Haditer i praktiken

Södertörns högskola | Institutionen för historia och samtidsstudier
C-uppsats 15 hp | Religion V | Vårterminen 2013
Haditer i praktiken
- Shiamuslimers frihet för egen tolkning
Av: Mohamad Pourakbar
Handledare: Jenny Berglund
Innehållsförteckning
1. INLEDNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.2 DISPOSITION. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
2. METOD OCH MATERIAL. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5
2.1. PROCESSEN TILL INTERVJUN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
2.2. INFORMANTERNA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
3. SHIA ISLAM. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
3.1 TOLVORNA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.2 KORANEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3.3 HADITER. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
4. TIDIGARE FORSKNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
4.1 HADITERS SYFTE. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
4.2 HADITERS TROVÄRDIGHET. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
4.3 HADITER I PRAKTIKEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
5. UNDERSÖKNING OCH ANALYS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
5.1 MOHSEN HAKIMOLLAHI (IMAM). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15
5.2 SEDIGHEH VASMAGHI (JURISPRUDENS). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
5.3 AHMED (LEKMAN). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
5.4 ANALYS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
6. SAMMANFATTNINGS RESULTAT. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29
7. LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
8. BILAGA A. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
8.1 BILAGA B. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
2 1. Inledning
Hur man tolkar och praktiserar islam bland muslimer är en viktig del av det religiösa
livet. Inom islam är man överens om en och samma urkund (Koranen). Koranen som
av muslimer anses vara sänd från Gud, via ängeln Gabriel till profeten Muhammed i
början av 600-talet e.v.t. I och med att Koranen har komplexa och otydliga delar
behövs något som muslimer kan ta hjälp av för att lösa dess komplexitet och
otydlighet, något som hjälper vid tolkningsfrågor. För att förstå vad Koranen menar i
sina verser tar man således hjälp av haditer, det vill säga berättelser om profeten
Muhammed och hans följeslagare/lärjungar skrivna av vittnen från profetens tid, vilka
har en nyckelroll inom islam (Hjärpe 2005, s 132). Haditer kan förstås som verktyg
som förklarar och vägleder inom exempelvis andliga, juridisk och även vardagliga
frågor såsom tidebönen, klädseln och maten. De fungerar som ett verktyg för att förstå
och tolka Koranen och profetens liv (sunna). Syftet är att de ska fungera som ett
hjälpmedel vid frågor som inte kan besvaras från Koranen. Bland många muslimer
och de olika inriktningarna (shia & sunni) har dessa traditioner fått olika betydelser
beroende på vem som har sagt eller skrivit haditen. Detta är bland annat på grund av
vilken tradition och rättsskola man tillhör. Utifrån detta har det skapats en
granskningstradition som avgör om haditer är accepterade eller icke-accepterade.
Inom vissa traditioner och länder kan man se ett tydligt maktspel där haditer har
används för att legitimera handlingar men också för att påpeka andra praktikers fel
(Hjärpe 2005, s 133). Detta har skapat och skapar oenighet bland muslimer.
Det är viktigt för en religionskunskapslärare att ha kunskap om islam.
Nyfikenheten bland elever är stor när det gäller hur man ska tolka Koranen. Då är det
viktigt att läraren känner till islam och dess olika uppfattningar som finns inom
religionen. I och med att media har uppmärksammat islam väldigt mycket de senaste
åren och elevernas intresse för religion har ökat bör man visa att det finns olika syn i
olika frågor om hur man ska praktisera islam. Kännedom om Koranen och haditerna
blir då väsentligt speciellt för en religionskunskapslärare. I de nya ämnesplanerna för
religionskunskap betonas också att elever ska lära sig olikheter inom religioner (Lgr
11). För att förstå olikheter inom islam är det således viktigt att förstå hur haditer
används i tolkningen av islam.
3 1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att presentera hur haditer används som ett hjälpmedel för
att förstå Koranen bättre. Undersökningens fokus ligger kring den muslimska tolvshia traditionen och hur haditerna kan användas i praktiken.
Undersökningen bygger på intervjuer med en tolv shiamuslimsk lekman, en tolv
shiamuslimsk imam och en tolv shiamuslimsk juridisk rättslärd. Dessa tre informanter
kommer att ge oss en förståelse för hur haditer fungerar i praktiken när det kommer
till frågan om tolkning. Syftet är att se vad haditer har för funktion.
Uppsatsens viktigaste frågeställningar är:
 Varför har haditer en sådan stor roll i praktiken när det redan finns en
legitimerad urkund (Koranen)?
 Hur mycket utrymme har en lekman för egen tolkning?
1.2 Disposition
Denna uppsats kommer efter dess inledande delar syfte och metod att innehålla tre
ytterligare delar. Den första delen kommer att beskriva historien bakom shiaislams
uppkomst, med inriktning mot tolvorna och koranen samt haditers betydelse inom
gruppen. Nästa del kommer att presentera informanterna, tre personer som alla har ett
nära förhållande till shiaislam men som har olika förhållande till tolkningsprocessen:
en shiamuslimsk imam, en juridisk rättslärd och en praktiserande shiamuslimsk
lekman. Tredje delen undersöker frågan om haditer och dess syfte och hur de används
i praktiken på individnivå. Som avslutning presenteras några teoretiska tillämpningar
där vetenskap möter andliga perspektivet och också sätts i relation till politiska
sammanhang. Även i analysen möter vetenskap möter andlighet för att jag ska kunna
presentera och beskriva syftet med haditer och dess användning. Uppsatsen avslutas
med en sammanfattning av innehåll och resultat.
4 2. Metod och material
Uppsatsen grundar sig på intervjuer med en representant från en shiamoské, det vill
säga en imam, en rättslärd inom tolv imamernas shiaislam som arbetar inom islamisk
juridik samt en shiamuslimsk lekman. Lekmannen finns med för att tydliggöra hur
haditer i praktiken kan fungerar bland lekmän.
Jag har valt att använda mig av intervjuer eftersom det är en effektiv metod för
att komma närmare och bättre kunna förstå syftet med haditer i praktiken, både från
lekmäns perspektiv och rättslärda och andliga ledare. Jag har valt att sammanställa en
intervjuguide med färdiga frågor och ämnen att prata om. Samtidigt ger intervjuer
flexibilitet för intervjupersonen att kunna utveckla sina svar mer detaljrikt om de
ämnen som intervjuaren tar upp (Patel och Davidson 2011, s 82). Det finns nackdelar
med att välja intervjuer med informanter som kan vara färgade av sina egna åsikter
och tankar, detta är jag helt medveten om, men anser dock att fördelarna såsom deras
expertkunskap väger tyngre (Gillham 2008, s 103)
Jag måste klargöra här att dessa individer som jag har valt ut för att intervjua
representerar inte alla shiamuslimer runt om i världen, utan detta är ett urval som jag
personligen har gjort utifrån geografiska och tidsmässiga anledningar för att kunna få
fram kunniga informanter för denna uppsats. Dessa tre representerar personer som
finns på olika nivå i tolkningshierarkin inom shia: imamen som arbetar i en
församling och dagligen ger svar på frågor till församlingsmedlemmar där han måste
använda sig av haditer för att tolka, den rättslärde som hör till en av de övre skiktet i
en tolkningshierarki eftersom hon har disputerat inom fiq (jurisprudens) vid Teherans
universitet och en lekman som praktiserar shiaislam, är intresserad av sin religion men
som inte är expert.
Alla intervjuer har spelats in för att jag ska kunna återgå till originalintervjun
utan att vara orolig för att missa någon viktig information och för att undvika
missförstånd (Gillham 2008). Förutom intervjuer så har även referenslitteratur
används för att beskriva historiska händelser men också vetenskapliga teorier och
tillämpningar för att på bästa möjliga sätt kunna utföra analysen över ämnet om hadith
och deras betydelse.
5 2.1 Processen till intervjun
Informanterna kontaktades först via mail där ämnet och syftet med uppsatsen
presenterades och sedan genom kontakt per telefon bestämdes tid och plats för
intervju. Plats och tid för intervju skedde vid olika tillfällen med varje informant.
