Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande

Sida 1 (11)
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2017
Förskolan Stenkolet
Inledning
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla
barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och
oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, ålder och bristande tillgänglighet.
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form
av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år
upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i planen mot
diskriminering och kränkande behandling ska ske i verksamheten.
Bestämmelser som styr
Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling,
diskriminering och trakasserier regleras i:
o Skollagen 6 kap (2010:800)
o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958)
o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling
o Läroplanen
o Barnkonventionen
o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola
Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom
förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta
målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande
handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.
Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas,
dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.
Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om
personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen.
Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller
Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och
elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av
bestämmelserna i diskrimineringslagen.
Sida 2 (11)
Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling?
Diskriminering
Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder
behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband
med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo
Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1
januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit
skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och
kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders
sexuella läggning, funktionsnedsättning, med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns
värdighet, men kränkningen har inte samband med någon
diskrimineringsgrund.
När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor
vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet
blivit kränkt. Här ska hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att
det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga
om bristande tillsyn från personal.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon
kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
 mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga
någon annan skada eller obehag)
Sida 3 (11)
Sofia förskolors värdegrund
På Sofia Förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och
att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare och personal.
Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet ska utgöra
grundfundamentet i vår verksamhet.
Brukaren i centrum
Alla människor, barn såväl som vuxna, är olika men har lika värde och
är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser olikheter som en tillgång
och just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskola,
som utformar sin verksamhet utifrån barns och vårdnadshavarnas
behov och förutsättningar.
Barn
Barnens intressen, behov och nyfikenhet står i centrum. Vi vuxna ska
vara goda förebilder och bemöta barn med respekt, omtanke och
glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en inneboende styrka och
potential. Vår roll är att vara medforskande och engagerade, kunna ta
barnets perspektiv och ge barnen stöd, tid och utmaningar för att
utvecklas utifrån sina förmågor, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund
eller funktionsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de
är värdefulla, att de är lyssnade på och respekterade och att de har
inflytande över sin vardag. Barnens tankar och lärande följer vi upp
med hjälp av pedagogisk dokumentation och samtal med barn. Miljö,
material och pedagogiskt innehåll skall vara stimulerande och
genomtänkt utifrån barns behov och intressen. Det är viktigt att den
pedagogiska miljön möjliggör barns inflytande och att den väcker
deras nyfikenhet och lust att lära.
Vårdnadshavare
Genom att agera professionellt och samverka med hemmet vill vi att
vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och delaktiga. Samverkan
börjar med en föräldraaktiv inskolning och fortsätter med den dagliga
kontakten, föräldraråd och andra mötesformer, informationsbrev,
utvecklingssamtal och brukarundersökning. Vår pedagogiska
dokumentation och uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel
och lärande och ger förutsättningar för vårdnadshavarnas inflytande.
Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare och
förskola.
Medarbetare - utveckling genom delaktighet och ansvar
En av de viktigaste förutsättningarna för en förskola av hög kvalité är
medarbetare som är professionella, engagerade och som kan omsätta
läroplanens intentioner i ett öppet, positivt och lärande klimat.
Medarbetarna på Sofia Förskolor har olika kompetenser och ses som
den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för olika
uppgifter/områden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet är
Sida 4 (11)
ledord som ska genomsyra även enhetens planering och organisation.
Tydliga mål och ansvarsfördelning samt en struktur för
reflektionsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedagogiska
grupper med mera stödjer delaktighet och ansvarstagande.
Utvärdering av föregående års plan och åtagande
för 2017
Barnsamtalsfrågorna har uppdaterats. Vi fortsätter att använda
husmodellen som bidrar till att göra oss uppmärksamma på vilka
rum/utrymmen, inomhus och utomhus, som vi behöver ha bättre
tillsyn av. Kartläggningen enligt husmodellen har varit ett bra
fundament för diskussioner utifrån diskrimineringsgrunderna. För
2017 års arbetsplan och utifrån husmodellen ser vi att vi behöver
aktualisera våra uteregler. Vi ska även titta närmare på situationer där
barn sätter sig emot rådande normer och regler utifrån Klara Dolks
föreläsning.
Vårt resultat från stadens förskole undersökning visar att
vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbete inom området
”Normer och värden”. Vi ser en fortsatt positiv trend då 99 % av
vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga på
förskolan, 97 % upplever att deras barn ges lika möjligheter att
utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
funktionsnedsättning. 99 % av vårdnadshavarna upplever att deras
barn uppmuntras till att utveckla sina sociala förmågor. När det gäller
inflytande och delaktighet anser 99 % av vårdnadshavarna att deras
barn uppmuntras till att ta eget initiativ och ansvar, vilket är en ökning
i jämförelse med förra året.
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån
läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är
en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är
att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det
som är annorlunda. Det kan också vara till exempel
kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.
Arbetssätt:




Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för förskolan
Stenkolet/Sofia Förskolor.
Vi skapar miljöer som stärker alla barns förmågor och uttryck
t.ex. med lekmaterial som är brett och stimulerande.
Vi är goda förebilder och är lyhörda och aktiva pedagoger.
Vi respekterar barnens lekrum samtidigt som vi har insyn i vad
som pågår.
Sida 5 (11)








Vi har ett förhållningssätt som ger alla människor lika
möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Detta gäller barnen,
vårdnadshavare, personal samt människor utanför förskolan.
Vi är öppna för olikheter och ser dem som en tillgång. Vi har
genuspedagogisk kompetens och kompetens om barn i behov
av särskilt stöd.
Vi har ett inkluderande och normkritiskt/normkreativt
arbetssätt. Vi bemöter barnen som individer och kategoriserar
dem inte utifrån ålder, kön eller annan diskrimineringsgrund.
Vi är öppna för barns etiska och filosofiska frågor och bemöta
dem med på ett respektfullt sätt. Vi svarar på barnens frågor i
enlighet med vår värdegrund.
Skapa trygghet i gruppen genom att barnen känner förtroende
för oss vuxna. Vi skapar tydlighet genom att bestämma
tillsammans med barnen vilka lekregler som gäller.
För att stimulera ett positivt samspel mellan barnen arbetar vi
aktivt med inflytande, delaktighet och ansvar.
Pedagogerna har ett professionellt förhållningssätt och pratar
inte över huvud på barnen vid hämtning och lämning.
Antingen inbegriper pedagogen barnet i diskussioner eller så
tar pedagogen samtal endast med vårdnadshavare.
Förskolans/enhetens representanter i stadsdelens nätverk kring
genus och normkritik bidrar till ökad kunskap om hur
samhället och förskolan förmedlar normer.
Kartläggning
Underlag för kartläggning:






Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal om
trygghet och trivsel
Konfliktsituationer
Vårdnadshavares/barns synpunkter
RISK-incidenter och barnskyddsronder
personalens iakttagelser och reflektion (pedagogisk dokumentation)
kartläggning av riskområden enligt Hus-modellen, ett verktyg för att
upptäcka och förebygga risker för diskriminering och trakasserier i
förskolan.
Sida 6 (11)
Analys av kartläggningen:
Vår kartläggning visar att samling, gruppstärkande övningar, tydliga
lekregler, närvarande pedagoger och uppdelning i mindre grupper är
viktiga i det förebyggande och främjande likabehandlingsarbetet.
Kartläggningen visar också att det är viktigt att vi pedagoger har insyn
och är närvarande i leken, i skymda rum, i hallen, i våtrummet och vid
toalettbesök.
På gården kan det finnas risk för åldersdiskriminering om de yngre
barnen behöver ”akta sig” för de äldre. Vi arbetar aktivt för att
förebygga det. Vi behöver också se över förutsättningarna för att barn
med funktionsnedsättning får möjlighet att delta i alla aktiviteter på
gården.
I hallen kan det förekomma samtal där barnen värderar varandras
kläder. Det är viktigt att vi vuxna är närvarande och är goda
förebilder. Vi förstärker inte barn genom att kommentera kläder utan
vi använder neutrala ord så som ”Hur känns tröjan?”. Istället bemöter
vi barnen utifrån vad de gör och deras egenskaper där bekräftandet
inte läggs på materiella eller yttre ting. Alla barn har rätt till att bli
sedda och bekräftade. På samlingen och in den dagliga verksamheten
diskuterar vi frågor som rör likabehandling och demokrati. Vi
använder metoder så att alla kommer till tals och blir lyssnade på.
Barnen får leka själva men vi pedagoger behöver ha insyn och stämma
av med barnen vilka regler som gäller. ”Lek vad du vill men ingen ska
bli skadad, rädd eller ledsen” är en mentalitet som vi arbetar efter och
implementerar i barngruppen.
Vid toalettbesök är det viktigt att barn ska vara ifred och att de ska
respektera varandra. Det är viktigt också att visa respekt vid blöjbyte.
Andra barn behöver inte stå och titta på.
Förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Till exempel:
granska språkbruk, värderingar, tillgänglighet och trygghet.
Förskolan arbetar förebyggande och främjande med alla
diskrimineringsgrunderna och för att motverka kränkande behandling.
Utifrån analys av kartläggningen och utvärdering av vår tidigare plan
har vi formulerat följande mål för 2016:
Mål:

Barnen utvecklar sin förmåga att förebygga och hantera
konfliktsituationer.
Sida 7 (11)

