länk till fulltext

GEMENSAMMA REMISSRIKTLINJER TILL BARNSJUKVÅRDEN I
KALMAR LÄN FÖR NÅGRA VANLIGA BARNDIAGNOSER
ASTMA
Allmänt: astma/allergipatienter utgör sannolikt majoriteten av remissflödet. En del remisser
kan undvikas om erfaren kollega el astmasköterska konsulteras. Vid tveksamhet kan pat
ventileras med barnläkare.
I vissa fall framgår av remissen att enbart sköterskebesök för pricktest önskas – ett billigare
och enklare alternativ om patienten bor långt bort är då blodprov för IgE-screening och v b
specifika IgE-ak
Således finns ett stort behov av kontinuerlig utbildning av primärvården t ex vartannat år.
Förekomsten av team inom primärvården med allergisköterska höjer kvaliteten avsevärt.
Utmärkt information ang utredning / behandling etc finns på www. barnallergisektionen.se
titta på stencillistan
Remissindikation:

Förskolebarn med 3 eller flera obstruktiva episoder eller 1 om i kombination med
annan atopimarkör tex eksem eller födoämnesallergi

Skolbarn som kräver > 400 g inhalationssteroider/ dygn som underhåll, har
terapisvikt (tex täta akutbesök) eller uppvisar dålig compliance

Multiallergiska barn med både astma/ allergisk rhinokonjunktivit/
eksem/födoämnesallergi

Alla barn som haft svåra astmaanfall med hypoxi och påverkat allmäntillstånd

Oklar långdragen hosta (>2 mån)

Diffusa andningsbesvär/ oklar diagnos

Patologisk spirometri trots adekvat behandling

Ställningstagande till hyposensibilisering
På remissenskall finnas uppgifter om hereditet, symtomdebut, allergen i hemmiljön, insatt
behandling och svar på denna. Genomförda labtester + resultat på ev spirometri
Av stort värde är om patienten har med sig besvarat allergiformulär
Barn som bör följas vid barn/ungdomsklinik:

Förskolebarn med profylaxkrävande astma

Instabil astma

Irreversibel lungfunktionsnedsättning

Astmabarn med misstänkt tillväxthämning

Svårt multiallergiska barn ex födoämnesallergi, astma, allergisk rhinit etc.

Barn som haft livshotande astmaanfall
Björn Eriksson, öl, Västervik
ATOPISKT EKSEM
Remissindikationer:

Spädbarnseksem

Misstanke på födoämnesallergikomponent (ses främst hos spädbarn – sällan i
skolåldern)
 Terapiresistens / återkommande sekundärinfektion
Påremissen skall finnas uppgifter om hereditet, symtomdebut, insatt behandling och svar
på denna. Dessutom uppgifter om compliance och ev
andra atopisymtom tex astma, födoämnesallergi.
Av stort värde är om patienten har med sig besvarat allergiformulär
Björn Eriksson, öl, Västervik
BUKSMÄRTA HOS BARN:
Akut buksmärta:
Dvs buksmärtor som kommit plötsligt med påverkat barn, intervallsmärtor, tydligt bukstatus
där man kan misstänka diagnoser som appendicit, invagination, ileus, inklämda ljumskbråck,
testistorsion, pylorusstenos
Kom ihåg att nydebuterad diabetes med ketoacidos och basal pneumoni kan presentera sig
som buksmärta.
Dessa barn ska remitteras akut med kontakt per telefon med mottagande barnläkare/kirurg.
Återkommande/långvarig buksmärta
Vårdnivå/remiss
Vårdcentral
 Okomplicerad födoämnesallergi
 Laktosintolerans
 Gastrointestinala infektioner
 Förstoppning
 Spädbarnskolik vid klara fall, dvs normal tillväxt och typisk anamnes
 Funktionell buksmärta, dvs återkommande buksmärtor, vanligast i skolåldern, i mer än
3 månader och som påverkar daglig aktivitet.
Överväg remiss till barnklinik vid:
Sjukhistoria(eller provsvar) som leder till misstanke om somatisk sjukdom. Celiaki,
inflammatorisk tarmsjukdom, ulcus, svårare födoämnesallergi, sjukdom i lever, galla,
pankreas, njure dvs:









