Marknadsekonomi

(1) Ekonomi betyder ”Hushållning” Kallas också den mörka vetenskapen.
(2) Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud.
(3) Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud.
(4) a) Marknadshushållning: Det som behövs produceras, folk får vad de vill ha.
Folk konsumerar ”fel” saker. Bättre för producenter att producera lyxgrejer
till rika än livsnödvändigheter till fattiga. Konstlad efterfrågan., Onödiga
varor, Kartellrisk.
Planhushållning: Enkelt, Folk får det som är absolut nödvändigt, man försöker
att hålla priser acceptabla, minskad segregation, Överskott och brist, pris och
kvalitet kan variera, produktionspress, svårt att veta vad folk vill ha, och hur
mycket folk behöver.
b) Marknadsekonomi: Företagarna blir tvungna att veta de bästa sätten att
producera för att maximera vinst, producenter som inte lever upp till
förväntningarna blir utkonkurrerade, småskalig tillverkning missgynnas.
Planhushållning: Effektiv produktion = billigt, lägre arbetslöshet, långsam
utveckling, marknaden pressar inte fram utveckling. Bristande flexibilitet; om de
producerar dåligt blir det svält. Om en produktion lamslås finns ingen ersättning.
Avsaknad av konkurrens missgynnar kvalitet.
c)Marknadsekonomi: Producenten kan producera åt sig själv, automatreglering,
osynliga handen, kan slå ojämnt, Varierande brist på arbetskraft/arbetslöshet,
labila priser – Labila löner.
(5) Planekonomier tenderar att leda till diktatur och förfall.
(6) Hushåll, företag, kreditinstitut, offentlig sektor. Bc) Pilar går överallt, allt är i
cirkulation. (ingen pil från offentlig sek. till kredit.)
(7) a) BNP betyder Bruttonationalprodukt, och är värdet av alla producerade
varor och tjänster i ett land.
b) Västvärlden vill räkna BNP och BNP/capita, öst ville räkna procentuell
uppgång i BNP, då det gynnade dem som hade ett lågt utgångsläge.
c) BNP mäter rikedom bristfälligt, då det egentligen inte är ett mått på rikedom,
utan ett mått på en indikator av välbestånd.
(8)
Prisbildningsteori:
Ju högre pris desto mindre efterfrågad mängd.
Ju lägre pris desto större efterfrågad mängd
Koordinatsystem: Y-axel: Pris, X-axel: Mängd, Kurva: Efterfrågan, y=-x om
efterfrågan är oförändrad.
(9)
Ju högre pris, desto större utbjuden mängd, och vice versa.
Koordinatsystem: Y-axel: Pris, X-axel: Mängd, Kurva: Utbud, y=x.
Pris
Efterfrågan
Utbud
Pris
Om priset höjs över jämviktspriset ökar utbud, men efterfrågan sjunker, då
sjunker priset tillbaka till jämviktspriset.
Om priset sänks under jämviktspriset vill inte lika många producera produkten,
den blir ovanlig, och dyrare, tills den når jämviktspris.
(10)
Mjölk: stor förändring i priset betyder inte stor ändring i efterfrågan, låg
priselasticitet.
Bostäder: Liten förändring i priset kan ändå betyda mycket pengar, och därför
hög priselasticitet.
Priselasticitet: Den procentuella förändringen av efterfrågad mängd/Procentuella
förändringen av priset
Procentuella förändringen av priset: Medelvärdet av procentsatsen av höjningen
från lägsta till högsta pris och minskningen från högsta till lägsta pris.
Samma gäller mängd
En faktor till priselasticitet.
(11)
”Nyttiga” varor= lägre priselasticitet.
Varans andel av hushållets budget
Förekomsten av substitutvaror.
Efterfrågan:
Priselasticitet högre än 1
Priselasticitet mindre än 1
Hushållets totalutgift vid
Prishöjning
Efterfrågan minskar
Efterfrågan ökar, här vill man lägga skatter
eftersom folk köper mycket ändå.
Hushållets totalutgift vid
Prissänkning
Efterfrågan ökar
Efterfrågan minskar.
(12-13)
Inkomstelasticitet= procentuella förändringen av efterfrågad
mängd/Procentuella förändringen av inkomst.
