Idrott och normer

Idrott och normer
Ett första steg till en jämställdhetsanalys av
idrottsrörelsen i Västerbotten
1
Utgivare: Länsstyrelsen Västerbotten
Text: Helena Österlind, Klabböle Konsult,
Monica Forsman, Länsstyrelsen Västerbotten
Layout: Joyn Service Design, Umeå
Foto: Västerbottens idrottsförbund
Upplaga: 100 ex
Produktionsår: 2015
Innehållsförteckning
5
Förord
6
Läsanvisning
7
”Snabba frågor”
9
Del 1: Jämställdhetsanalys
10
Jämställdhetsanalys av Idrottsrörelsen i Västerbotten
11
Idrotten vill
12
Västerbottens idrottsförbund (VIF)
13
Leda, stödja, företräda
14
Politik som påverkar idrott
16
Övergripande mål
17
Delmål
Västerbottens idrottsförbund jämställdhetsmål
18
Historiska milstolpar för kvinnor i idrotten i Västerbotten
20
Länsstyrelsens uppdrag och ansvar
Ett jämställt Västerbotten - länsstrategi i jämställdhetsintegrering
21
Jämställdhetsanalys
22
Idrotten vill
Statligt lokalt aktivitetsstöd LOK-stöd
23
Hur ser spelplanen ut – mer om jämställdhet!
24
Begrepp inom jämställdhet
25
Begrepp inom idrotten
27
Del 2: En glimt av fyra idrotter inom Västerbottens idrottsrörelse
28
Idrott kostar – vem har möjlighet att delta?
29
En glimt av fotbollen i Västerbotten
30
Aktiviteter kring jämställdhet och fotboll i Västerbotten
31
En glimt av friidrotten i Västerbotten
32
En glimt av ishockey i Västerbotten
33
En glimt av ridsporten i Västerbotten
34
Förslag på utvecklingsområden
35
Lokal nivå – varje idrottsförening kan jobba med jämställdhet
36
Regional nivå – jobba med jämställdhet ihop
37
Nationell nivå- utveckla statistik och goda råd för jämställd praktik
Utvärdering
Utmanande frågor:
39
Teori och metod
42
Normkritik och intersektionalitet – vad är det?
Vem får vad och på vilka villkor?
43
Min kropp är alltid min – aldrig din!
44
Agera tillsammans
46
Fler metoder
47
Den som frågar får veta
48
Härskar & Främjartekniker
50
Myter om jämställdhet
54
Bilagor
4
Förord
Varje dag, varje månad hela året, så utövas det idrott av flickor och pojkar, kvinnor och
män i Västerbotten. Flickors och pojkars samt unga kvinnors och mäns livsvillkor,
egna erfarenheter och önskemål ska ses som av lika stor betydelse som vuxnas i
beslutsfattande och i utformningen av samhället. Det behöver finnas förebilder för
barn och unga att identifiera sig med som bryter de förväntningar och föreställningar
som finns om kvinnor och män. Mer än 110000 kvinnor och män är medlemmar i en
idrottsförening. Med den bakgrunden vill vi ge en ögonöppnare, att idrottsrörelsen
har en stor potential i att verka för att i sin verksamhet möta kvinnor och män,
flickor och pojkar i olika åldrar och ge dem samma makt att forma sitt liv och
idrottande utanför trånga könsnormer. Vi matas ständigt med förebilder och därmed
är det viktigt att inom idrotten skapa så många förutsättningar som möjligt för att
kunna vara en idrottsrörelse för alla.För att göra skillnad behöver vi alla göra mer. I
den här rapporten har Länsstyrelsen Västerbotten och Västerbottens Idrottsförbund
samarbetat för att ta fram material som är underlag för en jämställdhetsanalys.
Monica Forsman
Jämställdhetsdirektör
5
Läsanvisning
Idrotten och samhället går hand i hand. De utmaningar som samhället står inför
finns också inom idrotten. Jämställdhetsperspektivet är därmed fokus i denna
rapport då det är en gemensam angelägen fråga för både idrotten och samhället i
stort. Från en början var tanken att enbart fokusera på barn och ungdomsidrotten
men under arbetets gång, så krävs det ett stort ansvarstagande på olika nivåer för att
kunna börja bearbeta och arbeta förebyggande inom fler delar av idrotten. Därmed
kommer denna rapport visa en ögonblicksbild över hur idrotten är organiserad i
Västerbotten och hur möjligheterna för flickor och pojkar, kvinnor och män att
utöva idrott. Därefter följer en metoddel som förklarar och ger tips på hur arbetet
kan utvecklas lokalt, regionalt och nationellt.
De tre delarna i rapporten
•
•
•
Del ett ger en introduktion både till politiken och idrottens organisering.
Del två ger nedstamp i fyra idrotter och ger även förslag på vidare arbete.
Del tre ger förslag på metoder och även mer teoretisk fördjupning inom
jämställdhet.
Ett sätt att ta sig an jämställdhetsfrågor är att ta fram könsuppdelad statistik
och analysera den ur ett genusperspektiv. Det finns mängder av statistik inom
idrottsrörelsen i Västerbotten. Det handlar om antal aktiva inom alla idrotter,
antal träningstillfällen, utbetalda medel med mera. Genom en jämställdhetsanalys
kommer det fram mönster som visar inom vilka idrotter och på vilka positioner som
tjejer, killar, kvinnor och män finns. Kännedom om villkor och förutsättningar spelar
roll när tider, pengar och resultat ska presenteras, värderas och presteras. Denna
rapport gör nedslag i fyra sporter, dessa är utvalda utifrån lagidrott, individuell
idrott samt vardera sport som är har en könsstereotypisk kodning. Sporterna är:
De fyra sporterna
1.
2.
3.
4.
Fotboll
Friidrott
Ishockey
Ridsport
Det som är av intresse är hur många tjejer och killar som är aktiva inom varje
idrott, vilket stöd idrotten får, hur ledare väljs och utbildas, hur ser organisationen
inom varje idrott ut och hur kan den arbeta aktivt för en mer jämställd idrott. För
att besvara ”Huret” så erbjuder JämLYSen ett urval av metoder och sätt att ta sig
an, vidareutveckla och göra jämställdhet till något som utvecklar verksamheten och
idrotten.
Så här kan JämLYSen användas:
Rapporten ger en bild av hur det ser ut på jämställdhetsfronten inom fyra idrotter men
framförallt ger den förslag på insatser för en jämställd framtid för idrottsrörelsen.
Några förslag på användningsområden är:
• Kunskapsunderlag
• Genusteoretisk orientering
• Metoder inom jämställdhetsområdet
• Goda exempel
• Argument för en jämställd idrottsrörelse
• Diskussionsunderlag
• Stöd i svåra situationer där utövare, tränare, ledare utsätts eller utsätter andra
för våld, hot om våld eller andra kränkningar
• Idébank för den som vill börja eller vidareutveckla sitt jämställdhetsarbete
6
”Snabba frågor”
Till dig som läser rapporten och vill ha snabba och hållbara argument för
jämställdhet och konkreta tips på hur det går till att göra en jämställdhetsanalys
av din verksamhet finns här en ”snabba frågor” Den hjälper dig i ditt fortsatta
förändringsarbete för jämställd idrott:
•
Vad betyder jämställdhet för min idrottsklubb?
•
Varför skulle min idrottsklubb behöva arbeta med jämställdhetsfrågor?
•
Hur skulle ett jämställdhetsarbete i min idrottsklubb kunna gå till?
•
Vem skulle vara ansvarig för ett jämställdhetsarbete i min idrottsklubb?
•
Vad skulle målet med jämställdhetsarbetet i min idrottsklubb vara?
•
När skulle jämställdhetsmålet vara uppnått i min idrottsklubb?
7
Idrott och jämställdhet i Västerbotten
Del 1: Jämställdhetsanalys
JämLYS av idrottsrörelsen i Västerbotten studerar den regionala idrotten. Hur ser
villkoren ut inom länets idrott för tjejer, killar, kvinnor och män? Vad är det som
formuleras i teorin och hur ser det ut i praktiken? Vilka utvecklingsfrågor finns det?
Rapporten är inte vetenskaplig utan dess ambition är att vara en ögonblicksbild av
Västerbottens idrottsrörelse – ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att
få en uppfattning av om och hur jämställdhet framställs och görs i dokument och
i praktiska verksamheter ute i idrottsföreningar och klubbar i länet.
9
Jämställdhetsanalys av Idrottsrörelsen i Västerbotten
JämLYS av idrottsrörelsen i Västerbotten studerar den regionala idrotten. Hur ser
villkoren ut inom länets idrott för tjejer, killar, kvinnor och män? Vad är det som
formuleras i teorin och hur ser det ut i praktiken? Vilka utvecklingsfrågor finns det?
Rapporten är inte vetenskaplig utan dess ambition är att vara en ögonblicksbild av
Västerbottens idrottsrörelse – ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att få
en uppfattning av om och hur jämställdhet framställs och görs i dokument och i
praktiska verksamheter ute i idrottsföreningar och klubbar i länet.
Det finns ett antal aktörer som har olika roller inom idrottsrörelsen. Dessa aktörer
verkar med olika uppdrag och geografiskt fokus. Riksidrottsförbundet (RF) är
en paraplyorganisation som kan bidra med kunskaper och strategiska dokument
på nationell nivå.1 ”Riksidrottsförbundet ska stödja, leda och företräda idrotten”.
Detta görs genom att företräda svensk idrott i kontakten med myndigheter,
politiker och samhället i övrigt att fördela statens anslag till idrottsrörelsen.
Se till att stimulera idrottsförbundens utveckling, både när det gäller själva
idrotten men också kunskapsmässigt och att samordna arbetet med idrottens
värdegrundsfrågor, samt att bevara det idrottshistoriska arvet. Riksidrottsförbundet
har 71 medlemsförbund och Västerbottens Idrottsförbund (VIF) är ett av dem
och ska arbeta i samma anda.2 En idrottsförening kan vara ansluten till ett eller
flera av dessa förbund. Varje förbund äger sin organisations utveckling men som
hjälp finns två stödorganisationer, paraplyorganisationen RF samt studieförbundet
SISU Idrottsutbildarna. ”SISU idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund. De
arbetar med bildning och utbildning inom idrotten. Sisu idrottsutbildarna3 består av
tre delar: ett studieförbund, ett förlag och en idrottsfolkhögskola”
Gemensam värdegrund
Svensk idrottsrörelses vision är att göra svensk idrott till världens bästa, för alla på
alla nivåer. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka
förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Varje förening
och förbund beslutar själv över sin verksamhet. Idrottsrörelsen har kommit överens
om en gemensam värdegrund som alla verksamhet ska utgå ifrån och där ingår
områdena:
•
Glädje och gemenskap
•
Demokrati och delaktighet
•
Allas rätt att vara med
•
Rent spel
1
www.rf.se
2
www.rf.se/Distrikt/VasterbottensIdrottsforbund/
3
10
www.sisuidrottsutbildarna.se
Idrotten vill
På nationell nivå finns det ett material som Riksidrottsförbundet tagit fram som
heter Idrotten vill och detta präglar också starkt den regionala idrottsrörelsen vars
föreningar/ klubbar på sina håll tagit fram en egen variant av Idrotten vill t ex
Ridsporten vill.
I Sverige finns ca 20 000
idrottsföreningar. Idrottsföreningarna
är medlemmar i specialidrottsförbund
(SF). Totalt 70 SF är medlemmar i
Sisu idrottsutbildarna. Ute i landet
har specialidrottsförbunden och
medlemsorganisationerna sina
Riksidrottsförbundet säger att ”En jämställd idrott är en förutsättning för
framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla
nivåer, alla beslut och i all verksamhet”
Idrotten vill är ett idéprogram där idrottens verksamhetsidé, värdegrund och
riktlinjer är samlade. Detta antogs av Riksidrottsförbundets stämma redan år 1995
och reviderades år 2011. Idrotten vill ger riktlinjer för förbund och föreningar.
Verksamhetsidén säger ” Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera
mera, har roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.”
distriktsförbund (Specialdistriktsförbund,
SDF). Sisu idrottsutbildarna har 73
medlemsorganisationer.
Riksidrottsförbundet delar in sin idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med
barnidrott menas idrott upp till 12 års ålder. Ungdomsidrott innefattar unga upp
till 20 år. Vuxenidrott är för dem över 20 år. Det trycks hårt på barnens allsidiga
idrottsutveckling och att barnens rätt ska vara normgivande. Barn kan idrotta och
leka och testa flera idrotter. Tävling är en del av leken och ska alltid utformas
på barnens villkor. Detta har Umeå fotbollsfestival tagit fasta på och skapade en
uppmärksammad plansch om vikten av att komma ihåg att idrott för barn ska vara
kul! Det är vuxnas ansvar att skapa jämställda villkor för idrottande i Västerbotten
och i Sverige. Riksidrottsförbundet har formulerat ett par punkter som ska leda till
att idrotten utvecklar människor positivt såväl psykiskt som fysiskt samt socialt och
kulturellt.
Visste du att:
• Mer än 110 000 västerbottningar är medlemmar i en eller flera
idrottsföreningar.
• Mer än 21 000 västerbottningar är ledare inom idrotten. Av dessa är
knappt 40 procent kvinnor, vilket är över rikssnittet.
• Det finns drygt 700 föreningar i länet. Drygt hälften med LOK-stöd, det vill
säga har barn och ungdomsverksamhet.
• Det finns knappt 1000 SF föreningar (sektion med SF tillhörighet) varav
knappt hälften med LOK-stöd.
• Det finns cirka 60 idrotter representerade i länet.
• Västerbottens idrottsförbund finns representerat i Skellefteå och Umeå.
• Västerbottens idrottsförbund har 26 anställda varav 14 kvinnor och 12
män. I ledningsgruppen sitter 2 kvinnor och 3 män.
• Den senaste femårsperioden har Västerbottens Idrottsförbund och SISU
Idrottsutbildarna drivit ett flertal projekt, bland annat Attraktiv arbetskraft,
Ideella krafter och SportRegion Västerbotten med finansiering från bland
annat EU, Arvsfonden och Tillväxtverket.
• Västerbottens idrottsförbund är en av delegaterna i Länsdelegationen i
jämställdhet som drivs av Länsstyrelsen Västerbotten.
11
Västerbottens idrottsförbund (VIF)
Västerbottens Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i
Västerbotten. Med uppdrag att stödja, företräda och leda distriktets idrott. Det
är 26 anställda varav 14 kvinnor och 12 män. I ledningsgruppen sitter 2 kvinnor
och 3 män.
Västerbottens Idrottsförbund är RF distriktskontor, RF:s förlängda arm i
Västerbotten och utgör tillsammans med SISU den regionala stödorganisationen
för alla idrottsföreningar och specialdistriktsförbund. VIF:s roll och uppgift kan
sammanfattas i de ord som också kännetecknar RF nationellt: Företräda, leda och
stödja för att
• Utveckla idrottsverksamheten.
• Skapa förutsättningar och resurser.
• Ge service.
Tidigare erfarenheter av projekt
Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har tidigare drivit ett
flertal projekt, främst inom området idrott- och hälsa men även inom idrottspolitik,
regional utveckling och inom ramen för idrottens värdegrund. Arbetet för
jämställdhet återkommer i flera av fundamenten i idrottens värdegrund och är
centralt såväl inom ”demokrati och delaktighet” som ”allas rätt att vara med”.
