Utbildningsinspektion i Gällivare kommun
Sjöparksskolan
Dnr 53-2007:1871
Utbildningsinspektion i Sjöparksskolan
Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Gällivare och besökt Sjöparksskolan den
10–11 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för
utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden
samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl
verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga
författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i
separata material och på Skolverkets webbsida. (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår
av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid
nästkommande inspektion.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och
Sjöparksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan
information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Sjöparksskolan intervjuades rektorerna, personal i förskoleklass och ett urval av
personal i årskurserna 1–9, representanter för elever i årskurserna 6 och 9, därav
några elevrådsrepresentanter, elevhälsopersonal samt föräldrar med barn i olika
årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i årskurserna 2, 6 och 9 samt verksamheten i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Beskrivning av Sjöparksskolan
Sjöparksskolan
Förskoleklass
Grundskola
Obligatorisk särskola
Källa: Gällivare kommun
Antal elever
21
379
3
SKOLVERKET
2 (17)
Utbildningen vid Sjöparksskolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 –
samt integrerad skolbarnsomsorg.
9
I Sjöparksskolan finns två rektorer. En rektor, anställd 50 procent, ansvarar för
skolbarnsomsorg, förskoleklass och årskurserna 1–3 och en heltidsanställd rektor
som ansvarar för årskurserna 4-9. Den pedagogiska personalen är indelad i fem
arbetslag och ett resurslag. Förskoleklassen och årskurs 1–3 utgör ett arbetslag,
årskurserna 4–6 A, 4–6 B, 7–9 A och 7–9 B utgör de fyra övriga arbetslagen. Resurslaget arbetar i hela verksamheten men är främst riktad till den särskilda undervisningsgrupp som finns på skolan. Eleverna är organiserade i årskursvisa klasser.
Skolan har i samarbete med sameskolstyrelsen genomfört samisk integrering i ämnena slöjd och samhällsorienterande ämnen. Ekonomiska möjligheter för genomförandet har upphört från och med hösten 2007. Skolan har elever med flera olika
nationaliteter och arbetar med att öka förståelsen för olika kulturer och i första
hand för den samiska kulturen.
Skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, två specialpedagoger, lärare i läs och
skriv med ansvar för årskurserna 1–3, lärare från skolans resursgrupper, studie- och
yrkesvägledare samt rektorerna.
Sjöparksskolan ligger i centrala Gällivare. Bostadsområdet består i huvudsak av
flerfamiljshus med inslag av villabebyggelse. Elever vid Mariaskolan och Sameskolan ingår i upptagningsområdet. Skolan består av flera byggnader inklusive idrottshall och simhall inom skolområdet. Skolgården erbjuder lekredskap och ytor för lek
och spel. Många elever åker skolskjuts.
Helhetsbedömning
Sjöparkssskolan har utvecklats kvalitativt de senaste två åren. Skolan har en utarbetad struktur för sitt kvalitetsarbete och genomför uppföljningar och utvärderingar
av flera arbetsprocesser. Skolan genomför dock inte någon kunskapsuppföljning i
alla ämnen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan har goda förutsättningar
för att kvalitetsarbetet fullt ut kan fungera som en motor för kvalitetshöjning av
verksamheten. Skolans uppnådda mål och resultat bör i än högre utsträckning bedömas och analyseras inom kvalitetsarbetet. Det innebär exempelvis också att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i
vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen förverkligats. Dessutom
måste elever medverka och föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga vid utarbetandet.
Skolans rektor för årskurserna 4–9 är drivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet
och skolan strävar efter att se elevernas lärande i ett 6–16-års perspektiv. Ett arbete
med bedömning och betyg samt mål och kursplaner pågår i skolan. Undervisningen
utgår i flertalet ämnen från målen i kursplanerna och eleverna informeras om vad
de ska kunna i dessa ämnen. Detta har gett avtryck i verksamheten och inspektörerna bedömer det är ett angeläget arbete att fortsätta med. Eleverna ges i olika
grad möjlighet till inflytande över sitt lärande men det bör ytterligare förbättras.