Efterfrågor:
P
Mjölk
Mängd
Eftersom man behöver mjölk köper man inte så mycket mindre för att priset går
upp, mängden påverkas mindre av priset. Efterfrågan kvarstår.
P
Mängd
Folk köper mycket mindre om priset går upp.
P
Mängd
Folk köper mest vid en viss inkomst. Tex, ju rikare man var, desto mer gryn
kunde man köpa, men efter ett tag kunde man köpa annat istället.
Ofta billigaste varan i ett sortiment.
Inkomsthöjning
P
E
Nytt jämviktsläge
Gammalt jämviktsläge
Mängd
Höjd efterfrågan = högre pris och högre omsatt mängd.
Beror på: Ökad disponibel inkomst, tex löneökning, Sänkning av
komplementvarans pris, höjning av substitutvarans pris, ändrade preferenser, tex
mode.
Inkomstsänkning, åt andra hållet.
P
Gammalt jämviktsläge
Nytt jämviktsläge (nytt pris)
Mängd
Förbättrade produktionsförutsättningar, Billigare produktion = mer av varan,
lägre pris.
Försämrade förutsättningar, dyrare produktion = motsatt rörelse.
P
Nytt läge
Gammalt läge
Lönehöjning som leder till dyrare produktion
Varje krona är värd mindre av varan = inflation
(16)
Total kostnad: Vad det kostar att producera ett antal varor.
Rörlig kostnad: Total kostnad – Fast kostnad
Fast kostnad: Vad det kostar att hålla produktion öppen utan att producera
någonting.
Total styckekostnad: Total kostnad/Antalet varor
Rörlig styckekostnad: Rörlig kostnad/Antalet varor.
Gränskostnad: Hur mycket mer det kostar för varje extra vara som produceras.
(Inte linjär)
Gränsintäkt: Ökningen av de totala intäkterna som sker om man säljer ytterligare
en vara.
(17)
(20)
Monopolformer:
Renodlat monopol
Rättsligt monopol, patent
Finansiellt monopol (staten tycker att det ska vara skatt på tex. spel, sprit, tobak)
Vad menas?
Tekniskt monopol, tex. Vatten, el, tele.
(21,22,23)
Vissa producenter vill minska konkurrensen för egen del.
Trust (värst) flera producenter juridiskt bundna under en ledning.
Kartell (Flera producenter enas, men är juridiskt åtskilda), tillåtet under vissa
förutsättningar, dock ej anbudskartell. (Andersson o Petterson o Lundström
bestämmer sig för att lägga var sitt acceptabelt bud på var sin grej.)
Leveransvägran, Överenskommelse om gemensam prissättning,
Prisdiskriminering, : Bruttopriser, Producenten försöker bestämma detaljpriset,
förbjudet.
Legala varianter: Cirkapriser
Konkurrensverket är en statlig myndighet.
Konkurrenslagarna i Stort: Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag
förbjudna. Dominerande företag får inte missbruka sin hållning. Brott bestraffas
med höga böter/skadestånd (EU vill ha skarpare straff).
(24-
Nationalprodukt
Utbud
Lika stor som:
Investeringar
Nationalinkomst
Efterfrågan
Sparande
Om S=I, så är U=E
Sparande och investeringar äger rum på olika håll
Om konsumtionen ökar, ökar företagen sin investering, så att man ska kunna
producera mer i framtiden. Därför minskar Utbudet, och efterfrågeöverskottet
blir ännu större.
Om möjligt tar företagen av lagren för att täcka utbudsunderskottet.
Om lager inte finns, eller är otillräckliga, ökas priset, då det är ett sätt att ”öka
utbudet”, prismässigt. Om folk kan köpa för en viss summa, och det inte finns så
mycket varor för att täcka detta, så kan man öka priset, så att allt sammanfaller
(dålig formulering?) Till slut är S=I, dvs, jämvikt har uppnåtts på bekostnad av
penningvärdet.
Om man istället får företagen att producera mera, får efterfrågeöverskottet
positiva effekter.
Efterfrågeöverskottet hotar penningvärdet endast då alla tillgängliga resurser
används.
INFLATION:
Pengavärdeförändring.
Brist råder på varor i lager, arbetskraft och andra produktionsresurser. Den
ökade efterfrågan kan inte motverkas av varken lagerminskning eller
produktionsökningar. Inflationstendenser är vanliga vid högkonjunkturer.
