Februari
2017
Varför
Familjecentral?
Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under
2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta
informationsmaterial (power point).
Syftet med materialet är att ge en grund för vad en familjecentral
är, bakgrund och nuläge, regelverk och stöddokument. Materialet
avslutas med mervärden av en familjecentral.
Målgrupp för materialet är framförallt riktat till beslutsfattare.
För att materialet ska kunna användas som både
information och pp så innehåller bilderna mycket text.
Innehåll
•
•
•
•
•
•
Vad är en familjecentral
Syftet med en familjecentral
Bakgrund familjecentral
Familjecentralen idag
Regelverk och stöddokument
Vad säger nationella och nordiska
rapporter
• Mervärden av en familjecentral
Vad är en familjecentral?
En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till
blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. Den
är hälsofrämjande, stödjande samt generellt och
tidigt förebyggande.
En familjecentral ska minst innehålla mödra- och
barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens
inriktning mot förebyggande arbete.
Verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler.
(Socialstyrelsen : Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt 2008)
Vad är hälsofrämjande & förebyggande arbete?
•
Process där människor uppmuntras att öka kontrollen över
sin hälsa och förbättra den.
•
Stärka det friska, förebygga psykisk ohälsa, sjukdom och
ohälsa
Hur?
•
Öka skyddsfaktorer = hälsofrämjande arbete
•
Minska riskfaktorer = förebyggande arbete
(Socialstyrelsen: Vägledningdokument Barnhälsovård 2014)
Fortsättning – Vad är en familjecentral?
• Förutom de 4 grundprofessionerna kan det även
finnas professioner såsom familjerådgivare,
fritidsledare, psykologer, läkare och bibliotekarie.
• Samverkan kan också ske med andra aktörer.
• Hur verksamheten ser ut beror till stor del på
familjernas behov och önskemål.
• Verksamhetens mål ska utgå från hela familjens
livssituation och främja en god hälsa hos barn och
föräldrar.
(Socialstyrelsen : Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt 2008)
Syftet med en familjecentral
Utifrån barnkonventionen, den gemensamma
värdegrunden, hälsofrämjande och förebyggande
perspektiv, erbjuder familjecentralen en mötesplats med
tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god
kvalitet från samhällets olika aktörer, där arbetet
genomsyras av barnets perspektiv, där barnets och
familjens bästa sätts i centrum.
http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral/
Bakgrund & stöd
• Familjecentralsliknande verksamheter- 70 talet
• Första familjecentralen- 1993 Hagalund i Solna
• Folkhälsomyndigheten (tidigare folkhälsoinstitutet) har
sedan mitten av 90-talet get stöd i frågorna om
föräldraskapsstöd och familjecentraler. Till viss del av
Socialstyrelsen och SKL. Graden av stöd har varierat
• År 2000 startade Föreningen För Familjecentralers
Främjande (FFFF) i syfte att stödja utvecklingen av
familjecentraler i Sverige (www.familjecentraler.se)
Stöd till Familjecentralerna arbete
• 2008 genomfördes en statlig utredning (SOU 2008:131)
• 2009 beslutade regeringen om en nationell strategi
för ett utvecklat föräldrastöd
o
Strategin är en del i en samlad långsiktig satsning på att främja hälsa
och att förbygga ohälsa bland barn och ungdomar
• Sedan september 2015 finns en ny myndighet
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd,
MFoF, (tidigare MIA) (www.mfof.se)
o
MFOF har i uppdrag att bedriva ett kunskapsbaserat arbetet genom att
sprida, förvalta och utveckla den kunskapsbas som tagits fram inom
ramen för den nationella strategin för föräldrastöd
Regelverk kring föräldrastöd
•Barnkonventionen (Artikel 5 och 18)
•Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd
•Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
•Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
•Socialtjänstlagen (2001:453)
•Föräldrabalken (1949:381)
•Skollagen (2010:800)
•Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016)
•Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
–(rev. 2016)
•Läroplan för gymnasieskolan 2011
•Polislagen (1984:387)
•
•
•
•
•
Skollagen (2010:800)
Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
–(rev. 2016)
Läroplan för gymnasieskolan 2011
Polislagen (1984:387)
(SOU 2008:131)
Tydliga skrivningar
om föräldrastöd
Skrivning om
samverkan med
vårdnadshavare
Styrdokumenten säger….
Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd- En vinst för alla
Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år.
FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen)
Artiklarna 5 och 18 handlar om att barnets föräldrar/vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets
uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. Staten ska hjälpa
föräldrarna.
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
Socialtjänstlagen SoL och föräldrabalken
Socialtjänstens har skyldighet att främja förutsättningarna för goda miljöer och levnadsförhållanden
och att samverka med andra aktörer i kommunen. Socialtjänsten erbjuder bl.a. öppna
föräldrastödjande verksamheter och riktade verksamheter till grupper som har särskilda behov av stöd i
sitt föräldraskap.
Läroplan (Lpo 11 rev 2016)
Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i
deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Strategi för föräldrastöd
(socialdepartementet 2013)
Övergripande mål:
Alla föräldrar ska erbjudas
föräldrastöd under barnets
uppväxt 0-17 år
Ökad
samverkan
mellan aktörer
som riktar sig
mot föräldrar
Ökat antal
hälsofrämjande
arenor och
mötesplatser för
föräldrar
Ökat antal
föräldrastödsaktörer med
utbildning i hälsofrämjande metoder och
universella evidensbaserad föräldrastödsprogram
Familjecentraler i Norden
- Norge: Familjens hus: nationellt initiativ,
förebygga psykisk ohälsa
- Finland: Familjecenter: nationellt initiativ, stöd
från regering
- Danmark: Familjens hus: Ej förebyggande arbete,
riktar sig endast till riskgrupper
- Island: saknar FC
Föreningen För Familjecentralers Främjande
FFFF
• Startade år 2000.
• Det hittills enda samlande nationella organet för
familjecentralerna i Sverige.
• Stödjer regionala kontaktpersoner som i sin tur stödjer det
regionala arbetet såsom regionala nätverk och
utbildningar.
• Följer och stödjer det internationella, nationella, regionala
och lokala arbetet
• Arrangerar varje år en nationell konferens med olika tema
• www.familjecentraler.se
Nuläge!
• Under 2014 gjordes en kartläggning av FFFF som visade på att
det finns ca 250 familjecentraler eller familjecentralsliknande
verksamheter i Sverige. Ca 115 av dessa är samlokaliserade
”på fyra ben”. (www.familjecentraler.se)
• Under 2015 antog regeringen en ny definition Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger
föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och
sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller
relation till varandra (PROP. 2015/16:1 UTGiFTSOMR. 9)
Nationella och nordiska rapporter
• Abrahamsson A, Bing V, Löfström M, 2009, Familjecentraler i Västra
Götaland - En utvärdering
• Slutredovisning - uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd, 2010
FHI´s slutrapport – Kommunala strategier för föräldrastöd, 2012.
• Socialmedicinsk tidskrift*, temanummer 2, 2011
har titeln "Familjecentral som föräldrastöd".
• Nordens Välfärdscenter – Nordens barn; tidiga insatser för barn och
familjer, 2012.
• Socialstyrelsen – Samverka för barns bästa, 2013.
• Socialstyrelsen – Barn som far illa eller riskerar att fara illa, 2013.
• SKL:s Psynkprojektet 2011-2014 lyfter fram FC som arena för
1:linjens psykiatri
Vad säger rapporterna?
En arena med stor potential
• Möter alla blivande och nyblivna föräldrar
• Erbjuder ofta både generellt och riktat föräldrastöd
• Genom universella insatser når FC även familjer som behöver mer stöd
• Tvärprofessionell samverkan
• Möjligheter till tidig upptäckt och samverkan för att rätt insats i rätt tids
sätts in.
