Samverkan vid in- och utskrivning i
slutenvården;
Rutin som gäller för samtliga aktörer i vårdkedjan i
Norrtälje kommun
Trygghetskvitto
Vårdplanering
Kallelse
Medföljande
information
Inskrivningsmeddelande
Rutin godkänd av:
Jim Salamon, Avdelningschef biståndsavdelningen, Maria Alm enhetschef myndighetsutövning
äldreomsorg
Giltig fr.o.m. 2016-12-12
Vård- och
omsorgsinsatser
Innehåll
Begrepp ............................................................................................................................................................ 3
1.
Inledning ................................................................................................................................................... 4
2. Integritet, samtycke och sekretess................................................................................................................ 5
3. Information som ska medfölja patient som söker kontakt med slutenvård och akutmottagning................. 5
4. Inskrivningsmeddelande .............................................................................................................................. 6
5. Samordnad vårdplanering ............................................................................................................................ 6
6. Kallelse till, och medverkande i samordnad vårdplanering ......................................................................... 7
7. Vårdplan ....................................................................................................................................................... 8
8.
Justering av vårdplan ................................................................................................................................ 9
9.
Utskrivningsklar patient ......................................................................................................................... 10
10.
Utskrivningsmeddelande..................................................................................................................... 11
11.
Utskrivningsinformation ..................................................................................................................... 11
12.Trygghetskvitto ......................................................................................................................................... 12
13. Kommunernas betalningsansvar .............................................................................................................. 12
14. Somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård .............................................................................................. 13
15. Psykiatrisk vård ........................................................................................................................................ 14
16. Informationsöverföring - WebCare.......................................................................................................... 14
17. Permission ................................................................................................................................................ 15
18. Planering inför storhelger och semestrar ................................................................................................. 15
19. Läkemedel ................................................................................................................................................ 15
20. Läkemedelslista och läkemedelsberättelse .............................................................................................. 16
21. Uppföljning .............................................................................................................................................. 16
22. Revidering ................................................................................................................................................ 17
När inträder betalningsansvar? ...................................................................................................................... 17
Bilaga 1 .......................................................................................................................................................... 17
Begrepp
Begrepp
Enhet
Beskrivning
Enhet såsom t. ex avdelning på sjukhus eller
utförare i kundvalet eller annan utförare inom
vård- och omsorg. En enhet kan vara avlämnare
eller mottagare av information vid inskrivning
och utskrivning.
Huvudman
Inskrivningsmeddelande
Kommun och landsting
Inskrivningsmeddelande ska lämnas för
patienter där nya, fortsatta eller utökade insatser
kan bli aktuella efter slutenvården.
Justeras/ justering
Vårdplanen godkänns och ansvaret övergår från
slutenvården till utförare. Fastställande av ett
protokolls riktighet och giltighet Källa:
http://sv.wiktionary.org/wiki/justering
Kundval
Kundvalets uppdrag är att utföra basal
hemsjukvård, hemrehabilitering och hemtjänst.
Samordnad
vårdplanering
En planering med berörda enheter i syftet att
säkerställa den enskildes sjukvårds- och/eller
omsorgsinsatser efter utskrivning.
Särskilt boende
T. ex vård- och omsorgsboende, äldreboende
eller demensboende är en insats enligt
socialtjänstlagen. Det innebär att
biståndshandläggare beslutar om särskilt
boende, en bedömning görs om den enskilde har
rätt till särskilt boende.
Utskrivningsmeddelande
(=utskrivningsklar i Webcare)
Information till enheter ansvariga för fortsatta insatser om
tidpunkt när patienten beräknas skrivas ut. Behandlande
läkare i slutenvård ansvarar för att tillgängliggöra
utskrivningsmeddelande via WebCare.
Utskrivningsinformation
Information till enheter ansvariga för patientens
fortsatta insatser.
WebCare
IT-stöd för informationsöverföring vid
samverkan i kedjan mellan in- och utskrivning i
slutenvård.