Sjöparksskolans resultat avseende meritvärde har förbättrats medan andelen behöriga till nationellt program samt andelen som nått målen i alla ämnen ligger något
lägre än rikssnittet. Arbetet med normer och värden visar också på förbättrade re-
SKOLVERKET
3 (17)
sultat. Skolan har dock en hög andel elever med frånvaro. Nästan femtio procent
av elever med frånvaro i kommunens grundskolor tillhör Sjöparksskolan. Skolan tar
också upp detta som ett problemområde i kvalitetsredovisningen och barn-, kultur
- och utbildningsnämnden är insatt i problemet.
För att minska frånvaron har enligt intervjuer ett flertal insatser av olika slag genomförts och ibland i samarbete med elevhälsan, socialtjänsten, BUP m fl. Vid
inspektionen framkommer också att psykologutredningar av elever tar lång tid.
Inspektörerna bedömer att skolan och kommunen måste hitta ytterligare insatser
för att minska andelen elever med frånvaro. Skolan genomför en rad olika förebyggande insatser i det dagliga arbetet. De flesta i personalen och skolledningen är
engagerade och aktiva i arbetet. Trots ett målinriktat arbete med förbättrat resultat
bedömer inspektörerna att all personal i ännu högre grad bör ta ansvar och agera i
arbetet.
Rektorn för förskoleklassen och årskurserna 1–3 bör tydligare ta det pedagogiska
ledarskapet och exempelvis skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.
Mot bakgrund av skolans strukturerade arbetsprocesser och personalens allt större
insikt i skolans uppdrag bedömer inspektörerna att Sjöparksskolan ytterligare bör
kunna höja sin måluppfyllelse. Som ett led i att höja skolans måluppfyllelse är det
angeläget att skolan arbetar vidare med att minska elevers frånvaro. I detta arbete
behöver alla i kommunen tillgängliga resurser användas.
Brister som måste åtgärdas
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
-
-
Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas
kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 § och 3 §
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).
Alla elever ges inte möjlighet att välja engelska eller svenska som alternativ till
moderna språk inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
Områden som är i behov av förbättringsinsatser
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom
följande områden:
-
Skolan bör ytterligare analysera resultaten.
Skolan bör förbättra elevernas inflytande över lärandet och deras inflytande i
demokratiska arbetsformer.
Skolan bör fortsätta arbetet med bedömning och betygssättning.
Kvaliteten på skolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras.
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem bör utvecklas.
SKOLVERKET
4 (17)
-
-
Skolans samverkan ur ett 6–16-års perspektiv bör fortsätta att utvecklas.
Samverkan med föräldrar i skolgemensamma frågor bör utvecklas.
Skolans insatser för att minska elevernas frånvaro bör ytterligare förbättras.
I arbetet mot kränkande behandling bör all personal ta ansvar och agera.
Rektorn för F–3 bör utveckla det pedagogiska ledarskapet.
Skolan bör arbeta för ytterligare specialpedagogisk kompetens.
Utbudet inom elevens val bör breddas.
Skolan bör fortsätta att förbättra kvalitetsarbetet.
SKOLVERKET
5 (17)
Bedömningar
Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala
enligt följande:
1
Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.
God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.
Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.
Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål
och krav.
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev skall nå
de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna
granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse
som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att
eleverna skall nå målen.
1.1
Kunskapsresultat
Inom detta bedömningsområde har granskats:
– om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål.
Kommentar:
Skolan har förbättrat sina resultat i årskurs 9 de senaste åren och ligger något över
resultaten för riket avseende meritvärde. Andelen elever som nått målen i alla ämnen
och andelen elever som är behöriga till nationellt program ligger dock lägre än riket.
För år 2007 har 15 procent inte blivit behöriga till nationellt program. Av dessa elever är enligt skolans utvärdering 63 procent, elever med frånvaro. Enligt skolverkets
statistik visar skolan på skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i olika ämnen.
Flickor når oftare högre resultat i exempelvis nationella proven i svenska, läsförståelse och skrivförmåga och även i andra ämnen. Se bilaga tabell 1.