Intervjuerna med de två första informanterna (imamen och den juridiska
rättslärde) skedde på deras respektive arbetsplats medan lekmannen intervjuades
hemma hos mig. Innan intervjun genomfördes, iordningställdes frågor och tre case
(fall) relaterade till vardaglig problematik för en praktiserande muslim (se bilaga),
men endast två av fallen kommer att presenteras här eftersom jag ansåg att Case
nummer ett besvarades av informanterna indirekt genom frågeguiden jag hade
iordningställt före intervjuerna. Casen klargjorde för mig hur informanterna tänker
och hur de använder sig av Koranen och haditer i specifika vardagliga problem som
kan uppstå för en muslimsk lekman. Genom att besvara dessa case har jag haft
möjlighet att jämföra informanternas svar för att tydliggöra hur de resonerar samt
vilka möjligheter till olika tolkningar det finns bland tolv shiamuslimer. Svaren på
casen
sammanfattades
och
redogjordes
under
varje
informants
intervjusammanfattning i kapitel fem, under rubriken Undersökning och analys.
Frågorna som ställdes till varje informant har också sammanfattats och redogjorts
under samma kapitel. Dessa frågor och fall skickades inte i förväg till informanterna,
eftersom jag i min undersökning ville se hur dessa informanter gick till väga för att
besvara mina frågor och lösa de tre fallen som presenterades under intervjutillfället.
Varje intervju spelades in via en ljudupptagare med varje informants
samtycke. Två av intervjuerna genomfördes på persiska. Fördelen med detta har varit
att det är två av informanternas hemspråk som jag behärskar. I och med detta har det
kunnat förmedla sin kunskap och åsikter på ett mer ingående sätt än om jag hade
använt engelska eller svenska.
6 2.2 Informanterna
De två islamiskt lärda informanterna är: Mohsen Hakimollahi och Sedigeh Vasmaghi.
Mohsen Hakimollahi är huvudimam sedan två år tillbaka i imam Ali Islamic center i
Järfälla. Han kommer ursprungligen från Iran och är utbildad i islamisk teologi på AlMustafa universitet i Qom och Tehran, i Iran. Han har ca femton års erfarenhet av att
arbeta som imam, därav 13 år östra Asien (Indonesien och Malaysia för att nämna
några). Sedigheh Vasmaghi är doktor inom islamisk juridik, ursprungligen från Iran,
där hon även undervisade inom islamisk lag. 2009 deltog hon i en öppen
proteströrelse i presidentvalet genom att publicera texter, dikter och artiklar som var
mot den nuvarande regimen. Efter detta tvingades hon lämna landet då en
arresteringsorder hade utfärdats på henne. Idag lever hon i Uppsala, som årets
fristadsförfattare. Dessa två informanter representerar sin församling, respektive
grupp i och med deras utbildning och kunskap. Vid frågan om anonymitet ansåg de
inte att det var nödvändigt då de ser sig själva som auktoriserade representanter och
därmed ingen anonymitet behövs.
Ahmed
är
en
ung,
praktiserande
muslimsk
lekman
med
viss
högskoleutbildning, men inte tillräckligt för att anses som en auktoriserad
representant på samma sätt som de övriga. Detta är viktigt för denna uppsats eftersom
det ger oss ett exempel på hur en lekman förhåller sig till haditer och de lärdes
utlåtande.
För att bevara Ahmeds anonymitet har jag använt mig av en alias för att
beskriva honom i denna text. Ahmed tillhör tolv Imams shiatradition.
7 3. Shiaislam
Under 600-talet efter profeten Muhammeds död blev det dags att utse en ny ledare
bland den muslimska trosgemenskapen. Profetens kusin och svärson, Ali ibn Abu
Talib var en av kandidaterna för att bli utsedd till den nästa religiösa ledaren. Enligt
en grupp muslimer och Ali själv hade han blivit utvald av profeten innan dennes död.
Alla muslimer delade däremot inte denna uppfattning och en konflikt och splittring
uppstod bland dem. Anhängarna till Ali blev kallade för shiiter (shiat Ali på arabiska).
Abu Bakr, profetens vän och svärfar, blev vald till näste ledare vilket inte samtycktes
till av Ali och shiiterna. Men den shiitiska rörelsen levde vidare (Thurfjell 2011, s
242).
Inom shiaislam anser man att ledarskapet ska föras vidare via släktskap, vilket
då förde ledarskapet till Alis son, som i sin tur förde det vidare i vad som ses som en
helig ättelinje. ”Shia tog sig en form av islam som kretsade kring Ali ättlingarnas
vishetslära” (Thurfjell 2011, s 242). Man anser att genom Alis släktträd förs en
förvaltning vidare av en mystisk gudomlig insikt och kontakt mellan människor och
Gud. Dessa ättlingar fick namnet eller titeln Imamer (Thurfjell 201, s 242).
Dispyter om vem som är den rättfärdiga ledaren efter profeten Muhammed har
existerat i århundraden. Detta har lett till splittringar bland muslimer redan från
början. Att det mesta kretsar kring Ali och imamerna är vad som främst betonar
särskiljningen mellan sunniter och shiiter. Men med tiden så har shiaislam utvecklats
och skapat sina egna traditioner. I och med detta har även shiamuslimer en egen
rättsskola som de följer, den Jafaritiska rättskolan (Thurfjell 2011, s 242).
8 3.1 Tolvorna
Inom den shiitiska rörelsen finns det ytterligare en inriktning som utgör majoriteten
av shiamuslimer. Dessa kallas ithna ashari, eller tolvorna på svenska. Enligt dessa
tolvor så har det funnits tolv imamer (inklusive Ali) efter profetens död och att den
tolfte och sista imamen, imam al-mahdi, lever gömd sedan 800-talet fram tills den
dagen han återvänder och återställer den [sanna] islam och det islamiska samhället
(Thurfjell 2011, s 242).
3.2 Koranen
Alla muslimer runt om i världen är överens om en enad helig skrift som tron kretsar
runt om. Koranen är islams heliga skrift, urkund (Roald 2005, s 26).
Koranens ursprungliga benämning är al-Qur’an al-karim (den ädla
recitationen). Jämfört med den kristna teologin håller evangelisterna från Nya
testamentet som vittnen till uppenbarelsen, så menar islamisk teologi att själva
Koranen utgör uppenbarelsen. Koranen som ett religiöst objekt för muslimer, som kan
förstå i samma grad som Jesus för kristna. Koranen som bok erhåller därmed helig
status (Janson 2011, s 257).
Koranställen som berör till exempel brott och straff, ekonomi, kontrakt och
maktutövning har förhållandevis tydliga förklaringar och svar. Andra frågor om till
exempel kläder, föda och regler för beteende och regler för gudstjänsthandlingar
återfinns till större del i islamisk jurisprudens (Hjärpe 2005, s 56-57).
9 3.3 Haditer
Haditer fungerar som ett verktyg för att föra vidare profetens arv (tro) till framtida
generationer då islam expanderade ut från Medina till resten av världen.
I och med att shiamuslimer tänker annorlunda jämfört med sunniter angående
ledarskapet efter profeten och vissa traditioner så finns det även en annorlunda hadith
tradition som de följer. Inom den sunnitiska traditionen måste tradentkedjan (isnad)
(trovärdighetslänken som leder vittnesmålen) leda endast till profeten själv, medan
shiiter anser att imamerna är lika ofelbara och därmed lika trovärdiga. Med tanke på
imamernas ofelbarhet inom shiaislam, så anser man att så länge en hadith kommer
från Profeten eller en av de tolv imamerna så anser man per automatik att hadithen är
sann (Brown 2009, s 124-125). En känd hadit bland shiamuslimer som klargör idén
om imamernas ofelbarhet i deras utlåtande som har sagts av den sjätte imamen, imam
Ja’far al-Sadiq, lyder
My hadiths are the hadiths of my father, and the hadiths of my father are the hadiths of my
grandfather, and the hadiths of my grandfather are the hadiths of al-Husayn, and the hadiths of
al-Husayn are the hadiths of al-Hasan, and the hadiths of al-Hasan are the hadiths of the
Commander of the Faithful (Ali b. Abi Talib) (s), and the hadiths of the Commander of the
Faithful are the hadiths of the Messenger of God (s), and the hadith of the Messenger of God
are the words of God most high (Brown 2009, s 125)
Brown (2009) menar att haditer har annat slags värde och funktion än Koranen inom
islam. Enligt vissa har de en komplementär funktion medan andra säger att det är ett
verktyg som behövs för att förstå Koranen men som riskerar att missleda människor
(Hjärpe 2004, 25-26). Detta kan man se under revolutionen i Iran 1980 med Ayatollah
Khomeini och hur han använde sin tolkning för att nå makten (Hjärpe 2004, s 93).