2016-11-30
1.
Inledning
Detta dokument är en lokal anpassning av Överenskommelsen mellan
Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående
samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, (2011-01-20) och ingår i
MAS’ och MAR’s styrande dokument. Riktlinjen beslutad i nämnd 2015-01-28
har efter tilläggen bytt namn till rutin för att förenkla processen med löpande
revideringar.
I Norrtälje kommun finns unika förutsättningar för samverkan vid in- och
utskrivning i slutenvård genom TioHundraprojektet. Projektet bygger på en
gemensam nämnd med representation från både kommun och landsting.
http://www.tiohundraprojektet.se/
Grundläggande bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård
finns i lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) Samverkan vid in- och
utskrivning av patienter i slutenvård, i (SOSFS 2007:10) om samordning av
insatser för habilitering, i rehabilitering, i (SOSFS 2008:20) om ändring av
föreskrifter för habilitering och rehabilitering samt (SOSFS 2009:6) om
bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
När en patient skrivs in och ut i slutenvård krävs det en samordnad
kommunikation mellan vård- och omsorgsutförare för att patienten ska få en god
och säker vård. Samtliga utförare ska ha rutiner för den samordnade
kommunikationen. Denna kommunikation sker med utgångspunkt i en
samordnad vårdplanering.
Överenskommelsen omfattar alla målgrupper och åldrar för att säkerställa en
trygg övergång mellan landstingets och kommunens ansvarsområden.
Berörda utförare hos kommun och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård
ska ta över ansvaret för sina insatser snarast möjligt efter att en vårdplan är
upprättad och att patienten är utskrivningsklar.
Lagen om kommunernas betalningsansvar reglerar tidpunkt och förutsättningar
för när kommunerna blir skyldiga att ersätta landstingens slutenvårdsenheter för
utskrivningsklara patienter med upprättad vårdplan.
PO ST ADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
PLUSGIRO
Box 801, 761 28 Norrtälje
Rubingatan 2
+46 17 67 10 00
[email protected]
4761002-7
ORG ANISAT IO NSNUMMER
TELEFAX
WEBB
BANKG IRO
222000-1891
+46 17 67 10 55
norrtalje.se
5063-8394
5 (17)
2. Integritet, samtycke och sekretess
Den frivilliga hälso- och sjukvården och de kommunala insatserna ges utifrån att
den enskilde själv avgör om denne vill ta emot de insatser som föreslås. Detta
innebär att en patient kan säga nej till samordnad vårdplanering.
Samtycke ska inhämtas från patienten om att informationsutbyte får göras mellan
berörda utförare. Om samtycke inte kan inhämtas på grund av patientens tillstånd
gör ansvarig läkare en menprövning med utgångspunkt från närståendes/god
mans synpunkter. Samtycke dokumenteras i Procapita.
När det gäller tvångsvård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
(LPT) och lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) får information
överföras mellan utförarna om det behövs för att patienten ska få nödvändig vård
eller behandling, eller något annat stöd som krävs. Om patienten motsätter sig att
uppgifterna lämnas ut ska det i första hand respekteras. Om den enskilde inte kan
ges nödvändig vård, behandling eller annat stöd ska ställning tas till om
uppgifterna kan lämnas utan samtycke.
I 15 § Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård anges: ”Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lämnar
uppgift om namn, personnummer och folkbokföringsadress för patienter som
avses i 10 a § och patienter för vilka kommunen har betalningsansvar.”
Personuppgifterna ska synas tydligt och inte vara kodade i
inskrivningsmeddelandet i WebCare. Dessa uppgifter kan lämnas ut utan
samtycke från patienten med anledning av betalningsansvarighetslagen.
Sekretess hindrar inte att ett landsting till en kommun lämnar uppgift om namn,
personnummer och folkbokföringsadress för patienter som avses i punkt 4
Inskrivningsmeddelande och för vilka kommunen har betalningsansvar.
