Trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan
Uppdaterad och reviderad augusti 2016
Värdegrundsfrågor/Likabehandling/Mobbing och kränkande behandling
– hur gör vi?
1
Innehåll
Innehåll ....................................................................................................................................... 2
Ur FN: s Barnkonvention ........................................................................................................... 3
Vision: ........................................................................................................................................ 3
Definition av begrepp ............................................................................................................. 4
Diskriminering ....................................................................................................................... 4
Trakasserier och kränkande behandling: ................................................................................ 5
Uppföljning av åtgärder 2015-2016 ........................................................................................... 6
Förebyggande arbete, översikt ................................................................................................... 6
Mål ......................................................................................................................................... 8
Situationer som kan uppstå: ................................................................................................... 8
Barn – Barn ........................................................................................................................ 8
Vuxen‐Barn ........................................................................................................................ 9
Vuxen‐Vuxen ..................................................................................................................... 9
Barnens delaktighet ................................................................................................................ 9
Vårdnadshavarnas delaktighet ................................................................................................ 9
Personalens delaktighet ........................................................................................................ 10
Följande områden behöver utvecklas och arbetas med under läsåret 2016-2017: ................... 10
Ansvarsfördelning: ................................................................................................................... 10
Rutiner: ..................................................................................................................................... 11
Uppföljning & Utvärdering av rutiner ..................................................................................... 11
2
Ur FN: s Barnkonvention
Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.
Alla barn har rätt att tro på vilken gud de vill, eller ingen alls.
Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att
delta i samhället på lika villkor.
Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.
Vision:
Vi på Söderköpings Waldorfskola tar avstånd från alla former av kränkande behandling.
Arbetet med att alla elever ska känna sig sedda och trygga ska genomsyra allt vi gör. I
klassrummet, på rasten, vid lunchen ska vi hela tiden arbeta för att vår skola ska vara en plats
som man vill vara på, det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna prestera sitt bästa.
Alla medarbetare har ett stort ansvar i att vara förebilder, att gripa in när något händer, att slå
larm om man misstänker att någon elev är ledsen eller utsatt.
Alla elever och barn är VÅRA elever och barn!
Ingen ska få sin värdighet kränkt p.g.a.

etnisk tillhörighet

religion eller annan trosuppfattning

sexuell läggning

funktionshinder

kön eller könsöverskridande identitet
Mål:
Alla former av kränkande behandling och mobbing ska

förebyggas

upptäckas

utredas

åtgärdas
3
Information:
All personal, elever, barn och föräldrar informeras om lagstiftning, skolans policy, skolans
likabehandlingsplan och ordningsregler vid första föräldramötet på höstterminen.
Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida. För att göra innehållet mer
lättillgängligt för eleverna upprättas en förenklad version av likabehandlingsplanen för arbete
i klassrummen. Alla klasser arbetar med likabehandlingsplanen och klassregler under
höstterminen och dess innehåll tas upp på klasstimmar, aktivitetsdagar etc.
På förskolan tas likabehandlingsplanen upp på föräldramöten och med barnen på ett lämpligt
sätt utifrån ålder och mognad.
Om elev, vårdnadshavare eller annan vill anmäla kränkande behandling eller mobbing görs
detta till klasslärare/rektor/skolsköterska.
Söderköpings Waldorfskolas arbete med värdegrundsfrågor/likabehandling baseras på
Skollagen (2010:800) Kapitel 5 om Trygghet och studiero samt Kapitel 6 Åtgärder mot
kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet regleras från 1 januari 2009 av två lagar; diskrimineringslagen och
skollagen. Skolans fokus är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a
kap. 85§ skollagen).
Planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket
Söderköpings Waldorfskola valt att göra.
Definition av begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla som vistas i skolan och
förskolan ska ha samma rättigheter och kunna vistas i verksamheten utan att utsättas för
någon form av kränkande behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när någon, barn eller vuxen, blir särbehandlat eller sämre behandlat än
andra och missgynnandet har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som utför diskrimineringen.
4
I verksamheterna(förskola, skola) är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
bemärkelse.
De diskrimineringsgrunder som regleras i lag är följande:
Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska
eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.
Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller
trosuppfattning.
Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin
fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.
Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även
transsexualism.
Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar kön
eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön. Med könsöverskridande
identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder, smink, smycken som
oftast förknippas med det motsatta könets attribut.
Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell eller är av annan sexuell tillhörighet.
Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d v s sin uppnådda levnadslängd.
Bristande tillgänglighet- med bristande tillgänglighet menas att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga
tillgänglighetsåtgärder för att denna person skall komma i en jämförbar situation med
personer utan denna funktionsnedsättning.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en enskild individ behandlas sämre än andra. Men man
kan också diskriminera genom att behandla alla lika, vilket kallas indirekt diskriminering.
Trakasserier och kränkande behandling:
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett beteende/
uppträdande som kränker någons värdighet.
Trakasserier är ett beteende/ uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte
nödvändigtvis har samband med någon diskrimineringsgrund.
5
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