10 4 Tidigare forskning
Min undersökning utgår från shia-tolvornas tolkning och tradition inom islam. Med
hjälp av tre underrubriker har jag delat in min undersökning i denna uppsats som är
baserad på de olika teman som framkom under intervjuerna med informanterna. I den
första underrubriken, haditers syfte, presenteras syftet med haditer inom islam enligt
litteraturen. Vad är det exakt och vad för användning finns det av den för shia
muslimer i sin tro? Den andra underrubriken, haditers trovärdighet, berör frågan dess
legitimering och trovärdighet i praktiken. Vad säger litteraturen om hur muslimer vet
om en hadit är sann och hur bevisar man dess trovärdighet? Den tredje underrubriken,
haditer i praktiken, presenterar hur haditer framställs och används inom vardagliga
religiösa frågor.
4.1 Haditers syfte
Jonathan A.C. Brown beskriver i början av sin bok Hadith – Muhammads’ Legacy in
the Medieval and Modern World (2009), hur muslimer ser på Koranen och hur de
tillämpar haditer för att förstå den heliga texten.
”[…] the Quran is not the source to which a curious reader should refer in order to answer the
question ’What does Islam say about’ a particular issue. The Quran is not a book of law, and
many tenets of Islamic theology are never mentioned in the holy book. To consult the Quran
is only to get part of the picture. Large portions of the Islamic legal, theological, and popular
religious traditions come not from the book that Muslims hold to be Gods’s revelation, but
rather from the legacy of Muhammad […] (Brown 2009, s 3)
En vanlig förklaring för haditer och deras syfte bland muslimer är:
Yet the Quran is not the source to wich a curious reader should refer in order to answer the
question ’What does Islam say about’ a particular issue. The Quran is not a book of law, and
manny tenets of Islamic theological, and popular religius traditions come not from the book
that Muslims hold to God’s revelation, but rather from legacy of Muhammad, whom they
believe God chose to explain the elucidate His message through word and deed. It is in his
teachings that we find Muslim dress codes as well as the rules and restrictions for holy war
(Brown 2009, s 3).
11 Brown menar att Koranen i sig inte är den enda källan för att förstå kärnan av
religionen. Genom att lära sig predikan och praktiken av Profeten ökar muslimer sin
förståelse av islam. Vägen till fromhet sker genom att följa Profetens utlåtande och
agerande. Till exempel, frågor som rör lag och rätt lärs ut genom Profeten och inte
endast via Koranen, då Koranen inte diskuterar sådant i detaljer.
”The normative legacy of the prophet is known as the Sunna, and, although it stands second to
the Quran in terms of reverence, it is the lens through which the holy book is interpreted and
understood” (Brown 2009, s 3).
Jan Hjärpe skriver i sin bok Sharia (2005) att, alla muslimer är överens om Koranens
auktoritet som den högsta auktoritära källan inom islam. Men samtidigt finns en
enighet om att islamisk tro och praxis i första hand går tillbaka till andra källor. Han
menar då i och med att Koranen i sig inte har gett tydlig struktur för hur religionen
ska utövas eller tydlighet för islamisk lag och rätt, istället har profetens sunna
kompletterat det som saknas, det vill säga när Koranen är otydlighet vad gäller vissa
frågor (Hjärpe 2005, s 125). Med tiden blev profetens sunna en självklarhet för de
första muslimerna och därmed den andra rättskällan (första är då Koranen). Man
tillämpade ray (åsikt) som stod för resonemang och rättspraxis om regler. En domare
följde det som skulle betecknas som sunt förnuft. Detta satte igång en andra tes om att
varje åsikt inte skulle baseras på subjektivitet, utan på ilm (kunskap). Med detta
avsågs kunskap om från det som profeten och hans anhängare hade sagt och gjort som
ansågs accepterat under deras tid (Hjärpe 2005, s 126). Även om haditer har en viktig
roll i religionen så är de en sekundär källa nästintill primärkällan, Koranen.
Mycket av det som är islamisk historia är just specifikt det som har förts
vidare via haditer. Profetens sunna är den enhet som har bevarats, illustrerats och
tolkats med tiden, på så sätt erhåller den sitt legitima ursprung till orden och
ageranden av profeten själv (Brown 2009, s 3). Muslimer är eniga om att Koranen
inte är en detaljerad skrift, där lag och rätt och religiösa utövningar beskrivs.
Muslimer anser att för att diskutera sådana frågor så bör man istället referera till det
som hjälper oss att förstå Koranen, ”verktyget” som människan har till förfoga att
tyda dess verser, det vill säga haditer (Brown 2009)
12 4.2 Haditers trovärdighet
Via de personer som sökte och samlade in haditer, taliberna, som färdades från den
ena lärde till den andre så uppstod det ett ifrågasättande av vilka av haditer som
samlades in som var trovärdiga. Genom kritisk granskning uppstod en tradition att
skilja de tillförlitliga texterna från de falska. Det fanns historieberättare (qussas) som
på ett underhållande sätt berättade historier om profeten utan att bry sig om de var
sanna eller falska. Detta väckte intresset bland många och de lyssnade på det som
sades. Genom dessa historieberättare har dock många haditer som ansetts falska ändå
levt vidare. Detta skapade då ett behov av granskning av haditer för att avgöra dess
trovärdighet (Hjärpe 2005, s 127).
Inom den sunnitiska traditionen finns det många haditsamlingar som sunniter
följer. Två särskilt viktiga samlingar brukar lyftas fram bland sunniter. De kallas för
as-sahihan (de båda sunda). Dessa samlingar anses enbart innehålla traditioner med
hög tillförlitlighet. Dessa traditioner är insamlade av Muhammad ibn Isma’il alBukhari (d. 870/871) och Abu al-Husayn Muslim ibn al-Hajjaj (d. 875/876) (Hjärpe
2005: sid 127).
Inom den shiitska traditionen, som denna uppsats fokuserar på, följs en annan
samling av traditioner. Istället för begreppet hadit, användes ofta termen khabar
(pluralis akhbar), som bär på samma mening. Som jag nämnde i kapitel 3 så följer
denna akhbar-samling traditionskedjan via Imam Alis familj och inte andra
”ledsagare”. Förutom traditionskedjan innehåller dessa samlingar stöd för de shiitiska
läror och sedvanor och plikttroheten till de rättfärdiga imamerna (Ali och hans
släktarv). Det finns fyra samlingar som leder till tre samlare som bär störst värde.
Dessa var, Abu Ja’far Muhammad ibn Ya’qub al-Kulini (d. 939), Abu Ja’far
Muhammad ibn ’Ali [al-Babuya] al-Qummi (d. 991) och Abu Ja’far Muhammad alHassan at-Tusi (d. 1067/1068). En samling av Imam Alis tal, nahj al-balagha
(Vältalighetens grammatik), som innehåller Alis skrifter och tal. Denna samling har
en egen särställning (Hjärpe 2005, s 129).
Med tiden blev haditerna, al-akhbar gradvis allt viktigare för shia muslimer.
Därmed blev också deras metoder avgörande för dess pålitlighet och deras styrande
roll allt mer komplicerad. En traditionskritik tilldelades att gälla för dess innehåll som
riktade sig in på hur traditionsförmedlingen gått till. De rättslärde bedömde haditens
isnad (stöd), det vill säga kedjan av informatörer som den gått genom.
13 Varje informatör granskades efter till exempel ålder, traditionstillhörighet,
omständigheterna de befann sig i när de tog del av traditionen och hur det leder
tillbaka till profetens tid och plats. Denna granskning ses i haditvetenskap som ett
särskilt ämne, ar-rijal (männen). På detta sätt granskades och värdesattes haditer och
dess trovärdighet (Hjärpe 2005, s 130).
4.3 Haditer i praktiken
Samtidigt som haditer erhåller vittnesmål från Profeten och från hans tid, så behöver
det inte alltid betyda att praktiserande lekmän forskar på egen hand i haditer som
existerar.
Enligt forskaren Mohammed Arkoun, och hans bok Rethinking islam (1994),
är traditioner något som naturligt följer via haditer och eftersom traditioner upprepas
för det muslimska samhället med förslag på sanning, värde och normer som
legitimeras via Guds ord och profetens lära så kan inget adderas utifrån. Med andra
ord betyder det att inga andra källor förutom legitimerade haditer och Koranen får
användas för att fastställa muslimska värden och normer i en tradition. För konvertiter
som ska ledas in i en religiös tradition, krävs att de kan läran och undantagen i
haditerna för att bli inskolade i en tradition som sanktioneras med referenser till
profeten eller argumenterings metoder som kallas qiyas (juridikalt). Således behöver
de skolas in och lära sig traditionen enligt muslimsk juridiskt metod. Detta går ut på
att hitta relevanta eller liknande händelser från profetens tid som kan legitimera fallet
i frågan. Profetens tid som legitimering är således grunden till en godkänd religiös
tradition (På arabiska kallas det för asl) (Arkoun 1994, s 50). Alltså anses det enligt
Arkoun, att så länge en liknande händelse kan refereras till ursprungstiden (profetens
tid), så blir den legitim och därmed användbar (Arkoun 1994)
Arkoun menar till exempel att heder inom traditionella samhällen inte är något
nedskrivet utan, lever genom praktiska former av vanor som leder individuellt och
kollektivt beteende. Han menar då att det inte är via texter som den läran förs vidare,
utan via en mångfald av vardagliga aktiviteter i alla sina former så som rituella,
sociala och symboliska handlingar. Han menar att islam som en textreligion tävlar
med den muntliga traditionen där den nedskriven lag ibland hamnar i konflikt med
lokala seder (Arkoun 1994, s 88).