Efterfrågan på konsumtionsvaror ökar, företag lockas till att investera, dubbelt
tryck på produktionsresurser (varför dubbelt?). Priserna stiger, arbetskraften
kräver högre lön=>högre produktionskostnader=> ännu högre priser, osv…
Inflation.
Inflation tenderar att förstärka sig själv.
EFTERFRÅGEUNDERSKOTT:
Vad händer om sparandet blir för stort?
Efterfrågan för konsumtion är mindre än utbudet, Efterfrågeskott, eller
deflationsgap.
Lagren ökar, ofrivillig investering, jämvikt kan möjligtvis återställas. Bromsar
lagerökningen genom att öka efterfrågan genom att sänka priset. Allmänt
prisfall.
Deflation.
Värdet på varorna har i och med prisfallet sjunkit till att motsvara efterfrågan.
Jämvikt återställd.
Om företagen betraktar nedgången i efterfrågan som mer långvarig, upphör en
del produktion, vissa företag kanske läggs ned => Arbetslöshet.
Försämrad köpkraft bland arbetslösa (och folk som arbetar i riskzonen för att
avskedas) => Ännu mindre efterfrågan. Allt detta leder till att företagen inte vill
investera lika mycket. Ännu mer arbetslöshet.
Depression.
Depression tenderar, precis som inflation, att förvärra sig själv.
DEN OFFENTLIGA SEKTORN
I många länder, däribland Sverige, är den offentliga verksamheten mycket
omfattande.
Den offentliga verksamheten ökas: Ökad efterfrågan på arbetskraft och
produktionsresurser.
Den offentliga verksamheten inskränks: Minskad efterfrågan på detsamma.
Ökade skatter: minskade disponibla inkomster => minskad efterfrågan.
Minskade skatter, tvärt om.
Dessa är finanspolitiska åtgärder.
Ökade skatter och minskad offentlig verksamhet vid efterfrågeöverskott
Minskade skatter och minskad offentlig verksamhet vid efterfrågeunderskott.
Vid efterfrågeöverskott bör enligt detta synsätt statens budget överbalanseras,
dvs att driftbudgetens inkomster är större än utgifterna.
Vid efterfrågeunderskott bör statens budget underbalanseras, dvs att
driftbudgetens utgifter inte behöver täckas av inkomsterna.
Den ekonomiska auktoritet som framför allt förordnat detta synsätt är John
Keynes. Socialdemokratiska och vänsterliberala partier gillar detta.
Svårigheter: Politiskt impopulära beslut vid högkonjunktur/efterfrågeöverskott.
Mycket svårt att bekämpa arbetslöshet vid Stagflation, Effektiviteten har
begränsats av ett allt större utlandsberoende. Principiella invändningar höjs från
socialistiska anhängare av planekonomi samt traditionella borgerliga kretsar.
Genom förändring av riksbankens styrränta (diskonto, marginalränta, reporänta,
mm) kan räntan hos bankerna påverkas. Höjd riksbanksränta medför ofta höjda
bankräntor vilket leder till dämpade investeringar, ökat sparande, minskad
efterfrågan.
Sänkta räntor leder till ökade investeringar, minskad sparande, ökad efterfrågan.
Farliga bieffekter är kraftigt ökande av hyror och andra boendekostnader vid
höjd ränta, och vid minskad, utflöde av utländsk valuta ur landet.
Även s.k. operationer i öppna marknaden kan användas för att både påverka
penningmängd och räntenivå, vilket i sin tur påverkar efterfrågan.
Åtgärder som påverkar bankernas utlåningsförmåga på detta sätt brukar kallas
penningpolitiska.
Finanspolitiska åtgärder ger bättre effekt, men är tidsödande och omständliga att
genomföra.
Penningpolitiska åtgärder ger begränsad effekt, men kan kvickt genomföras och
modereras.
Om finanspolitiska åtgärder inte är till förfogande, måste penningpolitiska
åtgärder vara drastiska för att någon effekt skall åstadkommas.
EXPORT/IMPORT
Efterfrågeunderskott på grund av minskad export kan avhjälpas med ökning av
Offentlig verksamhet eller investeringar, men måste i slutändan lösas med hjälp
av återigen ökad export.
Efterfrågeöverskott kan mötas med ökad import, men måste i slutändan mötas
inom landet med antingen penning eller finanspolitik.