3. Information som ska medfölja patient som
söker kontakt med slutenvård och akutmottagning
När vård- eller omsorgspersonal medverkar till att t. ex; en boende i särskilt
boende eller en individ med insatser i kundvalet ska till akutmottagning eller för
inskrivning i slutenvård ska följande information medfölja patienten:
Patientens status, aktuella insatser och hjälpmedel.
Information om ansvarig sjuksköterska, inremitterande läkare och
patientansvarig läkare och kontaktväg.
Namn på biståndshandläggare och kontaktväg.
6 (17)
Aktuell läkemedelslista och aktuella recept.
Uppgifter om kundvalsutförare.
Uppgifter om närstående.
Patienten ska förses med ID-band alternativt ska legitimation skickas med.
Avsändande och mottagande utförare har var och en ett eget ansvar för att
överföringen av informationen sker på ett korrekt och säkert sätt.
4. Inskrivningsmeddelande
Inskrivningsmeddelande ska lämnas för patienter där nya, fortsatta eller utökade
insatser bedöms bli aktuella efter slutenvården. Inskrivningsmeddelandet ska
skickas till samtliga berörda utförare med ansvar för pågående insatser, inklusive
ansvarig biståndshandläggare.
Inskrivningsmeddelande för personer som har hemtjänst, hemrehabilitering eller
hemsjukvård ska lämnas per telefon till trygghetsjouren som i sin tur kontaktar
kundvalet.
När en patient skrivs in i slutenvård eller så snart det blir känt att det finns ett
behov av vård eller omsorg efter utskrivning från slutenvården ansvarar
slutenvårdens behandlande läkare för att ett inskrivningsmeddelande skickas till
ansvarig läkare i den öppna hälso- och sjukvården samt till kundvalsutförare om
den enskilde har gjort ett kundval. Inskrivningsmeddelande ska också skickas till
kommunens biståndsavdelning när behov av kommunala insatser bedöms
behövas.
Meddelandet skickas så snart som möjligt, senast dagen efter inskrivning till
berörda utförare, via WebCare alternativt fax.
5. Samordnad vårdplanering
En samordnad vårdplanering ska alltid ske för patienter där behov finns av nya eller
fortsatta insatser efter slutenvården. En samordnad vårdplanering med förenklat förfarande
kan ske om samtliga är överens om att behovet av beslutade insatser är oförändrat.
Syftet med samordnad vårdplanering är att säkerställa kontinuitet, trygghet och säkerhet för
patienten genom att upprätta vårdplan där ansvarsfördelningen mellan berörda utförare
fastställs.
7 (17)
Patient och närståendes behov av att diskutera medicinska frågor i samband
med utskrivning från slutenvård ska beaktas.
6. Kallelse till, och medverkande i samordnad
vårdplanering
När den behandlande läkaren inom slutenvården bedömer att en patient efter
sjukhusvistelsen behöver fortsatt vård och/eller omsorg från kommunen ska
samordnad vårdplanering genomföras där personal med rätt kompetens deltar.
Det är den behandlande läkaren i slutenvården som ansvarar för att kallelse till
vårdplanering sker. Slutenvården ska vid kallelsen kunna lämna underlag om
patienten inför vårdplaneringsmötet. Kallelsen sker i samråd med patienten och
närstående.
Kallelse till vårdplanering skickas till vårdplanerande biståndshandläggare,
ansvarig läkare samt utförare ansvarig för insatser, till exempel kundvalet
och/eller ASIH.
Biståndshandläggare kallar kundvalsutförare till samordnad vårdplanering via
meddelandefunktionen i Procapita, meddelande går till ansvarig person hos
utföraren som också har till uppgift att svara om de kommer.
Om patienten bor på särskilt boende sker vanligen ingen samordnad
vårdplanering på sjukhuset utan istället tas kontakt med ansvarig läkare eller
sjuksköterska vid det särskilda boendet så att planering och överlämning kan ske.
