Efter stipendiet: hur blev forskningen?
Page 1 of 3
Startsidan
2007-04-22
Efter stipendiet: hur blev forskningen?
Jesper Lagergren, mottagare av Svensk Kirurgisk Förenings första Stora Forskarstipendium 2004, beskriver
sin forskningsverksamhet efter priset.
Jag är tacksam och hedrad över att ha blivit utsedd till förste mottagare av Svensk Kirurgisk Förenings Stora
Forskarstipendium år 2004. Stipendiet har stimulerat mig till ökad aktivitet som forskare och kirurg inom
esofaguscancerfältet. Jag är även tacksam över inbjudan att här få sammanfatta min verksamhet efter
forskarstipendiet år 2004.
Forskningens innehåll
Min vetenskapliga aktivitet har fokuserat på två områden:
1. klinisk behandling av esofaguscancer
2. orsaker till esofaguscancer och dess förstadier.
En presentation av resultaten av de studier som genomförts kräver ett mer omfattande utrymme, varför jag i
nedanstående endast exemplifierar frågeställningar och områden som studerats.
Klinisk behandling av esofaguscancer
Kurativt syftande kirurgisk behandling av esofaguscancer har ägnats ett flertal större studier. Överlevnad efter
esofaguscancerkirurgi har studerats både med avseende på kort sikt och på lång sikt i Sverige. Inverkan av
neoadjuvant terapi, sjukhusvolym samt kirurgvolym har studerats med avseende på överlevnadsresultat.
Vidare har riskfaktorer för komplikationer efter esofaguscancerkirurgi kartlagts. Postoperativ livskvalitet och
riskfaktorer för nedsatt livskvalitet har utvärderats. Viktutveckling efter esofaguscancerkirurgi har studerats
samt inverkan av jejunalkateter.
När det gäller palliativ behandling har forskningen adresserat hur stentterapin i Sverige fungerar samt hur
stent står sig i förhållande till brachyradioterapi.
I ett stort vårdutvecklingsprojekt, finansierat av Cancerfonden, har vi studerat hur en optimerad vårdkedja för
esofaguscancer kan byggas upp på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna (KS) och hur denna komplexa
vårdkedja framgångsrikt kan samordnas av en koordinatorsjuksköterska, där patientens behov av stöd och
kontakt betonas.
Orsaker till esofaguscancer och dess förstadier
I den forskning som rör orsaker till esofaguscancer har bland annat tumörklassifikationens roll i diagnostiken
analyserats. Bland en rad tänkbara riskfaktorer för esofaguscancer har effekter av psykosociala aspekter och
livsstilsfaktorer som yrkesexponeringar, rökning, alkoholintag, tuggummituggande, åtsittande kläder och BMI
studerats. Andra riskfaktorer som kartlagts är hur antirefluxkirurgi kan påverka förekomsten av
esofaguscancer. Inverkan av infektion med Helicobacter pylori har analyserats. Vi har även studerat
betydelsen av användning av östrogenmedicinering, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) samt
syrareducerande medicinering i relation till risken att utveckla esofaguscancer.
Vetenskapliga artiklar
Efter priset har jag hittills medverkat i 56 vetenskapliga artiklar, varav 48 är publicerade eller accepterade för
publikation i internationella medicinska tidningar och åtta är originalartiklar inskickade för granskning inför
beslut om publikation. Fem utvalda referenser listas nedan.
Avhandlingar
Jag har sedan år 2004 haft förmånen att handleda sju doktorander till disputation:
1. Magnus Nilsson disputerade år 2004 på en avhandling om orsaker till reflux, den viktigaste riskfaktorn
för adenocarcinom i esofagus.
2. Mats Lindblad disputerade år 2004 på en avhandling om riskfaktorer för att utveckla esofaguscancer.
http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/07-2/JLagergren.htm
2008-10-05
Efter stipendiet: hur blev forskningen?
Page 2 of 3
3. Catarina Jansson disputerade år 2005 på en avhandling om yrkesexponeringar och psykosociala
faktorer i relation till risk att utveckla esofaguscancer.
4. Urs Wenger disputerade år 2006 på en avhandling om värdet av stentbehandling vid palliation av
esofaguscancer.
5. Pernilla Viklund disputerade år 2006 på en avhandling om livskvalitet efter esofaguscancerkirurgi.
6. Martin Sundelöf disputerade år 2006 på en avhandling om prognos vid esofaguscancer.
7. Ioannis Rouvelas disputerade i februari år 2007 på en avhandling om överlevnad efter radikalt syftande
esofaguscancerkirurgi.
Under år 2007 är dessutom ytterligare två disputationer planerade (Helena Nordenstedt och Evangelos
Chandanos).
