Utbildningsinspektion i Varbergs kommun
Bläshammar skola
Dnr 53-2006:3405
Utbildningsinspektion i Bläshammar skola
Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ........................................................................................................................ 1
Underlag ......................................................................................................................... 1
Beskrivning av Bläshammar skola .............................................................................. 2
Bedömningar ................................................................................................................. 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Bläshammar skola och besökt skolan
den 23 och 24 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer
som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden
samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna
anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av
inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller
statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det
offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets
webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram
i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket
inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också
upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen
och verksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Även
annan information om kommunen och verksamheten som finns i Skolverkets
nationella uppföljningssystem eller finns publicerad på annat sätt har använts.
I verksamheten intervjuades rektorn, elevvårdsteamets personal, lärare och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
1
SKOLVERKET
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av Bläshammar skola
Bläshammar skola
Antal barn/elever
Förskoleklass
35
Grundskola
262
Källa: Skolan.
Bläshammar skola ligger i ett inflyttningsområde c:a 5 km norr om Varbergs
centralort. Skolan byggdes 1890 och har byggts om i omgångar för att 2004 stå
färdig som F–9 skola. Skolan organiseras i två spår, norr och söder, och i F–5
och 6–9. Vid skolan finns tre arbetslag, F–5 norr, F–5 söder samt 6–9. Förskoleklassen och årskurs 1 är lokalmässigt integrerade och bildar en F–1 grupp i
varje spår. Dessutom finns i varje spår en fritidshemsavdelning med tillsammans 109 barn. Skolan är byggd i form av ett T där F–5 inryms i en flygel och
6–9 i den andra. I mellankroppen finns, i två plan, en administrativ del med
personalrum, skolans pedagogiska stödverksamhet, utrymmen för slöjd, hemoch konsumentkunskap, musik och matsal med ett utanför matsalen beläget
café. Centralt i skolan finns ett bibliotek, bemannat viss tid med en bibliotekarie. Intill skolbyggnaden finns en gymnastikhall och en paviljong för två klasser.
Vid skolan finns få elever med annat modersmål än svenska. Många elever åker
buss till skolan.
Förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan. Skolbarnsomsorgen bedöms i en särskild verksamhetsrapport.
Bedömningar
Samlad bedömning
Bläshammar skola försöker att ha ett F–9 perspektiv i arbetet med eleverna
även om de båda spåren delas i arbetslag för F–5 och 6–9. Förskoleklassen och
årskurs 1 har ett nära samarbete och är lokalmässigt integrerade. De båda F–1
grupperna erbjuder barnen möjligheter till både lek och lärande och barnen
deltar naturligt i hela skolans verksamhet.
Elevernas meritvärden vid Bläshammar skola är för åren 2005 och 2006 betydligt lägre än genomsnittet för Varbergs kommun och för riket. För 2007 redovisas dock bättre värden men fortfarande under genomsnittet i såväl kommunen
som i riket. Särskilt pojkarnas resultat är anmärkningsvärt lågt. Däremot ligger
andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på i stort sett samma
nivå som kommunen och riket. Detta kan tyda på att skolan betonar undervisningen i ämnena svenska, matematik och engelska på bekostnad av övriga ämnen. Barnen tränas tidigt i att planera och ta ansvar för sitt arbete men möjligheterna att delta i planeringen minskar när eleverna blir äldre. Elevernas kunskaper om målen för såväl utbildningen som för de ämnen eleverna studerar,
ökar dock med stigande ålder. Särskilt i de äldre årskurserna får eleverna information om sin kunskapsutveckling i alla ämnen. Skolan har dock ingen systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. I ämnena
svenska, matematik och engelska följs elevernas kunskapsutveckling upp vid de
nationella proven i årskurserna 5 och 9. I övrigt är det upp till varje lärare att
2
SKOLVERKET
följa upp eleverna och vid utvecklingssamtalet förmedla hur eleven utvecklas.