Utöver värdegrundsarbetet som genomsyrar all verksamhet har VIF även som
mål att aktivt jobba för jämställdhetsintegrering i den egna organisationen, vilket
inte minst präglar projektverksamheten. Den senaste femårsperioden har VIF &
SISU drivit ett flertal projekt, bland annat Attraktiv arbetskraft, Ideella Krafter och
SportRegion Västerbotten, med finansiering från bland annat EU, Arvsfonden och
Tillväxtverket.
Stödstrukturer för Idrottsrörelsen i Västerbotten
Riksidrottsförbundet får 500 miljoner kronor/år för satsningar på att behålla och
rekrytera fler medlemmar till idrottsföreningarna.
Idrottslyftet i Västerbotten
Idrottslyftets huvudmål är ”Mer och Fler”. Huvud- inriktningen är att få, främst
inaktiva barn och ungdomar att börja idrotta men även att få fler som idrottar
längre upp i åldrarna. Nyrekrytering till länets idrottsföreningar är en av de saker
som prioriteras när vi beslutar om Idrottslyftsprojekt. Arbetet ska utgå från ett
jämställt och jämlikt perspektiv.
Idrottslyftsarbetet är uppdelat i fyra prioriterade områden:
• Behålla ungdomar i föreningsverksamhet – vill föreningen arbeta med frågor
som rör detta område vänder man sig till sitt specialidrottsförbund.
• Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet – vill föreningen
arbeta med frågor som rör detta område i samverkan med andra föreningar/
organisationer/skolor vänder man sig till oss på Västerbottens Idrottsförbund.
Om föreningen hellre arbetar med rekrytering på egen hand ska man vända sig
till sitt specialidrottsförbund.
• Utveckla verksamheten så att idrotten gör som ”Idrotten vill” – vill
föreningen arbeta med frågor som rör detta område vänder man sig till
SISU Idrottsutbildarna. Vissa möjligheter kan eventuellt också finnas hos
specialidrottsförbunden.
• Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.
12
Leda, stödja, företräda
Riksidrottsförbundet ska stödja, leda och företräda idrotten i alla led. Västerbottens
idrottsförbund och Sisu idrottsutbildarna är viktiga aktörer i att fatta beslut om
och att praktiskt göra insatser och åtgärder för att tjejer och killar i länet ska ha
likvärdiga villkor inom idrottsrörelsen. Västerbottens Idrottsförbund och SISU
Idrottsutbildarna har gett ett par exempel på hur de aktivt arbetar under respektive
begrepp:
Företräda
Idrotten företräds av Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna
på de arenor och forum där det behövs. Det kan handla om varierande sektorer
såsom offentlig sektor där aktörer som länsstyrelser och kommuner finns eller
utbildningssektorn med alltifrån gymnasier till folkhögskolor och universitet. Det
kan också vara näringslivet som efterfrågar representanter för idrotten men även
ideella sektorn. Att företräda innebär också att företräda Västerbottensdistriktet i
nationella sammanhang. Några exempel:
• Kommundialoger.
• Driver nätverk.
• Bidrar till arbetet med den regionala utvecklingsstrategin.
• Opinionsbildare.
Leda
Idrotten har flera gemensamma nämnare. Många handlar om organisatoriska frågor,
föreningen, dess uppbyggnad, organisation och funktion. Det kan också handla om
värderingsfrågor som jämställdhet. Att leda handlar också om att vara en samlande
kraft inom idrotten i Västerbotten. Några exempel:
• Arrangera kommunträffar.
• Leder en dopingkommitté.
• Doroteaidrotten i samverkan, Lyckseleidrotten i samverkan och Norsjöidrotten
i samverkan.
• Drop in idrott på Ersboda i Umeå och Anderstorp i Skellefteå.
• Utveckling av digital kompetens inom idrotten.
Stödja
Inom begreppet stödja så finns ytterligare tre rubriker; service, kunskap och råd
samt ekonomiskt stöd.
Service
• Idrottsservice AB.
• Kursadministration.
• Utmärkelser, stipendier och jubileum.
Kunskap och råd
Här är det ett stort nätverk som både efterfrågas och skapas allteftersom. Ibland är
det idrottsföreningar som efterfrågar något och ibland kan det vara media.
• Statistik.
• Försäkringar.
• Värderingar och värdegrund – Idrotten vill.
Ekonomiskt stöd
• Fördelar det regionala anslaget.
• Fördelar idrottslyftet.
• Fördelar RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer.
13
Politik som påverkar idrott
Västerbottens län är framgångsrikt när det gäller praktiskt jämställdhetsarbete. Det
finns en historia av att arbeta med stöd av t ex Länsstyrelsen för att koppla ihop
jämställdhet med regional utveckling. Flera av länets 15 kommuner ser jämställdhet
som en överlevnadsfråga eftersom det behövs både tjejer, killar, kvinnor och män i
en kommun för att den ska fungera. Det är en stark urbaniseringstrend och det finns
ingen anledning att hindra den. Däremot finns det flera anledningar till att se hur
kommuner, klubbar, föreningar, näringsliv och akademi kan se till att tjejer, killar,
kvinnor och män trivs så bra som möjligt den tid de är i kommunen. Att kunna utöva
idrott är en faktor som höjer en kommuns attraktivitet. Västerbotten är ett aktivt län
med flera framgångsrika idrottare i alpint, längdskidåkning, fotboll med mera. Men
idrott handlar om både bredd och elit. Idrott är en del av folkhälsan. Det är därmed
flera politikområden som vävs ihop och påverkar idrottsrörelsen i Västerbotten.
Kortfattat kan det konstateras att följande politikområden är av intresse:
• Jämställdhetspolitik
• Ungdomspolitik
• Idrottspolitik
Vart och ett av politikområdena har formulerade mål och uppgifter som presenteras
nedan:
Jämställdhetspolitik
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma
makt att forma samhället och sina egna liv. Till det övergripande målet finns fyra
delmål
1. Jämn fördelning av makt och inflytande
2. Ekonomisk jämställdhet
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 4
Den svenska jämställdhetspolitiken utgår ifrån att kön är något som görs, en social
konstruktion, därmed går också stereotypa könsroller att förändra. Kvinnor och
män, flickor och pojkar formas, begränsas och påverkas ständigt av könsstereotyper
om hur vi förväntas vara eller inte förväntas vara. Något som är väldigt tydligt
även inom idrotten. Friidrott och Ridsport är ganska könsneutrala medan hockey
och fotboll bygger på uppdelning av kön. Problemet med ojämställdhet och snäva
könsnormer är att kvinnor och män har olika tillgång till makt och utrymme i flera
delar av samhället. Jämställdhetsarbete strävar efter att (om)fördela resurser så att
kvinnor och män har lika tillgång till alltifrån idrott till utbildning och arbetsmarknad
och en likvärdig fördelning av hem- och omsorgsarbetet. Jämställdhet är ett eget
kunskaps- och politikområde men ska genomsyra alla andra områden. Det betyder
att både ungdomspolitik och idrottspolitik ska använda ett jämställdhetsperspektiv
i sina respektive verksamheter och kunna svara på frågan om hur deras beslut
påverkar kvinnor och män.
Sveriges jämställdhetsminister heter Åsa Regnér.
4
14
Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155
Ungdomspolitik
Ungdomspolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett
bra liv. Nationell ungdomspolitik innebär att unga ska ha ett bra liv och detta kan
innefatta många saker bla handlar det om att ha en bra levnadsstandard, att må bra,
att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta
i samhället som andra grupper har. Ungdomspolitiken har en ny riktning sedan
sommaren 2014. Det nya målet för ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan
13-25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sitt liv och inflytande över
samhällsutvecklingen. Den nationella ungdomspolitiken bestäms av regering och
riksdag. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ansvarar för
att följa upp och analysera ungas livssituation. 5
Sveriges ungdomsminister heter Aida Hadžialić.
Idrottspolitik
Målet för den statliga idrottspolitiken är att statsbidraget ska ge möjligheter
för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta. Detta för att
främja en god folkhälsa, stödja en fri och självständig idrottsrörelse och att
ge flickor och pojkar och kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som
underhållning. Stöd till barn- och ungdomar lämnas till verksamhet som bedrivs ur
ett barnrättsperspektiv och det kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker
idrottsutövaren internationella konkurrenskraft. 6
Sveriges idrottsminister heter Gabriel Wikström.
Idrottens jämställdhetsmål
Idrotten har särskilda jämställdhetsmål. Vid RFs stämma år 2011 antogs nya mål
som ska revideras år 2017.7
5
www.mucf.se/ungdomspolitik
6
www.regeringen.se/regeringens-politik/idrott/mal-for-idrott/
7
www.rf.se/Jamstalldhet/Jamstalldhetsmal/
15
Övergripande mål
Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom
alla områden. Mål:
1.
Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott.
Det kräver att kvinnors och mäns idrott värderas och prioriteras på ett
likvärdigt sätt och att resurser fördelas rättvist. All verksamhetsplanering
bör ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv. Idrotten ska med en
genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt
sätt. Om idrottsrörelsen lyckas med det kommer vi att få en idrott som är än
mer utvecklande för både kvinnor och män.
2.
Flickor och pojkar, kvinnor och män, ges lika möjligheter att utöva idrott. Alla
som vill, oavsett kön, ska få vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
Idrotten vill utforma verksamheten så att den ger alla som deltar en
kamratlig och trygg social gemenskap. Det innebär att förutsättningarna för
träning och tävling ska anpassas till flickors och pojkars, kvinnors och mäns
behov och möjligheter. Både kvinnor och män samt flickor och pojkar ska till
exempel ha tillgång till kompetenta tränare och ledare. Där så är möjligt ska
kvinnor och män, flickor och pojkar i större utsträckning ges förutsättningar
att träna och tävla tillsammans.
3.
Kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och
prioriteras på ett likvärdigt sätt. Det innebär till exempel att kvinnors och
mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer, när det
gäller budget, träningsanläggningar och träningstider och liknande och
att kvinnors och mäns idrottande får samma uppmärksamhet i forskning,
information och i media.
4.
Kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ.
Det innebär att på alla beslutande och rådgivande nivåer bör kvinnor och
män vara representerade med minst 40 procent. På högre befattningar inom
idrottsrörelsen bör målet vara detsamma. Då tas både kvinnors och mäns
kunskaper, erfarenheter och värderingar tillvara och får påverka kvinnors
och mäns idrott.
5.
Att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män
får lika stora möjligheter att medverka. Det innebär att flickor och pojkar,
kvinnor och män, ges samma möjligheter att utvecklas som aktiva, ledare,
tränare, anställda och förtroendevalda. Kunskap kring jämställdhet måste
ges hög prioritet. Bara en jämställd idrott präglas fullt ut av de demokratiska
värderingar som är idrottens.
6.
Jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat
i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden.
Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet beaktas i en verksamhets
ordinarie beslut, i ordinarie underlag, av ordinarie instanser och personer.
Jämställdhet skapas i vardagliga handlingar och genom beslut där både
kvinnor och män deltar. Val av metoder och åtgärder måste anpassas efter
den förändring som ska uppnås och hur verksamheten ser ut.
16
Delmål
Idrottsrörelsen ska på alla nivåer arbeta målmedvetet så att till stämman 2017:
• Kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ är representerade
med minst 40 procent.
• Andelen kvinnor respektive män på högre befattningar, till exempel
generalsekreterare/ förbundschef, sport-/ utbildnings-/utvecklingschef eller
liknande, inom idrottens olika organisationer uppgår till minst 40 procent.
• Valberedningar på alla nivåer, utöver ordförande, består av lika antal kvinnor
och män.
• Andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till
minst 40 procent inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån,
vid riksidrottsgymnasierna (RIG), vid nationellt godkända idrottsutbildningar
(NIU), vid SF:s landslagsverksamhet.
Västerbottens idrottsförbund jämställdhetsmål
Västerbottens idrottsförbund har ingen separat jämställdhetsplan utan agerar
i linje med RF:s nationella jämställdhetsmål och värdegrund. Västerbottens
idrottsförbund arbetar med jämställdhetsintegrering och exemplifierar sitt arbete
på följande sätt:
• All rekrytering präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Ledningsgrupp och
styrelse har t.ex. lika (minst 40 %) representation av båda könen.
• Statistik redovisas i största möjliga mån för att representera båda könen, t.ex.
när det gäller redovisning av LOK-stöd och fördelning av Idrottslyftsmedel.
• Bevakar representation bland talare och åhörare vid utbildningar och
mötesplatser (t.ex. Idrottsforum, Träningsläger för styrelsen etc.)
• Utvärderar kommunikationen ur ett jämställdhetsperspektiv, t.ex. när det
gäller bildval och representation i redaktionell kommunikation. Vi har under
året haft 6st temaperioder för kommunikationen, där en var ”jämställdhet
inom idrotten”.
• Bevakar att de medel som fördelas t.ex. vid stöd av externa projekt, kommer
könen till nytta i lika utsträckning.
• Alla egna projekt har en plan för hur de ska jobba med jämställdhetsintegrering.
Tydligaste konkreta exemplet på detta är i projektet SportRegion Västerbotten
http://sportregionvasterbotten.se/om
• Utvärderar månadsvis i samband med vår arbetsplatsträff (APT), och utvärderar
årligen jämställdhetsarbete i samband med medarbetarundersökningen.
17
Milstolpar
Historiska milstolpar för kvinnor i idrotten i
Västerbotten
1898 - 2015
1898 - Tegs SK bildas 23 oktober och
1954 och 1957 – Försök görs att
11 män och 9 kvinnor är inbjudna.
Föreningens ordförande är under
två år en kvinna vid namn Tekla
Åström, enda kvinnliga ordföranden i
idrottsföreningar i länet vid denna tid
och många år framåt.
kartlägga omfattningen av kvinnligt
idrottande
i
Västerbotten,
men
svarsfrekvensen är för låg
1957 – Länets första kvinnliga SM-guld
i friidrott genom Barbro Dahlbäck, IFK
Umeå som vinner 800 m löpning.
- Ett distriktsmästerskap för
kvinnor anordnas för första gången i Från 1957 har Västerbottens IdrottsVästerbotten och idrotten är skidor (5 förbund haft minst en kvinna i styrelsen
km)
1966 - Ingrid Sundberg, Lycksele IF
1925 - Västerbotten får sin första blir länets förste svenske mästare i alpin
kvinnliga SM-guldmedaljör då Agnes skidsport för damer då hon segrar i
Lindberg, Norsjö, vinner SM på 10 km slalom. Två år senare blir det SM-guld
skidor. Totalt fram till och med 1975, då i storslalom.
Görel Partapuoli, Lycksele IF segrade
på 10 km, har det blivit 23 SM-titlar 1967 - Länets första kvinnliga SMpå skidor för damer representerande guld i simning till länet genom Agneta
klubbar i Västerbotten.
Haraldsson, Lycksele IF som segrar
på 200 m bröstsim. Samma år blir hon
1952 – Evy Berggren, Skellefteå, GF nordisk mästare på samma distans.
och Gun Röring Umeå GF är första
kvinnliga idrottare från Västerbotten 1968 – Toini Gustavsson-Rönnlund,
att ta ett OS-guld (Gruppgymnastik). Skellefteå SK får som första kvinna
Evy är även samma år första kvinna i pris som ”Årets bästa idrottsutövare i
Västerbotten som tar VM-guld.
Västerbotten” enligt sportjournalisterna
och får även samma år SvD bragdmedalj
1953 – I november inbjuder Väster- och som första kvinna ta emot VKbottens Idrottsförbund till en ledarträff guldet. Vid OS i Grenoble vinner hon
för att diskutera ”bildandet av kommitté både 5 och 10 km i längdåkning på
för kvinnlig idrott”, med syfte att skidor.