Om öppenvårdens hälso- och sjukvårdsinsatser inte bedöms behövas skickas
ingen kallelse till den öppna hälso- och sjukvården.
Kallelse till vårdplanering ska i första hand ske genom IT- stödet WebCare och
bokas samtidigt i kommunens bokningssystem. Saknar någon av parterna
WebCare ska det ske per telefon. Utom för kundvalet, se stycke 2. (I vissa fall
förekommer fax, t. ex Danderyds sjukhus använder fax).
Om inte annat överenskommes ska vårdplanering påbörjas senast dagen efter det
att kallelsen till samordnad vårdplanering mottagits, vilket innebär att kontakt
och samordning mellan berörda utförare påbörjas och tid för vårdplaneringsmöte
bokas.
8 (17)
7. Vårdplan
Det är den behandlande läkaren i slutenvården som ansvarar för att en vårdplan
upprättas. Vårdplan kan upprättas även om patienten inte är utskrivningsklar.
Upprättad vårdplan avser den handling som ger en samlad bild av patientens
funktionsstatus och behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning samt
vem som är ansvarig för respektive insats. Vårdplan ska i enlighet med
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) innehålla:
1. medicinska åtgärder och andra behandlingar,
a. medicinska åtgärder och behandlingar utförda inom slutenvården
b. behov av fortsatt medicinsk behandling samt uppföljning i
öppenvården
2. aktuella läkemedelsförskrivningar
3. tillhandahållna eller förskrivna medicintekniska produkter, hjälpmedel
eller förbrukningsartiklar
4. allmän och specifik omvårdnad
5. omsorg, stöd och service
6. rehabilitering och habilitering
Av vårdplanen ska det även framgå
1. namnet på den behandlande läkaren som ansvarar för planen
2. vilka åtgärder som den behandlande läkaren har bedömt som hälso- och
sjukvård alternativt egenvård och vem som ska vidta respektive åtgärd
3. namnet på den eller de läkare i primärvården och i den slutna vården som har
det fortsatta ansvaret för vården och behandlingen av patienten
4. namnet på den eller de utförare som ansvarar för fortsatta beslutade insatser
5. om patienten har medverkat i vårdplaneringen eller inte
6. om närstående har medverkat i vårdplaneringen eller inte, och
7. målsättningen med insatserna samt hur och när dessa ska följas upp
I de fall där det är aktuellt med utbildning och handledning av personal hos
mottagande utförare ska ansvaret för utbildning och handledning tydligt framgå i
vårdplanen.
Då arbetsterapeut i slutenvården har bedömt att bostadsanpassning behöver ske
innan utskrivning ska denna göra hembesök för bedömning av bostaden och
upprätta skriftligt underlag för bostadsanpassning. Arbetsterapeuten ska vara den
enskilde behjälplig med ansökan och kontakt med kommunens handläggare för
bostadsanpassning (bedömningsunderlaget ska bifogas ansökan). Ärendet ska
vid utskrivning från slutenvården skriftlig överrapporteras till kundvalets
arbetsterapeut och mottaget ärende ska bekräftas av arbetsterapeut i kundvalet.
9 (17)
I de fall slutenvårdens arbetsterapeut har bedömt att bostadsanpassning kan ske
efter hemgång överlämnas ärendet skriftligt till kundvalets arbetsterapeut som
ansvarar för vidare bedömning och skriftligt underlag som ska bifogas ansökan.
Arbetsterapeut ska vara den enskilde behjälplig med ansökan till kommunens
handläggare för bostadsanpassning och det skriftliga underlaget för
bostadsanpassningen ska biläggas.
Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård och
öppen rättspsykiatrisk vård. Till denna ansökan ska en samordnad vårdplan
bifogas. Om chefsöverläkaren efter samråd med socialtjänsten, bedömer att
patienten inte behöver några insatser från socialtjänsten eller om patienten inte
önskar sådana insatser ska detta framgå av den samordnade vårdplanen.