Fysiska (slag och knuffar, att bitas)

Verbala (hot, svordomar, öknamn)

Psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar)

Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, mms, fotografier och meddelanden på
olika webbcommunities).
Uppföljning av åtgärder 2015-2016

Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har skett under året, den slutgiltiga
versionen ska läggas upp på hemsidan.

Förskolepersonalen har arbetat med frågan på sina egna kollegemöten men också på
arbetsdagar tillsammans med personal från skolan och fritidshemmet.

Arbetet med att kartlägga situationer och miljöer där otrygghet kan uppstå har
påbörjats.

I barngrupperna pågår arbetet med värdegrundsfrågor och likabehandling kontinuerligt
i allt som sker. Att fånga upp barnens idéer och tankar i stunden kan ge fina samtal.

Likabehandling har tagits upp på föräldramöten.
Förebyggande arbete, översikt
Waldorfskolans kursplan ger många möjligheter att prata om och visa på alla människors lika
värde och vikten av att vara en god kamrat. Samlingen där alla deltar syftar till att stärka
gruppens och individernas gemenskap och identitet. I den fria leken kan barnen bearbeta
händelser de upplevt eller fascineras över, pedagogen styr varsamt om leken tar en riktning
som kan bli kränkande eller obehaglig för något barn.
Matstunden är ett tillfälle att samtala om många saker. Pedagogernas uppgift är att fånga upp
det eleverna funderar över och hitta vägar att samtala om saker som kan vara känsliga eller
svåra.
Likabehandlingsarbetet är inte en separat plan i vår förskolas arbete. Den ska genomsyra hela
verksamheten, pedagogiken, förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande
av aktiviteter. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i
6
likabehandlingsarbetet. Planen är ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla
likabehandlingsarbetet. För att systematiskt följa upp det använder vi följande begrepp till vår
hjälp:

Utvärdera

Främja

Kartlägga

Förebygga

åtgärder vid akuta situationer

Ansvarsfördelning

årlig uppföljning
Vi samtalar med barnen om när det hänt något som gjort att de blivit ovänner. Vi lyfter fram
hur det som hänt upplevs för var och en inblandad. Det kan ske på tu man hand men också
tillsammans i barngruppen. Vi använder oss av rollspel, sagor, rim och ramsor Vi arbetar
dagligen om hur man är en bra kompis, och hur man ska vara mot varandra. Detta utifrån
följande begrepp:

Dela med sig

Vänta på sin tur

Hjälpa varandra

Prata istället för att slå

Acceptera att kompisen säger nej.

Lyssna på varandra.