Avvikande tillväxtkurva
Nedsatt allmäntillstånd
Nattliga smärtor
Mycket kräkningar eller betydande dyspepsi
Blod/slem i avföringen, blodiga kräkningar, återkommande diarreer
Atypiska buksmärtor-smärtor längre bort från naveln, utstrålning uppåt bröstkorg eller
nedåt, bakåt ryggen.
Svår förstoppning
Återkommande feber
Artralgi – artrit
men även:
 Barn yngre än 2 år med undantag för kolik
 Mycket stark oro hos barn eller föräldrar
 Allmänna åtgärder hjälper inte, dvs standardprover normala, barnet växer och ger
inget sjukt intryck men får ingen effekt av enkla stöd och råd
 Funktionell buksmärta med stora sociala svårigheter och mycket smärta
Överväg remiss till BUP vid:
misstanke på ångest/depression (där buksmärtor eller huvudvärk kan vara ett delsymtom)
Låt anamnesen styra inriktningen på utredningen! Buksmärtor är vanligt förekommande hos
alla barn och beror sällan på en behandlingskrävandesjukdom. Det är lätt hänt att alla barn
med magont får gå igenom många och långa utredningar. Därför är det viktigt att hitta
varningsflaggorna som ska leda till vidare utredning eller remiss.
Det är aldrig fel att ringa till barnkliniken och diskutera hur man ska handlägga,
utredda eller vidareremittera!
Remissinnehåll:
Anamnes, anledning till misstanke om somatisk sjukdom
 Noggrann smärtanamnes inkl utlösande faktorer
 Avföringsvanor, kräkningar, matvanor, aptit,
 Andra sjukdomar/symtom, hereditet, epidemiologi
 Uppgifter om tillväxt mycket viktigt! (bif. tillväxtkurva om möjligt)
 Vid misstänkt funktionell buksmärta; skolanamnes, familjesituation, beskrivning av
sociala konsekvenser av smärtan
Statusfynd som talar för somatisk sjukdom
 Noggrant bukstatus med lätt flekterade ben
 Inspektera analområdet och rektalpalpera om relevant
 Cor/pulm, MoS, lgl, öron, hud etc
 Generellt är det viktigt att försöka hålla situationen lugn och att klä av barnet för ett
bra status!
Laboratorieutredning
 Blodstatus, CRP, SR, elektrolyter inkl krea, U-sticka/odl, glutenserologi
(Glutenserologi är transglutaminas-IgA och om <3 år också gliadin-IgA).
 ev B-glukos, faecesodl/cystor och maskägg, calprotectin, F-Hb
Allergiutredning
 Elimination- provokationstest, ff.a. komjölk (aldrig glutenfri diet innan
tarmbiopsi!)
 I andra hand pricktest födoämnen, RAST födoämnen
Radiologi
 Bif ev svar på undersökningar om ex U-ljud buk/njurar/buköversikt gjorts
Prövade behandlingar
 mediciner
 råd/förhållningsregler
Exempel på differentialdiagnoser
Buksmärta med epigastralgier
 Gastroesofagal reflux sjukdom (hiatusbråck är ovanligt)




Ulcus eller HP gastrit
Celiaki
Mb Crohn
Kronisk pancreatit
Buksmärta med ändrade avföringsvanor
 Laktosintolerens (förekommer knappast före skolåldern)
 Komjölksallergi före 2 års ålder
 Inflammatorisk tarmsjukdom
 Tarminfektioner (Giardia, klostridier, yersinia m fl)
 Förstoppning med paradoxal diarré
 Farmaka. ex antibiotika som gett störd tarmflora
 Celiaki
Buksmärta med tillväxthämning
 Celiaki
 Inflammatorisk tarmsjukdom
 Komjölksallergi före 2 års ålder
 Cystisk fibros
Jan-Åke Hammersjö, öl, Västervik
Peter Baeck, ST-läk , Kalmar
ENURES:
Remiss urininkontinens och sängvätning
Vid remiss till barnkliniken för hjälp med behandling av barn med urininkontinens eller
sängvätning önskar vi att remissen innehåller svar på följande frågor:

Kissar barnet på sig på dagarna och i så fall hur ofta?

Finns tecken på svårigheter att tömma blåsan? Måste barnet krysta eller trycka på
nedre delen av buken för att komma igång med blåstömningen? Är miktionen
uppstyckad?

Har barnet också förstoppning eller avföringsläckage?

Fortsätter barnet leka trots urin i kläderna?

Kissar barnet på sig på natten? Hur ofta inträffar sängvätningen?

Vad har hittills gjorts för att komma tillrätta med urininkontinensen och
sängvätningen?

För Barnkliniken Kalmar gäller dessutom följande:
För barn med enbart sängvätning önskar vi att behandlingsförsök med trådlöst larm
och Minirin prövats innan remiss skickas till barnkliniken!
Jonas Falås, öl, Kalmar
OBSTIPATION:
Vid remiss till barnkliniken för hjälp med behandling av barn med förstoppning önskar vi att
remissen innehåller svar på följande frågor:

När började förstoppningen?

Hur ofta bajsar barnet?

Har barnet avföringsläckage och i så fall hur ofta?

Har barnet också urinläckage dagtid och i så fall hur ofta?

Vilka försök har hittills gjorts för att komma tillrätta med barnets förstoppning?
Jonas Falås, öl, Kalmar
ÖVERVIKT:
Remisskriterier för överviktsteamet
0-3 år (handläggs av BVC)
Om vikten ligger mer än 2 SD över längden görs en noggrann kostgenomgång av
BVC-sköterska.
3-7 år
BMI _30 ålderskorrigerad, (se BMI-kurva) eller tidigare vid snabb acceleration
av vikten.
* I första hand ger BVC-sköterskan/skolsköterskan själv information med hjälp av material
från överviktsteamet.
* Om en eller bägge föräldrarna har ett BMI_30 kan familjen remitteras till
överviktsteamet på Barn- och ungdomskliniken.
7-18 år
Remiss vid ålderskorrigerad BMI_30, (se BMI-kurva).
Remiss om BMI 25-30 (ålderskorrigerad) och om pat. har något av nedanstående
- Blodtryck >130/90
- BMI hos en eller bägge föräldrarna >30
- S-kolesterol
- Ärftlighet för hjärt- kärlsjukdomar och diabetes.
Beräkning av BMI (Body Mass Index)
Vikten i kilo delat med längden i kvadrat
Göran Lundström, öl, Kalmar
Carl-Eric Andersson, öl, Västervik