Då eleverna i genomsnitt har låga meritvärden bör en mera systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen underlätta för skolan
att förbättra elevernas kunskaper och därmed också förbättra elevernas meritvärden. Vid mindre skolor med många lärare som är ensamma att undervisa i
ett ämne upplever oftast lärarna att de har svårt att känna sig trygga vid betygsättningen. Även vid Bläshammar skola finns ett behov av att öka lärarnas förtrogenhet i bedömning och betygsättning.
Bläshammar skola har tidigare haft problem med att eleverna kränker varandra.
Vid inspektionstillfället kan skolan visa på ett engagerat arbete när det gäller
normer och värden. Såväl elever som personal uppger att detta arbeta har givit
resultat och att få kränkningar förekommer vid skolan. Skolans likabehandlingsplan uppfyller dock inte lagens krav.
Bläshammar skolas arbetsplan är enligt personalen ett gott stöd i arbetet och en
del av styrningen av skolan. Rektorn har personalens förtroende och har ambitionen att tydliggöra skolans uppdrag och delta i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Personalens medverkan i kvalitetsredovisningen begränsas till utvärderingar och vissa analyser men personalen upplever inte kvalitetsredovisningen
som ett verktyg för utvecklingen av skolan utan mera som en verksamhetsberättelse för förvaltningen. I kvalitetsredovisningen saknas en uppföljning av elevernas resultat vilket begränsar skolans möjligheter till att komma tillrätta med
elevernas låga meritvärden.
Vid skolan förekommer olika uppgifter om hur elevens val erbjuds varför skolan bör förtydliga hur elevens val ska erbjudas så att eleverna får kunskap om
sin rätt till elevens val. I ämnet hem- och konsumentkunskap ges inte eleverna
möjlighet att nå målen för årskurs 5.
Personalen vid Bläshammar skola har nära nog alla pedagogisk högskoleutbildning och undervisar i de ämnen där de har behörighet. Antalet lärare per hundra elever var läsåret 2005/06 lägre än genomsnittet i Varbergs kommun och i
riket.
Eleverna har tillgång till bibliotek och böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå målen för utbildningen. Datorutrustningen är ändamålsenlig och används i undervisningen. Lokalerna är ändamålsenliga.
Sammantaget bedömer inspektörerna att Bläshammar skola genom ett fortsatt
engagerat arbete med normer och värden, en förbättrad uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och förbättrade möjligheter för eleverna att delta i planeringen av arbetet och därmed också förbättrade kunskaper om skolans och
ämnenas mål, har goda förutsättningar att betydligt förbättra sina resultat.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
-
Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas
kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och
inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
3
SKOLVERKET
-
Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
-
Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och
konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till
skollagen).
-
Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen
(2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan
inom följande områden.
-
Skolan bör tydliggöra kursplanernas uppnående mål och mål att sträva mot.
-
Elevernas inflytande över undervisningen bör öka.
-
Skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygsättning.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande
samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Vid Bläshammars skola är, som tidigare nämnts, förskoleklassen lokalmässigt integrerad i de båda spåren och bildar
tillsammans med årskurs 1 en F–1 grupp i varje spår. Förskoleklassens personal
ingår i arbetslagen F–5 norr eller F–5 söder. Enligt personalen vid Bläshammar
skola ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande. Förskoleklassen är en naturlig del av verksamheten vid skolan och barnen deltar i skolans dagliga arbete. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet
stimulerar barnens utveckling och lärande samt ligger till grund för fortsatt
skolgång.
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper
som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. De nationella kursplanerna beskriver vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och läraren ska
följa elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling för att eleverna ska nå
målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen
och kursplanerna. Elevernas kunskapsutveckling följs upp i de lägre årskurserna
vid Bläshammar skola via olika diagnoser. Detta gäller särskilt i ämnet svenska.
I ämnena svenska, matematik och engelska genomförs de nationella proven i
dessa ämnen. I övriga ämnen ansvarar läraren för elevernas kunskapsuppföljning och denna ligger till grund för de utvecklingssamtal som genomförs regelbundet och för de individuella utvecklingsplaner som då upprättas
Tabell 1. Resultat på nationella prov i årskurs 5.