öka både bredd och standard på den
kvinnliga tävlingsidrotten
1971
Damfotbollen
etableras
i Västerbotten med den första
1954 – 1 juni har ”Kommittén för serieverksamheten i fotboll för damer
kvinnlig idrott” sitt första sammanträde och Flarkens IK vinner samma år det
första distriktsmästerskapet
1910
18
1974 - En damelitserie inom fotbollen i 1999-2014 - Heidi Andersson från
Västerbotten bildas
Storuman
är
elvafaldig
världsmästarinna i armbrytning. Förutom
1980 – Arbetsgruppen för kvinnlig världsmästartitlar har hon också ett
flertal VM silver, VM brons och har även
idrott bildas
ett par titlar som europeisk mästarinna.
hemma
1980 - För första gången vinner en Började med armbrytning
fotbollsklubb från länet (dam och herr) i ladugården (ombyggd till snickarSM-guld i fotboll. Klubben är Sunnanås verkstad) 11 år gammal (1992) vid
sittande bord.
SK som upprepar vinsten 1982
1981 -
Gerda Svensson får som
första kvinna från Västerbotten
Riksidrottsförbundets förtjänsttecken.
Totalt har 6 kvinnor från Västerbotten
tilldelats RF:s förtjänsttecken.
2000 - Umeå IK vinner damallsvenskan
i fotboll för första gången och blir
svenska mästare. Fram till och med 2008
vinner Umeå IK sju SM-guld i fotboll.
2001 - Anja Pärsson, Tärna IK vinner
VM i specialslalom. Fram till och med
idrott byter namn till Arbetsgruppen för 2011 vinner Anja 7 VM-guld, 1 OS-guld
och totalt 19 mästerskapsmedaljer i de
jämställd idrott
alpina grenarna. Dessutom blir det totalt
1985 – Furunäs/Bullmarks IK och 42 världscupsegrar.
IFK Östersund slår publikrekord för
damfotboll (som står sig än idag) vid 2003 - Umeå IK blir Europamästare i
en träningsmatch på Dynamostadion i fotboll för damer genom att vinna UEFA
Tiblisi med 80 000 åskådare
Woman Cup – en seger som upprepas
året därpå.
1986 – Västerbotten är delaktiga i
initieringen av Damalsvenskan genom 2004 – Anja Pärson vinner den totala
en motion skriven av S O Lindqvist
världscupen i utförsåkning och upprepar
segern året därpå.
Från
1993
har
Västerbottens
Idrottsförbund haft minst tre kvinnor i 2015 – Västerbottens Idrottsförbund
styrelsen
får, 107 år efter bildandet, sin första
kvinnliga
ordförande,
Katarina
1996 - Umeå IK blir första Sandberg
Västerbottenslag i fotboll att delta
damallsvenskan och slutar på 10:e plats.
1985 – Arbetsguppen för kvinnlig
19
Länsstyrelsens uppdrag och ansvar
Länsstyrelsen samordnar, stödjer och följer
upp jämställdhets-arbetet i Västerbotten.
Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ger länsstyrelserna ett tydligt
uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet med hänsyn till
regionens förutsättningar. Instruktionen ger även Länsstyrelsen ansvar att
jämställdhetsintegrera den egna verksamheten, presentera könsuppdelad statistik
samt arbeta utifrån ett barnperspektiv. Länsstyrelsen har till uppgift att samordna
statliga verksamheter och andra regionala aktörer i arbetet med att göra sina
verksamheter jämställda. Länsstyrelsen har även ett uppdrag att stödja samordning
i länet i arbetet med mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnar våld,
hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Detta sker
bland annat genom att Länsstyrelsen leder ett flertal nätverk samt erbjuder aktörer i
länet olika typer av kompetensutveckling med fokus på samverkan.
”Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta för att regeringens nationella
jämställdhetspolitik får genomslag i länet”.
På varje länsstyrelse ska det finnas en särskild sakkunnig i jämställdhet som
samordnar arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen. På Länsstyrelsen
Västerbotten arbetar förutom särskild sakkunnig en utvecklingsledare för våld i
nära relation och en jämställdhetstrateg.
Ett jämställt Västerbotten länsstrategi i jämställdhetsintegrering
Det finns ett antal strategiska dokument som sammantaget visar på vikten av att
flera aktörer drar åt samma håll för att utveckla länet. En länsstrategi är ett sätt att
samla de aktörer som finns i länet kring ett gemensamt arbete för jämställdhet och
gemensamma mål, en strategi kan ge struktur och stöd till arbete som redan görs och
skapa motivation för ytterligare arbete. Länsstrategin för jämställdhetsintegrering
pekar ut de områden som både Länsstyrelsen och andra aktörer i länet behöver
arbeta med för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter i länet.
Följande prioriterade områden anger
jämställdhetsintegrering i länet 2014-2016:
inriktningen
för
arbetet
med
Delmål 1. Makt och inflytande:
• Kvinnors respektive mäns deltagande i det politiska livet och på chefspositioner
• Kvalitativa jämställdhetsanalyser
Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet:
• Jämställd rekrytering och jämställda arbetsplatser
• Bryta könsbundna utbildningsval
Delmål 3. Omsorg och hemarbete:
• Genusperspektiv på vård och omsorg
• Jämställt föräldraskap och jämställt uttag av föräldrapenning
Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor:
• Våld i nära relation i strategiska och styrande dokument
• Trygghet i det offentliga rummet
• HBTQ-perspektiv på våld i nära relation
20
Övergripande om jämställdhet
Jämställdhet handlar om tjejer och killar, kvinnor och män. Jämställdhet
fokuserar på kategorin kön och hur just kön spelar roll i olika sammanhang i
samhället. Med kön avses både det fysiska könet och det sociala könet. Ibland
används termen genus för att skilja de olika betydelserna av kön åt. Genus är då
hur föreställningar om kön skapas och upprätthålls över tid. I relation till idrott
är det relevant att studera betydelsen av kön eftersom kön är en faktor som delar
upp ledare, deltagare och utövare och villkor och förutsättningar blir avhängigt
kön. Vi talar om fotboll och damfotboll, hockey och damhockey och så vidare.
Det sättet att prata på signalerar att det finns en vanlig och en avvikande del av
exempelvis hockey. Hockey och damhockey. Det som inte behöver sättas ord på
eller skrivas ner eller motiveras särskilt brukar kallas norm. Norm är det som
vanligtvis inte ifrågasätts eller behöver försvaras. Normen bara är.
Jämställdhetsanalys
En jämställdhetsanalys är en granskning av texter, samtal eller möten mellan
människor. Helt enkelt händelser och situationer där kön används som filter för
att se om det finns mönster som gynnar/missgynnar tjejer, killar, kvinnor eller
män.
Utgångspunkten formuleras träffsäkert i Lena Forsbergs avhandling Manegen är
krattad Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter
”Ingen är kvinna eller man per automatik utan görs till kvinna eller man”8
Forsberg skriver vidare att fritiden idag är den viktigaste arenan för ungdomars
identitetsskapande. Därför är det viktigt att se idrotten som en arena där kön
görs, ofta utifrån omgivningens föreställningar om hur tjejer och killar ”är”. Men
Forsberg håller noga fram att den ordning, d.v.s. det som förväntas av tjejer och
killar, inte alls är så absolut och given. Snarare finns det ständigt ett utrymme för
handling och omförhandling av kön. Genom att utmana normer t ex att som tjej
spela hockey eller att som kille vara aktiv inom ridsporten så går det att ändra
könsmönster. Det här är inte lätt och den som utmanar blir också ofta utsatt genom
att vara så synlig och avvikande. Men att föreställningar om kön förändras ser vi
genom bla en historisk tillbakablick. Om vi använder ridhästen som exempel så
har hästens betydelse förändrats över tid då den historiskt symboliserade teknik
och rationalitet vilket också starkt förknippades med gruppen män. Idag i det
senmoderna samhället är ridhästens betydelse en annan. Den kopplas ihop med
spontanitet, innerlighet och kärlek vilket mer är förknippat med gruppen kvinnor.
Viktigt att påpeka vilket Forsbergs avhandling handlar om är att stallmiljön ofta
skildras som ett ställe där flickor ”småpratar med hästen och är mån om att göra
den fin” vilket ses som tidsfördriv och onyttigt. Forsberg menar dock att det finns
flera normer att förhålla sig till och ser därför stallet som en arena där flickor
istället ger uttryck för målmedvetenhet och handlingskraft. De skapar villkor
som är deras egna, en typ av frizon, och har en känsla av både kompetens och
kunnande. Det här visar på vikten av att använda flera perspektiv för att se på
en och samma miljö. Det ger utrymme för flera tolkningar och förståelser för
hur kön skapas och omskapas. Men framförallt ger det utrymme för förändring.
Idrottsrörelsen behöver skärpa den kritiska blicken på kön men också andra
strukturerande principer såsom klass, etnicitet, sexualitet och ålder. Poängen är
att studera hur olika maktstrukturer skapar och bestämmer varandra – hur de
framstår som mer eller mindre betydelsefulla markörer för jämställdhet och
jämlikhet, menar Forsberg.
8
Forsberg, Lena Manegen är krattad Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter,
Universitetstryckeriet Luleå, Luleå tekniska universitet 2012
21
Idrotten vill
Tänk på att...
Det här är barn
Det här är en lek
Domarna är mänskliga
Alla gör så gott de kan
Alla är här för att ha roligt
Med sportsliga hälsningar från:
Den här planschen fanns på Umeå
Fotbollsfestival för att påminna om
att Idrott är lek. Den fick mycket
uppmärksamhet och blev en påminnelse
om att alla som är involverade i festivalen
På nationell nivå finns det ett material som Riksidrottsförbundet tagit fram som
heter Idrotten vill och detta präglar också starkt den regionala idrottsrörelsen vars
föreningar/ klubbar på sina håll tagit fram en egen variant av Idrotten vill t ex
Ridsporten vill.
Riksidrottsförbundet säger att ”En jämställd idrott är en förutsättning för
framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla
nivåer, alla beslut och i all verksamhet”
Idrotten vill är ett idéprogram där idrottens verksamhetsidé, värdegrund och
riktlinjer är samlade. Detta antogs av Riksidrottsförbundets stämma redan år 1995
och reviderades år 2011. Idrotten vill ger riktlinjer för förbund och föreningar.
Verksamhetsidén säger ” Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera
mera, har roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.”
Riksidrottsförbundet delar in sin idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med
barnidrott menas idrott upp till 12 års ålder. Ungdomsidrott innefattar unga upp
till 20 år. Vuxenidrott är för dem över 20 år. Det trycks hårt på barnens allsidiga
idrottsutveckling och att barnens rätt ska vara normgivande. Barn kan idrotta och
leka och testa flera idrotter. Tävling är en del av leken och ska alltid utformas
på barnens villkor. Detta har Umeå fotbollsfestival tagit fasta på och skapade en
uppmärksammad plansch om vikten av att komma ihåg att idrott för barn ska vara
kul!
har ett ansvar att sprida barn- och
ungdomsidrottens budskap om att barn
ska ha kul när de idrottar.
Det är vuxnas ansvar att skapa jämställda villkor för idrottande i Västerbotten och
i Sverige. Riksidrottsförbundet har formulerat ett par punkter som ska leda till att
idrotten utvecklar människor positivt såväl psykiskt som fysiskt samt socialt och
kulturellt. Idrott ska därför bedrivas så att den främjar:
• Demokrati
• Utveckling
• Jämställdhet
• Allas rätt att vara med
• Respekt för andra
• Ideellt engagemang
• Rent spel
• God hälsa
• Sund ekonomi
• Miljömedvetenhet
Statligt lokalt aktivitetsstöd LOK-stöd
LOK-stöd kan sökas av varje idrottsförening, ansluten till något av de
specialidrottsförbund som tillhör RF och som bedriver verksamhet för deltagare
i åldern 7-25 år. LOK-stödet finns för att stödja föreningsdriven barn- och
ungdomsidrott. Närvarokort ska, enligt LOK-stödsföreskrifterna § 7, innehålla
deltagares och ledares namn, personnummer, kön, eventuellt funktionsnedsättning
samt närvaro. Dessutom ska föreningens namn, idrott (vilket Specialidrottsförbund
föreningen tillhör), aktivitet, plats, datum och tider finnas med. Västerbottens
Idrottsförbund fördelar varje år verksamhetsbidrag för länets SDF och medel
ur Idrottslyftet till idrottsrörelsen i hela länet. Dessa medel används för att höja
kvalitéten på viktiga områden för idrotten.
22
Hur ser spelplanen ut – mer om jämställdhet!
Medvetenhet är a och o för att kunna arbeta med jämställdhetsfrågor och nå resultat.
En vanlig förklaring till stereotypa mönster inom idrotten är att tjejer och killar
själva valt men vi är alla del av en struktur och den påverkar våra val oavsett om det
handlar om fotboll, hockey, ridsport eller friidrott eller val av gymnasieprogram,
högre utbildning och senare yrke. Vi är en del av det genussystem som råder.
Hur ska fler komma över tröskeln till idrotten?
Rättvis fördelning av träningstider
Ett exempel som har några år på nacken men som betytt mycket för idrotten ur
ett jämställdhetsperspektiv är Umeå kommuns beslut om att titta på idrott med
jämställdhetsglasögon. Umeå kommuns Fritidsnämnd gav tjänstepersoner inom
Fritidsförvaltningen i uppdrag att se över hur träningstider, halltider och resurser av
annat slag fördelades mellan aktiva tjejer och killar.
Utmana normer
Ett enkelt sätt att ifrågasätta normer och invanda mönster är att ställa frågan Varför
och Kan vi göra annorlunda? För att få syn på normer som står i vägen för tjejer och
killar inom idrotten. Det går också att tänka Tvärtemot det vill säga hur skulle jag
ha gjort om det var en tjej/kille som ställde en fråga eller agerade på ett visst sätt i
en situation. Agerar jag likadant eller gör jag skillnad utifrån kön?
Fundera över dessa frågor:
• Vem är normen?
• När tillhör du normen?
• Vilka fördelar får du av det?
23
Begrepp inom jämställdhet
Jämställdhet:
Jämställdhet handlar om kvinnor respektive män och att dessa grupper ska ha lika
rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet
är en viktig jämlikhetsfråga.
Jämlikhet:
Jämlikhet är ett paraplybegrepp och handlar om att alla individer och grupper
i samhället ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön,
etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning osv.
Kön:
Kön är idagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta
in människor i grupperna ”kvinnor” och ”män”. Kön kan också användas för att
beskriva den sociala dimensionen och inte det biologiska könet.
Genus:
Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt
konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar
våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som
delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa
kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska
och sociala egenskaper och handlingsmönster.
Normkritik:
Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet,
exempelvis undervisning, vilar på, kring vilka som exkluderas och inkluderas, vilka
den är anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet med att granska normer
är att förstå vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna
föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar.
Struktur:
Struktur betyder ”byggnad”. Ordet används om den helhet eller det mönster som
byggs upp av de ingående delarna. Ofta används ordet abstrakt och betyder då
ungefär ”uppbyggnad”, ”ordning”. Samhällsstrukturen handlar om hur samhället
är uppbyggt av människor och deras institutioner: företag, organisationer,
myndigheter, skolor och högskolor osv.
Makt:
Makt avser antingen handling, det vill säga maktutövning, eller förmåga, det vill
säga maktresurser. Makt är relationellt, något som skapas mellan människor.
HBTQ:
Hbtq är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer.