14 5 Undersökning och analys
För att på bästa sätt kunna exemplifiera hur haditer används inom tolv shiamuslimers
tradition kommer jag i detta kapitel presentera en sammanfattning av vad mina
utvalda informanter sagt angående detta ämne.
Via dessa informanter får vi naturligtvis inte en universell bild av alla shia
tolvor, men däremot kan vi få exempel som gör att vi kan förstå hur haditer används i
praktiken. Alla informanter är medvetna om uppsatsens syfte och som jag nämnt
tidigare
i
kapitel
två
är
alla
intervjuer
strukturerade
efter
en
färdig
frågeställningsguide och ljudet har inspelats för att kunna återgå till ursprungskällan
och verifiera det som har sagts under intervjun.
5.1 Imam Mohsen Hakimollahi
Imam Hakimollahi menar att även om att Koranen är muslimers viktigaste urkund och
den viktigaste text/bok som finns så spelar haditer ändå en extremt viktig roll för
individens tro och för att kunna bevara sin sanna fromhet. Imam Hakimollahi, gav ett
exempel redan i början av vår intervju för att försöka förklara detta fenomen och dess
orsak. Han sa:
”frågor som har ideologiska eller filosofiska tankar hos människan, så kan han söka fram svar
via koranen. Men det behöver inte betyda att i koranen så finns alla detaljer, det är omöjligt.
Koranen är en bok för människans civiliserande uppförande, för att alla människor, oavsett
grupp och tanke sätt. Så vi kan inte utifrån Koranen avgöra vilket slags vatten vi ska dricka,
vilket fönster vi ska laga, vad vi ska ha på oss. Koranen har bara gett oss en sammanfattning,
den har betonat vissa detaljer, men för det mesta är det sammanfattningar.” (Imam Mohsen
Hakimollahi 2013)
Han anser att vägen till förståelse av Koranen går endast genom haditer. Detta är då
för att förhindra missförståelse och misstolkningar av den heliga skriften. Haditer
medför struktur och guidelinjer för att man ska kunna förstå meningen med Koranens
verser.
Imam Hakimollahi anser att en vanlig praktiserande lekman ska se Koranen
som en guidebok för livet, en bok som talar om vänskap och kärlek. Han tycker inte
att Koranen är en bok som ska följas ordagrant och praktiseras på exakt samma sätt
som profeten för 1400 år sedan.
15 En del tror att Koranen är här för att till exempel bestämma vilken frukt du ska äta och inte
äta, vilka kläder du ska bära och vilka kläder du inte ska bära. Till exempel så finns det en del
som säger att eftersom Profeten hämtade vatten från en brunn och drack, så måste även vi
dricka vårt vatten från en brunn eller till exempel så red profeten på en häst på den tiden och
då måste även vi göra detta idag och inte åka flygplan och inte använda oss utav mobiler,
fanns ingen läsk på den tiden så därför bör inte häller vi dricka läsk. Dessa människor har då
en mycket ytlig tankesätt genom att säga att det som inte finns med i Koranen är därmed
dåligt (Imam Hakimollahi, 6 maj - 2013).
Han menar här att egen tolkning kan till viss del vara missledande och ytligt. Ska man
tolka Koranen bör man först och främst ha kunskap om de verktyg på ett sätt som till
exempel haditer och rättslärda människor har om haditer.
När det gäller haditers legitimitet, menar han att, om en hadit ska vara legitim
(sahiyeh), så måste den vara jämförbar med Koranens vers. Haditer som säger emot
Koranen anses vara falska och därmed inte sahiyeh. Detta är ett vanligt tankesätt
bland shiamuslimer, men även bland sunniter. Ett annat sätt att avgöra trovärdigheten
i samband med jämförelsen till Koranen är att tradentkedjan måste vara stark,
trovärdig och leda dess ord tillbaka till profeten eller någon av det tolv ofelbara
imamerna. Han säger att genom historien har detta misstolkats och missbrukats av
makthavare. Han fortsätter och berättar om hur man förut skrev haditer på beställning
av religiösa ledare där det i haditen kunde stå något som skulle vara till fördel för
ledaren eller till nackdel för dennes fiender. Ett exempel, som imam Hakimollahi
nämnde var när imam Hosseins (den tredje ofelbara imamen) fiende beställde en
sådan falsk hadit där det stod att, det imam Hossein gjorde var fel och därmed att han
var en fiende till islam och man hade rätt att döda honom trots att han var son till
imam Ali.
De fyra sunnitiska rättskolorna (Hanafi, Maliki, Shafi och den Hanbali) anses
enligt Imam Hakimollahi vara felaktiga då deras insamling av historisk fakta och ord
som sades av profeten och hans anhängare, samlades in två generationer (ca 170 år)
efter profetens död. Han legitimerar detta med att säga att
Ni (syftar på sunniter) struntar i vad som hände under 150-170 år efter profetens död, sedan
kommer ni efter 170år och tar vittnesmål från någon 170år efter profetens död och frågar vad
profeten sa (Imam Hakimollahi, 6 maj - 2013).
16 Han fortsätter med att förklara att detta var kopplat till politik och att det här var
metoden som användes förr i tiden för att ta kontroll över makten. Detta refererades
då till vad sunniterna gjorde efter profetens död.
Med allt detta sagt gick han vidare och berättade att, varje individ måste med
sitt förnuft avgöra vad som anses sant eller falskt.
[…] inom Islam är det haram att härma […] till exempel jag säger att Gud finns, för att någon
annan sa det till mig […] Jag måste själv fundera och avgöra om Gud existerar (Imam
Hakimollahi, 6 maj - 2013).
Mycket av det Imam Hakimollahi berättade under sin intervju hade att göra med varje
individ i den muslimska församlingen själv avgör hur den ska leva sitt liv. Imam
Hakimollahi, presenterade ett gradsystem som metafor där varje steg, regler och
kunskap personen följde i praktiken inom den islamiska tron, betydde att man erhöll
en högre grad som muslim jämfört med andra muslimer som inte följde de andliga
och praktiska reglerna lika strängt. Detta kan jämföras gradsystemet som existerar
inom militären. Samma parallella kriterier drog han med islams regler, det vill säga att
det är ett verktyg för att behålla sin fromhet och den rätta vägen till paradiset.
Presentation av de två casen.
Case två
När jag frågade imam Hakimollahi om en kvinna anses göra rätt eller fel om hon
väljer att avstå från slöjan men ändå praktisera de andra reglerna och traditionerna
som medförs av islam? ( Se bilaga B för exakt formulering av Case två). Svarade han
bland annat:
Vi säger att du går in i en restaurang, olika sorters mat serveras på bordet. Det finns efterrätt
läsk, mat, sallad, yoghurt, olika saker helt enkelt. Om du nu vill få energi i kroppen så
kommer du att äta allt på bordet som är beställt. Istället så säger du nej
jag tycker inte om det här och inte det där häller, men det där tycker jag om så jag äter av den
bara. Detta gör inget, du kommer att bli mätt av endast det, men den energin som du behöver
kommer du inte att få (Imam Hakimollahi, 6 maj - 2013).
17 Han menar att genom dina egna personliga val har du friheten att välja det som passar
dig men istället försvåras strävan till en fullfärdig fromhet.
Imam Hakimollahi jämförde islam med ett träd (därav bilden på den här
uppsatsens första sida), där trädet symboliserar en fullbordad slam. Trädet delades i
sin tur upp i tre sammankopplade nivåer: roten, stammen/grenarna och bladen.
Individen måste befinna sig i alla de tre stadierna för att erhålla den sanna fromheten
inom islam enligt imamen.