Vårdplanens innehåll när det gäller tvångsvårdade patienter regleras i Lag
(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas i vårdplanen om
barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans
med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig
fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat
beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon
annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 2 kap 7
§ Socialtjänstlagen(2001:453, i ändrad lydelse enligt Lag 2009:981).
8. Justering av vårdplan
En vårdplan är upprättad när den har justerats av samtliga ansvariga utförare.
Genom justeringen tar företrädare för sina verksamheter ansvar för sina insatser.
Efter avslutad vårdplanering ska ansvarig företrädare inom slutenvården samt
biståndshandläggare justera vårdplanen. Vårdplanen ska också justeras av
ansvarig företrädare i mottagande verksamhet som ansvarar för beslutade
insatser.
Justering av vårdplan av mottagande enhet som ej har Webcare sker via
telefonkontakt mellan slutenvården och mottagande enhet. Att telefonkontakten
ägt rum dokumenteras i TakeCare och Procapita.
Biståndshandläggarens justering gäller enbart för insatser enligt socialtjänstlagen
(SoL) och inte för de medicinska insatserna. Kan vårdplan inte justeras ska
slutenvården snarast kontaktas – inom 24 timmar – för att åtgärda den uppkomna
situationen.
10 (17)
9. Utskrivningsklar patient
Det är den behandlande läkaren i slutenvården som avgör om en patient är
utskrivningsklar. Behandlande läkare i slutenvården ska i samband med att
patienten är utskrivningsklar vara förvissad
om att mottagande utförare har bekräftat mottagandet av patienten, genom att en
justering av vårdplanen är gjord, se punkt 6.2.1 och punkt 8.
Förändrat hälsotillstånd hos utskrivningsklar patient
Förändras tillståndet hos en utskrivningsklar patient så att behandlande läkare
inom slutenvården bedömer att patienten inte längre är utskrivningsklar ska
läkaren meddela berörda utförare genom att återta ”utskrivningsklar” i WebCare.
Då mottagaren saknar WebCare meddelas förändrat hälsotillstånd till berörda via
fax.
I de fall förändringen är så stor eller att patienten ansöker om ny eller förändrad
kommunal insats så att den justerade vårdplanen påverkas, ska nytt
vårdplaneringsmöte ske och ny vårdplan upprättas. Det är den behandlande
läkaren i slutenvården som ansvarar för att ny vårdplan ska upprättas.
Om patienten avlidit ska kontakt snarast tas med mottagande utförare för att
meddela avbruten vårdplanering och detta ska också anges i
utskrivningsmeddelandet.
Utskrivningsklar patient inom psykiatrisk tvångsvård
Läkare eller förvaltningsrätt beslutar om slutenvården kan avslutas eller om
vården kan övergå till öppenvård med tvång. Chefsöverläkaren vid den
sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven ansvarar också för uppföljningen
av den samordnade vårdplaneringen som krävs vid öppen psykiatrisk tvångsvård.
För patient som vårdas i öppen tvångsvård ska chefsöverläkaren ha en sådan
kontakt med berörda instanser inom den öppna hälso- och sjukvården och
kommunen avseende patientens situation så att chefsöverläkaren fortlöpande kan
pröva fråga om återintagning till slutenvård. Vidare ska löpande prövas om
vårdens upphörande. Kommunen ska därför skriftligen rapportera till
chefsöverläkaren eller av denne utsedd om patientens följsamhet till de ickemedicinska villkoren i den samordnade vårdplanen.
11 (17)
Inga tvångsåtgärder med stöd av LPT eller LRV är tillåtna under öppenvård med
tvång. Om tvångsåtgärder behövs krävs beslut av förvaltningsrätt eller
chefsöverläkare om återintagning till vårdinrättningen. Samverkansparterna bör
följa upp orsakerna till sådana oplanerade återintagningar i syfte att anpassa
insatserna i följande öppenvårdsepisod. Utskrivningsmeddelande
10.