Skolan genomför nationella prov i årskurs 5 och 9. Elevernas måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 är högre än för år 2006. Inspektörerna konstaterar att 90 procent har nått måluppfyllelsen i matematik för årskurs 5 år 2007,
vilket är en förbättring med 20 procent i jämförelse med år 2006. För år 2007 i
årskurs 5 har 83 procent nått målen i svenska och 85 procent i engelska. I det nationella ämnesprovet i matematik i årskurs 9 har 30 procent av eleverna inte nått målen
i provbetyget och pojkar utgör en högre andel (66 procent). Antal elever som under
2006 erhållit stöd i matematik är 60. Se bilaga tabell 2.
SKOLVERKET
6 (17)
1.2
Uppföljning av kunskapsresultaten
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
-
om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,
om lärarna använder resultaten från de nationella proven för att analysera och
främja elevernas kunskapsutveckling,
om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen,
om kunskapsresultaten följs upp i alla årskurser.
Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten :
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
kvalitet
kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Inspektörerna bedömer att området uppföljning av kunskapsresultaten är av mindre
god kvalitet. Denna sammanvägda bedömning grundar sig främst på att skolans
kunskapsuppföljning avseende alla ämnen måste omfatta även de yngre eleverna.
Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
Uppföljning av alla ämnen
Skolledningen har mycket god kontroll på de resultat som nåtts och personalen har
främst kunskap om sina egna grupper samt de nationella proven i årskurs 5. På individnivå har lärarna bra kunskap om elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. På
skolnivå finns däremot inte rutiner för att systematiskt följa upp, dokumentera och
analysera resultaten i samtliga ämnen. Det finns inte heller någon samlad bild över
skolans resultat för årskurs 5 i samtliga ämnen i kvalitetsredovisningen. Därmed
saknas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de
behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektörerna
bedömer att skolan måste förbättra sitt arbete avseende skolans uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5.
I kvalitetsredovisningen analyseras ämnet matematik. En tydligare koppling till arbetssätt och innehåll samt elevernas möjlighet till inflytande bör göras. I engelska
visar resultaten på hög andel som inte nått målen avseende receptiv förmåga och
skriftlig produktion i ämnesproven. Skolan bör göra en närmare analys av resultaten
i engelska och beakta arbetssätt, arbetsformer samt elevers möjlighet till inflytande.
Elevernas resultat i slutbetygen i ovanstående ämnen visar för övrigt på god korrelation till ämnesproven.
SKOLVERKET
7 (17)
1.3
Bedömning, betygssättning och kommunikation av
resultat
Inom detta bedömningsområde har granskats:
- om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål
i samtliga ämnen,
- om kontinuerliga utvecklingssamtal, med stöd av den individuella utvecklingsplanen, genomförs samt att ett samtal förs om hur elevens kunskapsutveckling
och sociala utveckling bäst kan stödjas,
- om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens
kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,
- om betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt,
- om betyg sätts enligt författningarna krav.
Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av
resultat:
Ej godtagbar
kvalitet
Mindre god
kvalitet
God kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget
att området bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat är av god
kvalitet. Lärarna gör överlag en bedömning av elevernas kunskaper och utgår huvudsakligen från mål och betygskriterier. Eleverna får information om sina resultat i alla
ämnen vid utvecklingssamtalen. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av
följande förbättringsinsatser:
Utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling
Rektorn för årskurserna 4–9 är drivande i arbetet och som nämnts finns skillnader i
resultat mellan pojkar och flickor i olika ämnen. Utifrån skillnader i resultat mellan
pojkar och flickor samt slutbetygen i matematik i relation till de nationella ämnesproven bör skolan i sin utvärdering av arbetet med bedömning och betygssättning
relatera till mål, arbetssätt och innehåll i undervisningen. Skolan bör även relatera till
elevernas olika möjligheter att utvärdera sitt lärande utifrån de nationella målen. Inspektörerna bedömer att detta arbete är ett viktigt utvecklingsområde för skolan att
fortsätta med.