Om vi ska säga vad som är viktigast av ett träd, så skulle vi säga att rötterna är viktigast och
sedan stammen och sedan bladen. Första grad, andra grad och tredje grad. Så vi kallar nu
Islam för detta träd. Det första som är viktigast inom islam är den rätta tanken. Alltså min
tanke till Gud och profeten måste vara fina. Detta är vad som är viktigt […] Sedan måste det
finnas en bra och stark stam. Vad har det för syfte inom islam? Beteende. Någon som har
goda tankar men har i praktiken ett dåligt humör, till exempel någon som är jätte snål, ljuger,
använder fula ord. Detta innebär då att han inte erhåller det andra. Han har goda rötter men
inte det andra steget […] Den som har goda rötter, alltså goda tankar och en god stam, alltså
ett gott beteende, sen nästa steg är det viktiga, det ytliga. Alltså till exempel den som har en
god beteende kommer också att be. Det ena goda ytliga blir till exempel bönen, fastan, inte äta
griskött, inte dricka alkohol, dessa kvalificerar för goda ytliga handlingar (Imam Hakimollahi,
6 maj - 2013).
Vi ser här att han menar att genom goda tankar, gott beteende och goda gärningar
uppnår en sann muslim till sitt fullo.
Case tre (se bilaga B för exakt formulering) – beskriver en ny konverterad man till
islam och hans funderingar över vilken tradition han bör följa för sitt bönesätt?
Svarade Imam Hakimollahi på detta sätt:
[…] Islam är lika med Rasul allah (guds profet). Vad har han sagt? Han sa gå efter min ahl albayt (profetens släkt). Vem är hans ahl al-bayt? Ali […] som du vet så är den shiitiska vägen
den rätta vägen. Som till exempel, du säger till ditt barn att äta jord, eller att ljuga. Går det?
Nej, han kommer själv inte att göra det. Shia säger att profetens väg är en enkel väg. Varför
ska man ta en omväg? Vill ni veta vad profeten sa, lyssna bara på det Ali sa […] (Imam
Hakimollahi, 6 maj - 2013)
Han menar att den ”rätta” vägen är genom profeten Muhammeds släktarv, vilket då är
via Imam Ali. Detta kan förstås som en tydlig shiitisk synsätt att praktisera islam.
18 5.2 Sedigheh Vasmaghi
Genom en juridisk shiamuslimsk rättslärd, som doktor Sedigheh Vasmaghi,
får vi en delvis annorlunda bild av hur, varför och när haditer används och till vilket
syfte för individen. Vasmaghi menar att, för shiamuslimer var det viktigt redan på
profetens tid att föra vidare hans ord, handlingar och även klädsel. Haditers syfte är
att de ska vägleda muslimer till att följa profetens exempel genom hans predikan och
praktik. Hon berättar att enligt traditionen, sägs det att en muslim måste tro och leva
exakt som profeten för att kunna fullbordas som muslim.
Detta är Vasmaghis historiska och vetenskapliga sätt att förklara för oss
haditers början och en av de viktiga grunderna till dess uppkomst. Hon menar att med
tiden fick haditer en sådan stor betydelse att dess värde översteg Koranens i vissa
frågor. Vasmaghi ger oss två förklaringar till detta: Första förklaringen är att mycket
inte finns med i Koranen, som till exempel specifika regler om bönesätt, kläd- och
matregler. En del regler finns men inget av det är specifikt benämnd för dess
användning i praktiken. Den andra orsaken är dess förståelse och accepterande av
vissa verser från Koranen. Koranen uppenbarade sig under Muhammads livstid och är
på sätt och viss anpassad efter hans tidsperiod.
Vasmaghi menar att efter profetens död, blev det svårare för folket, generation
efter generation att acceptera vissa regler och normer som står i Koranen då de inte
passade deras tidsepoker. Koranen följde inte tidens förändringar. Som ett exempel
menar hon att senare tiders makthavare och ledare inte kunnat relatera till Koranen
och då oftast refererade till profetens tidsperiod och samhällsstruktur. Genom haditer
kunde dessa ledare få en utökad förståelse av Koranens verser. Koranen sågs mer
symboliskt och som grund till det praktiska verktyget, haditer (Vasmaghi, 7 maj 2013).
Detta sägs ur ett historiskt perspektiv där Vasmaghi är mycket angelägen om
att man först alltid bör ta reda på historien och sedan läsa haditerna för att kunna
utöka sin kunskap som sedan i sin tur reflekterar det till Koranen för att finna hur man
bör förhålla sig till den. Enligt Vasmaghi så finns det olika synsätt till hur haditer ska
användas för att politiska ojämlikheter ska undvikas:
[…] alltså att vi, genom historia, genom haditer och genom fundamentalistiska synsätt titta på
en tradition och säga att det här var shia och därmed rätt, och den där är sunni och därmed fel.
Denna synsätt är fel enligt mig” (Vasmaghi 7 maj - 2013).
19 Vasmaghis teori är att praktiska skillnader, som till exempel böneställning, som
uppstår mellan shiiter och sunniter är genom haditer. Men för en individ som ska
kunna förstå kärnan i Koranen och dess verser, måste denna ta till sig kunskapen som
kommer från historiska böcker (haditer). Genom haditer klargörs ritualer och regler
för hur den individuella muslimen ska kunna praktisera islam. Problematiken i denna
teori är att alla inte har lika mycket tid för att läsa igenom alla böcker och texter.
Vasmaghi menar att till exempel att om någon har ett yrke som tidskrävande, så kan
denna man eller kvinna förlita sig på de rättslärda som har dedikerat sitt liv för sådana
sökanden bland alla haditer och Koranverser. Samtidigt menar Vasmaghi att även om
man kan förlita sig på rättslärdas tolkningar, så kan man även tillämpa ijtihad
(självständig tolkning av skrifterna) för sin egna personliga tolknig.
Ijtihad är detta, att varje individ är fri att söka på egen hand, forska, leta och avgöra själv vad
den vill göra […] Men om hans forskning är begränsad, som till exempel väljer att be med
händerna på huvudet och man frågar honom, du som ber på detta sätt måste ha en anledning
till att du gör det på så vis […] alltså måste det finnas en anledning så att andra som hör, som
till exempel de lärda eller andra forskare inte ska kunna ifrågasätta dennes anledning.
Anledningen måste vara trovärdig, måste vara tillförlitlig. Jurisprudensen och de som forskar
som till exempel spenderar hela sina liv för att forska, anstränger sig just för detta. De
försöker säga att, enligt mig så levde profeten på detta sätt, eller att muslimer måste göra på
denna vis. Alltså detta är mina grunder. Alltså måste det finnas grunder (Vasmaghi, 7 maj 2013)
Utan grunder och legitima skäl finns det enligt Vasmaghi ingen plats för egna
tolkningar. Hon menar dock att till exempel en lekman har möjligheten att tolka
Koranen, men det måste finnas forskning och kunskap att stödja sig på och ett legitimt
skäl för dennes tolkning.
Bruk av aql hos individen spelar även hos Vasmaghi en stor roll för
muslimska lekmän. Att genom sitt aql avgöra vad som anses korrekt bland alla
existerande haditer. Hon menar däremot att, i och med att denna frihet finns för varje individ, finns vissa kriterier att följa för sina tolkningar, ”Anledningen måste
vara trovärdig, måste vara tillförlitlig” (Vasmaghi, 7 maj - 2013). Vidare påpekade
Vasmaghi under vår intervju att, religion och politik är två fenomen som inte bör
blandas i ett samhälle. Om det sker en mix så kommer misstolkningar och missbruk
av både det religiösa och den politiska ideologin att komma i bruk. Detta kommer att
20 påverka folket negativt. Kärnan av religionen ligger hos individens egen vilja. Denna
egna vilja riskerar att missbrukas av de politiska ledarna genom missbruk av haditer
för att legitimera deras tolkning av religionen. Genom religiösa legitimering kan
politiska ledare skapa större trovärdighet för sina handlingar mot lekmännen. Den här
kommentaren från Vasmaghi kan vi naturligtvis förstå utifrån hennes erfarenheter
under regimen i Iran.
När det gäller forskning menar Vasmaghi att det är viktigt att jämföra dåtid
med nutid. Vasmaghis teori går ut på att Koranen kom under en orolig tid där världen
och samhället befann sig mellan krig och strid. Regler och normer för människan som
kom med islam på den tiden passar inte med dagens moderna samhälle eftersom tiden
har ändrats, människan har ändrats och därmed bör vissa regler och normer ändras.
Presentation av de två casen
Case två (se bilaga B) – anses en kvinna göra rätt eller fel om hon väljer att avstå
från slöjan men ändå praktisera de andra regler och traditioner som medförs av
islam? Vasmaghi svarade enligt följande,
[…] det gör inget om en muslimsk kvinna inte bär på slöja, alltså att visa håret är inget fel.