Prata med varandra på ett vänligt sätt
För att upptäcka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling arbetar vi
med MEDVETNA SAMTAL. För att få information om och fånga upp barns upplevelser av
orättvis behandling ska vi lyfta upp händelser och prata kring dem med barnen. Detta kan ske
tillsammans i barngruppen eller med var och en. De små som inte har språk, bekräftar och
benämner de vuxna känslorna som barnet visar när de blivit orättvist behandlad. Detta för att
se och lyfta varje barns behov. Följande frågor hjälper oss i samtalet.

Vad hände?

Hur kände du?
7

Hur tänkte Du?

Hur tror du att din kompis kände sig?

Hur skulle Du vilja att det var?

Hur skulle man kunna göra på annat sätt?
Mål

Vi vuxna är goda förebilder mot barnen, föräldrarna och varandra.

Vi arbetar för att alla ska få ett bra bemötande när de kommer till förskolan, genom att
varje dag hälsa på alla och se varje barn genom att säga deras namn.

Vi arbetar för ett positivt klimat genom att uppmuntra positiva beteenden.

Vi uppmuntrar barnen att våga säga ifrån – stopp!

Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrar. Dagliga samtalet samt
utvecklingssamtalet. Vi lyfter likabehandlingsplanen på våra föräldramöten.

Vi använder vårt styrdokument Förskolans läroplan och Waldorfskolans kursplan som
grund när vi planerar verksamheten.

Vi ser till att vi lyfter likabehandlingsarbetet i det dagliga arbete som ett naturligt
begrepp för att påminna varandra. Ett värdegrundsarbete som ständigt pågar.

Vi ser kontinuerligt över hur vi planerar den yttre och inre miljö så att den gynnar alla
barns utveckling. Vi vuxna år närvarande och delar upp oss bland barnen så vi finns
tillhands.
Situationer som kan uppstå:
All personal har ansvar att omedelbart ingripa om på förskolan får kännedom att det kan
förekomma kränkningar. Det är viktigt att detta tas på allvar när någon, oavsett barn eller
vuxna, visar tecken på att det blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar i någon form.
Barn – Barn
Den personal som uppmärksammat händelsen följer upp det med berörda barn både enskilt
men också tillsammans. Den personalen ansvarar för att berörda föräldrar får information om
händelsen. Personalen ansvarar för att informera sitt arbetslag samt förskolechef om den
uppkomna händelsen. Samma personal ansvarar för att följa upp händelsen med berörda barn
samt deras föräldrar så länge behov kvarstår. Personalen ansvarar för att dokumentera.
Tänk utifrån följande:
8

Uppmärksamma.

Ge stöd till det utsatta barnet.

Samtala med var och en av barnen i en lugn miljö.

Ta reda på vad som hänt med hjälp av HUR‐frågorna.

Agera inte domare, undvik motbeskyllningar.

Visa på att detta beteende inte är acceptabelt.
Vuxen‐Barn
Om en personal upptäcker att det uppstår en situation då en vuxen kränker ett barn ska den
reagera och ta reda på hur personalen tänkte och uppmärksamma barnets reaktion.
Agera utifrån följande:

Var rak och reagera. Våga sätta stopp.

Ta det med den det berör.

Ta det enskilt, aldrig i barngruppen.

Berätta om hur du upplevde situationen.

Informera förskolechefen.
Vuxen‐Vuxen
För att kunna agera som förebild som vuxen handlar det om att bli lyssnad på och bli mött
med respekt för det man säger eller tycker. Det handlar om tonfall och tilltal i mötet med
varandra. Upptäcker något att detta inte sker :
Agera utifrån följande

Våga sätta stopp, allas ansvar.

Ta det med den det berör

Ta det enskilt.