Homosexuell är en person som kan bli kär, förälskad i och/eller attraherad av
någon av sitt eget kön. Bisexuell är en person som kan bli kär, förälskad i och/eller
attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna. Transpersoner är
ett samlingsbegrepp för bland annat transsexuella (som vill eller har korrigerat
kön), transvestiter (som inte vill korrigera kön) och andra som överskrider
normerna för hur man uttrycker och upplever sin könsidentitet. Könsidentitet/
könsuttryck handlar om vilket kön man själv identifierar sig som och hur man väljer
att uttrycka det. Transpersoner kan liksom alla andra också vara heterosexuella,
bisexuella eller homosexuella. Queer är ett begrepp som beskriver ett kritiskt
förhållningssätt till normer och kan handla om både kön och sexuell läggning.
Hbtq och idrott:
Idrott är i stor utsträckning könsuppdelad genom regelverk, jargong, normer
och omklädningsrum. Det gör att unga transpersoner utestängs, inte tillåts delta
i rätt kategori eller blir tvingade in i ett könsfack de inte känner sig bekväma
med. Transungdomarna i studien är ofta inte välkomna i rätt omklädningsrum
utan de byter om på toaletten eller hemma. Könskodade klädregler och
omgivningens användande av fel pronomen skapar också problem. Flera
transsexuella informanter vill delta i träning som är köns- uppdelad men får inte
träna i rätt grupp. Några drömmer om att börja idrotta efter att de genomgått en
könskorrigering men säger samtidigt att det då kommer att vara för sent att göra
karriär inom idrotten.9
9
24
HBTQ och idrott FOU 2013:1
Begrepp inom idrotten
Barn
Är enligt Idrotten vill aktiva upp till och med 12 år. Hänsyn ska dock alltid tas till
fysisk, psykisk och social mognad. Enligt barnkonventionen är emellertid alla barn
till och med 18 års ålder.
Ungdom
Är enligt Idrotten vill aktiva och ledare mellan 13 och 20 år. Hänsyn ska dock alltid
tas till fysisk, psykisk och social mognad.
Ledare
Alla, tränare och andra ledare, som har någon form av uppdrag från föreningen, i
detta sammanhang kopplat till barn- och ungdomsverksamheten.
Barnets bästa
Kan vara olika för olika individer och olika situationer, men är alltid det som
tillförsäkrar barnet välmående, hälsa och positiv utveckling.
Barnrättsperspektiv
Att i all verksamhet ha barnets bästa för ögonen, med respekt för barnet och dess
åsikter.
Träning
Är aktiviteter som har till syfte att förhöja och/eller upprätthålla en eller flera
kapaciteter, både fysiska, psykiska och sociala. Kan vara både organiserad och
icke organiserad.
Tävling
En särskilt anordnad aktivitet där flera personer eller lag mäter sina färdigheter på
något område för att kunna rangordna deltagarna. I en tävling finns det för det
mesta en vinnare och en/flera förlorare.
Lekfull träning
Kravlösa och lustbetonade aktiviteter som har till syfte att förhöja och/eller
upprätthålla en eller flera kapaciteter, såväl fysiska som psykiska och sociala. Kan
vara både organiserad och icke organiserad.
Åldersanpassad träning
Rätt träning i rätt ålder, som är anpassad till den biologiska åldern och den
psykosociala mognaden.
Allsidig träning
Variationsrik träning som innefattar koordination, rörlighet, styrka, snabbhet och
uthållighet i såväl fysiskt som mentalt.
Ensidig träning
Motsatsen till allsidig träning, dvs. träning som i hög grad inriktas mot en eller ett
fåtal övningar, moment eller mot utvecklingen av en eller ett fåtal egenskaper
eller detalj-färdigheter.
Elitsatsning
Krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade
prestations- och resultatmål.
Nivågruppering
Då lag eller träningsgrupper delas upp inom utifrån färdighets- och kunskapsnivå.
Individanpassning
Träning anpassad till var och en utifrån färdighets-, kunskaps- och mognadsnivå.
Kan genomföras oavsett hur träningsgruppen eller laget är sammansatt.
Specialisering
Innebär att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin.
Toppning En form av selektering som innebär att de bästa vid ett givet tillfälle får
en eller flera av följande fördelar i tävlingssammanhang: en given plats i laget,
mer speltid eller av de aktiva betraktat en attraktivare position i laget/gruppen.
Utslagning
Ålder
Att individen mot sin vilja inte längre får/kan vara med i laget/träningsgruppen.
Avser i dagligt tal oftast kronologisk ålder som mäts i antalet år och månader.
Kronologisk ålder är inte alltid ett relevant mått på utveckling och mognad utan i
idrotten bör man ta hänsyn till biologisk ålder och psykosocial mognad.
25
Idrott och jämställdhet i Västerbotten
Del 2: En glimt av fyra idrotter inom
Västerbottens idrottsrörelse
För att börja se och fundera på förutsättningarna och villkoren för aktiva gör
rapporten nedslag i fyra idrotter. Där har vi valt att titta lite närmare på barnoch ungdomsidrotten. Anledningen till det beror på att i unga år skapas
intresse för framtida utövande. Det finns även tydliga anvisningar för barn,- och
ungdomsidrotten för att skapa ett deltagande på likvärdiga villkor. I varje idrotts
avsnitt presenteras korta porträtt av profiler inom respektive idrott.
27
Idrott kostar – vem har möjlighet att delta?
I Riksidrottsförbundets
kostnadsundersökning 2009 tittade de
Att få möjligheten att utöva den idrott som hen allra helst vill, kan vara en fråga om
ekonomiska förutsättningar. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar i vilken
utsträckning tjejer och killar kan utöva idrott. Detta visar även rapporten ”Vägarna
till landslaget - resan från barn till elit” där det beskrivs några övergripande resultat
som visar hur vägen har sett ut för ett antal landslagsidrottare att nå den absoluta
toppen inom sin idrott. Studiens visar att:
på hur mycket det kostar att utöva en viss
idrott. Siffrorna nedan visar medianvärdet.
•
Ishockey: 10740 kr
Ridsport: 10405 kr
Friidrott: 4100kr
•
Fotboll 3700 kr
(Riksidrottsförbundets,
•
kostnadsundersökning 2009: http://www.
rf.se/ImageVaultFiles/id_33795/cf_394/
Kostnadsunders-kning_2009.PDF
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Många landslagsidrottare kommer från idrottsfamiljer där förälder eller
föräldrar har egna idrottsliga erfarenheter och också ofta varit ledare och
tränare.
Föräldrarna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns
idrottande.
Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom
huvudidrotten.
Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.
Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”.
Den första idrottskontakten sker i cirka 7 års ålder, men oftast inte i den
blivande huvudidrotten.
Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom
huvudidrotten.
Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin
huvudidrott.
Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.
En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning.
Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och
individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks
karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.
Forskarna som har tagit fram rapporten är; PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats
Glemne och Susanne Linnér vid Linnéuniversitet Rapporten i helhet: http://
www.rf.se/ImageVaultFiles/id_68348/cf_394/Rapport_2015_1.PDF
Visste du att:
Generellt om idrott i Sverige och i Västerbotten.
Ungdomsbarometern är något som Riksidrottsförbundet tar fram (statistik).
• Det är fler tjejer i Västerbotten som utövar friidrott än killar
• Ishockey är den mest könssegregerade idrotten i Västerbotten
• I statistik från Lok-stödet är ledarna/ledartillfällena inte uppdelade i kön
• Kategorin deltagartillfällen för funktionsnedsatta (som är en egen kolumn)
är inte uppdelad på kön
• Ledarstöd (antal godkända aktiviteter som har haft minst en ledare
och utgör en grund för bidrag) och ledartillfällen (för ledare dvs antal
närvarotillfällen för ledare) är ej uppdelat på kön
• Det finns kommuner, tex Skellefteå kommun som registerar unika
deltagare uppdelat på kön.
28
Fotboll
En glimt av fotbollen i Västerbotten
En röst från regionen
Hanna Marklund, fd elitspelare i Umeå IK och nu sportkommentator för TV4.
Hanna fostrades i Sunnanå SK och menar att bättre början på en idrottskarriär är
svårt att få. - Det fotbollen har gett mig är ovärderligt, betonar Hanna.
- Det handlar om att jag har fått självtillit, självkänsla och trygghet. När man frågat
tränaren om något eller har en jobbig träning så har ofta frågan bollat tillbaka för
att man ska tänka till själv. Och träningen är för ens egen skull. Någon tränare sa
att ”det är inte för mig du springer”. Om inte löpningen fungerade någon dag kunde
man välja något annat och det var ingen värdering i det. Den pedagogiken handlade
om att besvara frågan.
Hur hittar du din drivkraft och motivation? Och de erfarenheterna har jag haft stor
glädje av inom många områden. Att känna sig själv och veta hur man kan prestera.
Kort fakta:
Fotboll
är
Västerbotten
den
största
med
idrotten
sina
85
deltagartillfällen
för
i
fotbolls-
föreningar. 10
Antalet
tjejer
i
åldrarna 7-25 år är 285 634 stycken.
Antalet
deltagartillfällen
för
killar
i
Hanna säger att det handlar om att klubben behöver vara medveten. Medveten om
jämställdhet och om värderingar och engagera sig i de ungdomar som tränar. Hanna
vill att fotbollen ska vara tillgänglig. Med det menar hon att det inte ska finnas
ekonomiska hinder - Det ska inte behöva kosta så mycket att hålla på med fotboll,
säger Hanna
åldrarna 7-25 är 371 114 stycken.
Det
skiljer
alltså
deltagartillfällen.
runt
100
Differensen
är
000
som
störst i den yngsta ålderskategorin som är
Men det är ena sidan av myntet att peppa, få med och behålla unga tjejer och
killar i lagen. Den andra sidan är att rekrytera ledare som har tid att också ta med
exempelvis frågor om jämställdhet i sitt ledarskap.
7-12 år, 27784 deltagartillfällen. I åldrarna
13-16 år skiljer det endast runt 6000
deltagartillfällen. I kategorin 21-25 skiljer
det 28676 deltagartillfällen.
Tjejernas deltagartillfällen i åldrarna 7-12
Hanna menar att mål på nationell nivå behöver brytas ner och regionaliseras för
att få effekt ute i klubbarna. - Det ska inte vara varje tränares sak att ta ställning
till jämställdhet och forma arbetet helt och hållet. Det måste finnas direktiv eller
riktlinjer uppifrån.
år var år 2009 109299st och 2014 var
det 130989st vilket är en ökning med
30000st.
Den största differensen är mellan tjejer i
åldrarna 17-25 och killar i samma ålder
Överlag tränar killar mycket mer (har fler
deltagartillfällen) i fotboll än tjejerna.
Tjejer och killar ska enkelt kunna spela fotboll. Och Hanna vill se mer mixade lag.
Tjejer och killar kan träna och spela matcher ihop mycket mer än vad som sker idag.
I unga år är tjejer och killar lika bra. Men sen är det klart att så länge killar har bättre
förutsättningar när det gäller träningstider, planer, tränare med mera så blir dom
också bättre. - Det läggs mer resurser för att marknadsföra killarnas lag och matcher
så det är inte så konstigt att dom får mer publik, konstaterar Hanna
I Lycksele är det fler tjejer än killar som
spelar fotboll i åldern 17-20. Killarna har
696
deltagartillfällen
medan
tjejerna
Men det kan se annorlunda ut. Hanna ler när hon berättar om åren i UIK - Det var
bara uppåt, formen, spelet, laget, sponsorer. Ja, allt, minns Hanna.
har 1910 deltagartillfällen. I Lycksele
fortsätter killarna att spela i åldern
21-25 medan tjejerna endast har tre
deltagartillfällen.
Umeå och Skellefteå har störst andel
fotbollsföreningar i Västerbotten.
I Umeå var fotboll UIK damerna Hanna berättar en anekdot från ett par år tillbaka.
Äldsta dottern som idag är sju år såg när hon var fyra år på TV. Det var fotbolls-vm.
Dottern frågar: men är det tjejer som spelar? Hanna förklarar för dottern att det är
det inte utan att det är herr-vm. Dottern funderar lite, kollar lite mer och utbrister:
- men mamma, kan killar verkligen spela fotboll? Det här anser Hanna är ett
exempel på hur barn präglas. Dottern har hängt med på träningar, matcher och
utbildningar som Hanna deltagit i och där har det varit tjejer. Slutsatsen för barnet
blev därför att det är tjejer som spelar fotboll. Hanna konstaterar att dottern helt
enkelt hade fostrats i en annan norm.
Förebilder är viktiga, att se att det går bra för tjejer och killar att spela fotboll. Och
att bete sig både på och utanför planen.
10
2014 årsrapport
29
Nättroll
Vi behöver prata med unga om sociala medier, plus, minus och risker. Men också
vad som är ok. Hannas förslag på hur fotbollen kan ta tag i just sociala medier och
dess baksida i form av näthat är:
• Sätta gemensamma regler.
• Debattera.
• Ta upp exempel från nätet både bra och dåliga.
• Lära sig att säga ifrån.
• Sortera bland vad man ska ta åt sig och inte.
Aktiviteter kring jämställdhet och fotboll i
Västerbotten:
•
Under 2014 inledde SvFF ett övergripande utbildnings- och processarbete
som under 2015 har börjat implementeras även på distriktsnivå.
•
http://fogis.se/arkiv/startsida/2015/06/jamstalldhet-och-mangfald/
•
150313 genomförde Sunnanå SK i samarbete med Skellefteå kommun och
SISU Idrottsutbildarna ett seminarium om inkluderande kommunikation och
jämställd sponsring.
•
http://www.mynewsdesk.com/se/skellefteaa/news/inkluderandekommunikation-och-jaemstaelld-sponsring-107488
•
http://norran.se/sport/ett-viktigt-men-svart-arbete-364146
•
I oktober 2015 genomförde IFK Holmsund en inspirationsföreläsning med
Ida Östensson om varför det är viktigt och hur vi gör för att öppna upp vår
verksamhet för ett mer jämställt och inkluderande deltagande. https://www.
facebook.com/events/524090414410406/
30
Friidrott
En glimt av friidrotten i Västerbotten
Eva Olofsson, pionjär inom genus och idrott samt sekreterare i IFK Umeås
friidrottssektion Umeå Friidrott.
Eva beskriver sig själv som en pionjär och skrev en avhandling 1989 som sägs vara
först i norden med att titta på kvinnors villkor inom idrotten.
Eva poängterar att jämställdhet, eller genus eller kön som hon hellre vill säga, är ett
kunskapsområde och att flera ledare inom idrotten gör sitt bästa för unga tjejer och
killar men att okunskap och framförallt omedvetenhet gör att det ibland ändå blir
fel. - Idag är vi vana att se kvinnor som mästare. Inom friidrotten t ex finns det tjejer
och killar som är framgångsrika och det är ingen som reagerar på att det är både
kvinnor och män som är ledare och med i styrelsen.
Kort fakta:
Friidrott har 29 föreningar i Västerbotten
Något som är bra inom friidrott tycker Eva är att tjejer och killar tränar tillsammans,
tävlar på lika villkor i grenar som är identiska. Det skiljer sig ju en del från andra
idrotter, konstaterar Eva.
där Umeå och Skellefteå har störst
verksamhet sett till deltagartillfällen.
14062 deltagartillfällen för flickor som
utövare i åldern 7-26 år. Pojkar i samma
ålder 10298 har deltagartillfällen. Här
Men å andra sidan så är du väldigt synlig i friidrott. Du är på en stor arena och alla
ser dig. Det finns inget att gömma sig bakom eller förklara ett sämre resultat med.
Det här kan vara påfrestande. Du är i rampljuset. Du blir så synlig, förtydligar Eva
och fortsätter - det är absolut mätning 12 sekunder är 12 sekunder
skiljer det en del mellan tjejer och
killar där tjejer är i majoritet. Det är
fler tjejer som utövar friidrott i alla
ålderskategorier i Västerbotten.