Under profetens tid visar i historieböckerna och till och med i några haditer att, inte alla
kvinnor täckte håret, inte ens under bönen täckte de håret och det gjorde inget. Och jag tror att
kläder är ett fenomen som gradvis genom tiden utvecklats […] alltså det som är bra, dåligt,
fult, vackert är något som människan själv har bedömt. Det att hur mycket av kroppen som
ska täckas som är bra och det vi inte ska täcka och det är dåligt är alltså det som människan
själv genom tiden har avgjort. Men islams profet, majoriteten av Arabiens befolkning bodde i
öknen och många av de, enligt historieböckerna, hade inga kläder. Islams profet kom och sa
att det är bra att ta på er kläder. Varför? Jo för att, kläder är faktiskt en av symbolerna för
civilisation. Alltså civiliserade människor, upplysta människor kommer inte ut nakna. Ända
sen människan blev civiliserad, ökade användningen av kläder (Vasmaghi, 7 maj 2013)
Hennes tolkning innebär att klädkoden inom islam är något som har medfötts och
utvecklats med tiden av människan själv. Och just på grund av detta anser hon att det
är ingen tvång i islam för en kvinna att bära slöja, eftersom det inte sägs eller står
någonstans i Koranen eller i historieböckerna.
21 Vasmaghi har en klar och tydlig bild över hur islam bör praktiseras ur varje individs
perspektiv. Hon lämnar utrymme för lekmännen att använda sitt förstånd (aql) så
länge kunskapen finns bland dem för att fatta egna tolkningar som går att legitimeras
och förklaras.
Case tre (se bilaga B) – en ny konverterad man till islam och hans funderingar över
vilken tradition han bör följa för sitt bönesätt? Vasmaghi berättade att inom shia och
sunni islam finns det självklara skillnader på hur man utövar bönen, som till exempel
hur armarna ska hållas och att bland shiiter används en bönesten. Hon sa:
jag skulle ha sagt att […] enligt mig så är den shiitiska bönetraditionen rätt och den sunnitiska.
Jag skulle ha frågat honom – vilken tycker du mest om? Vilken tycker du om, deras bönesätt
eller deras? Den som du tycker bäst […] han ska titta. Alltså han ska se hur de ber och hur de
andra ber. Han kan besöka deras moské och titta och delta i bönen och en annan gång besöka
de andras och be med dem. Han kan en dag be på ett sätt och en annan dag be på ett annat sätt.
Alltså enligt mig så spelar bönesättet inte någon stor roll mellan dagens muslimer. Alla sätt är
rätt (Vasmaghi, 7maj - 2013)
Vasmaghis kommentar ger en tydlig bild av att hon trots den starka shiitiska
traditionen så förhåller sig till viss del neutral när det gäller vissa traditioner, som till
exempel bönesättet.
22 5.3 Ahmed
Som en praktiserande tolv Imam shiamuslim, anser Ahmed att haditer har sin plats för
det praktiska utövandet inom islam, medan Koranen står för det principiella. Som en
praktiserande lekman överlåter han praktiska fiqh (rättsvetenskapliga) frågor, som till
exempel haram/halal frågor, klädsel och bönetider, till en marja (rättslärd), då den
rättslärde som han väljer att följa enligt honom är en pålitlig källa för tolkning. Men
samtidigt tillämpar han sin personliga logik till marjans utlåtande. Samtidigt som han
följer en marja så anser han att, precis som med haditer, är en marja ett hjälpmedel för
individens förståelse av religionen,
Slutet av dagen, så kan du skippa alla marja som finns i världen och göra exakt så som du vill.
Vi tror på att, vid domedagen så kommer vi att stå där inför Gud med egna handlingar och
dina egna tankar och det som du har förstått. Vi ser det här med marja som ett hjälp medel.
Man återvänder till någon som är kunnigare i vissa frågor. Så om jag känner att det här inte
går alls ihop med hur jag ser på saker som till exempel, en vanlig fråga som behandlar fiqh,
hur vissa har tolkat det här med att nån som går ur islam, så säger vissa att det är dödsstraff på
det. Jag håller starkt emot, också min marja har den åsikten som jag har men till och med om
vi säger att han säger att det är dödsstraff som gäller, det går rakt emot dem koraniska versen
så som jag förstår det. Då behöver jag inte förhålla mig till det samma som sätt så som de gör.
Så det finns all möjlighet det […] (Ahmed, 11 maj - 2013)
Individens egna tolkningar och jämförelsen med en inre logik, är det som Ahmed
anser är en av de viktigaste metoderna för att praktisera islam. Genom logik anses
människan kunna förhålla sig till de regler och normer som tilldelas varje muslim.
Detta ger då utrymme för lekmännen att locka till sig kunskap, sanning.
Vad gäller frågan om haditers trovärdighet, anser Ahmed att, haditer som går
emot Koranen och logiken, inte erhåller något värde i sig. Logik tillsammans med
Koranen är det enda sättet att avgöra haditers pålitlighet. Den shiitiska tradentkedjan
är inte, enligt Ahmed, en avgörande metod för att se dess pålitlighet. ”en sanning, är
en sanning, oavsett var den kommer från.” (Ahmed, 11 maj - 2013). Även om det
finns plats för lekmännen att fatta sina egna beslut och tolkningar, anser Ahmed att
detta fortfarande är upp till en marja att ta hand rättsfrågor, men om det nu skulle ske
en tolkning som Ahmeds marja har gjort som Ahmed inte är överens om, så anser
Ahmed att han har friheten och möjligheten att byta marja i någon specifik fråga så att
den passar Ahmeds egna uppfattningar. Under intervjun sa Ahmed att
23 Man kan byta i en fråga, man kan byta helt och hållet. För mig, jag är inte så. Hela det här
med marja är att det ska vara en förenkling, så varför komplicera det. Det är en rättslärd som
jag anser är vettig, […] då följer jag honom i den frågan (Ahmed, 11 maj - 2013).
Ahmeds svar tyder på att han menar att tolkningar och fatwor som ges ut i slutändan
ändå måste passa individen. Hans utrymme som en shiamuslimsk lekman är både
begränsat men samtidigt flexibel i vilka frågor han väljer att följa.
Ahmed, berättade att han följer en marja där hans fatwa är Ahmeds
vägledning. Men trots detta är Ahmed kritisk mot vissa fatwor som ges från hans
marja,
Om han anser att det är tillåtet att äta räkor enligt islam, enligt hans tolkning, ja, då får du på
det sättet. Om det är någonting som kommer som jätte konstigt som tillexempel hans säger att
du måste ta på dig en röd mössa varje torsdag kväll, då självklart, då kan man ställa frågan, ok
vad är visdomen bakom det här? Om det låter jätte konstigt (Ahmed, 11 maj - 2013)
Varje shiamuslim måste utse en marja, vars ijtihad han rättar sig efter. En marja anses
inom shiaislam att vara ombud för den dolde och sista Imamen, Mahdi (Roald 2005, s
138). Ahmeds flexibla tolkning att välja en egen marja gör att han har möjligheter att
hoppa mellan olika marja inom olika frågor. På så sätt kan en shiamuslim, enligt
Ahmeds tolkningar, vara fri i sin tro samtidigt som den följer dess regler inom
ramarna.
Trots den flexibilitet som finns för att finna svar för det egna tänkandet, anser
Ahmed dock att det är fel om en lekman väljer att neka alla svar tills hon eller han når
en tolkning som passar just henne eller honom. Sådana sökningar ses mer som egen
dyrkan än Gudsdyrkan, eftersom man inte accepterar Guds ord och istället letar efter
kryphål för att legitimera sina handlingar. Utrymme för att söka efter kunskap bär
således ändå på sina gränser (Ahmed, 11 maj - 2013)
Vad gäller frågan om haditer skulle kunna tas bort idag för att öppna vägen
mellan shiiter och sunniter, ansåg Ahmed att detta istället skulle skapa en större
olikhet, då ytterligare grupper skulle uppstå med sina nya tolkningar och utlåtande.
Haditer har som syftet att leda människan och förtydliga islam oavsett
gruppindelning. Ahmed menar att det finns haditer idag som både shiiter och sunniter
samtycker till, till exempel där det sägs att ”alla är jämlika”. Ahmed har en idé om att
24 haditer kan anses vara en skatt för den muslimska befolkningen och även för ickemuslimer. Haditer är en historisk skatt och samtidigt ett verktyg för att leda individen.
Med detta sagt så menar han att det finns haditer som kan besvara frågor som ”vem är
Gud?” samt hur man förhåller sig till Gud.