Individuella utvecklingsplaner
Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och ha sin utgångspunkt
i mål att sträva mot i läroplanen och i kursplanerna. Elevens individuella utvecklingsplan är i Sjöparksskolan ett redskap i att följa elevens kunskapsutveckling. Kvaliteten på planerna behöver dock utvecklas så att exempelvis målen blir utvärderingsbara och att delmål anges. Vidare bör förutom elevens insats även en konkret beskrivning av de insatser som skolan ansvarar för göras tydligare. Den bör för de yngre eleverna omfatta fler ämnen än svenska, engelska, matematik och sociala mål. Vi-
SKOLVERKET
8 (17)
dare bör benämningen individuell utvecklingsplan genomgående användas. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.
1.4
Genomförande av utbildningen
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för
skolans verksamhet,
om organisation och varierade arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,
om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,
om undervisningen är allsidig och saklig,
om alla som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för
utveckling och lärande,
om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället.
Bedömning av området Genomförande av utbildningen:
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
kvalitet
kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Det pågår ett tydligt arbete med läroplanens och kursplanernas mål i verksamheten
och utrymme ges för olika kunskapsformer. Skolan har börjat se elevernas lärande i
ett 6–16-årsperspektiv där pedagogiska diskussioner förs. Inspektörerna bedömer
att genomförandet av utbildningen i huvudsak är av god kvalitet vid Sjöparksskolan. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:
Inflytande och ansvarstagande
Enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med
stigande ålder och mognad. En förutsättning för att elever ska kunna ha ett verkligt
inflytande i undervisningen är att de har kunskaper om skolans mål. I de flesta ämnena finns mål och betygskriterier tydliggjorda för de äldre eleverna. De samhällsorienterande ämnen är exempel på hur mål och betygskriterier är väl tydliggjorda
och eleverna vet vad de olika kraven innebär. Intervjuer bekräftar också att eleverna
anser att de kan påverka sitt lärande i ett flertal ämnen. I vissa ämnen som exempelvis engelska och matematik uppger eleverna att de har mindre möjlighet till inflytande och att arbetssätten inte varieras i så hög grad. För dessa båda ämnen kan
inspektörerna konstatera att andelen som inte nått godkänd nivå i slutbetygen för
årskurs 9 varierat över åren i högre grad än i andra ämnens slutbetyg.
De yngre eleverna arbetar både med vad som ska göras under en vecka men också
vad eleverna ska kunna och även utifrån vad varje elev behöver arbeta med. Inspektörerna konstaterar att eleverna ges olika möjlighet till inflytande avseende arbetssätt, arbetsformer och innehåll beroende på ämne och lärare. Inspektörerna bedö-
SKOLVERKET
9 (17)
mer att skolan bör ytterligare förbättra elevernas inflytande över lärandet.
Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan främja elevernas förmåga och vilja
till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Skolan
har utbildat eleverna i de två elevråden som finns och skolans ambitionen är att öka
elevernas inflytande. De yngre eleverna visar ett stort engagemang i skolgemensamma frågor, men de upplever att beslut tar lång tid. Bland de äldre eleverna varierar engagemanget påtagligt och det är svårt att få till stånd intresse från klasskamraterna. Skolan bör arbeta för att stimulera de äldre elevernas intresse till engagemang
och öka medvetenheten så att inflytandet över skolgemensamma frågor ökar med
stigande ålder och mognad. I arbetet med skolgemensamma frågor behöver eleverna tydligt stöd av alla vuxna och förtydligande i vilka situationer som eleverna har
inflytande. Vidare bör tiden till att beslut verkställs göras kortare.
Samverkan inom skolan
Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem l
utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan
sker till viss del under ett antal arbetspass per vecka kring exempelvis drama och
bild. Intervjuer visar att möjlighet till gemensam pedagogisk planering är begränsad
vilket medfört allt mindre samarbete kring eleverna. Inspektörerna bedömer att
samverkan för denna elevgrupp bör stärkas.