Utskrivningsmeddelande
Behandlande läkare i slutenvård ansvarar för att tillgängliggöra
utskrivningsmeddelande via WebCare eller fax hos de utförare som är ansvariga
för fortsatta insatser enligt den justerade vårdplanen, senast klockan 12.00
vardagen före planerad utskrivning.
Utskrivningsmeddelandet ska innehålla:
patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress, och
information om när patienten beräknas skrivas ut
Är folkbokföringsadressen inte densamma som vistelseadressen ska bägge
adresserna anges i utskrivningsmeddelandet.
11.
Utskrivningsinformation
Information om patientens behov av hälso- och sjukvård och kommunal omsorg
ska senast klockan 12 vardagen innan patienten skrivs ut, överföras från
slutenvården till de utförare som är ansvariga för fortsatta insatser.
Informationen ska innehålla dels vårdplanen och där så är relevant för patientens
vård och omsorg uppgifter om:
-
inskrivningsorsak och hälso- och funktionstillståndet vid inskrivningen,
aktuell och korrekt läkemedelslista och läkemedelsberättelse
vilka som varit ansvariga för patientens vård, behandling och
rehabilitering inom slutenvård
i utskrivningsinformationen ska det framgå vem som är ansvarig läkare i
öppenvården
patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd
patientens upplevda hälsotillstånd,
riskbedömning utifrån patientens hälsotillstånd
patientens arbetsförmåga,
12 (17)
-
närstående, förvaltare eller god man
andra kontinuerliga läkarkontakter
ansvarig biståndshandläggare
sammanfattning av genomförd vård, behandling och rehabilitering
Denna framförhållning möjliggör att all information som ska följa patienten är
klar vid utskrivning.
Nytt! Medicinsk rapport sker till mottagande sjuksköterska i hemsjukvård och till
mottagande sjuksköterska på särskilt boende samt korttidsboende.
Läkare inom slutenvård skickar remiss på fortsatt vård till läkare i öppenvården.
Remissmottagare i öppenvård är skyldig att skicka remissbekräftelse till patient och
remittent inom 3 arbetsdagar.
Om behov finns av fortsatt vård hos läkare i öppenvård tidigare än 3
arbetsdagar måste remitterande läkare kontakta läkare i öppenvård per
telefon för övertagande.
12.Trygghetskvitto
Samma information som finns i utskrivningsinformationen ska också medfölja
patienten och kallas då Trygghetskvitto. Syftet med trygghetskvittot är att den
enskilde ska finna information om vart och till vem han/hon ska vända sig till om
behov finns. Behandlande läkare ansvarar för att informationen –
Trygghetskvittot – överlämnas till patienten vid utskrivning från slutenvården.
Detta ska dokumenteras i journalen.
13. Kommunernas betalningsansvar
En kommun har betalningsansvar för patienter i slutenvård som är
utskrivningsklara när en vårdplan är upprättad.
Medverkar inte en kommun vid upprättandet av en vårdplan inträder ändå
kommunens betalningsansvar enligt 11 § om den utskrivningsklara patienten
stannar kvar inom landstingets slutna hälso- och sjukvård.
13 (17)
Kan de insatser som landstinget ansvarar för enligt 10 d § inte utföras, inträder
inte något betalningsansvar för kommunen om vårdplanen inte innehåller uppgift
om det bedömda behovet av insatser enligt 10 b § samt vilken utförare som är
ansvarig för respektive insats.
14. Somatisk akutsjukvård och geriatrisk vård
Kommunens betalningsansvar för en patient inom den somatiska akutsjukvården
och den geriatriska slutenvården regleras i 3 § och 11 § i Lag om kommunernas
betalningsansvar.