• Struktur finns för att smidigt kunna hänvisa till annan
profession/verksamhet vid behov
(Folkhälsoinstitutets slutrapport – En vinst för alla, Sammanfattande analys och goda exempel, 2012)
Vad säger rapporterna?
FC som viktig arena…..
Föräldrarna själva lyfter FC som viktig arena för att:
• motivera till att delta på föräldragrupp
• få information om vad som erbjuds
• få tillgång till och betydelsen av nätverk och mötesplatser
(Folkhälsoinstitutet Slutrapport – En vinst för alla, 2012, Sammanfattande analys och goda exempel)
Familjer är nöjda med familjecentralen. Orsaken till att föräldrarna är
nöjda ses som en konsekvens av de universella insatser som omfattar
exempelvis öppen förskola, barnhälsovård och mödrahälsovård.
Tröskeln för ett besök på FC upplevs som låg och verksamheten bidrar
till att skapa en gemensam mötesplats.
( Tidiga insatser för familjer 2011-2012, Nordens välfärdscenter)
Vad säger rapporterna?
Vad är mervärdet av samverkan?
• Den främsta vinsten med samverkan inom en familjecentral
är att den ökar förmågan att tidigt upptäcka och tillgodose
behov av stöd bland barnfamiljer (Socialstyrelsen 2007)
• Fler anmälningar till socialtjänsten från BVC som ingår i
familjecentral jämfört med vanlig BVC (Region Skåne 2013, Jönköping 2014)
• Mer samverkan med socialtjänsten (Region Skåne 2013, Jönköping 2014)
• FC med sina många samverkande professioner, är en bra
bas för tidig intervention (Nordens Välfärdscenter – Nordens barn; tidiga insatser för
barn och familjer, 2012)
Varför familjecentral ur öppna
förskolans perspektiv.
•Mötesplats för att skapa relationer
ÖF ger föräldrarna möjlighet att skapa nya relationer vilket i sin tur skapar större nätverk hos barn och
föräldrarna. Att ha ett nätverk med vänner ger förutsättningar till en god psykisk hälsa
Forskning i Sverige har visat att föräldraskapet är viktigt utifrån ett folkhälsoperspektiv därför att det indirekt påverkar barnets hälsa.
Mammans och pappans fysiska, psykiska och sociala situation utgör betydelsefulla faktorer för både deras egen känsla av kontroll i
föräldraskapet
och
barnets
välmående).
Här har Familjecentraler/öppna förskola en betydelsefull uppgift att i mötet med föräldrarna kunna fungera
som kunskapskälla, stöd och vägledning samt mötesplats för utbyte av erfarenheter. Ett tydligt behov som finns
hos föräldrarna är att aktivt kunna skapa dialog med varandra och inte endast utgöra mottagare av ny kunskap.
•Inkludera till samtal kring frågor om föräldraskap och barns utveckling
ÖF inkluderar föräldrar i samtal om föräldraskap och barnets utveckling, vilket i sin tur ger föräldrarna bättre
förutsättningar att kunna möta och förstå sitt barn på bästa möjliga sätt.
(Hallberg, Lindbladh, Råstam & Håkansson, 2001; Hjälmhult, Glavin, Ökland & Tveiten, 2014; Lefevre, 2014)
Varför Familjecentral ur öppna
förskolans perspektiv
•En pedagogisk miljö som uppmuntrar till utforskande, lek och lärande.
ÖF erbjuda en god lärmiljö där barn och föräldrar lär genom interaktion och samspel med andra människor.