Läraren ska enligt läroplanen samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. I skolans arbete kring bedömning och betyg ges möjlighet till ökad
kunskap för alla pedagoger om mål och resultat i ett 6–16-årsperspektiv. Detta är
ett påbörjat arbete som gett avtryck i verksamheten och som inspektörerna bedömer vara ett viktigt utvecklingsområde.
Samverkan med föräldrar/vårdnadshavare
Enligt läroplanen ska rektorn utveckla formerna för samarbete mellan skolan och
hemmen och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och
om olika valalternativ. Föräldrar får genom utvecklingssamtal kunskap om sitt eget
barns utveckling och genom fortlöpande information av läraren kunskap om sitt
eget barns situation. Skolan har en upparbetad hemsida som också fungerar som
länk till föräldrar. Intervjuer bekräftar att föräldraengagemang i skolgemensamma
frågor och intresse för skolrådet är lågt. Vid skolans Må bra dag deltar föräldrar.
Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att fånga föräldrars
intresse för skolgemensamma frågor och tydligare visa skolans målsättning samt
sätt att arbeta.
1.5
Anpassning av verksamheten till elevernas behov
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,
om skolan uppmärksammar och hjälper elever i behov av särskilt stöd,
om åtgärdsprogram alltid upprättas vid särskilda stödinsatser.
SKOLVERKET
10 (17)
Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov:
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
Mycket god
kvalitet
kvalitet
kvalitet
x
Motivering:
Inspektörerna bedömer att skolans arbete med anpassning för elever och för att
identifiera elever i behov av särskilt stöd är av god kvalitet. Anpassning sker på
individ-, grupp - och organisationsnivå utifrån de stöddokument som kommunen
utarbetat. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:
Anpassning till varje elevs förutsättningar och behov
Kartläggningarna genomförs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa kan
leda till förändringar i arbetssätt och arbetsformer, förhållningssätt, kommunikation
mm. Intervjuer bekräftar att dessa förändringar främst sker på individnivå och i
mindre omfattning på grupp- och organisationsnivå. Vid intervjuer framkommer att
sådana förändringar anses svårare att genomföra då resurserna ofta ligger fast. Skolan försöker att styra resurserna dit de bäst behövs för att anpassa undervisningen.
Inspektörerna bedömer att skolan kan arbeta för en flexiblare användning av resurser så att anpassningar kan göras i högre grad och att rätt stöd alltid ges.
Elever i behov av särskilt stöd
Elevvårdsarbetet fungerar väl i många avseenden. Skolans elevvårdsteam har en
upparbetad arbetsgång med regelbundna möten, tydlig struktur för arbetet och dokumentation av elever i behov av särskilt stöd. Rektorn genomför kontinuerliga
uppföljningar och utvärderingar med lärarna, elevhälsoteamet, elever och föräldrar
för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. I arbetet anlitas också elevhälsan ofta. Skolan har emellertid en hög andel elever med frånvaro. Skolan registrerar elevers frånvaro via Skola 24, vilket gör det möjligt för föräldrar att snabbt
få vetskap om detta. För att minska frånvaron har enligt intervjuer ett flertal insatser av olika slag genomförts och ibland i samarbete med elevhälsan, socialtjänsten,
BUP m fl. Vid inspektionen framkommer också att psykologutredningar av elever
tar lång tid. Inspektörerna bedömer att skolan och kommunen måste hitta ytterligare insatser för att minska andelen elever med frånvaro.
Svenska som andra språk genomförs i skolan. Inspektörerna vill uppmärksamma
skolan på att dessa elever ska bedömas efter kursplanen för svenska som andra
språk. Studiehandledning på modersmål genomförs dock inte.
2
NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i
enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende.
Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att
barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika
SKOLVERKET
11 (17)
värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna
arbetet och för miljön.
2.1
Normer och värden i studiemiljö och samvaro
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling,1
om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,
om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och
elever,
om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med bestämmelserna
och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.
Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro:
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
kvalitet
kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Inspektionen visar att skolan arbetar aktivt och målinriktat med värdegrundsfrågor i
den dagliga verksamheten. De flesta i personalen och skolledningen är engagerad
och aktiv i arbetet. Fadderverksamhet har påbörjats, kamratstödjare är utbildade i
årskurserna 3–9 och arbete med materialet Livsviktigt genomförs i klasserna. Vidare
genomför skolan en Må bra dag varje år. Elever, föräldrar och personal upplever att
det generellt råder en god stämning i skolan. Inspektörernas intryck är också att det
mellan elever och mellan elever och vuxna råder en trivsam stämning. Eleverna är
kända och blir sedda av personalen. Skolan har utarbetade ordningsregler med konsekvenser som eleverna varit delaktiga i att utforma. Inom bedömningsområdet
finns ändå behov av följande förbättringsinsats:
Förekomst av kränkande behandling
Vid inspektionen framkommer att kränkande behandlingar förekommer. Personal,
elever och föräldrar uppger att när detta uppstår agerar skolan direkt och kontaktar
föräldrarna. Vid skolan finns en arbetsgång för att upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling. Skolan genomför som nämnts ovan en rad olika
förebyggande insatser i det dagliga arbetet. Dokumentation om utredning av kränkande behandling ifylls på en särskild blankett som lämnas till rektorn. I skolans
likabehandlingsplan anges att alla i skolan har ett ansvar att anmäla upptäckt av
kränkande behandling och att åtgärdsprogram upprättas vid behov. En kartläggning
är också gjord där skolan vidtar åtgärder enligt likabehandlingsplanen. Trots ett
målinriktat arbete med förbättrat resultat bedömer inspektörerna att all personal i
ännu högre grad bör ta ansvar och agera i arbetet.
SKOLVERKET
12 (17)
3
LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och
om kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa
grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande
för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
3.1
Rektors ansvar
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om rektor är förtrogen med det dagliga arbetet,
om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen,
om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.
Bedömning av området Rektors ansvar:
Ej godtagbar
kvalitet
Mindre god
kvalitet
God kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Rektorerna håller sig förtrogna med sina respektive verksamheter och arbetar för att
skolans resultat följs upp och utvärderas. Inom bedömningsområdet finns ändå
behov av följande förbättringsinsatser:
Rektor som pedagogisk ledare
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har enligt
läroplanen rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn med ansvar för F–3 arbetar som rektor på
halvtid och som pedagog i verksamheten. Enligt intervjuer är rektorn lätt att nå men
driver inte något pedagogiskt utvecklingsarbete riktat till förskoleklass och årskurserna 1–3. Som tidigare nämnts bör rektorn skapa förutsättningar till att exempelvis
samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att
stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Resultat på individnivå finns
och uppföljningar av verksamheten görs men är inte alltid tydligt dokumenterade
och analyserade. Inspektörerna bedömer att rektorn för F–3 bör utveckla det pedagogiska ledarskapet.
Rektorn som ansvarar för årskurserna 4–9 är väl förtrogen med verksamheten och
drivande i skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Rektorn genomför kontinuerliga
uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten, av arbetet med normer och
värden samt arbetet med stöd. Som tidigare nämnts har regelbundna uppföljningar
genomförts i svenska, engelska och matematik men inte i alla ämnen i årskurs 5.
SKOLVERKET
13 (17)
Rektors beslutsfattande
Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. För integrerad elev får, efter beslut av
rektorn för särskolan, de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med
hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Något beslut avseende detta
har inte fattats. Se vidare i särskolans rapport.