Fortsättningsvis kommer vi arbeta med förskolans pedagogiska
miljöer och material utifrån ett normkritiskt/normkreativt
perspektiv.
Arbetssätt:









Alla pedagoger är väl insatta i förskolans plan mot kränkande
behandling och arbetar utifrån det arbetssätt som anges i
dokumentet.
Vi pedagoger är viktiga förebilder som är närvarande,
lyssnande och tydliga.
Vi uppmuntrar barnen att ta eget ansvar och ger varje barn
verktyg för att hitta lösningar både enskilt och tillsammans med
andra samt att varje barn får tillit till sin egen förmåga att klara
av saker själv.
Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och känslor,
förhandla/kompromissa, vänta på sin tur, turtagning, dela med
sig och acceptera ett ja eller nej.
Att arbeta i mindre grupper utifrån barnens intressen och
behov är grunden för att alla barn ska få möjligheten till en
mångfald av uttryckssätt i olika miljöer och med inspirerande
och spännande material. Pedagogerna är medforskande och
närvarande för att lyssna in vilka nya frågor som väcks av
barnen vilket är en viktig del som leder arbetet tillsammans
med barnen vidare.
Vi erbjuder barnböcker och material som synliggör olika
språk, kulturer, likheter och olikheter, olika typer av familjer
och sätt att leva.
Vi reflekterar över barnens val av material och miljö utifrån ett
normkritiskt perspektiv.
Vi fördjupar arbetet med normkritiska frågor bl.a. genom att
förskolans representanter i stadsdelens normkritiska nätverk
sprider kunskap och lyfter upp frågor om detta på
arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
Vi fortsätter att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt,
genom att reflektera kring frågor som rör
diskrimineringsgrunderna. Vi gör uppföljningar och har
erfarenhetsutbyte på arbetsplatsträffar.
Uppföljning:


Alla pedagoger arbetar dagligen med att samtala med barn om
demokrati, normer och förhållningssätt för att tillsammans
reflektera och implementera värdegrunden.
Stenkolets alla pedagoger reflekterar, diskuterar och gör
tillsammans en uppföljning under reflektionsmöten,
Sida 8 (11)

arbetsplatsträffar och planeringsdagar för att motverka och
minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Uppföljning av planen mot diskriminering och kränkande
behandling sker med vårdnadshavare på föräldramöte,
utvecklingssamtal och i den dagliga dialogen.
Ansvar:
Arbetslag, avdelningsansvariga, arbetsplatsledare.
Förskolechefen är ytterst ansvarig.
När insatserna ska genomföras:
Insatserna genomförs i det dagliga arbetet. Om något uppmärksammas i
verksamheten ska åtgärder sättas in direkt.
Upptäcka, utreda, åtgärda
Det åtgärdande arbetet handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts
för trakasserier eller kränkande behandling.
Att upptäcka:





Vi ska vara där barnen är och vara lyhörda för vad barnen
uttrycker. Det finns olika tecken vi ska vara vaksamma på som
kan tyda på att barnet blivit kränkt eller trakasserad. Några av
dessa kan vara att barnet blir oroligare, ledsnare, mer
aggressivt och tillbakadraget, inte vill gå till förskolan, får
kroppsliga symtom som ont i magen, är hänvisad till en enda
roll i gruppen, inte får vara med och leka regelbundet eller får
vara den som duger bara när de andra är borta.
Vi ska uppmärksamma barnens och personalens språkbruk.
Vi ska reflektera systematisk kring värdegrundsfrågor,
bemötande och likabehandling på våra reflektionsmöten
utifrån observationer och dokumentation.
Vi ska observera samtalsklimat.
Vi ska ha dialog med vårdnadshavare.
Att utreda – åtgärda – följa upp
Förskolans personal måste agera så snart någon anställd får kännedom
om att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller också om vårdnadshavare berättar
något till personalen som deras barn har upplevt som kränkande på
förskolan. Personalen måste skyndsamt utreda vad som har hänt och
vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Utredningen ska alltid dokumenteras. Som stöd för utredningen finns
en blankett ”Dokumentation för utredning av kränkande behandling,
Sida 9 (11)
diskriminering eller trakasserier” (i katalogen ”Anvisningar, mallar
och listor”).
Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen som gör
eventuella kompletteringar, ser till att föreslagna åtgärder vidtas
skyndsamt och att ärendet utan dröjsmål anmäls till
stadsdelsnämnden. Dokumentationen ska diarieföras vid
förvaltningen. En kopia kan lämpligen sparas och låsas in på
förskolan.
Det ska göras en professionell bedömning. Om händelsen har varit av
mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I
komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående.
Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder som måste
vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra.
En tid efter det att förskolan prövat de föreslagna återgärderna ska de
följas upp. Även uppföljningen dokumenteras på blanketten.
Om förskolan har fått en anmälan från Skolinspektionen eller BEO är
det förvaltningen som handlägger ärendet tillsammans med berörd
förskolechef.
Anmälan till socialtjänst hanteras enligt andra rutiner, som framgår i
krispärmen (flik 6), ”Oro för att barn far illa”.
Akut situation – Rutiner och dokumentation