(39) Accelerationsprincipen
Om investeringen ligger på 10%, tex man köper en nu ugn varje år, för att en går
sönder, så ändras inte investeringen om efterfrågan är oförändrad. Om
efterfrågan ökar med 10% behövs en ytterligare ugn för att klara av allt, dvs man
köper en ugn extra + den som ersätter den som gått sönder. Investering ökar med
100%!
Om sedan efterfrågan ligger still, behövs inga extra ugnar, och det enda som
behöver köpas är en ersättningsugn. Alltså blir investeringen bara 50% av vad
den var året innan.
Om efterfrågan minskar med 10% så köper man helt enkelt inte in någon
ersättningsugn, och investeringen försvinner, dvs –100%.
(40) Multiplikatoreffekten: Eftersom pengarna som används vid en investering
sedan används av den som gjort jobbet i investeringen – det personen sparat, tills
pengarna helt är sparade, kommer pengarna ha betalat för mer än sitt eget värde,
sparbenägenheten^-1xPengarnas värde.
(41) Operationer i öppna marknaden:
Obligation: Värdepapper med fastställd ränta, i procent av ursprungsvärdet.
Riksbanken säljer obligationer => Banker och folk köper obligationer och priset
sänks på obligationerna => Bankernas ökade investering leder till mindre
produktion, dvs, de kan inte låna ut lika mycket, detsamma gäller folket, ökat
sparande i obligationer leder till minskad efterfrågan, den verkliga
obligationsräntan sänks, priset ökar tex till 110% då är 5% av ursprungspriset
mindre än 5% av det nya priset. => Efterfrågeminskning.
RB köper obligationer och höjer priset så att folk och banker säljer. Då får alla
mer pengar över och bankerna kan låna ut mer, så att efterfrågan ökar.
Alltså säljer RB obligationer vid inflation, och säljer vid deflation.
(42+43)
Försök att minska arbetslöshet leder till ökad inflation och vice versa.
Phillipskurva:
Inflation
Arbetslöshet
Om man är klumpig kan både arbetslöshet och inflation öka, då blir det
stagflation. Då flyttar sig kurvan upp åt höger.
UTRIKESHANDEL
I stor utsträckning är utrikeshandel en fråga om arbetsfördelning.
Två av de viktigaste orsakerna till detta är:
Produktionsfaktorernas ojämna fördelning
Naturtillgångar: Åkerjord, malmer, skog, mm.
Realkapital, maskiner, saker som behövs för produktionen, men inte förbrukas
vi den.
Arbetskraft, Bestäms av demografiska faktorer.
Tekniskt kunnande/Knowhow: Tillgång på forskare och dylikt, samt
grundutbildning.
Fördelen att producera i stora serier. Vad göra om den inhemska kundkretsen är
för liten? Exportera eller sluta producera!
Olika länder är mer eller mindre beroende av utrikeshandel, några av de faktorer
som påverkar utrikeshandelns omfattning är:
Landets storlek, litet land tenderar att leda till större utrikeshandel, när
naturtillgångarna är ensidiga, och för få att sälja till, liten hemmakundkrets.
Landets levnadsstandard: Ju högre levnadsstandard, desto större
utrikeshandel, då folk efterfrågar varor som inte finns i landet.
Kapital- och kreditförbindelser, Ju fler kapitalförbindelser mellan två länder,
desto större handel, ex: England betalade sina kolonier med krediter i engelska
banker, så att de måste köpa i England för att kunna tillgodogöra sig pengarna.
Politisk och militär samverkan, Stort samröre mellan länderna = större handel,
tex USA+ deras allierade. Man vill inte sälja bra saker till potentiella fiender,
och man vill inte heller bli beroende av dem.
Strävan efter autarki, dvs självförsörjning, leder till mindre utrikeshandel. Ex:
Kina, Sovjet.
Det ekonomiska samarbetet: mellan länderna kan gälla merparten av världen,
tex WTO, FN, eller mindre områden, som världsdelar, tex EU, NAFTA.
Samarbetet kan inskränka sig till en viss samordning av tullar och/eller valutor,
tex WTO, OECD, eller långtgående integration, tex EU.
Terms of Trade: Bytesförhållande, jämförelse mellan exportprisets utveckling
och importprisets dito.