(Strandberg menar i likhet med Vygotskij att: Inget är konstant och miljön är inte neutral utan förändras. Människan kan inte ses skild från
kulturen. Var vi befinner oss påverkar vilka vi är(Strandberg Leif, 2006, Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar)
ÖF erbjuder pedagogisk gruppverksamhet med olika aktiviteter såsom sångstund, sagostund, skapande
verksamhet för barnen samt visar på ett pedagogiskt förhållningssätt samt stöd till föräldrarna. (Allmänna
råd för öppen förskola, Skolverket 2000)
• En föränderlig mötesplats
På ÖF skapas arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga och bör utformas efter besökarnas behov och
områdets karaktär. Det leder i sin tur till utveckling där ÖF förändras utifrån de besökare som finns just nu och
att personalen är flexibel och anpassar verksamheten efter behov. (Skolverket 2000)
Familjecentralenen unik arena för socialtjänsten
• Möjlighet att träffa i stort sett alla barn i ett tidigt skede
• I Socialtjänstlagen finns uttryckt socialnämndens ansvar för att
bedriva uppsökande och förebyggande arbete och för att sörja
för goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
Se vidare Socialtjänstlag kap 3 och 5.
• Triangel - Socialtjänsten arbetar
på olika nivåer
(Bing 2011, Lundström-Mattson 2009, SoL 2001:453)
Tack!
Litteratur referenser:
Abrahamsson A, Bing V, Löfström M (2009). Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering. Västra
Götalandsregionen: Folkhälsokommittén.
Andershed, A-K. Andershed, H och Marklund, K (2012). Nordens barn. Tidiga insatser för barn och familjer :Resultat
från projektet Tidiga insatser för familjer. Dronninglund : Nordens välfärdscenter.
Bing, V. (2011). Vem skall annars göra det vi gör? Om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler. Jönköping.
Regionförbundet Jönköpings län.
Fritze. (2008). Föräldrastöd - en vinst för alla : nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras
föräldraskap : betänkande / av Föräldrastödsutredningen. Föräldrastöd - en vinst för alla : nationell strategi för samhällets
stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap : betänkande / av Föräldrastödsutredningen.
Serie: Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2008:131. Stockholm: Föräldrastödsutredningen.
Hallberg, A-C., Lindbladh, E., Råstam, L., & Håkansson, A.(2001). Parents: the beast experts in child health care
viewpoints from parents and staff concerning child health services. Patient Education and Counseling,P 44, 151-159.
Hjälmhult, E., Glavin, K., Ökland, T., & Tveiten, S. (2014). Parental groups during the child’s first year: an interview study
of parents experiences. Journal of Clinical Nursing, 1-10. Doi: 10.1111/jocn.12528
Lundström-Mattson, Å. (2004). Socialt förebyggande arbete med familjecentralen som arena. Stockholm: FoU Södertörn.
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt
Socialdepartementet (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: en vinst för alla. Stockholm:
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2013). Barn som far illa eller riskerar att fara illa : en vägledning för hälso- och sjukvården samt
tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Familjecentraler – Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa : en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens skolverk (2000). Allmänna råd med kommentarer för öppen förskola. Serie: Allmänna råd / Skolverket, 992575617-0 ; 2000:1. Stockholm: Statens skolverk
Lagtexter:
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Socialtjänstlagen (2001:453)
Föräldrabalken (1949:381)
Skollagen (2010:800)
Polislagen (1984:387)
Elektroniska källor:
Folkhälsomyndigheten (2010). Slutredovisning - uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/barnunga/foraldrastod/Slutrapport%20Utv%c3%a4rdering%20o%20utveckling%202014.pdf
Föreningen för Familjecentralers Främjande. Vad är en familjecentral?
http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral/
Föreningen för Familjecentralers Främjande. Om föreningen
http://familjecentraler.se/om-foreningen/
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd www.mfof.se
Socialmedicinsk tidskrift, temanummer 2, 2011 Familjecentral som föräldrastöd
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/74/showToc
PROP. 2015/16:1 Utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Förslag till regeringens budget 2009.
http://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/utgiftsomrade-9-halsovard-sjukvard-ochsocial-omsorg.pdf
PSYNK Psykisk hälsa barn och unga. Slutrapport för PSYNK år 2011-2014.
http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2016/10/Psynk-Slutrapport-2011-2014.pdf