Berätta om hur du upplevde situationen

Informera förskolechefen.
Barnens delaktighet
Vi samtalar med barnen utifrån ålder och mognad.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare får fortlöpande information om situationen i barngrupperna. Varje termin
hålls föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldraföreningen finns öppen för alla som vill
9
delta och samarbetar med kollegiet och styrelsen. Kontinuerligt görs också
enkätundersökningar om hur vårdnadshavarna uppfattar förskolesituationen.
Vårdnadshavare kontaktas om deras barn är inblandade i kränkningsärenden. Observera att
det är skolan som äger ärendet och har utrednings- och åtgärdsskyldighet och måste utreda
och åtgärda även om vårdnadshavare inte samtycker. Det är skolan som gör bedömningarna
och vidtar åtgärder som bygger på dessa.
Personalens delaktighet
All personal i skolan, förskolan och fritidshemmet skall vara väl förtrogen med planen och
har ansvar för att följa denna samt hålla sig uppdaterad. Utvärderingar och kartläggningar
görs kontinuerligt i arbetslagen. I lärarkollegiet och förskolekollegiet sker även fördjupad
utvärdering och uppföljning vid för- och efterarbetsdagar.
Följande områden behöver utvecklas och arbetas med under läsåret 2016-2017:
 Fortsatt kartläggning av vilka situationer och miljöer som kan upplevas som otrygga.

Hur kan vi arbeta mer medvetet med att uppmuntra barnen till att bjuda in varandra i
leken?

Vi behöver förbättra kommunikationen med vårdnadshavare – vara tydligare kring hur
deras barns vistelse på förskolan ser ut en vanlig dag och hur den sociala interaktionen
ser ut.
Ansvarsfördelning:

Rektor ansvarar för att det förebyggande arbetet mot diskriminering, kränkande
behandling och mobbing genomförs, utvärderas och utvecklas.

Rektor ansvarar för att information om lagstiftning och skolans likabehandlingsplan
och policy är känd av alla medarbetare i verksamheten.

Rektor ansvarar för att utreda situationer där lärare/förskollärare kränker elev, där elev
kränker lärare och för situationer där elev kränker elev.

Alla medarbetare på skolan har ett gemensamt ansvar i att skapa en trygg skolmiljö.

Klasslärare och förskollärare informerar vårdnadshavare och arbetar kontinuerligt med
likabehandlingsfrågor. Läraren informerar skoleleverna om skolans
likabehandlingsplan. Förskoleläraren talar med barnen på förskolan om hur man kan
göra när otrygga situationer uppstår, vem de kan prata med etc.
10

Klasslärare kallar till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I klass 8 och 9 även till
ämneslärarsamtal. På förskolan hålls utvecklingssamtal under vårterminen men vid
behov hålls extra möten.

Elever som upptäcker kränkande behandling/mobbing kontaktar någon vuxen på
skolan. Förskolebarnen kan behöva vuxnas hjälp att formulera det de upplever.
Rutiner:

Alla medarbetare är skyldiga att ingripa när man upptäcker en situation som är av
kränkande/mobbande karaktär. Rapport lämnas till klasslärare/ansvarig förskollärare
och rektor om det inträffade.

Vårdnadshavare informeras direkt (skola-fritidshem-förskola) och samtal hålls med de
inblandade (skola-fritidshem). På förskolan tar man beslut om nästa steg i samråd med
vårdnadshavare.

Situationen utreds och uppföljning görs efter 2-3 veckor

Vid behov hålls flera möten med alla inblandade parter.

Utifrån ärendets art görs bedömning om huruvida anmälan till socialtjänsten eller polis
ska göras.

Alla genomförda aktiviteter som rör ärendet dokumenteras.
Uppföljning & Utvärdering av rutiner

Varje ärende följs upp efter ett par veckor. Då sker också en utvärdering av hur arbetet
enligt denna plan fungerat.

Inför sammanställningen i kvalitetsredovisning deltar elever och
lärare/förskollärare/fritidspedagoger med utvärdering av skolans likabehandlingsplan
och hur arbetet fungerat under året. Även vårdnadshavare inbjuds att delta via enkäter
eller via samtal på föräldramöten och/eller utvecklingssamtal.

I skolans kvalitetsredovisning redogörs för hur arbetet med likabehandling genomförts
och vad det har haft för effekter i skolvardagen.
augusti 2016
Rektor Helena Selsfors
11
12