bokrecension
Bok om utmattningsproblem
blir viktigt inlägg i debatten
XTrots att begreppet stress
är så otillräckligt definierat,
är det förvånansvärt omfattande använt. Och oerhört
oprecist använt, frestas man
tillägga. En sökning på
svenska Google visar att ordet stress ger över 2 miljoner
träffar. Utbrändhet ger nära
nog en halv miljon träffar
medan utmattningsdepression ger över 35 000 träffar.
Utmattningsproblem ger bara
500 träffar. De 10 första har
klar anknytning till kognitiv
beteendeterapi.
En problematik så oskarpt
definierad får naturligtvis
betydande problem när
behandlingar ska utarbetas
och utvärderas. Vilka av de
reaktioner individen uppvisar är som exempel, orsak till
problematiken? Och vilka är
dess konsekvenser?
I folkmun har nog de flesta
vetat vad stress är. Själva
ordet stress antyder ju att
personen ”gasar på” lite för
mycket. Då blir naturligtvis
olika former av ”bromsar”
viktiga, till exempel avslappning eller meditation. Men
ordet depression antyder
istället en form av apati,
och då går tankarna osökt
till aktivering. Vidare kan
termen ”utbrändhet” lätt
associeras till ett slutstadium
och då föra med sig pessimism. Utmattning associeras
vidare till återhämtning via
sjukskrivning. Men trots
all sjukskrivning, eller alla
optimistiska råd som ges i
veckotidningarnas frågespalter jämte glada konsulters
kursutbud, är ändå problematiken förvånansvärt
motståndskraftig.
22
STRESS- OCH UTMATTNINGSPROBLEM
Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder
Av Niclas Almén
Studentlitteratur, 2007
Till dessa definitionssvårigheter av utbrändhet, eller
”Stress- och utmattningsproblem” som både är titeln
på en nyutkommen bok och
författarens preferens i ordval, lägger Niclas Almén ännu
en aspekt. Nämligen val av
perspektiv. Niclas Almén är
psykolog, arbetar kliniskt,
undervisar och forskar med
inriktning stressrelaterad
ohälsa. Han tillhör forskningsgruppen för beteendemedicin och hälsopsykologi,
avdelningen för psykologi på
Mittuniversitetet i Östersund.
Välförtjänt fokus
Arbetsmiljöperspektivet har
varit det dominerande och
fördelarna är inte alls svåra
att se. Arbetsmiljöer, eller
arbetsledning som varit otillräckliga eller direkt skadliga,
har fått välförtjänt fokus.
Men Almén väljer i sin bok
”individperspektivet” eller
mer specifikt, ”beteende-
perspektivet”. Även om det
innebär en förlust att vända
blicken från arbetsmiljön, är
vinsten ett tydligare behandlingsperspektiv, och inte
minst viktigt, att ansvaret för
förändring hamnar hos klient
och behandlare.
Beteendeperspektivet
innebär att behandlingen ska
individualiseras. Panikångest,
sömnstörningar, social ångest, depression eller smärta är
vanliga symtom vid utmattningsproblem, men varierar
i styrka och omfattning. En
rimlig hypotes att ha, föreslår
Almén, är att symtomen är
långvariga konsekvenser av
vardagliga stressbeteenden
och bristande återhämtning.
”Det vill säga, utgångspunkten
bör generellt vara att intervenera stressbeteendena och
återhämtningsbristen för att
kontinuerligt utvärdera hur
väl denna beteendeförändring
reducerar symtomen/problemen
(samt förbättrar personens funktion och livskvalitet).”
Stress- och utmattningsproblem innebär att personen konfronteras med
värderingar, antaganden,
fattade beslut, prioriteringar;
förenklat uttryckt, ”det sätt
hon levt livet på”. I vardagen
för personen en inre kamp
om var ansvar och skuld ska
förläggas. Steg som för personen närmare ett hälsosamt
liv, tycks ju inte bara hindras
av brist på information. Det
är avsevärt troligare att dessa
steg kommer att kollidera
med ovan nämnda värderingar. Uttryckta som: Hur man
ska vara mot sina medmänniskor? Vilken rätt har man
som individ att hävda egna
behov? Hur ser man på det
egna ansvaret (och andras) för
sitt liv?
Håller vad boken lovar
Boken ”Stress- och utmattningsproblem” med
undertiteln Kognitiva och
beteendeterapeutiska metoder, håller faktiskt vad titel
och undertitel lovar. Del 1
går igenom mer allmänna
begrepp och teorier, medan
del 2 snävar in mot teorier
om beteenden och kognition.
Del 3 beskriver modeller
för analys och förändring,
medan del 4 går igenom olika
behandlingsmetoder. En
annan del berör kommunikationsstilar (undfallande och
dominant) och hur gränsöverskridanden i kommunikation
både kan se ut och hanteras.
Den avslutande delen tar upp
sjukskrivning och återgång
till arbete. Vilka överväganden bör styra? Till exempel
vad sjukskrivningen skall
användas till. Eller hur den
påbjudna vilan ska balanseras
med aktivitet.
Alméns bok blir ett viktigt
inlägg i det offentliga samtalet om hur utmattningsproblem ska behandlas. Den
ger dessutom synnerligen bra
vägledning både i att spalta
upp symtom i orsak-verkan,
och föreslå behandling. Men
den visar också hur psykologer analyserar ett så komplext
fenomen som utmattningsproblematik. Beteendeperspektivet gör överväganden
om balans mellan vila-aktivitet, mellan aktiviteter i
termer av ”vill-måste”, synliga och tydliga. Därmed blir
boken även ett viktigt inlägg i
debatten om samhällets behov
av psykologers deltagande i
sjukskrivningsprocessen.
GÖRAN SUNNA
Psykolog
Psykologtidningen 13/07