3.2
Personalens utbildning och kompetensutveckling
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som
styr utbildningen,
om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver
för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter,
om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens:
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
kvalitet
kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Inspektörernas samlade bedömning av den granskning som gjorts av området Personalens utveckling och kompetens är överlag bra. Rektorerna har förvärvat pedagogisk insikt och rektorn för 4-9 har genomgått rektorsutbildning. Nästan all personal har pedagogisk utbildning och det finns tillgång till personal med utbildning
inom skolans alla ämnen. Bland de yngre eleverna används lärarna som klasslärare
oavsett utbildning. Bland de äldre eleverna har de utbildning för den undervisning
som de i huvudsak bedriver. Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:
Personalens utbildning
I arbetet med stöd bland de äldre eleverna är den specialpedagogiska kompetensen
begränsad och en del av stödet ges av ämneslärare. Skolan bör arbeta för ytterligare
specialpedagogisk kompetens. Inspektionen visar att organisationen av kommunens
elevhälsoteam fått konsekvenser för skolans personal och skolsköterskan. Då ingen
kurator är stationerad på Sjöparksskolan medför det att elever som har behov av
sådan kontakt, istället söker upp sina lärare eller skolsköterskan trots att de saknar
denna kompetens.
Personalens insikter i de författningar som styr
Arbetet med mål och bedömning har som tidigare nämnts gett avtryck i skolans
verksamhet. De lärare i grundskolan som undervisar elever mottagna i särskolan
som är integrerade i grundskolan saknar dock den förtrogenhet med särskolans
kursplaner som krävs. Det stöd eleverna får utgör i första hand en resurs på tre
SKOLVERKET
14 (17)
timmar per vecka och elev och stödet genomförs av en specialpedagog från särskolan. Kunskap om särskolan och stöd är förutsättningar för att de integrerade eleverna ska få den utbildning de har rätt till enligt kursplanerna för särskolan. Inspektörerna bedömer att de lärare i grundskolan som undervisar integrerade elever behöver få kunskap och stöd som säkerställer att eleverna får undervisning enligt särskolans kursplaner. Se vidare i kommunrapport.
Personalens kompetensutveckling
Matematik och språkutveckling är områden som är gemensamma för kommunens
skolor där Sjöparksskolan även arbetar med bedömning och betygssättning. Skolan
har tillsatt en kompetensutvecklingsgrupp som ska upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner. Den individuella kompetensutvecklingen kan dock bli begränsad på grund av bland annat långa avstånd och att kommunens anslag för
kompetensutveckling legat på samma nivå de senaste åren.
3.3
Tillgång till utbildning
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,
om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och om den
erbjudna undervisningstiden kan redovisas,
om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna,
om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering,
om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,
om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel
eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad.
Bedömning av området Tillgång till utbildning:
Ej godtagbar
Mindre god
God kvalitet
kvalitet
kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Inspektörerna bedömer att tillgången till utbildning för eleverna i huvudsak är god.
Inom bedömningsområdet finns ändå behov av följande förbättringsinsatser:
Valmöjligheter
Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen
genom elevens val som ska syfta till att bredda och fördjupa elevens kunskaper i ett
eller flera ämnen. Vid Sjöparksskolan ges eleverna möjlighet till val men utbudet för
särskilt de yngre eleverna är begränsat. Inspektörerna bedömer att utbudet bör
breddas.
Enligt grundskoleförordningen ska eleven kunna erbjudas svenska eller engelska
som alternativ till moderna språk om eleven önskar det. Elever arbetar i praktiken
med de olika valalternativen men alla elever ges inte möjlighet att välja engelska
eller svenska. Skolan strävar efter att så många som möjligt ska läsa tyska eller
SKOLVERKET
15 (17)
franska. Erbjudandet om svenska eller engelska ges i första hand till elever som
behöver förstärkning i dessa ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till
att alla elever ges möjlighet att välja de alternativ som finns inom språkvalet.
Modersmålsundervisning genomförs i skolan. För samiska elever genomförs undervisning i samma grupp oavsett ålder och om de är nybörjare eller behärskar
språket. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på skolans begränsade möjlighet att tillgodose elevernas olika behov.
3.4
Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats:
-
om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med syftet att nå målen i
styrdokumenten,
om det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning
som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att
öka måluppfyllelsen.
Bedömning av området Kvalitetsarbete:
Ej godtagbar
Mindre god
kvalitet
kvalitet
God kvalitet
Mycket god
kvalitet
x
Motivering:
Skolan arbetar för att se lärandet i ett 6–16-års perspektiv. Det sker i form av ett
arbete med bedömning och betygssättning som också omfattar arbete med mål och
kursplaner som har gett avtryck i verksamheten. Undervisningen utgår i flera ämnen från mål och resultaten följs upp främst på individnivå. Uppföljningar av arbetet med normer och värden samt arbetet med stöd genomförs även på skolnivå.