Om sådana haditer skulle gå förlorade, så tror jag inom den islamiska teologin, vi skulle gå
tillbaka millenier. För många tror att det här filosofiska tänkandet kom från grekerna till islam,
men jag tror det fanns redan i början av islam, med Imam Ali, med profeten, med de tolv
Imamerna. Och om vi säger spirituella läror om verkligheten om saker och ting så som islam
ser det, till exempel vad är det som händer för själen när man begår en synd? Där finns det
jätte många haditer som Imam Ja’far och Imam Sadegh förklarar ur ett islamiskt perspektiv,
vad är det själen går igenom […] (Ahmed, 11 maj - 2013)
Presentation av de två casen
Case två (se bilaga B) – om en kvinna anses göra rätt eller fel om hon väljer att avstå
från slöjan men ändå praktisera de andra regler och traditioner som medförs av
islam? Caset tycktes inte beröra honom, eftersom han ansåg att han är en man och
män behöver inte bära slöja i och med att regeln är satt för kvinnor. Jag ville dock
höra hans åsikter angående den obligatoriska regeln som är satt inom islam för en
kvinna att bära slöja. Han sa:
För mig handlar det här inte så mycket om etik och moral, det här handlar mer om fiqh fråga.
Så som jag förstår fiqh om man läser ur den koraniska versen om hijab. Jag har kommit fram
till slutsatsen att det är obligatoriskt att ha på sig hijab (Ahmed, 11 maj - 2013).
Ahmed har då med hjälp av fiqh (jurisprudensen) och den Koraniska versern fattat sitt
personliga beslut att slöja är ett obligatoriskt klädesplagg för en muslimsk kvinna.
Men i och med att Ahmed anser att religion och islam är individuellt och inget man
ska påtvinga någon så anser han samtidigt att varje muslim själv ska få avgöra om till
exempel hon ska bära slöja eller inte. Med andra ord, Ahmed påtvingar ingen att ha på
sig slöja, det är något de själva får avgöra.
25 Case tre (se bilaga B) – kortfattat handlar om en ny konverterad man till islam och
hans funderingar över vilken tradition han bör följa för sitt bönesätt? Även Ahmeds
åsikt angående detta case anser jag är viktigt för oss i denna undersökning, eftersom
det ger en exempel på en lekmans perspektiv om hur han personligen skulle agera
bland alla de olika traditioner som existerar inom islam. Jag undrade om han endast
skulle presentera sin egen tradition som han följer, eller skulle han vara öppen för de
andra skolorna? Så här svarade Ahmed:
Jag skulle kanske inte nödvändigtvis hänvisa de till böcker, jag tror det är lättare att prata
face-to-face. Jag tror det är så kunskap förmedlas, för i böcker, alltså snälla jag kan visa de
tusen haditer som säger mot varandra, han skulle inte bli smartare utav det […] I böcker, vad
ska du bevisa egentligen? Ok men den här haditen säger så här, ja men det är ändå en lärd som
hat sagt att den här haditen är sann. Så man får alltid återvända till människor, det är inte
grejer som ramlar ner från himlen. Ja, prata med människor, se vad deras bevis är och sen, jag
tror man belönar sig genom att, när man strävar, så strävan är viktigare än själva målet
(Ahmed, 11 maj - 2013)
Ahmed menar således så att vägen till kunskap inte endast går via böcker. Strävan och
erfarenhet är något han anser vara mycket viktigare för individen då det ändå är
individen (människan) som tar det avgörande beslutet. Så varför inte undersöka vad
människor faktiskt gör i praktiken istället för att endast studera litteraturen.
26 5.4 Analys
Efter det som framkommit i intervjuerna kan jag konstateras att trots de fasta regler
som är finns inom shiaislam och som vi fick höra om från dessa tre informanter och
som framkommer i litteraturen så finns det ändå utrymme för lekmän att skapa egna
tolkningar inom shiaislams ramar.
Ahmed anser att man ska tillämpa aql till alla resonemang, tolkningar och
fatwor som ges ut. Logik, är enligt honom den del av religionen som enligt Koranen
måste tillämpas av alla muslimer. Han menar att det står så i Koranen. Att egen
tolkning och förståelse som är kopplat till individens intellekt är vägen till Koranen.
En marja gör sin tolkning men fortfarande använder lekmän sitt logiska tänkande över
marjas beslut. Ahmeds marja är då en jurisprudens som Ahmed väljer att följa då det
gäller islamiska regler och traditioner angående vad som är rätt och fel.
Vasmaghi betonar varje individs aql som den yttersta tillämpningen till
religionen. Imam Hakimollahis betoning på aql var också det samma, men hans
gradsystem för varje troende lekman kan förstås som den stora skillnaden mellan
dessa tre. Medan Vasmaghi menar att man fortfarande är en fullkomlig muslim
oavsett vilken tradition man följer så länge det finns goda anledningar, så menar
imam Hakimollahi att om man vill följa den shiitiska traditionen till högsta grad så
måste man följa alla dess regler och normer som den tillger alla människor. Man bör
inte, fast man får, välja bort regler och principer om man vill gå den ”rätta”
muslimska vägen. Detta kan uppfattas som en liten skillnad mellan informanterna,
men får i det praktiska livet stora konsekvenser. Värt att notera här är att Vasmaghis
(som är den mest utbildade inom shiaislam) förhållnings sätt sammanfaller med
lekmannens (Ahmed). För att få en klar bild om hur islam ska praktiseras och vad innebörden av
Koranens ord är, anser alla tre att haditer ökar förståelsen och även insikten till dess
kärna. Alla mina informanter var överens om att haditer är ett verktyg som måste
finnas för att kunna förstå Koranen.
Imam hakimollahi menar då att Koranen är för det mesta en sammanfattning som gör
det svårt för oss att förstå detaljerna i det som står skrivet. Haditer ger oss förklaringar
på detaljerna utifrån profetens predikande och praktiserande av islam. Enligt
Vasmaghi, är tillämpning av aql det allra viktigaste, för varje individ med betoning på
27 kunskap via forskning, via historia böcker och haditer om ämnet som individen har
tolkat.
Vasmaghis teori om att haditer finns idag i syftet att vi ska kunna lära oss från
vad som har sagts och gjort från profetens tid stämmer med Hjärpes historiska
förklaring av hur profetens sunna är uppbyggd. Ur ett historiskt perspektiv, menar
Vasmaghi att vi behöver dessa texter, inte bara för att kunna utöva islam på ett korrekt
sätt efter Profeten, men även för historiskvetenskapligt syfte då man genom haditer
kan studera islams historia. I och med att Vasmaghi betonar individens aql för att öka
sin kunskap, är användning av haditer till stor betydelse för dess forskning.
Under lång tid har det varit intressant också för icke-muslimska forskare att
studera innebörden av islam vilket tidigare har gjorts av bland annat kristna eller
judiska teologer under de två senaste århundradena. Dessa har betraktat Koranen mer
som ett historiskt dokument, än en gudomlig uppenbarelse, det vill säga att den är
utformad av människor. Från detta perspektiv kan man se på haditerna som en
dokumenterad formulering från de tidiga muslimska årens sociala och politiska
utveckling (Roald 2005 [Goldziher 1968; Schacht 1982], s 28).
Vasmaghis syn är inte långt ifrån denna icke-muslimska vetenskapliga
forsknings syn som används när man talar om ämnet haditer. Eftersom Vasmaghi
också har sin shiitiska tro, så behåller hon samtidigt sin religiösa syn på denna fråga
om haditer under personliga åsikter. Genom vetenskap och förståelse av religionen
och för sin tro blir haditer också en historisk källa som hjälper individen att lära sig
och förstå hur de första muslimerna levde. Vasmaghis sätt att resonera kring haditers
funktion utifrån att hon mer än imam Hakimollahi tycker att det är nödvändigt att
sätta in haditerna i historiskt sammanhang. Det är just detta som gör hennes
tolkningar något annorlunda än hans.
Trots olika erfarenheter och utbildningar, går det att se både gemensamma och
skilda tankesätt bland dessa tre individer. Genom islamisk lag och rätt, människans
sunda förnuft och historisk kunskap får man en någorlunda klar bild om religionen i
dess praktik, enligt Vasmaghi, imam Hakimollahi och Ahmed.