Den första åtgärden är att få kränkningarna att upphöra samt
att förhindra att de fortsätter.
Ansvarig pedagog samtalar med den/de kränkta för att ta reda
på vad som hänt.
Ansvarig pedagog samtalar med det/de barn som kränkt.
Beskriv hur de kränkta upplever det och markera att beteendet
inte accepteras. Samtala också med de andra barnen som varit
inblandade.
Utredningen bör vara allsidigt belysande angående vad som
inträffat och omfatta både den/de som kan ha eller har utövat
kränkningen och den som blivit utsatt.
Ansvarig pedagog informerar berörda vårdnadshavare om vad
som hänt.
Ansvarig pedagog informerar arbetslaget om den uppkomna
situationen och dokumenterar händelseutvecklingen.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om
händelseutvecklingen.
Vid behov upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av
chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå som resurs.
Ansvarig pedagog har samtal med de inblandade för att
kontrollera om kränkningarna upphört.
Sida 10 (11)


Ansvarig pedagog informerar förskolechef om utvecklingen.
Eventuell uppföljning med specialpedagog/stödenhet.
Alla medarbetare har anmälningsplikt till Socialtjänsten om vi
misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller
mentala hälsa.
Ansvarsfördelning - anmälningsplikt
Förskolechef
Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för
kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.
Förskolechefen ansvarar för att en plan mot diskriminering och
kränkande behandling för varje förskola upprättas och följs upp varje
år. Om en personal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn
är det förskolechefen som har ansvar för att det genomförs en
utredning av händelsen. Händelsen ska även anmälas till
avdelningschef på Stadsdelsförvaltningen/ Förskoleavdelningen.
Personal
All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga
och dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerad/trakasserat och
föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling/diskriminering är denne skyldig att anmäla
händelsen till förskolechefen.
Avdelningschef
Avdelningschef är skyldig att utreda anmälan (underlag från
förskolan) och i förekommande fall skyndsamt vidta åtgärder och se
till att händelsen anmäls till stadsdelsnämnden.
Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet
Barn



Personalen använder sig av olika metoder/arbetssätt för att ge
barnen möjlighet att vara delaktiga och medverka i
likabehandlingsarbetet. Barn får berätta i samtal, enskilt och i
grupp om hur de upplever miljön och sin vardag på förskolan.
Personal gör observationer och reflekterar kring pedagogisk
dokumentation med barn.
Vi pratar med barnen om likabehandling och alla barns
rättigheter på samlingar, under olika projekt eller
temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens
frågor, berättelser och samspel.
Barns delaktighet skapas även genom att medarbetare fångar
upp vilka kopplingar barnen själva gör kring dessa frågor i sin
Sida 11 (11)
vardag på förskolan, till exempel genom reflektioner och
intervjuer.
Vårdnadshavare





Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mot
diskriminering och kränkande behandling genom den dagliga
kontakten med förskolepersonal där barnens trivsel på
förskolan står i fokus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.
Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid olika typer av
föräldramöten och är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlor.
Årets plan läggs ut på förskolans hemsida i ”Jämför Service”.
Vårdnadshavare får även direkt information om planen mot
diskriminering och kränkande behandling i samband med
inskolning och på föräldramöten.
På Sofia förskolor har vi ett föräldraråd med representanter
från varje förskola. Dessa sitter i råden läsårsvis och träffas två
gånger per termin tillsammans med förskolechef och en
representant från varje berörd förskola.
Personal




Alla pedagoger är delaktiga i kartläggning och upprättandet av
planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet hålls levande genom diskussioner och
reflektioner i arbetslagen utifrån observationer, intervjuer,
utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation.
Exempel på forum för delaktighet och information kring
likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, reflektionsmöte
m.m. Information ges även av förskolechef till nya
medarbetare vid anställningen.
Varje arbetslag integrerar planen mot diskriminering och
kränkande behandling i den egna arbetsplanen och följer
kontinuerligt upp de särskilda målsättningar som är aktuella på
den egna förskolan.
Kommunikation
Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns på
förskolans hemsida på Jämför Service/ Stockholms stad. Planen ska
spridas i möten med barnen och personalen och på föräldramöten.
Den finns anslagen på alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna
har tillgång till den. På föräldramöte/föräldraråd har vårdnadshavarna
möjlighet att komma med synpunkter och diskutera planen.