter söker komma till rätta med problemen. Samtalet bör följas upp
vid ett antal tillfällen.
Om problemet varat länge eller är svårlöst kan det bli nödvändigt med förändrade
gruppsammansättningar eller annan åtgärd under längre eller kortare tid.
Råd till den drabbade
Kontakta närmaste ansvarig ledare eller ledamot i sektions- eller huvudstyrelsen
Skildra skeendet som varit, anteckna när, var och hur
Begär möjlighet till enskilt samtal – analysera situationen
Ta emot erbjudande om hjälp genom bearbetning
2007-05-10
4