Externa anslag
Som huvudman har jag erhållit anslag från främst Cancerfonden och Vetenskapsrådet. Under åren 2005 och
2006 erhöll jag totalt cirka fyra miljoner kronor per år för min forskningsverksamhet och för år 2007 har jag
hittills beviljats drygt sex miljoner i externa anslag. Under innevarande år har jag även satsat på ansökningar
till internationella anslagsgivare som National Institute of Health (NIH) i USA, World Cancer Research Fund
(WCRF) i England, samt Nordiska Cancerunionen (NCU). Syftet med dessa ansökningar är att få medel för
ytterligare aktivitet och möjlighet till nya strategiska satsningar inom forskningen om esofaguscancer.
Forskningsgrupp
Jag har etablerat en forskningsgrupp, Enheten för esofagus- och ventrikelforskning (ESOGAR) vid
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet (KI) och Kirurgiska kliniken på KS.
Gruppen består för närvarande av 23 personer, varav sju är disputerade forskare (inklusive två biostatistiker),
elva doktorander, två administrativ personal samt tre affilierade forskare. Vi har gjort klart med nyrekrytering
av ytterligare en heltids statistiker samt flera nya doktorander till gruppen.
Kombinationstjänster med kirurgi och forskning
År 2004 fick jag först en ”Högre cancerforskartjänst för kliniker” vid Cancerfonden med 50 procent finansierad
forskning i tjänsten. Senare samma år tillträdde jag en ”Högre forskartjänst för kliniker” vid Vetenskapsrådet,
som ger 50 procent fullt betald forskning under sammanlagt sex år, en tjänst som jag för närvarande innehar.
I februari 2006 tillträdde jag i öppen konkurrens en professur i kirurgi vid KI, förenad med tjänst som
överläkare i kirurgi på KS. Senare under år 2006 blev jag enhetschef och ämnesansvarig i kirurgi.
Kliniskt arbetar jag 50 procent som överläkare och sektionschef för sektionen för övre gastrointestinal kirurgi
på KS. Min kliniska verksamhet är starkt esofagus- och ventrikelfokuserad.
Vårdkedja
På KS finns en patientfokuserad vårdkedja som etablerats med stöd av ett treårigt vårdutvecklingsprojekt från
Cancerfonden. I vårdkedjan finns alla element som behövs för en komplett och välfungerande vårdkedja. KS
har inom huset all den behandling som Radiumhemmets onkologi tillhandahåller. Örontumörkirurgin och
thoraxkirurgin är i Stockholm centraliserad till KS. Inom avancerad diagnostik finns välfungerande
endoskopiskt ultraljudsdiagnostik och samlad erfarenhet inom PETdiagnostiken för esofaguscancer. Till detta
kommer en etablerad och vetenskapligt dokumenterad välfungerande verksamhet med
koordinatorsjuksköterskor som centrala personer. För patienternas rehabilitering finns kursverksamhet i att
lära sig leva med cancer samt ett särskilt onkologiskt rehabiliteringscentrum (ORC). Sist, men inte minst, finns
sex specialistkompetenta kollegor vid sektionen för övre gastrointestinal kirurgi som alla har ett tydligt fokus
på esofagusoch ventrikelkirurgi (överläkarna Gunnar Ahlberg, John Blomberg, Jesper Lagergren, Mats
Lindblad och Stig Ramel, samt specialistläkare Ioannis Rouvelas).
Esofaguskirurg vid ett högvolymsjukhus i England
Jag har även använt medel från mitt Forskarstipendium för att vidareutveckla mig i mitt yrke som kirurg med
fokus på esofaguskirurgi. Jag har efter ett flertal vistelser vid Bristol Royal Infirmary i England etablerat mig
som esofaguscancerkirurg där. Detta sjukhus är ett av Europas största esofaguscancercentra med en volym
esofagusresektioner som motsvarar hela Sveriges sammanlagda volym.
Fem utvalda referenser
1. Rouvelas I, Zeng W, Lindblad M, Viklund P, Ye W, Lagergren J. Survival after surgery for oesophageal cancer: a populationbased study.
Lancet Oncol 2005;6:864-70.
2. Viklund P, Lindblad M, Lu M, Ye W, Johansson J, Lagergren J. Risk Factors for Complications After Esophageal Cancer Resection: A
Prospective Population- Based Study in Sweden. Ann Surg 2006;243:204-211.
3. Lindblad M, Lindgren A, Ye W, Lagergren J. Disparities in the classification of esophageal and cardia adenocarcinomas and their influence on
reported incidence rates. Ann Surg 2005;243:479-85.
4. Viklund P, Wengström Y, Rouvelas I, Lindblad M, Lagergren J. Quality of life and persisting symptoms after esophageal cancer surgery. Eur J
Cancer 2006;42:1407-14.
http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/07-2/JLagergren.htm
2008-10-05
Efter stipendiet: hur blev forskningen?
Page 3 of 3
5. Lagergren J, Viklund P, Jansson C. Carbonated soft drinks and risk of esophageal adenocarcinoma: a population-based case-control study. J
Natl Cancer Inst 2006;98:1158-61.
Jesper Lagergren
Stockholm
[email protected]
Svensk kirurgisk förening
www.svenskkirurgi.se
http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/07-2/JLagergren.htm
2008-10-05