Det är svårt att få tag på ledare vilket det egentligen alltid varit. Det är stora
förväntningar på ledare inom idrotten. En ledares ingång är ofta som tränare för sina
egna barn eller att de haft en egen idrottslig karriär. Och så ska de också ta ansvar
för jämställdhet, diskrimineringsgrunder, rasism, hbtqfrågor och funktionshinder.
Eva menar att det handlar om ”tid att se, kompetens att förstå, förmåga att ändra”
Eva konstaterar att det finns en övertro på att idrotten ska lösa alla problem men
idrotten är ingen isolerad verksamhet utan speglar samhället i stort med möjligheter
och utmaningar.
31
Ishockey
En glimt av ishockey i Västerbotten
Hockey är en publikfriande idrott och länet har flera framgångsrika hockeylag. Det
är betydligt fler män än kvinnor som spelar hockey men i både Umeå och Skellefteå
finns etablerade damhockeylag.
Kajsa Gilenstam har forskat på tjejer och hockey. Kajsa Gilenstam, medicine doktor
och Universitetslektor i Idrottsmedicin, ingår i Idrottshögskolans forskningsnätverk.
Kajsa är sjukgymnasten som började idrotta vid 20-års ålder och som hittade sitt
forskningsområde på ishallen i Vilhelmina. Min speciella kompetens är att jag
kombinerar kunskap om idrott från både idrottsmedicinskt och genusvetenskapligt
perspektiv och att jag ”kan” min idrott från många olika synvinklar - som aktiv,
tränare och som styrelsemedlem både i förening och distriktsförbund. Kort fakta:
Ishockey har 29 föreningar i
Västerbotten. Flickor har 12771
deltagartillfällen i åldern 7-26 år.
Pojkar har 207210 deltagartillfällen
i samma ålderskategorier. Största
antalet föreningar finns i Skellefteå
som har 13 stycken. De har därför
också flest deltagartillfällen. Umeå har
sex ishockeyklubbar varav två inte har
några registrerade deltagartillfällen. I
Skellefteå är det 4013 deltagartillfällen
för tjejer 7-26 år. För killarna i samma
Kan du berätta lite om din forskning och framförallt lyfta dina idrottsrelaterade
projekt? Jag disputerade på en avhandling om genus och fysiologi i ishockey,
där man kan säga att syftet var att visa att jämförelser rakt av mellan dam- och
herrhockey är svårt att värdera, då förutsättningarna är så väldigt olika. Däremot
är min poäng att i en idrott som ishockey, där kvinnor fortfarande är ifrågasatta
används ofta direkta jämförelser för att visa att kvinnor inte hör hemma där.
Tillsammans med Tommy Henriksson (doktorand) och Anncristine FjellmanWiklund (bihandledare) studerar vi nu synen på och värderingen av prestation i
damhockey i ett internationellt perspektiv. Parallellt med detta projekt uppkommer
hela tiden nya intressanta områden som skulle vara roliga att få ta tag i.
Vilken är din största drivkraft som forskare? Jag vill förbättra idrottsvillkoren för
kvinnor i idrotter som fotboll och ishockey, där motståndet fortfarande är så stort.
Jag vill också tvätta bort bilden av den kvinnliga idrottarens om den sköra, svaga
individen och sätta faktorer i sitt rätta sammanhang. Här finns massor att göra!11
ålder i Skellefteås ishockeyklubbar är det
100153 deltagartillfällen. Även i Umeå är
det ett högt antal deltagartillfällen för
framförallt killar. 3173 deltagartillfällen är
registrerade för tjejer i åldrarna 7-26 år.
För killarnas del i samma åldersspann är
antalet deltagartillfällen 39509 stycken.
Ishockey är den mest segregerade
idrotten i länet.
Har du haft roligt?
SK Lejon är en klubb som satsar på att utbilda ledare och föräldrar i värdegrund
med utgångspunkt i att sport ska vara rolig för barnen som utövar den. Det handlar
om att ta bort prestationskravet på de yngre barnen. Här kan föräldrar exempelvis
ställa lite andra frågor än de vanliga såsom ”vann ni?” ”Hur många mål gjorde
du?” Dessa frågor handlar om prestation och resultat. Det går att fråga ”Har du
haft roligt?” ”Har du lärt dig något nytt idag?” för att få ett annat fokus. Föräldrar
och andra vuxna i barnens omgivning spelar stor roll. Just nu håller klubben på
att ta fram ett värdegrundsdokument så att det ska bli lättare för alla på alla nivåer
i klubben att tänka på hur barnen ska ha så roligt som möjligt inom hockeyn.
En del är att vara en god förebild som ledare eller tränare. Att alltid ha hjälm på
isen är ett tydligt exempel. Sedan har klubben bestämt att det alltid ska finnas en
vuxen från klubben med i omklädningsrummet för att undvika gliringar och andra
oönskade beteenden. Det är högt tryck på barn- och ungdomsverksamheten och
därmed är det många föräldrar/vårdnadshavare som också är engagerade på olika
sätt. Det visade sig vara svårt att locka just den målgruppen med en aktivitet kring
värdegrundsfrågor och att vara idrottsförälder. Det var ingen som kom. Däremot har
det varit bättre uppslutning när ämnet avhandlats i relation till kost. Lärdomen är
att koppla samman klubbens ställningstaganden till konkreta frågor som uppfattas
som relevanta av spelare och föräldrar. Viktigt att styrelsen står bakom etiska frågor
och ger utrymme för aktiva inom klubben att dels ta fram dokument som beskriver
klubbens värdegrund men också för att aktiva ska ha möjlighet att lära sig mer
om jämställdhet och andra frågor för att känna sig trygga med att berätta om dem.
Klubben har använt sisu idrottsutbildarna för att inhämta kunskaper om olika frågor
som bedömts som viktiga att ha koll på.
11
32
http://www.ih.umu.se/forskning/visa-intervju//kajsa-gilenstam.cid247472
Ridsport
En glimt av ridsporten i Västerbotten
Det finns 18 ridsportföreningar i Västerbotten. Umeå har flest utövare. Skellefteå är
god tvåa när det gäller deltagartillfällen. Möjligheten att utöva ridsport i en förening
är störst vid kusten.
Kort fakta:
Antal utövare när det gäller tjejer i
åldern 7-26 är 91286 st deltagartillfällen.
En röst från regionen
Maggie Zingmark är ordförande i Västerbottens ridsportförbund med mångårig
erfarenhet från hästsport. Maggie säger att ridsporten är en auktoritär och styrd
verksamhet. Med det menar hon att ridinstruktörer behöver vara diplomerade och
att det är ett stort ansvar som ligger i att driva verksamhet med hästar.
Trots detta får ofta instruktörer höra kommentarer som ”kan man leva på det” och
”vad gör du mer då?” vilka i sig avslöjar en syn på yrket som något man gör vid
sidan om och inte ett vanligt yrke. Maggie fortsätter och menar att yrkets respekt
och status måste höjas. Det behöver såväl medlemmar som föräldrar med flera
tänka på. Status har också med kön att göra menar Maggie. Det är få killar och
män inom ridsporten, i alla fall sett till de som rider på ridskolor och de som är
verksamma som ridinstruktörer.
Killar i samma ålder 7-26 är 3449 st
deltagartillfällen. Flest deltagartillfällen
är för både tjejer och killar i 7-12 års
åldern. Det är betydligt fler tjejer än killar
som rider i alla ålderskategorier.
Maggie menar att en avhandling som kom för något år sedan har varit viktig
för att ge en mer nyanserad och strategisk bild av ridsporten. Avhandlingen heter
Manegen är krattad och är skriven av Lena Forsberg vid Luleå tekniska universitet.
Den har med rätta fått mycket uppmärksamhet menar Maggie. Avhandlingen pekar
på hur tjejer tar ansvar, ingår och skapar hierarkier och ledarstrukturer, förhandlar
om utrymme och tar hand om hästarna på bästa sätt. Det pågår ett skapande av kön
men inte så mycket i relation till pojkar och män som det annars görs i samhället
utan i relation till andra tjejer och kvinnor. Flera av tjejerna beskriver stallet som en
frizon där dom har makt, kunskap och utrymme att lära sig att leda sig själv, andra
och framförallt hästarna.
Det borde läggas mer tid vid att fundera på att sätta ihop en styrelse med flera
olika kompetenser. I alla fall när det gäller större ridklubbar bör det finnas utrymme
att fundera på styrelsen och vilken kompetens den behöver.
När det gäller hästnäringen så bör det bli ändrad inställning inom näringslivet och
öppnas ögon för att se att hästar också kan vara en god affärsidé.
Det är inte samma sak att hålla igång en ishall eller ett par fotbollsplaner som att
sköta och driva en ridanläggning. Hästar är levande och behöver tas omhand varje
dag. Kan kommuner i Västerbotten ta ett större ansvar för anläggningar, undrar
Maggie. Maggie menar att det är en regionalpolitisk fråga. Ridsporten kan bidra till
att unga tjejer och killar stannar i Övre Norrland. Maggie berättar om ett projekt
som heter Equitus som genomfördes i Norr- och Västerbotten för ett par år sedan.
Det handlade om att vidareutveckla instruktörer och att skapa samarbeten mellan
klubbar.
Ett utdrag ur projektets slutrapport beskriver ambitionen:
”En samordning när det kommer till utbildningar på alla nivåer ska resultera
i en bättre konkurrenskraft och kvalité. En ökad kvalitet inom ridsporten i Övre
Norrland ska främja att aktiva ungdomar och instruktörer väljer att stanna kvar i
verksamheten och på orten. Fler och bättre utbildade tränare i hoppning och dressyr
ska knytas till regionen och medföra att fler lovande idrottare kommer att stanna
kvar och verka i regionen Övre Norrland”. 12
12
Lindström, Anna 2010, sid 8
33
Förslag på utvecklingsområden
Det behövs en röd tråd, en given spelplan från policydokument till praktik. Den
röda tråden ska leda jämställdhetsarbetet. Det behöver vara mer explicit vad
jämställdhet är, hur jämställdhet görs och bärande motiv och modeller som ramar
in jobbet. Jämställdhet behöver formuleras i dokument och verkställas på samma
resoluta sätt som många andra beslut ute i föreningar och klubbar.
Avsaknaden
av
ett
kritiskt
förändringsperspektiv
kan
resultera
i
att
jämställdhetssatsningar förstärker befintliga ordningar och roller, istället för att
bryta ny mark.
25 % av alla kvinnor mellan 16 och 84 år och drygt 40 % av alla män i samma ålder är
medlemmar i en idrottsförening, endast fackförbunden har fler medlemmar. Detta
stärker idrottens roll ytterligare i arbetet för en jämställd hälsa. Idrottsrörelsen
är ett område som lockar många barn och även vuxna som i form av deltagare
eller ledare. Här finns en stor potential att arbeta förebyggande med jämställdhet
samt att den idrottspolitik som föreningarna ska verka för/följa stämmer väl
överens om vad projektet ska leda till. De demografiska förändringarna påverkar
idrottsrörelsens verksamheter likväl de förändringar som sker inom den tekniska
utvecklingen och då främst användningen av sociala medier
De föreningar som konsulenterna och idrottsförbunden stöttar behöver stöd
i att förstå och se de mekanismer som påverkar attityder och normer. Det
våldspreventiva arbetet har inte varit i fokus under tidigare år men har framlagt
som en viktig faktor att arbeta med i stödet till föreningarna. Idrottsförbunden i
sitt arbete med jämställdhetsintegrering har sett att behovet av ett processinriktat
arbete med konkreta verktyg skulle ge en stärkt kompetens till förbundet i helhet
och till individer i synnerlighet. För att få en idrott som är modern i tiden behövs
det nya arbetssätt och förhållningssätt. Den målgrupp som konsulenterna möter
är flickor och pojkar samt kvinnor och män som både är aktiva men även ledare
inom olika idrotter och föreningar.
Syftet är att arbeta med ett primärt/våldspreventivt perspektiv och hela
jämställdhetspolitiken för att stärka föreningsidén och idrottsrörelsen i båda länen.
Mer specifikt handlar det om att kompetensutveckla anställda/idrottskonsulenter
på Norrbottens och Västerbottens idrottsförbund. Genom att höja kompetensen
hos konsulenterna kan de i sin tur införliva ett jämställt förhållningsätt i sitt arbete
och att de i sin tur kan stödja föreningar i Norrbotten och Västerbotten
34
Lokal nivå – varje idrottsförening kan jobba med
jämställdhet
Jämställda rutiner
•
En positiv utveckling med hjälp av jämställdhetsintegrering
•
Orättvisa strukturer identifieras med kunskap om jämställdhet och arbetet
med att ändra strukturer och skapa nya jämställda rutiner sker i ordinarie
verksamhet.
•
Jämställda rutiner, exempelvis hur valberedningar och styrelser tillsätts, att
tränare och ledare ska finnas med i omklädningsrummen etc.
•
Hur ser vi till att komma ihåg att använda ett jämställdhetsperspektiv i våra
underlag, planeringsmöten, styrelsen agendor, ledarutbildning osv. en
checklista kan hjälpa till en bit på vägen men den gör inte jobbet – det gör
ni tillsammans i föreningen.
•
Utmana normer
•
Kartlägg arbetet i föreningen, det kan exempelvis vara: vem/vilka är ledare?
Vilka träningstider får respektive idrott? Vad betyder resultaten som
framkommer?
•
Föräldrar, ledare och styrelser erbjuds värdegrundsutbildnig
•
Ta råd och stöd från idrottsförbundet.
Det behövs energi för att göra en bra insats. Så är det också med jämställdhet.
Planera in kunskapspåfyllning, bjud in föreläsare, gör studiebesök, arrangera
workshops för olika frågeställningar som rör jämställdhet. Kanske en workshop
om Framtidens idrottsförening och hur den ser ut? Eller bästa tränaren – hur är
hen?
35
Regional nivå – jobba med jämställdhet ihop
Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna kan bland annat arbeta
utifrån Leda, stödja och företräda med följande aktiviteter:
Kunskap och strategi
• Arbeta i förbundet med styrmedel, anvisningar och regler för att uppnå en
idrott på mer likvärdiga villkor.
• Uppmuntra till mixade lag och titta över regler för idrottande.
• Identifiera nya samverkansformer över gränserna mellan olika idrotter/
förbund och övriga samhället (använd goda exempel i utformandet av det
egna jämställdhetsarbetet) .
• Bryta ner Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål och definiera egna utifrån
Västerbottens idrottskarta, både kvantitativa och kvalitativa mål.
• Utbilda och göra könskonsekvensanalys och jämställdhetsintegrering på
ledningsnivå.
• Jämställdhetsintegrera när utbildningar planeras, genomförs och utvärderas
och jobba med både statistik och verksamhetsutveckling.
• Att som opinionsbildare lyfta frågor som rör makt och kön kopplat till
Vem får vad och på vilka vilkor?
idrottsrörelsen.
• Vid kommunträffar, vem/vilka bjuds in och när arrangeras dessa träffar
tidsmässigt? Arrangera kommunträffar -vem/vilka bjuds in.
• Vem tilldelas utmärkelser, stipendier och jubileum?
• All statistik ska vara könsuppdelad för att möjliggöra jämställdhetsanalyser.
Våldspreventivt
• Arbeta med ett våldspreventivt arbete både internt men även gentemot
föreningarna.
Utvärdering
• Utvärdera årligen hur arbetet har gått och vad som kan förbättras inför
kommande år.