Vasmaghi ser ingen stor skillnad mellan shiitiska och sunnitiska haditer. Hon
menar att haditer mellan dessa två grupper har väldigt mycket gemensamt när det
kommer till traditionella muslimska regler och normer. Skillnaden sker snarare i den
politiska sfären. Där serVasmaghi tydliga tecken på hur haditer, under historien och
nutid använts för att legitimera politiska handlingar, ”skillnaden från början var
28 politiskt och inte på grund av haditer” (Vasmaghi, 7 maj - 2013). I den bemärkelsen
så tror inte Vasmaghi på att om haditer skulle försvinna så skulle fortfarande
grupperingen mellan shia och sunni fortfarande existera.
6 Sammanfattnings resultat
Studiens syfte har varit att genom intervjuer och vetenskaplig litteratur söka kunskap
om haditers roll i praktiken bland muslimska lekmän samt deras utrymme för
personlig tolkning av haditer och Koranen.
Genom haditerna ökar människan sin förståelse för och även insikten om
Koranens kärna. Informanterna är eniga om att haditer har en stor roll i praktiken,
eftersom de är ett verktyg som måste finnas för att kunna förstå Koranen. Jag vill här
koppla tillbaka till Brown (2009) som nämner att Koranen inte är källan för nyfikna
läsare att kunna förstå sig på islam. I och med att Koranen är en sammanfattning och i
större delar av boken ger otydliga svar, bör man istället söka bland haditer för att
finna vägen till praktiken och levnadssätt. Vasmaghi (11 maj - 2013) menar att
lekmännen bör söka kunskap i haditer men också tillämpa livserfarenhet, vetenskaplig
forskning om ämnet och inte läsa texten med fundamentalistiska glasögon. Öppna
dina vyer för historia och det som har skett och jämför med den tidsepok du lever i
idag.
Mina åsikter är att islam förknippas mycket med en uråldrig samhällsstruktur
som inte kan jämföras med tiden vi lever i idag. Jag håller med Vasmaghi när hon
menar att varje hadit och varje Koranvers bör jämföras med den tidsepok man
befinner sig i (se ovan). Ahmeds exempel på att han som lekman kan byta marja om
han anser att denne marjas utlåtande inte passar in med Ahmeds förnuft och tycke,
och att han har möjlighet att ifrågasätta och till och med byta marja i det specifika
utlåtandet förstår jag som att Ahmed har tagit till sig den tidsepoken han lever i och,
det samhället och att han behöver sitt personliga förnuft för att utöva sin frihet till att
göra en egen tolkning.
Jag tycker att de tre informanterna som befinner sig på olika nivå i
tolkningshierarkin inom shiaislam besvarade frågan med en öppensinnad vilja för en
ökad tolknings utrymme för varje lekman i sin praktik, dock gjorde de detta på något
olika sätt. Studiens resultat visade att varje lekman enligt dessa har rätt till sin egen
tolkning via det egna förnuftet, goda anledningar och rätt kunskap inom ämnet.
29 Genom forskning i historia böcker, haditer och jämförelsen med Koranen kan en
lekman styra och ställa sina frågor och svar. Dock finns det som jag visat vissa
skillnader vad gäller utrymmet för egen tolkning mellan dessa tre.
Informanterna var väldigt angelägna med att förklara shiaislams tradition och
tankesätt med indirekta parallella drag till deras identitet. Via haditer finner de
historiska sanningar samtidigt som filosofiska och juridiska sanningar. Koranen
förblev en legitimerings objekt snarare än en förstahands vägvisning. Sökandet i
haditer kom i första hand för att sedan granskas med det personliga förnuftet och
sedan jämförelse med Koranens vers. Fanns det något som antydde att just denna
hadit är motsägelsefull till Koranen så räknades den som en falsk hadit.
Utrymmet för varje lekman tycks till viss del vara öppet, men inom
konservativare shiaislamisk tro begränsas denna plats med riktlinjer och ramar som
varje muslim måste följa. Dessa ramar utgör då graden för din fromhet samt din
förhållning till Gud. Enligt imam Hakimollahi, ansågs varje muslim erhålla en viss
grad eller värde i sin tro. Desto mer praktiserande man är som muslim och följer alla
dess lagar och regler, anser han att denne erhåller högre värde än någon annan muslim
som inte är lika praktiserande. Detta ger då ett intryck av att lekmännen har sin frihet
att utöva islam på eget sätt, fast så länge man håller sig inom ramarna. Detta tankesätt
framgick inte lika starkt framåt bland mina andra två informanter.
Trots att mina informanters olika bakgrunder och utbildningar, fanns det en
gemensam nämnare. De menade alla att förutom deras tro inom tolv-shiaislam har
individens rätt och frihet att tillämpa förnuftet för att ifrågasätta utlåtanden från
rättslärda och imamer samt haditer. Det viktigaste, enligt mig och för hela min
undersökning, var att hitta denna gemensamma nämnare för att intyga lekmännens
plats och inte minst inflytande som han eller hon kan berika till religionen. För mig
som blivande lärare är detta viktigt att känna till eftersom det visar att islam inte bara
är en mängd regler vilket vi ofta kan få intrycket av när vi läser såväl nyhets media
som vissa läroböcker i religionskunskap.
30 7 Litteratur och källförteckning
Arkoun, Mohammed (1995), översatt av Robert D. Lee. Rethinking Islam – Commen
questions, uncommen answers. Colorado: Westview Press.
Brown, C, Jonathan (2009). Hadith – Muhammad’s legacy in the medieval and
modern world. Oxford: Oneworld Publications.
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande. Malmö:
Studentlitteratur.
Hjärpe, Jan (2005). Sharia. Stockholm: Norstedts förlag.
Janson, Torsten (2011) Koranöversättning. I boken Religion i Sverige. I. Svanberg &
D. Westerlund (red). 2 uppl. Falun: ScandBook AB.
Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket.
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur
Roald, Anne Sofie (2005) Islam – Historia, tro och nytolkning. Stockholm: Natur och
Kultur.
Thurfjell, David (2011) Shia. I boken Religion i Sverige. I. Svanberg & D.
Westerlund (red). 2 uppl. Falun: ScandBook AB.
31 8 Bilaga A
Intervjuguide:
1. Vilka legitima skäl finns för att i förstahand söka efter vardagliga problem, såsom
mat och klädsel frågor, i haditer istället för koranen?
2. Hur mycket utrymme finns det för en vanlig praktiserande muslim (lekmän) att få
tolka en koran vers på egen hand för att besvara en religiös fråga,
som t ex när får jag bryta min fasta under ramadan, gäller det solennedgången i det
landet jag bor eller där jag är född osv?
3. Hur kan man avgöra vilken hadit är mer sann ang samma fråga eller ämne, när
tradentkedjan för båda haditer leder till starkt trovärda personer?
4. Vissa haditer bär större värde över andra haditer som skriver om samma ämne,
beroende på vem som har skrivit det.
Hur kan en lekman förhålla sig till det i sitt sökande för råd och stöd inom vardagliga
problem som t ex fastan, bönen och klädsel?
5. Om en hadit inte besvarar en fråga som passar ditt samtycke. Vad förhindrar dig för
att söka fram bland alla haditer tills du hittar en som håller med dig?
6. Kan alla haditer legitimeras som sanna utifrån koranen? Vad händer med de haditer
som inte kan speglas gentemot koranen?
7. Tror du att OM haditer inte skulle existera idag, att Islam skulle se likadant ut så
som den gör med olika inriktningar (Shia & Sunni) och olika tolkningar av koranen?
8. På vilket sätt leder haditer individen?
32 8.1 Bilaga B
Case
Case 1:
Vi befinner oss i ett muslimskt samhälle där majoriteten av invånarna är troende och
mer eller mindre praktiserande muslimer.
En kvinna som också identifierar sig som muslim och praktiserar Islam, har beslutat
att hon inte behöver bära slöja i sin praktik av Islam. De gånger hon bär på slöja är
inne i moskén och medan hon ber.
Anses detta vara ett rätt eller fel beslut utifrån religionen, varför?
Case 2:
Vi träffar en praktiserande muslimsk man som dricker alkohol och inte är så
dedikerad i att följa den muslimska matregeln (halal slakt), men däremot anser att
griskött är absolut haram och att man ska hålla sig borta från det.
Vad anses reglerna vara för mat och dryck inom Islam och är det tolkningsbar eller
är det fasta regler som gäller alla, varför?
Case 3:
En nybliven konverterad man till Islam har funderingar angående den fysiska
ställningen man ska inta medan man ber. Han är osäker på hur han ska hålla sina
armar och händer. Han har redan personliga åsikter från hans egna tolkningar på hur
det borde vara och beslutar om att leta bland koranen och haditer för att finna ett svar
för ställningen till bönen.
Vilken bok eller text bör han läsa för att finna det rätta svaret, varför?
33