Betalningsansvaret inträder tidigast från och med:
-
betalningsansvaret kan infalla först dagen efter att kommunen mottagit
utskrivningsmeddelande (punkt 7) och vårdplanen (punkt 5.2.1) är
upprättad.
-
fem vardagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton
oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering.
Lag (2003:193 11 §) förutsatt att kallelsen har mottagits före klockan
16.00 denna dag.
Kommunen har fem betalningsfria vardagar innan betalningsansvaret inträder.
Betalningsansvar kan inträda på samtliga årets dagar. När betalningsansvaret
inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Exempel är att när kommunen har
mottagit kallelse till vårdplanering innan klockan 16.00 en onsdag inträder
betalningsansvaret vid en normalvecka tidigast påföljande veckas torsdag. För
fler exempel se Bilaga 1.
Tidpunkten när kommun mottagit kallelsen är avgörande för beräkningen av när
betalningsansvaret ska börja gälla. Det är därför nödvändigt att tidpunkterna för
överföring och mottagande av dokumentation registreras.
En kommun har inte betalningsansvar för patienter i slutenvård i de fall som:
-
patientens hälsotillstånd förändras så att denne blir kvar på sjukhuset
efter att vårdplanering skett,
patienten inte har samtyckt till samordnad vårdplanering,
patienten inte har ansökt om kommunala insatser,
landstinget inte kan uppfylla sitt åtagande enligt justerad vårdplan.
14 (17)
15. Psykiatrisk vård
För psykiatrisk vård inträder kommunens betalningsansvar tidigast trettio
vardagar (lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade), efter det
att kommunen mottagit kallelsen till vårdplanering förutsatt att kallelsen
mottagits före klockan 16.00 denna dag.
Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
Betalningsansvarslagen gäller även när det gäller patient i öppen psykiatrisk och
rättspsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att kommunen har betalningsansvaret för
patienter vid enheter för psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och
sjukvård, när en patient är utskrivningsklar och en samordnad vårdplan har
upprättats. Kommunens betalningsansvar börjar gälla tidigast trettio vardagar
efter det att kommunen har tagit emot kallelsen till vårdplanering.
Vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård som beslutats
av domstol inträder kommunens betalningsansvar när domstol har fattat beslut
om detta. Chefsöverläkaren ska omedelbart meddela berörda samverkansparter
domstolens utslag.
16. Informationsöverföring - WebCare
Genom ett separat WebCare avtal regleras tillhandahållande, användande,
förvaltande och finansiering av WebCare. Stockholms läns landsting är
systemägare för WebCare. Förvaltningsorganisationen har ett systemägarråd som
är partsammansatt av Stockholms läns landsting och representanter för berörda
kommuner med flera. WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och
samordnad vårdplanering mellan sluten vård, öppenvård och kommuner inom
Stockholms län. I WebCare finns information om vilken vård- och
omsorgsutförare som för tillfället har vårdansvar för patient. Detta stöd kan
ytterligare öka patientsäkerheten vid utskrivning från sluten vården. Den
information som WebCare kan ge kring att månatligen kunna följa upp antalet
utskrivningsklara inom sluten vård och antalet dygn med betalningsansvar per
kommun ska tillhandahållas vid anfordran.
15 (17)
17. Permission
Om en patient har permission från slutenvård och insatser krävs under den tiden
ska överenskommelse och planering göras tillsammans med öppen hälso- och
sjukvård och/eller kommun i god tid före permissionen. Nödvändiga
förbrukningsartiklar och läkemedel ska medfölja patienten. Kommunen ska
bedöma patienters rätt till insatser enligt Socialtjänstlagen eller LSS på samma
sätt, oberoende om patienten får vård enligt tvångslagstiftning eller enligt HSL.
18. Planering inför storhelger och semestrar
Verksamhetsansvariga har ett gemensamt ansvar för att i god tid innan storhelg
och semestrar informera aktuella samverkansparter kring helg- och
semesterperiodens planeringsförutsättningar i syfte att säkerställa att patienten
erhåller ett säkert, tryggt och effektivt omhändertagande.