36
Nationell nivå- utveckla statistik och goda råd för
jämställd praktik
Riksidrottsförbundet (RF) och regeringskansliet har stora möjligheter till att verka
för en mer jämställd idrott, där tjejer och killar, kvinnor och män får ta del av
idrottens resurser på likvärdiga villkor.
Analys och lärande exempel
• Årligen genomföra en analys av Riksidrottsförbundets arbete med jämställdhet.
• Utred behovet av riktade medel för ytterligare jämställdhetsinsatser med avsikt
att skynda på utvecklingen av en jämställd idrott i världsklass
• Möjliggör en anpassning på regional nivå av de jämställdhetspolitiska målen
och riksidrottsförbundets jämställdhetsmål utifrån olika regionala behov
• Se över genomförandet av jämställdhetsintegrering på regional nivå och dela
ut goda exempel på strategiskt och praktiskt jämställdhetsarbete
• Skapa system som möjliggör en utveckling av statistikinhämtning där
statistiken är enhetlig och uppdelad på kön på samtliga nivåer. Exempelvis
så finns funktionsnedsatta som kategori men inte uppdelad på kön. Likaså är
ledartillfällena ej uppdelade på kön. Statistiken är från LOKstöd från Svensk
idrott 13
RF kan ta fram kvalitativa mål nationellt och ge uppdrag att distrikten ska
regionalisera dessa utifrån sina förutsättningar. Begär återkoppling och ge
feedback på det regionala och lokala arbetet med jämställdhetsintegrering.
Sverige tillsammans är ett exempel på hur den nationella nivån kan gå före.
Utvärdering
Projekt oavsett karaktär och innehåll bör utvärderas. Det finns ett lärande
i att tillvarata goda resultat liksom insatser som inte gett önskat utfall.
Idrottsrörelsen behöver följa upp och utvärdera sina projekt. När det handlar om
jämställdhetsprojekt bör utvärderaren ha kunskaper om just det området. Givetvis
ska projekt följas upp. Hur har verksamheten tagit sig an nya arbetssätt, resultat,
förslag osv? Efter kort och lång tid? Hur ser strukturerna ut för uppföljning och
utvärdering? Har den ordinarie verksamheten förändrats som ett resultat av
projektet?
Utmanande frågor:
När blir kön farligt! När delas tjejer och killar upp i enkönade lag? Kan tjejer och
killar spela i mixade lag? När upphör den möjligheten och varför? Vem bestämmer?
Vad betyder kunskap om jämställdhet inom idrotten? Vilken kunskap behövs?
Idrottsrörelsen saknar en (egen) problemformulering kring jämställdhet!
RF behöver skapa en målbild med konkreta insatser för jämställdhet som
Idrottsförbunden ute i landet kan utgå ifrån? Går det att ställa samma krav på
Byske IF som UIK?
13
www.svenskidrott.se
37
Idrott och jämställdhet i Västerbotten
Del 3: Teori och metod
Jämställdhet är något som görs därför ges ett par exempel på metoder för
jämställdhetsarbete i det här kapitlet. Men för att veta vad som behöver göras inom
t ex en idrottsförening är det bra med kunskaper om jämställdhet som hjälper till
att identifiera sammanhang där (o)jämställdhet skapas. Därför en kombinationen
av teori och metod viktig så att jämställdhetsarbetet sker medvetet och med ett
tydligt mål. Det är jättebra om flera nivåer i en klubbs organisation involveras
i jämställdhetsarbetet så att alla känner sig delaktiga. En stor fördel och något
som förenklar arbetet är när styrelsen och ledare är tydliga med vikten av ett
fungerande jämställdhetsarbete så att tjejer, killar, kvinnor och män kan utöva
idrott på lika villkor. Vilken metod som passar just er förening är svårt att säga men
ett tips är att börja med en kartläggning så att ni vet vilket utgångsläge ni har och
därmed kan följa utvecklingen som följer i jämställdhetsarbetets spår. Det är ofta
så att varje organisation som börjar jobba med jämställdhet får anpassa metoder
och verktyg så att det blir bra för den aktuella organisationen. Det är exempelvis
skillnad på att vara en jättestor klubb med flera hundra medlemmar eller en liten
klubb där det är enklare att nå alla som behöver vara med i arbetet. I vilket fall är
jämställdhetsfrågor något som idrottsföreningar generellt skulle kunna göra mer
med och på sikt på fler aktiva tjejer och killar inom fler idrotter - att bryta mönster
och öppna upp för delaktighet oavsett kön.
39
En utgångspunkt i rapporten är att det finns ett genussystem som begränsar såväl
tjejer som killar att göra (egna) val och att utvecklas efter intresse och att få upp
ögonen för egna talanger som ligger utanför de som förväntas. Det här kan i andra
termer benämnas som genuskontrakt. Den liknelsen kan underlätta bilden av att
det är villkor som förhandlas och omförhandlas mer eller mindre medvetet inom
idrottsrörelsen. Jämställdhetsanalysen syftar till att förklara kontraktets betydelse
och dess effekt på just idrottsrörelsen i länet. Siktet är inställt på förändring, en
omförhandling av Västerbottens genuskontrakt. En förutsättning är då kännedom
om innehåll och villkor i kontraktet. Vad är det som gäller?
För det första är det viktigt att veta betydelsen av genus och hur det uppstår och
återskapas hela tiden. Genus är den sociala och kulturella konstruktionen och själva
”görandet” av kön. Det handlar om normer, förväntningar och föreställningar om
vad det innebär att vara kvinna respektive man, vad det är som skiljer sig åt.
Genussystemet
Det har över tid genomförts flera satsningar för att tjejer ska testa idrotter som det
är vanligast att killar utövar och vice versa. På samma sätt har det varit många
insatser för att få flickor att välja teknikorienterade program och pojkar att välja
utbildningar inom vård och omsorg. Det har visat sig vara väldigt sega strukturer att
ändra på och fortfarande har vi i princip flickskolor och pojkskolor i den meningen
att nästan alla program på gymnasienivå är enkönade. 14
Varför är då tjejer och killar så uppdelade? Enligt Yvonne Hirdman så beror det
på en av två grundläggande principer i genussystemet. Den ena principen som gör
att skillnader mellan kön i dess sociala betydelse får fortsätta spelar roll och dela
upp könen på olika sätt är just att könen ska hållas isär. Kvinnor och män ska
göra olika saker på olika arenor. Den andra principen handlar om att det män gör
värderas högre än vad det kvinnor gör. Mannen är norm i dagens samhälle och har
förmånen att (o)medvetet bygga det så att det passar honom. Det vi förknippar med
män passar helt enkelt bättre in i samhället eftersom män har byggt en struktur som
ligger i linje med deras perspektiv och sätt att se på världen. Sammantaget gör dessa
två principer: kvinnor och män hålls isär samt att det män gör värderas högre, att
kvinnor och män gör olika saker på olika arenor och det mannen gör är normativt.
Genom att göra analyser av systemet kan man synliggöra de dolda mekanismer som
ger upphov till ojämställdheten, exempelvis hur sådant som förefaller könsneutralt
kan få snedfördelande konsekvenser. 15
Kön spelar roll – du bestämmer hur
Vi ser att kön spelar roll inom idrottsrörelsen. Det finns orättvisor och normer som
ger tjejer och killar olika utrymme och förutsättningar för sitt idrottsutövande.
Men det här går att ändra på. När ögonen öppnats för ojämställdhet så är det
goda möjligheter att driva igenom förändringar som gör det möjligt för tjejer och
killar att få idrotta på lika villkor. Att helt enkelt komma närmare några av den
formulerade målen för en jämställd idrott på nationell nivå: Det ska finnas lika
möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Det kräver att kvinnors och mäns
idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurser fördelas rättvist.
All verksamhetsplanering bör ske utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv.
Idrotten ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på
ett positivt sätt. Om idrottsrörelsen lyckas med det kommer vi att få en idrott som
är än mer utvecklande för både kvinnor och män.
Just jämställdhetsintegrering är relevant att känna till som ledare och chef inom
idrotten för att kunna skapa jämställda villkor. Jämställdhetsintegrering är den
40
14
Hirdman, Y, Genus och det stabilas föränderliga former, 2001
15
a.a
utpekade och huvudsakliga politiska strategi som används för att uppnå de
jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Den här strategin används inom flera
olika verksamheter och är utformad just för att passa så gott som överallt.
Jämställdhetsintegrering betyder att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i
alla delar av en verksamhet, från idéer till genomförande och uppföljning.
Översatt till idrottsrörelsen så handlar det om att involvera tjejer, killar, kvinnor
och män i verksamheten. Att tillvarata kvinnors och mäns erfarenheter och
använda dem som en dimension när policies tas fram. Ett jämställdhetsperspektiv
ska finnas med när dokument som formar verksamheten:
• Utformas.
• Genomförs.
• Utvärderas.
För att det ska vara möjligt behövs givetvis grundläggande kunskaper om
jämställdhet, genus och förändringsarbete. Om detta ska rapporten fortsättningsvis
ge exempel på så att rapporten i sig blir ett kunskapsunderlag för konkreta
jämställdhetsinsatser inom idrottsrörelsen i Västerbotten.
För ett framgångsrikt jämställdhetsintegreringsarbete behövs några delar:
• Systematik.
• Långsiktighet.
• Lärande process.
Framgångsfaktor nr 1
Forskning visar att den främsta framgångsfaktorn för ett jämställdhetsarbete är
att det är ledningsstyrt. Arbetet behöver en ryggrad som tar ledartröjan och visar
vägen i med- och motvind. Arbetet underlättas av eldsjälar men kan inte över tid
ledas genom dem. Ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete ger nödvändig legitimitet
och makt att förändra de normer, förväntningar, värderingar om femininitet och
maskulinitet som gör att villkoren för tjejer och killar inom idrotten skiljer sig åt.
Idrottsrörelsen tjänar på jämställdhet, liksom hela länet. Ett jämställt län är
ett attraktivt län! Den fjärde principen i den europeiska deklarationen för
jämställdhet tåls att upprepas:
”Att avskaffa stereotypa uppfattningar
om kön är avgörande för att uppnå
jämställdhet”
41
Normkritik och intersektionalitet – vad är det?
En del av jämställdhetsarbetet går utmärkt att kombinera med fler perspektiv
och kategorier än kön. Ett mer och mer vanligt förekommande begrepp som
sammanfattar det är normkritik. Normkritik innebär att arbeta för att förändra
normer och värderingar kring maskulinitet och femininitet. T ex det Kiruna hockey
gjort i och med sitt HBTQ arbete.
Att våga se, ifrågasätta och förändra är grunden i normkritiskt förhållningssätt.
Det finns exempelvis frågor som kan ställas till projekt, verksamheter, beslut
med mera som hjälper till att få syn på normer som format desamma. Att hålla på
och ifrågasätta föreställningar, attityder, normer och strukturer som upprätthåller
könsstereotyper är bra för att då kan andra alternativ presenteras. Alternativ som
bidrar till ett jämställt idrottande i ett jämställt Västerbotten.
Ett enkelt sätt att ifrågasätta normer och invanda mönster är att ställa frågan Varför
och Kan vi göra annorlunda? För att få syn på normer som står ivägen för tjejer och
killar inom idrotten. Det går också att tänka Tvärtemot det vill säga hur skulle jag
ha gjort om det var en tjej/kille som ställde en fråga eller agerade på ett visst sätt i
en situation. Agerar jag likadant eller gör jag skillnad utifrån kön?
Vem får vad och på vilka villkor?
Inom jämställdhetsområdet har det varit vanligt att fokusera på tjejer och kvinnor
i akt och mening att förändra deras sätt att tänka, vara och agera. Detta eftersom
kvinnor traditionellt ansetts som avvikande (från normen) och skulle vinna på att
bli mer som normen (män). Under senare år har forskare uppmärksammat problem
med att reducera jämställdhet till att handla om gruppen tjejer/kvinnor. Hur kommer
det sig att kvinnor skrivs fram som problem som antingen är frånvarande (bristande
representation), är annorlunda (jämfört med män) eller deltar och utmanar spelregler
som utformats för en annan målgrupp (av män för män).
Ojämställdhet är inte attraktivt! Därför vill länsstyrelsen i samarbete med flera
andra aktörer kontinuerligt följa läget i länet på alla möjliga sätt. Det handlar om
arbetslivet, skolan och kvinnors och mäns, respektive flickor och pojkars villkor
och förutsättningar i Västerbotten. Idrotten är en viktig arena för en attraktiv region.
Däremot är det inte de unga tjejerna och killarnas ansvar att fixa det här med
jämställdheten. Ansvaret för förändringarna ligger hos vuxna kvinnor och män som
har ledande positioner inom idrotten och även de som är verksamma som ledare,
tränare och utbildare regionalt och lokalt.
Jämställdhetskunskaper behöver bli en gemensam nämnare och att använda ett
jämställdhetsperspektiv behöver vara ett överenskommet arbetssätt.
Många gånger tror vi att kön inte spelar någon roll men med mer kunskap om
jämställdhet, genus och förändringsarbete så blir det tydligt att föreställningar om
vad kvinnor respektive män är intresserade av, duktiga på eller ämnade för påverkar
såväl fördelning av resurser som möjlighet att utveckla talang inom idrott. 16
Deltagare i idrott uppdelas efter och kontrolleras utifrån kön. Olika regler har
gällt och gäller för kvinnor och män. Olika normativa föreställningar och faktiska
bestämmelser har format en idrott som har just isärhållandet mellan kvinnor och
män som en grundidé. Kön är inte bara en skillnad bland andra skillnader. Det är
den mest avgörande kategorin på vilken en idrott byggts med olika förutsättningar
för kvinnor och män, både vad gäller inflytande över beslut och villkor i utövande
av idrott. Det är intressant att en sådan faktiskt avgörande verksamhetsstyrning inte
16
42
Länsstyrelsen Örebro, En jämställdhetsresa genom Sverige, 2011
lyfts upp till ett medvetet plan och läggs till grund för en diskussion. Regler och
begränsningar inom idrotten för framförallt kvinnor har utmanats och förändrats
över tid. Om jämställdhet är en bärande idé borde det finnas en medveten hållning
på detta övergripande plan.17
Män och jämställdhet
Inom arbete för jämställdhet är det av stor vikt att lyfta hur och på vilka sätt också
män drabbas av ojämställdhet. Varken alla kvinnor eller alla män är lika och lever
under samma livsvillkor. En vidare diskussion behöver föras om hur både kvinnor
och män kan gynnas och missgynnas av föreställningar och förväntningar. Snäva
definitioner av hur män ska vara leder till negativa effekter för många pojkar och
män, pojkars lägre betyg i skolan men också det faktum att män i högre utsträckning
dör i tidig ålder är jämställdhetsproblem som samhället behöver arbeta med.
Att manlighet traditionellt har förknippats med styrka och i förlängningen våld,
påverkar såväl kvinnors som mäns liv – män är i större utsträckning både offer
och förövare för våldet i samhället. Män behövs också i arbetet för jämställdhet,
män som bryter normerna behöver finnas som förebilder och som förespråkare för
jämställdhet. För att nå jämställdhet måste aktörer i länet arbeta både för och med
kvinnor och män.
Min kropp är alltid min – aldrig din!
Likväl som att jämställdhetsfrågor inte ska sidoordnas andra frågor ska inte frågor
om våld sidoordnas inom jämställdhetsområdet. Det finns starka samband mellan
mäns våld mot kvinnor och de övriga jämställdhetspolitiska delmålen. Den som
är utsatt för hot om våld eller psykiskt, ekonomiskt eller fysiskt våld har svårt
att vara en som har makt att forma samhället och sitt eget liv. Eller delta i idrott.