Andel elever (%) som minst uppnått
kravnivån
Bläshammar skola
2005
2006
2007
Engelska
96
80
93
Matematik
82
87
80
Svenska
93
100
93
Källa: Skolans rektor.
4
SKOLVERKET
Enligt rektorn genomför samtliga elever i årskurs 5 de nationella proven och
antalet elever i årskursen är i genomsnitt c:a 30. Tabellen visar att de flesta elever når kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 5 men också att färre
elever når kravnivån i matematik än i de övriga två ämnena. Inspektörerna bedömer att skolan mera systematiskt måste följa upp och utvärdera elevernas
kunskapsresultat i årskurs 5 i samtliga ämnen och att skolan därvid analyserar
och utvärderar orsakerna till att färre elever når kravnivån i det nationella ämnesprovet i matematik än i de övriga ämnesproven.
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Bläshammar skola
Varberg
2005
2006
2007
2005
2006
2007
2005
2006
2007
189
181
201
205
201
210
206
207
207
200
222
220
220
212
224
217
218
219
178
158
183
192
191
197
196
196
196
Andel (i
procent)
behöriga
till nationellt program
98
82
94
91
90
92
89
90
89
- Flickor
93
100
93
94
92
93
91
91
90
- Pojkar
100
73
94
89
87
90
88
88
88
Andel elever som
nått målen
i alla ämnen
80
65
72
80
78
78
76
76
76
Meritvärde
- Flickor
- Pojkar
Riket
Källa: Skolverkets statistik.
Elevernas kunskapsutveckling följs i de högre årskurserna upp genom nationella prov i årskurs nio och genom ett databaserat system där varje lärare i varje
ämne anger var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållande till de
nationella målen. Uppföljningen i varje ämne ligger till grund för de utvecklingssamtal som elevens mentor genomför med elev och förälder och för andra
samtal som lärare har med eleven. Ovanstående statistik visar att Bläshammar
skola når meritvärden som för åren 2005 och 2006 var betydligt lägre än genomsnittet i kommunen och i riket. För 2007 har dock skolans meritvärden
ökat även om de fortfarande ligger under såväl genomsnittet i kommunen som i
riket. Pojkarna vid Bläshammar skola når låga meritvärden, särkilt år 2006. Inspektörerna bedömer att skolan mer systematiskt måste följa upp och utvärdera
elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen och att skolan därvid bör utvärdera
och analysera varför skillnaden är så stor mellan flickors och pojkars meritvärden i årskurs 9 med målet att förbättra pojkarnas resultat.
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är för
2007 högre vid Bläshammars skola än genomsnittet i Varbergs kommun och
5
SKOLVERKET
snittet i riket medan andelen elever som nått målen i alla ämnen är lägre än snittet i kommunen och i riket. Detta kan tyda på att skolan betonar undervisningen i ämnena svenska, matematik och engelska på bekostnad av övriga ämnen.
Tabell 3: Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 32.
Ämnen
Andel elever som uppAndelen elever som i slutnått målen i det nationel- betyget uppnått målen år
la provet år 2007
2007
Engelska
97
94
Matematik
84
100
Svenska
97
100
Källa: Skolans statistik.
Ovanstående tabell visar att det finns en anmärkningsvärt stor skillnad mellan
resultaten på de nationella proven i matematik och betygen i samma ämne.
Nära nog samtliga elever deltog i proven. Inspektörerna bedömer att skolan bör
observera skillnaden med tanke på vad som framkommer under avsnittet ”Bedömning och betygsättning” och de tendenser som syns i de nationella ämnesproven i matematik i årskurs 5.
Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt
större ansvar för det egna lärandet och att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Skolan ska klargöra för eleverna vilka mål som utbildningen har. Vid Bläshammar skola informerar lärarna i de lägre årskurserna om uppnåendemålen i de nationella kursplanerna i ämnena svenska, matematik och
engelska. I övriga ämnen varierar informationen från lärare till lärare. Vid samtal med elever i årskurserna 1–5 framkommer att eleverna inte är medvetna om
målen för de ämnen som ingår i deras studier. De äldre eleverna har däremot en
bättre kunskap om uppnåendemålen och denna förstärks av att målen finns
anslagna i klassrummen och är underlag för utvecklingssamtalen. I kursplanerna
finns också mål att sträva mot. Dessa uttrycker den inriktning undervisningen
ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de
kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen. Genom samtal med rektor, lärare
och elever får inspektörerna uppfattningen att målen att sträva mot inte synliggörs. Lärarna menar att strävansmålen blir en naturlig följd av arbetet med
uppnåendemålen. Inspektörerna bedömer därför att kursplanernas uppnåendemål och mål att sträva mot bör tydliggöras.
Såväl lärare som elever uppger att elevernas inflytande på undervisningen i allmänhet är litet men att eleverna har inflytande över hur de kan redovisa sina
arbeten. För de flesta lärare deltar inte eleverna i planeringen av vad de ska lära
sig och på vilket sätt detta kan ske. Inspektörerna bedömer därför att elevernas
inflytande över undervisningen bör öka.
Individanpassning och särskilt stöd
Särskilt stöd ska enligt skollagen ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Vid Bläshammar skola uppger eleverna att de är nöjda med det stöd som de har
tillgång till. Det finns, enligt rektorn, vid inspektionstillfället inga elever som är i
behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp eller av studiehandledning
på sitt modersmål. Det finns inte heller någon elev som har anpassad studiegång. Stöd ges såväl i klassen som i mindre grupper eller enskilt i en särskild
6
SKOLVERKET
lokal, ”Knuten”. Vid skolan finns en tjänst som specialpedagog och två tjänster
som speciallärare. I tjänsten som specialpedagog ingår bl.a att handleda och
stödja personalen samt att utreda elevers behov av särskilt stöd. En av speciallärarna arbetar med de yngre eleverna och en med de äldre men överlappar så att
eleverna får ett bra stöd vid övergången till årskurserna 6–9. Om en elev inte
beräknas nå målen för ämnet upprättas åtgärdsprogram enligt en kommungemensam modell. I årskurs 8 och 9 kan eleverna i ämnena engelska och matematik välja att gå i grön eller röd grupp. Den gröna gruppen är mindre än den röda
och där ges också större möjligheter till stöd. Grupperna använder samma
böcker och eleverna har möjlighet att byta grupp när de önskar. Såväl elever
som lärare och rektor uttrycker att de är nöjda med detta sätt att arbeta. Inspektörerna bedömer att eleverna har möjlighet att få det stöd som de är i behov av.
Bedömning och betygssättning
En välgrundad och likvärdig kunskapsbedömning och betygssättning fyller en
viktig funktion inom utbildningen som en slutgiltig del av målstyrningen. Som
tidigare nämnts genomför skolan de nationella proven i årskurserna 5 och 9 i
ämnena svenska, matematik och engelska och lärarna menar att de nationella
proven är till god hjälp när det gäller betygsättningen i dessa ämnen. Lärare i
årskurserna 6–9 uttrycker att de känner sig trygga i sin betygsättning men säger
samtidigt att de känner sig lite ensamma vid betygsättningen vilket de menar är
den lilla skolans problem. De uppger också att diskussioner angående bedömning och betygsättning förs i arbetslagen och att det finns planer på att starta ett
samarbete mellan de skolor som ingår i samma organisatoriska team. Vid samtal
med lärare framkommer också att skolan saknar lokala betygskriterier vid betygsättningen i årskurs 8 och vid hösten i årskurs 9. Inspektörerna bedömer att
skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygsättning.
Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk,
vardaglig handling. Vid Bläshammar skola betonas i skolans arbetsplan att ”alla
ska känna arbetsglädje, trygghet, ansvarstagande och kontinuitet”. Arbetsformer
som bygger på gemenskap betonas och att gemenskap är en viktig grund för allt
slags lärande, utveckling av empati och etiskt tänkande. I arbetsplanen uttrycks
också att ”skolan ska ha tydliga röda trådar för att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva
och verka i samhället.” Skolan har skapat en grupp som benämns ”Alla Duger”
och som består av lärare och elever. Denna grupp arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning, diskriminering, rasism och andra former av kränkande
behandling. Gruppen består av åtta lärare och två elever, kamratstödjare, från
varje klass. Möten genomförs regelbundet varannan vecka. För elever i årskurserna 6–9 anordnar skolan olika grupper som eleverna regelbundet kan delta i.
En av dessa grupper benämns ”Livskunskap” där eleverna diskuterar förhållningssätt, etik m.m. En annan grupp kallas ”Open space” vilket är ett diskussionsforum för frågor som eleverna upplever viktiga. Vid inspektionen genomförde skolan ena dagen en temadag där eleverna arbetade i grupper sammansatta med elever från alla årskurser och förskoleklassen och andra dagen ägnades
åt arbete med mänskliga rättigheter.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända7
SKOLVERKET
mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och
förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande
fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av
barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Vid Bläshammar skola finns en likabehandlingsplan som tagits fram av personalen inom Alla Duger-gruppen. Föräldrar och elever har dock inte deltagit i detta
arbete men föräldrarna känner till planen genom den folder som skolan skickar
hem med eleverna. I denna informeras om skolans uppdrag, dess arbete och
dess organisation. Eleverna känner däremot i allmänhet inte till likabehandlingsplanen utan förknippar arbetet med normer och värden med Alla Dugerarbetet. Bläshammar skolas likabehandlingsplan redogör på ett överskådligt sätt
för skolans förebyggande respektive åtgärdande verksamhet. Planen ska utgå
från en kartläggning av skolans situation vad gäller risker för trakasserier och
annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska ligga till grund för det
arbete skolan ska genomföra under året och resultatet av arbetet ska redovisas i
skolans kvalitetsredovisning. Denna kartläggning saknas. Skolan har ännu heller
inte upprättat någon plan över hur arbetet ska bedrivas under året. Vid samtal
med elever, personal och rektor uppges att skolans arbete har medfört att det
förekommer få kränkningar vid skolan.
Inspektörerna anser att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav,
bl.a. mot bakgrund av att det saknas kartläggning av situationen vid skolan som
planen utgår ifrån och att åtgärder saknas som avses påbörjas och genomföras
under året. Elever har heller inte medverkat i framtagandet av planen och den
är inte underskriven av rektor.
Eftersom ansvaret för upprättandet av likabehandlingsplaner i kommunen inte
överlåtits till rektorn sker bedömningen av likabehandlingsplanen i den för
kommunen övergripande rapporten.
Vid skolan finns ordningsregler. Dessa har tagits fram av skolans personal och
elevernas föräldrar och revideras genom de båda elevråd som finns vid skolan.
Elevråd finns för årskurserna 1–5 och 6–9. I varje klass finns också klassråd.
Inspektörerna bedömer att eleverna genom klass- och elevrådsarbetet tränas i
att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt skolförfattningarna ska det för skolans ledning finnas en rektor som genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Rektorn ska dessutom hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn för Bläshammar skola är utbildad ämneslärare och kom till Bläshammar skola 2003 i samband med att skolan blev en F–9 skola. Han avslutar den statliga rektorsutbildningen under hösten 2007. Rektorn har inte någon ledningsgrupp utan leder
8
SKOLVERKET
arbetet genom olika möten och delaktighet i de arbetslag som finns vid skolan.
Enligt personalen bedriver rektorn ett pedagogiskt ledarskap som visar på pedagogisk insikt och han är i stort förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.
För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en
arbetsplan. Rektorn beslutar om planen och den ska utarbetas under medverkan
av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Vid skolan
finns en arbetsplan som redovisar skolans organisation och dess vision och mål.