19. Läkemedel
I enlighet med SOSFS 2000:1 ”Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården”
ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen
innehåller rutiner för läkemedelshantering.
Enligt SOSFS (2009:6) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan
utföras som egenvård, ska den som förskriver läkemedel vid
förskrivningstillfället tar ställning till om patienten själv kan hantera sina
läkemedel (egenvård). Förskrivarens bedömning ska dokumenteras i
patientsjournalen och kommuniceras med mottagande utförare.
Rutinerna för läkemedelshantering ska ingå enligt ledningssystem för kvalitet
och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS (2011:9) samt (SOSFS
2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM
och LSS. Läkemedelsgenomgång ska genomföras i samband med utskrivning
från slutenvården enligt SOSFS 2012:9.
I landstingets regler vid läkemedelsförskrivning i verkställighetsbeslut HSD
1044 och i geriatrikavtal 2010/2011 anges bland annat att utskrivande läkare ska
säkerställa att patient efter utskrivning har tillgång till samtliga läkemedel som
patienten behöver. Vid tidsbegränsad läkemedelsbehandling kortare än tre
månader ska den förskrivna läkemedelsmängden täcka hela den planerade
16 (17)
behandlingsperioden. Vid planerad behandling mer än tre månader förskrivs
läkemedel för tre månader.
Förskrivna läkemedel ska medfölja patienten så att det täcker behovet till dess att
ansvarig läkare i primärvården eller vid det särskilda boende har tagit del av
aktuell läkemedelsordination för att kunna fullfölja behandlingen.
Då patienten har läkemedel via dosdispension ska ansvarig läkare inom
slutenvården säkerställa att läkemedelslistan i Pascal är uppdaterad.
20. Läkemedelslista och läkemedelsberättelse
I Trygghetskvittot ska vid informationsöverföringen medfölja en
läkemedelsberättelse som följer Socialstyrelsens instruktion för säkrare rutiner
för läkemedelshantering.
”Läkemedelsberättelsen är ett enkelt redskap för att minska överföringsfel av
läkemedel för patienter som går från sjukhusvård till annan vårdform. Av
läkemedelsberättelsen ska framgå vilka förändringar som har gjorts i patientens
läkemedelsbehandling under vårdtiden och orsaken till ändringarna.
Läkemedelsberättelsen ges till patienten och skickas också till nästa vårdgivare,
exempelvis det särkskilda boendet eller primärvården”.
En läkemedelsberättelse ska i enlighet med Socialstyrelsens instruktioner
innehålla:
En kort beskrivning av inläggningsorsak, vad som gjorts och vad som planeras
Vilka läkemedelsförändringar som gjorts och varför
En aktuell och korrekt läkemedelslista med information om preparat, dosering,
verkan och speciella anmärkningar.
21. Uppföljning
Erfarenheterna av de lokala rutinrna och dess rutiner ska följas upp årligen av
Sjukvårds- och omsorgskontoret. Avvikelserapportering ska ske enligt lokala
avvikelsehanteringsrutiner.
17 (17)
22. Revidering
Revidering, och kontinuerlig uppdatering av lokala rutiner för in- och
utskrivning av patienter i slutenvård sker utifrån gällande författningar och
lagstiftning.
*********
När inträder betalningsansvar?
Bilaga 1
För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården
inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar, lördag, midsommarafton,
julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till
vårdplaneringen. Betalningsansvar kan inträda på samtliga årets dagar. När
betalningsansvaret inträtt omfattar det alla kalenderdagar. Kommunen ska ha
mottagit kallelsen senast klockan 16.00. Den dag kallelse mottagits, innan
klockan 16.00, räknas som dag 0. Har kallelsen mottagits efter klockan 16.00
räknas nästkommande vardag som dag 0.