Eller utvecklas inom dem. Eller bryta dåliga relationer som uppkommit inom eller
utanför idrottens arena.
Tränare och utövare kan lära sig att se tecken på utsatthet och våga fråga den person
som det gäller. För att våga fråga behövs kunskap om vad den som frågar ska göra
med svaret om det visar sig att någon är utsatt för hot och/eller våld.
Definitioner av våld
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”
(FN)
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något
mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill”
(Per Isdal)
17
Åström, G Utvärdering av RF:s jämställdhetsmål 2005-2010
43
Det är viktigt att tjejer, killar, kvinnor och män blir lyssnade på och att varje
klubb och förening vet hur de ska hantera det som kan kallas idrottens himmel
och helvete. Det är varje persons egen upplevelse av vad som hänt som gäller.
Och det är viktigt att som vuxen (ledare, tränare, styrelsemedlem) vara en god
förebild.
• Vilken kultur vill vi ha i vår förening?
• Vad är ok att säga?
• Vad är ok att göra?
• Vad är ok att skämta om?
• Hur tar vi oss an situationer och frågor som kan upplevas som väldigt
privata och svåra?
Det finns flera berättelser från idrottsvärlden om utsatthet, Nilla Fischers
sommarprat är ett exempel, rapporten från RFSL om HBTQ och idrott –
Ungdomars villkor och erfarenheter inom svensk idrott är ett annat. Patrik
Sjöbergs bok blev en väckarklocka ute i idrottssverige och satte igång ett
arbete som förhoppningsvis skapar strukturer för att se och agera snabbt ute i
föreningarna.
Agera tillsammans
För att komma tillrätta med våldsproblematik behöver flera aktörer agera
tillsammans
”Många aktörer, både offentliga och ideella, kommer i kontakt med våldsutsatta
människor. Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra
aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande
betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Samarbetet ska
ske med kunskap om och respekt för varje myndighets uppdrag och kompetens.
Regelverk, rutiner och myndigheter sätt att arbeta får inte utan goda skäl hindra
ett fördjupat samarbete”18
Tyvärr finns det exempel på avarter av relationer mellan tränare och aktiva där
tränaren agerar i eget intresse, utnyttjar sin ställning och begår övergrepp mot
den aktive. Detta är ofta mycket svårt att upptäcka för omgivningen, men om du
som tränare, förälder, ledare eller föreningskamrat misstänker något kan det vara
ett brott som ska polisanmälas. Om denna situation uppstår gäller det att tänka
på barnens och ungdomarnas bästa och tillkalla den experthjälp som finns att få.
Att ha tränarkollegor att prata med gör också att du kan utveckla din förmåga
att hantera situationer som uppstår i verksamheten. Att kunna diskutera fram en
gemensam ståndpunkt kring olika dilemman är en av styrkorna med att jobba i
tränarteam.
Trygg träning?
Det kan verka självklart att träningen och miljöer kring idrott, träning och tävling
är trygga. Vad finns det att vara rädd för liksom? Men med kunskap om makt,
kön och maskulinitet vet vi att miljöer kan upplevas olika och de facto är trygga/
otrygga beroende på person. Sisu idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet har
tagit fram en skrift som heter Skapa trygga idrottsmiljöer för barn och ungdomar.
Att frågor om våld är relevanta inom idrottsrörelsen beror på att idrotten samlar
människor och det är i mellanmänskliga relationer som kön skapas och makt
utövas. Effekterna av våld är ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt
folkhälsoproblem.
18
44
www.rf.se/Shortcuts/Dokumentbank1/Policies
Tidigare sågs våld som en privat företeelse men under senare år har synsättet
förändrats och frågorna kommer mer och mer fram i ljuset. Det gör att det finns
en bättre beredskap att hantera olika former av utsatthet och att se tecken i tid
och därmed i största möjliga utsträckning förhindra allvarliga konsekvenser av den
yttersta ojämställdheten – att utnyttja en annan människa.
Våldet påverkar alla som är i dess närhet, det spelar ingen roll om man utsätts direkt
eller inte.
Vägledning i värdegrundsarbetet
Riksidrottsförbundet har tagit fram ett antal policydokument19 som gäller för hela
idrottsrörelsen. Här kan din förening få hjälp och stöd i ert värdegrundsarbete.
Några av de användbara dokumenten är:
Länktips:
• www.raddabarnen.se
• www.bris.se
• www.jagvillveta.se
• www.nck.uu.se
•
Policy mot diskriminering på grund av sexuell läggning
•
Policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier
•
Policy mot sexuella övergrepp inom idrotten
•
Idrottens jämställdhetsplan
•
Plan för krishantering
Nätet är ständigt närvarande
Det gäller att komma ihåg att det finns olika typer av utsatthet. Unga tillbringar
mycket tid på sociala medier och därför bör idrottsrörelsen ta till sig kunskaper om
hur nätet fungerar och vilka risker som finns för att fånga upp tjejer och killar som
hotas och hatas på nätet.
• www.friends.se
• www.vll.se
• www.roks.se
• www.unizon.se
”För barn och unga är nätet en integrerad del av vardagen och ett viktigt verktyg
för information, lärande och kommunikation. Men nätet är inte enbart en plats för
kunskap och positiva upplevelser, bland barn och unga svarar var tredje att de blivit
utsatta för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året”.20
19
Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld
och förtryck samt våld i samkönade relationer, sid.
20
Friends nätrapport 2015
45
Fler metoder
Här presenteras ett par metoder som går att använda för att påbörja eller
vidareutveckla ett jämställdhetsarbete inom idrottsföreningar och klubbar.
Jämställdhet är något som görs och därför presenteras några metoder och modeller
som kan användas för att påbörja eller vidareutveckla ett jämställdhetsarbete
inom idrottsrörelsen i Västerbotten. Varje modell och metod är en förenkling
av verkligheten vilket betyder att både frågor och svar är mer komplext än vad
som beskrivs här. Jämställdhet är något som görs steg för steg. Eftersom kön
är något som skapas direkt vi föds och håller på att skapas och omskapas hela
livet så är jämställdhetsarbete en ständigt pågående process. Det handlar om att
skapa en jämställd idrottskultur så att varje tjej, kille, kvinna och man blir med i
jämställdhetsarbetet.
Metoder som presenteras i kapitlet:
Könsspelet – en film om förutsättningar
Könsspelet är ett metodmaterial som kan användas i utbildningssyfte för att
illustrera hur samhället skapar kön/ genus, från födseln till vuxenålder och därefter.
Filmen är en berättelse om två individers väg från födelse till vuxenliv. Två
individer som kommer från samma förutsättningar men ändå går olika vägar. Det
finns fem faktakort kopplade till filmen för fortsatt samtal.
Könsresan (se bilaga)
R1
R2
R2. Resurser: Det andra R:et handlar om fördelning av resurser mellan kvinnor
respektive män. Det kan vara resurser i forma av tid, pengar, talutrymme osv.
?
?
R3
?
?
?
4R
R1. Representation: Det första R:et är en kartläggning av an- talet kvinnor respektive
män, framträder det ett könsmönster och isåfall vilken effekt får det?
R4
R3. Realia: Det tredje R:et ställer frågan varför representatio- nen (R1) respektive
resurser (R2) ser ut som det gör? Vem får vad och på vilka villkor?
Här är det en analys som görs och för det behövs kunskap om jämställdhet och
genus.
R4. Realisera: Det fjärde R:et motiverar till att ta fram en plan för hur verksamheten
ska ändras efter en genomgång av de tre första R:en. Det handlar om att göra
förändringarna och fokusera på hur en jämställd verksamhet drivs.
STYRKOR
Strenghts
MÖJLIGHETER
Opportunities
46
SVAGHETER
Weaknesses
HOT
Threats
SWOT
Genom att göra en swot analys kartläggs och bedöms möjligheter att genomföra
t ex ett projekt i en verksamhet. Genom att ta reda på en verksamhets Styrkor,
Svagheter, Möjligheter och Hot utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommer det
gan- ska snabbt fram en bild över vad som redan görs inom jämställdhetsområdet
men också vilka hinder som kan stoppa upp ett förändringsarbete. Ofta är det
en god idé att skriva ner hindren och svagheterna för att på ett strukturerat sätt,
eventuellt i en handlingsplan, gå igenom hur vart och ett av hindren ska tacklas.
Många verksamheter har en intern och en extern sida och i den här modellen är
Styrkor och Svagheter mer kopplade till det interna d.v.s. vad verksamheten själv
kan bestämma över och förändra. Möjligheter och Hot är externa och påverkas/
påverkar t ex kunder och/eller medborgare.
Jämställd kommunikation
Genom kunskap om jämställdhet så kan vi bättre bestämma hur människor inom t ex
idrotten framställs. Hur poserar dem? Vilka får komma till tals? Vilka är experter?
Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett häfte som heter Guide till
jämställd kommunikation som sammanfattar ett antal övningar och goda råd för att
nå fram till både kvinnor och män. Det finns också ett material som Regionförbundet
Värmland tagit fram som heter Schyst och handlar om att påminnas om att uttryck
och sätt att kommunicera kan befästa stereotypa föreställningar om kön men också
visa på en oreflekterad norm som skapar ett utanförskap: Vad är exempelvis ett
hudfärgat plåster? Eller hur tar den som är rullstolsburen en bensträckare?
Checklista för jämställd kommunikation
•
•
•
Vilken är målgruppen?
Hur framställs kvinnor och män?
Vem syns? Vem säger vad?
När det gäller jämställd kommunikation är det viktigt att ta reda på vilka det är
som ska ta emot informationen så att det blir rätt information till rätt mottagare.
Lika viktigt är det att tänka på hur kvinnor och män framställs i text och bild. Vem
får vara expert? Hur ser bilderna på tjejer respektive killar ut? Vem är aktiv? Vilka
positioner har tjejerna och killarna när bilden tas? Med ett par frågor med sig i
framtagandet av information kan de vanligaste fällorna när det gäller stereotypa
porträtt av tjejer och killar undvikas. Kan ni i er klubb eller förening ta fram ett
par ”kom ihåg” listor som underlättar er kommunikation? Och hur ser det ut i
exempelvis er lokala tidnings sportbilaga? Hur framställs tjejer och killar?
Fråga att tänka på: Vilken makt har jag som avsändare?
Den som frågar får veta
I vilka sammanhang skapas ojämställdhet inom idrotten? Hur kan det förändras?
Vad behöver göras för att vända ojämställda situationer till jämställda?
•
Att ställa frågor till den egna verksamheten och aktiviteter är en bra början
för att förstå hur ett jämställdhetsperspektiv fungerar.
•
Inkluderas flickor, pojkar, kvinnor och män i verksamheten och dess
aktiviteter?
•
Hur fördelas resurser mellan flickor, pojkar, kvinnor och män?
•
Vilka påverkansmöjligheter har verksamheten (exempelvis när det gäller att
uppmuntra unga till att testa olika sporter)
•
Vad händer med verksamheten/aktiviteterna om det endast är ett kön som
använder det som verksamheten erbjuder?
•
På vilket sätt arbetar verksamheten för att nå ut till både tjejer och killar?
•
Hur hanteras jämställdhetsfrågor internt inom den egna verksamhetens
organisation?
Frågor om kön spelar roll och det är bra om verksamheten, klubben, föreningen
går igenom vad de själva står för inom jämställdhetsområdet. Det ger trovärdighet
och tyngd åt jämställdhets- och värdegrundsarbete.
47
Härskar & Främjartekniker
Härskar- och främjartekniker förekommer överallt där människor möts. Inte
enbart mellan kvinnor och män utan även i enkönade grupper. Det finns fem
grundläggande härskartekniker och lika många motstrategier och bekräftartekniker.
Det är viktigt att kunna identifiera härskarteknikerna för att kunna veta om någon
utsätter en för dem eller använder dem mot någon annan. Främjarteknikerna
avväpnar härskarteknikerna och ger istället kraft att säga ifrån och sedan förändra
en situation, ett möte. Ju fler som kan se när härskartekniker används och avbryta
dem genom att istället använda en främjarteknik desto bättre. Det är svårt att
mitt i en situation komma på att använda en främjarteknik. Men med vetskap om
såväl härskar- som främjartekniker blir det enklare att förstå vad som händer. Och
såsmåningom går det lättare att ta udden av härskartekniker genom att använda en
främjarteknik.
1. Osynliggörande
Motstrategi
Osynliggörande härskartekniker går ut på att osynliggöra
En motstrategi för osynliggörande tekniker är att ta
dig och att förmedla till dig att du inte finns eller att det
plats. Om du blir utsatt för osynliggörande är det viktigt
du gör eller säger inte är viktigt i sammanhanget. Syftet
att försöka agera direkt och att lugnt säga ifrån och visa
med denna härskarteknik är att få dig att känna dig
att du inte accepterar sättet du blir behandlad. Om en
osäker, betydelselös och mindre viktig. Osynliggörande
person inte lyssnar på ditt föredrag kan du lugnt säga
härskartekniker kan ske öppet och direkt, till exempel
att det är viktigt för dig att alla lyssnar på vad du har att
att du inte blir presenterad för andra i en grupp.
säga.
Osynliggörande strategier kan också ske indirekt och
subtilt, såsom att uppmärksamheten inte är riktad mot
dig när du pratar eller håller ett föredrag eller att ingen
visar intresse eller ställer frågor när ditt föredrag är över.
2. Förlöjligande
Motstrategi
Förlöjligande tekniker är när personer blir hånade eller
En motstrategi för att bemöta förlöjligande tekniker är
utskrattade på grund av attribut eller egenskaper som
att ifrågasätta personen eller personerna som försöker
tillskrivs deras kön. Kanske har du hört när kvinnor blir
förminska eller förlöjliga dig. Låt inte skämten passera
liknade efter djur, till exempel yra höns eller dumma
utan att du kommenterar och ifrågasätter dem och
kossor. Eller när kvinnor sägs vara extra känsliga eller
skratta inte med!
baktalande och skvallriga. Det finns väldigt många fler
liknande epitet som används för att beskriva kvinnor
men inte alls lika många som används för att göra
sig löjlig över mäns beteende eller reaktioner. Ibland
fungerar förlöjligande tekniker att du blir infantiliserad,
till exempel kallad för “lilla gumman”. Förlöjligande
tekniker är tänkta att vara roliga och skämtsamma men
eftersom det sker på din bekostnad blir resultatet att du
blir förlöjligad och förminskad.
48
Motstrategi
3. Undanhållande av information
Denna typ av härskarteknik inträffar när en grupp
Motstrategin för denna typ av härskarteknik är att kräva
undanhåller
viktiga
korten på bordet och att tydligt påpeka att inga beslut
frågor när vissa personer inte är närvarande. Detta
ska tas utan din medverkan. Det är inte du som är dålig
kan ske genom att beslut fattas på informella platser
på att införskaffa information, det är snarare någon som
där det är underförstått att vissa personer inte bör
försöker bedriva makt över dig genom att undanhålla
vara, med till exempel i omklädningsrummet efter
information. Ställ krav på genomskinlighet genom hela
innebandymatchen. Denna typ av teknik kan visa sig
beslutsprocessen.
information
eller
behandlar
genom att exempelvis män vänder sig till andra män
per automatik och att kvinnor inte får tillgång till
mötesanteckningar, protokoll, agendor och så vidare.
När det sedan är dags för beslutet att klubbas igenom
kan det vara för sent att komma med sina åsikter.