Detta är bra utgångspunkter för att utveckla kvalitetsarbetet vidare. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:
Systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete innebär att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är
nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att
bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Som tidigare
nämnts genomför skolan uppföljningar och utvärderingar av olika arbetsprocesser
för den enskilde eleven på ett bra sätt. I ämnet matematik följs exempelvis kunskapsresultaten på skolnivå och över tid. Däremot utvärderas inte kunskapsresultaten genomgående på skolnivå så att nya metoder kan prövas och utvecklas. Rektorn
efterlyser ett bredare underlag som exempelvis återkoppling från gymnasieskolan av
elevernas kunskapsresultat. Vidare efterlyser skolan regelbundna gemensamma enkäter för alla grundskolor. Skolan strävar efter att vidta lämpliga åtgärder utifrån de
resultat som kommit fram. Inspektörerna konstaterar att en flexiblare resursanvändning skulle möjliggöra att förändringar kunde genomföras i ännu högre grad.
Rektorerna och lärare är medvetna om detta. Skolans uppnådda mål och resultat
SKOLVERKET
16 (17)
bör i än större utsträckning bedömas och analyseras inom kvalitetsarbetet och kvalitetsarbetet bör utvecklas till ett arbetsredskap för alla.
Kvalitetsredovisning
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska varje skola
årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och
en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.
Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och
elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Inspektörerna har tagit del av kvalitetsredovisningen från 2005/06 och halvårsrapporten för 2007 som omfattar kalenderåret. Varje arbetslag har i sina arbetsplaner
beskrivit hur de ska arbeta för att uppfylla nämndens prioriterade mål. I kvalitetsredovisningen redovisas nämndens prioriterade mål, genomförande, analys och framåtblick. Bedömning av måluppfyllelsen sker i en fyrgradig skala. Några kriterier för
bedömningen anges inte. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen anges ibland i form
av mål men också beskrivningar av genomförande anges. Kvalitetsredovisningen
saknar en samlad bild av i vilken mån de nationella målen uppnåtts. Personal är
delaktig i sammanställning och utvärdering medan elever och föräldrar ges mindre
möjlighet att delta.
Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste utvecklas så att den tydligare innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Dessutom måste elever medverka och föräldrar ges
möjlighet att delta vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen.
2008-01-15
Umeå
Solweig Bäckman
Ewa Lindberg
SKOLVERKET
17 (17)
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Sjöparksskolan år 2005-2007.
Sjöparksskolan
Kommunen
Riket
2005
2006
2007
2005
2006
2007
2005
2006
2007
230,0
219,4
216,3
218,2
215,6
216,3
206,3
206,8
207,2
250,4
225,0
238,6
231,9
234,4
235,6
217,3
218,3
218,8
206,8
215,0
188,4
203,5
197,5
196,5
195,8
195,7
196,4
88,5
83,6
86,3
90,7
86,5
91,9
89,2
89,5
88,8
- Flickor
80,5
72,7
87,8
93,2
88,7
92,5
90,7
90,7
90,1
- Pojkar
86,1
92,5
84,6
88,1
84,3
91,8
87,7
88,3
87,5
79,5
78,1
78,1
78,6
75,2
79,2
75,5
76,0
75,9
Meritvärde
Flickor
Pojkar
Andel (i procent) behöriga
till nationellt
program
Andel elever
som nått målen
i alla ämnen.
Källa: Skolverkets statistik
Tabell 2: Resultaten i av de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetygen i
samma ämnen år 2007. Totala antalet elever 73 vid Sjöparksskolan
Andel elever som uppAndelen elever som uppnått målen i det nationelnått målen i slutbetyget
la ämnesproven
Svenska
95
96
Engelska
85
89
Matematik
70
92
Källa: Skolverkets statistik