Den informerar om hur skolan dokumenterar, elevhälsan, skolans likabehandlingsplan, trivselregler och förväntansdokument, råd och arbetsgrupper, kalendarium och arbetsmiljörutiner. Som bilaga till arbetsplanen finns arbetsplaner
för samtliga ämnen. I dessa finns beskrivningar av ämnets mål, inriktning, centrala förmågor eller färdigheter och undervisningsmoment och arbetssätt. Vid
samtal med lärare uttrycker de att arbetsplanen är ett bra stöd i arbetet Inspektörerna bedömer att skolans arbetsplan uppfyller förordningens krav och att
rektorn har pedagogisk insikt och är förtrogen med det dagliga arbetet.
Kvalitetsarbete
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola årligen upprätta en
skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 innehåller en beskrivning av skolans organisation och förutsättningar samt en analys av skolans arbete med de olika avsnitten i läroplanen och vilka lärdomar och slutsatser som
gjorts i samband med analysen. Kvalitetsredovisningen avslutas med ett avsnitt
om måluppfyllelse, lärdomar och förbättringar. Enligt rektorn är kvalitetsredovisningen hans egen produkt men han menar att personalen är delaktig i kvalitetsarbetet. Personalen säger att kvalitetsredovisningen mera har karaktären av
en rapport till förvaltningen än ett verktyg för skolutveckling. Deras bidrag till
kvalitetsredovisningen består av utvärderingar och att kvalitetsarbetet därmed
blir levande. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen har en tydlig
struktur men att den saknar statistiska redovisningar av de resultat som skolan
uppnår samt redovisningar av utvärderingar och analyser av dessa resultat. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens
krav.
Tillgång till likvärdig utbildning
I skolans timplan ska ett visst antal timmar avsättas för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera
ämnen. Skolan ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.
Vid Bläshammar skola uppger lärarna att skolan erbjuder elevens val men att
det inte är schemalagt. De äldre eleverna uppger att de har elevens val medan
de yngre eleverna inte känner till begreppet. De äldre eleverna uppger att de kan
fördjupa sig i alla ämnen men att det oftast bli ett sätt att ”komma ikapp eller
slappa”. Inspektörerna bedömer att skolan måste förtydliga elevernas rätt till
elevens val.
Vid granskningen av skolans arbetsplan i ämnet hem- och konsumentkunskap
visar det sig att ämnet dels benämns hemkunskap dels inte ges förrän i årskurs 8
och 9. Några elever uppger dock att det förekommer inslag av undervisning i
ämnet i årskurserna 1–5 men inspektörerna bedömer att eleverna inte har möjlighet att nå målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Inspektö9
SKOLVERKET
rerna bedömer att eleverna måste ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i
hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5.
Skolan erbjuder modersmålsundervisning och stöd i form av studiehandledning
på elevens modersmål. Det finns dock ingen elev som vid inspektionstillfället är
i behov av detta stöd.
Undervisningen är avgiftsfri.
Resurser
Lärare ska ha en utbildning avsedd för den utbildning de i huvudsak ska bedriva. Lärarna vid skolan har nära nog alla pedagogisk högskoleutbildning och
enligt rektorn undervisar de i de ämnen där de har sin behörighet även om det
ibland uppstår svårigheter då skolan är så liten. Enligt Skolverkets statistik för
läsåret 2005/06 är antalet lärare per hundra elever 6,9 för Bläshammar skola. I
genomsnitt är samma tal 7,8 för Varbergs kommun och 8,0 för riket.
I skolans arbetsplan finns en kompetensutvecklingsplan där även tid för individuell kompetensutveckling redovisas.
Eleverna har tillgång till bibliotek och böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå målen för utbildningen. Datorutrustningen är ändamålsenlig och används i undervisningen. Lokalerna är ändamålsenliga.
Datum
Ort
2008-05-06
Göteborg
Egon Andersson
Erik Bergeå
10