4. Dubbel bestraffning
Motstrategi
Dubbel bestraffning handlar om att vad du än gör så blir
Som motstrategi till denna härskarteknik kan du dels
det fel, helt enkelt en omöjlig ekvation. Damn if you do
fundera över och bestämma vad som är viktigt för dig och
and damn if you don´t! Oftast används tekniken mot
vad du prioriterar just nu. Det andra ledet är att göra dina
grupper som vi har fördomar mot. Det kan handla om
prioriteringar tydliga för andra. Det handlar om att bryta
att du anses framfusig när du är spontan eller osäker när
mönstret och göra klart att du inte kan vara överallt och
du är eftertänksam eller att du förväntas arbeta över på
göra allt samtidigt!
jobbet och samtidigt ha tid att hämta barnen tidigt på
förskolan.
5. Påförande av skuld och skam
Motstrategi
Påförande av skuld och skam är nära besläktad med
Motstrategin till påförande av skuld och skam handlar
dubbelbestraffning och handlar om att någon tillskriver
främst om att försöka intellektualisera dina egna känslor
dig skuld och skam för en egenskap eller händelse som
av skuld och skam och se varifrån de kommer. Försök
du inte är ansvarig för. Påförande av skuld och skam
se till situationen då du kände dessa känslor, vad hände
kan beskrivas som resultatet av att ha blivit utsatt för
egentligen och vilken roll spelade personerna i din
de föregående fyra härskarteknikerna. Att bli utsatt för
omgivning? Var det något de sa eller gjorde som fick dig
härskartekniker får dig att känna att allt är ditt fel och
att känna skuld och skam? Och varför kan de ha gjort
att det är dig det är fel på. Konkret kan det handla om
det? Finns det vissa normer eller förutfattade meningar
att kvinnor känner skuld för att de inte både hinner
på din arbetsplats som fungerar som en grogrund för dina
med familj och karriär på det sätt som förväntas av
känslor? Kan dina känslor vara färgade av samhälleliga
dem. Påförande av skuld och skam är med andra ord
normer eller som ett uttryck av genussystemet?
en härskarteknik som upplevs komma från “dig själv”.
49
Myter om jämställdhet
Myter:
Jämställdhet handlar om att räkna huvuden... - Det är ett sätt att börja synliggöra
hur villkoren ser ut för kvinnor och män. För att göra skillnad krävs en analys och
ta tag i vad resultatet visar. Att det är en kvantitativ jämställdhet, dvs 50/50, innebär
inte med automatik att den gruppen är jämställda. Det finns många aspekter att väga
in innan vi kan kalla något jämställt.
Nästa generation löser det här med jämställdheten - Vi är alla med och
reproducerar föreställningar om kön. Ansvaret kan inte förskjutas på kommande
generation och denna lösning är ett gammalt svar på en ännu äldre fråga. Om det
vore sanning, borde vi redan nu vara jämställda i Västerbotten. Det vi gör idag
spelar roll för kommande generation.
Sverige är världens mest jämställda land - Sverige rankas som oftast högt i
World economic forums rapport. Det är av två anledningar, vi har en relativt
jämn fördelning med kvinnor och män inom politiken samt att flickor och pojkar
ges samma möjlighet till utbildning. Utan dessa två, skulle vi inte ligga så högt
upp på rankingen. Faktum kvarstår att Sverige har väldigt starkt könssegregerad
arbetsmarknad och Västerbotten har Sveriges mest könssegregerade arbetsmarknad
till följd av de könsbunda val som görs till gymnasiet.
Tjejer vill rida och killar vill spela fotboll – Oavsett vad hen vill utöva för idrott,
ska det inte präglas av stereotypa föreställningar om kön. Tjejer och killar ska ha
samma möjlighet att utöva idrott och ges samma villkor. ( Eventuellt tas bort)
Det blir tråkigt om tjejer inte kan vara tjejer och killar killar - Det handlar inte om
att göra kvinnor och män till ett kön. Utan att tjejer och killar, kvinnor och män ska
få samma möjligheter och rättigheter utan att bedömas utifrån kön. Lika lön för
lika arbete.
Det kommer ingen publik till matcher/tävlingar som tjejer utför - Det beror till
största del på att dessa matcher/tävlingar får inte samma marknadsföring som den
som ges till pojkar/män.
Mångfald är viktigare än jämställdhet - Alla har ett kön, att prata i termer av mångfald
innebär att många maktstrukturer göms. Oavsett vilken diskrimineringsgrund vi
arbetar med, så behövs ett genusperspektiv. Alltid kön men inte bara kön. Det är
viktigt att se att det handlar om makt.
50
Bilaga 1
Idrott, fritid, rekreation – och hälsa (8.3.8 i utredningen mål och
myndighet)
Ämnet gymnastik har varit en del av skolundervisningen sedan tidigt 1800-tal. På
1980-talet bytte ämnet namn till idrott, för att 1994 ändras till idrott och hälsa. Enligt
en rapport från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Jämställda villkor i idrott
och hälsa – med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse, speglar dessa namnändringar en förskjutning av såväl ämnets syfte, mål och innehåll som dominerande
perspektiv på ämnet. Samtidigt visar forskning att det råder en diskrepans kring hur
hälsoaspekten ska tas om hand inom ämnet och det tycks råda en oklarhet kring
vad undervisningen egentligen ska bestå av, och hur den ska utvärderas och betygsättas. Lärare inom idrott och hälsa lägger mer fokus på fysisk aktivitet än lärande
om hälsa och livsstilsvanor.
I Skolverkets rapport På pojkarnas planhalva? från 2010, som i stor utsträckning
bygger på ovan nämnda studie från GIH, fram-kommer att undervisningen i idrott
och hälsa inte alltid utformas på båda könens villkor. Föreningsidrotten utövar ett
stort inflytande på utformningen av ämnet, vilket gynnar de elever som är föreningsaktiva inom någon idrott på sin fritid. Pojkar är mer aktiva inom föreningsidrotten
än flickor, men flickor med utländsk bakgrund deltar i föreningsidrott i betydligt
lägre utsträckning än såväl pojkar med utländsk bakgrund som pojkar och flickor
med svensk bak-grund. Pojkar är överlag något mer positivt inställda till ämnet
än flickor, och idrotter som är mer populära bland pojkar förekommer oftare i
undervisningen än idrotter som är mer populära bland flickor. När ämnets innehåll
får ett stort fokus på bollsporter tenderar det att gynna pojkars intresse och
prestationer i ämnet. Studien visar även att pojkar i högre utsträckning anger att
de får ”visa vad de kan” på lektionerna. Det har också visat sig att undervisningen
i ämnet domineras av en ”maskulin norm”, där fysiska egenskaper som brukar
förknippas med maskulinitet, såsom styrka, uthållighet, snabbhet, spelförståelse
och bollkontroll, värderas högre än egenskaper som brukar förknippas med
femininitet, såsom rörlighet, koordination, expressivitet och estetik. Vidare pekar
studien på att pojkar oftare fick demonstrera svåra moment inom undervisningen
och att undervisningen ibland präglades av en ”hämmande välvillighet” gentemot
flickor, som ibland t.ex. undslapp att göra vissa övningar.
Se även betänkandets kapitel 5 om ekonomisk jämställdhet, som avser utvecklingen
mot jämställdhet inom utbildning.
52
Bilaga 2
Könsresan
Två barn föds ungefär samtidigt någonstans i Sverige, Josef och Sara. Släkt och
vänner kommer för att gratulera de nyblivna föräldrarna och har med sig presenter.
Sara får en dräkt som är randig i färgerna gul, vit och rosa. På bröstet finns en rosa
blomma och runt den står det ” I love my little flower”. Josef får också kläder. Han
får en dräkt som är randig i vitt, blått och grönt och på bröstet finns en grön och
grå sköldpadda. Runt omkring sköldpaddan står det ”1, 2, 3... GO!”. Efter några
månader kommer dagen då de ska döpas. Även då får de presenter. Bland annat får
de var sitt dopkort. Sara får... och Josef får...
Så småningom börjar de båda barnen på dagis. På dagis så leker man både inne och
ute även när det är dåligt väder, så barnen blir ofta blöta och måste byta kläder. Josefs
föräldrar har skickat med extra ombyte. I hans väska finns extra underkläder och
en tröja... Sara behöver också extra ombyte och även hon har med sig underkläder
och en tröja...
På sjuårsdagen har Sara och Josef födelsedagskalas och de båda barnen öppnar sina
födelsedagspresenter. Sara får en låda Lego. Lådan innehåller ... Även Josef får en
låda Lego. Hans låda innehåller...
Det är dags för barnen att börja skolan. Fösta skoldagen läser fröken högt ur boken
Sagan om Sune. Många av barnen har hört historien förut men tycker inte att det
gör något då den är så rolig. Barnen får sätta sig i en ring på golvet när fröken ska
läsa. (S. 29-30)
När Sara fyllt 8 år ska hon äntligen få börja sin första bandyskola. Föreningen har
bjudit in både killar och tjejer och Sara är jätteglad över att få börja ”på riktigt”,
då hon har åkt skridskor sedan treårsåldern. Väl där delas barnen upp i ett flertal
grupper med egna ledare, ca 15 barn i varje grupp. Under den timme som följer får
inga barn presentera sig, Sara får inte säga sitt namn. Hon får dock höra en mängd
tillrop såsom ”vattenpaus grabbar” samt ”bra jobbat, killar”. På väg hem frågar
Sara sin mamma om inte tjejer får vara med. Sara vill inte tillbaka till bandyskolan.
I tredjeklass får barnen för första gången åka buss till badhuset för att alla barnen
ska lära sig att simma. Sara har fått välja sin egen baddräkt. Det blev en tvådelad
baddräkt... Josefs mamma har köpt badshorts till Josef. Hon har valt badshorts
med...
Sommaren därpå börjar Josef spela fotboll. Han tränar två kvällar i veckan och
har match varannan helg. Medlemskap i idrottsföreningen kostar 200 kr om året.
Träningarna leds av en av papporna. Han är snäll och älskar fotboll och försöker
vara rättvis. Under träningarna peppar han laget och ropar ofta ”Kom igen gubbar”,
”Ta i nu och spela inte som en kärring”. En dag på träning klagar Josef och vill ha
en blå träningströja istället för den gula han blivit tilldelad. ”Gnäller du så får du en
rosa!” Säger pappan varnande och skrattar.
Sara börjar istället för att spela bandy rida på Hästens ridskola. Medlemskap i
föreningen kostar 200 kr om året. En lektion i veckan kostar 160 kr vilket blir en
kostand på ca 4000 kr per år utöver medlemskapet. När Saras ponnyklubb vinner
en hopptävling står det inte en rad om det i tidningen. När Josefs fotbollslag vinner
en lokal fotbollscup får de ett stort uppslag med flera bilder på killarna uppställda
framför målet.
När de är tio har Sara och Josef börjat spela innebandy i samma klubb. Josef tränar
på torsdagar mellan fyra och halv sex och Sara tränar lördag morgon mellan åtta och
halv tio. När det är dags för säsongens första match får Josefs lag nya matchtröjor
och Saras lag får killarnas gamla.
53
Under sommaren så har de båda barnen börjat i föreningens orienteringssektion.
Där tränar killar och tjejer, både unga och gamla, tillsammans. Som avslutning så
anordnas en orientringstävling i några olika klasser. Sara tävlar i F10 och Josef i
P10 klassen. Sara tycker det är jättespännande och det går bra för Sara och hon
vinner sin klass. Josef blir tvåa men är ändå nöjd med resultatet. Vid prisceremonin
får Josef ta emot en pokal och ett presentkort på 100 kr. Sara får också en pokal och
ett presentkort på 50 kr.
När de båda fyllt tretton börjar de gå på fritidsgården Fritiden. Där är det 70 procent
killar och en ganska hård jargong. Det förekommer ofta skämt med sexuella
anspelningar och Josef ser ofta hur de äldre killarna tafsar på tjejerna utan att
ledarna ingriper. Sara undviker teverummet för där vet man aldrig vad som kan
hända.
Personalen på gården ordnar en kill- respektive tjejkväll. Sara går på tjejkvällen.
En kosmetolog är inbjuden och visar hur man kan sminka sig och en kvinna från
ungdomsmottagningen berättar hur man skyddar sig från att bli gravid och mot
könssjukdomar.
Josef går på killkvällen. De har tävlingar med olika teman; vem är snabbast, vem är
starkast och vem kan äta flest kokosbollar på kortast tid. Som avslutning på kvällen
utses en vinnare.
På fritidsgården sitter Sara och hennes kompisar ofta i kaféet och pratar. De läser
ofta tidningar så som Frida. I den finns artiklar om... Reklam som finns i tidningen
är... Josef deltar ofta i de aktiviteter som erbjuds på fritidsgården, testar bowling och
klättrar på klättervägg. Han har också testat att spela bas i gårdens rockverksamhet.
När han läser tidningar är det bland annat... I den finns artiklar om... Reklam som
finns i tidningen är...
Sommaren mellan 8:an och 9:an ska både Josef och Sara sommarjobba för första
gången. Sara ska passa en grannes barn; Leo, ett och ett halvt och Jessika fyra
år. Arbetet är sex timmar om dagen och för det får hon 50 kronor i timmen och
lunch varje dag. Josef ska klippa gräsmattor och måla plank åt några familjer i ett
villaområde. Arbetet är sex timmar om dagen och han får 100 kronor i timmen.
Det är konsert i parken, Sara ska gå med kompisarna och föräldrarna ska hämta.
Innan hon går kommenterar Saras mamma hennes korta kjol och i mammans ögon
lite väl kraftiga sminkning. Mamman menar att hon utmanar ödet med en sådan
klädsel. Sara blir ledsen för hon har lagt ner massor av tid och vill försöka se så fin
ut som möjligt. Josef ska på samma arrangemang, han klär sig som vanligt och tar
mopeden till parken.
Josef och Sara har just fyllt sexton och båda är bjudna till en större fest. Sara har
förfestat på vin tillsammans med några kompisar och är ganska berusad. På festen
blir Sara uppvaktad av en kille som hon är lite intresserad av. Han bjuder på sprit
och senare under kvällen hånglar de. Sara både vill och inte vill, men när han
försöker få med henne en trappa upp till ett sovrum samlar hon sig och säger att hon
måste hem och söker upp sin kompis. Efter helgen går ryktena i skolan om att Sara
är en hora och ligger med vem som helst.
54
Josef och hans kompisar laddar också inför festen med öl och de har fått tag på en
flaska hembränt. De är alla ordentligt fulla redan innan festen börjat. Josef känner
sig illamående och vill egentligen inte dricka men vågar inte säga emot kompisarna.
Josefs kompis spyr i en trappa på väg till festen. Väl där är det full fart och Josef
vinglar omkring och spanar in vilka som är där men är trött och känner sig yr, så han
tar sig ner i hallen där han hittar sin jacka och sticker hem. Dagen efter så kommer
inte Josef ihåg särskilt mycket av festen.
När de är sjutton blir Josef och Sara ihop. Förhållandet är tryggt och gulligt. Efter
skolan brukar de åka hem till någon av dem och ta det lite lugnt. Ibland läser de
Aftonbladet tillsammans och då tar Josef hand om Sportbilagan. Sara läser ofta
bilagan som följer med tidningen. På måndagar och tisdagar följer en kropp och
hälsa bilaga med som Sara gillar att läsa. Sara fixar och ordnar för att de ska ha
mycket tid för varandra. Josef tycker att han har haft tur som har en sådan jättebra
tjej. Hon visar alltid förståelse när han vill åka och träna eller träffa kompisarna
eller syssla med andra fritidsintressen.
Speglar den här berättelsen verkligheten?
Känner Du igen dig och i så fall varför eller varför inte? Hur påverkar den här
berättelsen din verksamhet?
55
Egna anteckningar:
58