Inspektionsrapport
från Skolverket
2007:5
Utbildningsinspektion i
den fristående grundskolan
Islamiska skolan i
Stockholms Stad
Bes lut
S kolrapport
Beslut
Stiftelsen Islamiska skolan
Saimagatan 57
164 75 Kista
2007-04-11
1 (3)
Dnr 54-2006:2360
Genomförd utbildningsinspektion i den fristående grundskolan
Islamiska skolan i Stockholm
Skolverket har genomfört inspektion i den fristående grundskolan Islamiska skolan
i Stockholm kommun. Besök gjordes i skolan den 17-18 januari 2007.
Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger
förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen
samt om huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Inspektionen av fristående skolor skall förutom att granska utbildningens
kvalitet klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående förskoleklass och grundskola vara berättigad till bidrag från barnens och elevernas hemkommuner.
Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt
starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information
och exempel på kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns
publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Av bilagd rapport framgår hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som
gjorts av inspektörerna.
Detta beslut redovisar dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att
dessa snarast måste åtgärdas, dels områden som behöver förbättras i ett fortsatt
kvalitetsarbete.
Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 juli 2007 skall Stiftelsen Islamiska skolan redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm vilka
åtgärder som vidtagits mot de brister som påtalats i verksamheten.
Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av
inspektionen.
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen
Skolverket bedömer att verksamheten vid Islamiska skolan inte helt och fullt ger
kunskaper som till art och nivå motsvarar det som grundskolan skall ge, då eleverna
inte ges förutsättningar att nå målen i slöjd.
Postadress: Box 8018 104 20 Stockholm
Besöksadress: Fleminggatan 20, 5 tr
Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20
[email protected] www.skolverket.se
Skolverket
Beslut
2007-04-11
2 (3)
Dnr 54-2006:2360
Islamiska skolans verksamhet bedrivs både i Akalla och i Tensta. Denna uppdelning ställer krav på tydlighet i styrning, ledning och kvalitetsarbete. I rapporten
framkommer flera exempel på de svårigheter som nuvarande struktur av skolans
verksamhet medfört. Skolverket ser därför positivt på att skolan bedriver ett arbete
för att finna lokaler som möjliggör att all verksamhet samlas.
Skolverket bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
-
-
-
Skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med kränkning av
elever. Detta gäller såväl kränkningar elever emellan som vuxens kränkning av
elev. Skolan bedriver inte ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling mellan elever (5 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).
Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan enligt
lag (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
av barn och elever).
Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen i slöjd för årskurs 5 (9 kap. 2 §
skollagen).
Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som är i behov av särskilt
stöd (1 a kap. 5a § förordningen om fristående skolor).
Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (3 och 5 §§ förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Skolan anordnar inte undervisning i svenska som andraspråk (9 kap. 2 § skollagen).
Det finns enligt Skolverkets bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan
inom följande områden:
-
-
-
-
Skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten i
alla ämnen och att den information som utgör underlag för sammanställning av
måluppfyllelsen baseras på uppgifter om eleven nått målen i respektive ämne.
Skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av huruvida undervisningen ligger i linje med målen att sträva mot och därmed ger eleverna förutsättningar att nå läroplanens övergripande kunskapsmål. Vidare bör skolan
klargöra strävansmålens respektive uppnåendemålens funktion.
Skolan bör även förbättra uppföljningen och utvärderingen av de resultat som
skolan når avseende arbetet med normer och värden. Resultaten bör analyseras
för att kunna ligga till grund för åtgärder som behöver vidtas för en högre måluppfyllelse.
Skolan bör tydliggöra vad elevernas inflytande skall avse, analysera resultaten av
genomförda utvärderingar och vid behov vidta åtgärder.
Elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras.
Skolverket
Beslut
2007-04-11
3 (3)
Dnr 54-2006:2360
-
Bedömning och betygssättning bör förbättras.
På Skolverkets vägnar
Marie-Hélène Ahnborg
Avdelningschef
Gunnel Eriksson
Undervisningsråd
I ärendets slutliga handläggning har också undervisningsråden Eva Hederström,
Anette Älmdalen, Christina Aro-Östgren och Claes-Göran Aggebo deltagit.
Bilaga
Rapport
Kopia till
Stockholm kommun
Övriga enligt fastställd sändlista.
Utbildningsinspektion i Stockholm
Islamiska skolan
Dnr 54-2006:2360
Utbildningsinspektion i den fristående
grundskolan Islamiska skolan
Innehåll
Inledning ........................................................................................................................ 1
Underlag ......................................................................................................................... 2
Beskrivning av skolan................................................................................................... 2
Sammanfattande bedömning....................................................................................... 3
Bedömning av resultaten.............................................................................................. 4
Bedömning av genomförandet.................................................................................... 6
Bedömning av förutsättningarna ..............................................................................13
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Islamiska skolan den 17–18
januari 2007. Vid ett möte den 16 januari intervjuades rektorn och biträdande
rektorn. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Detta är Skolverkets andra inspektion av skolan sedan den
startade sin verksamhet 1994. Den förra inspektionen av skolan gjordes den 18
oktober 1996. I Skolverkets beslut den 4 mars 1997 (dnr 96:1926) konstaterades
att skolan uppfyllde kraven för fortsatt godkännande. Skolverket förutsatte
dock att skolan aktivt söker efter lärare med utbildning för den undervisning de
skall bedriva.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och
övriga författningar som gäller för fristående skolor.
Inspektionen av fristående skolor skall ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis vara godkänd som fristående skola och därmed ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets
webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som anges i Skolverkets beslut åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vid den tidpunkt som framgår
av beslutet. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
1
SKOLVERKET
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument som huvudmannen har lämnat till Skolverket, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om skolan från exempelvis
Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I skolan intervjuades rektorn, biträdande rektorn, ett urval av lärare, elever, föräldrar, skolans elevvårdsteam där skolsköterskan ingår samt företrädare för huvudmannen. Inspektörerna besökte också lektioner i samtliga klasser. Även
andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan
utgör underlag för bedömningarna.
Huvudmannen för Islamiska skolan har tagit del av och givits möjlighet att
lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Stockholms
kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Skolverket
har tagit del av den rapport som Stockholms kommuns egna skolinspektörer
upprättat efter ett besök på skolan den 5 - 13 maj 20051. I rapporten betonades
vikten av att såväl skolans personal som elever i ökad utsträckning blir delaktiga
och involverade i utformningen av skolans verksamhet. Dessutom framkom att
skolan vid den tidpunkten satte betyg i profilämnet islam.
Beskrivning av skolan
Islamiska skolan
Antal barn/elever
Grundskola
138
Skolverket godkände Islamiska skolan i Stockholm som en fristående grundskola för årskurserna 1–6 genom beslut den 27 juni 1994 (dnr 93:905). Den 25
mars 1997 fick skolan även godkännande och rätt till bidrag för årskurs 7–9
(dnr 96:673). Enligt godkännandet får skolan anordna prövning och utfärda
betyg för skolans egna elever enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Huvudmannen har även godkännande att bedriva förskoleklass
i anslutning till skolan (dnr 2000:4006), men hade vid tidpunkten för Skolverkets besök ännu inte startat någon förskoleklass. Huvudmannen uppger dock
att det finns planer på att starta sådan verksamhet så fort lämpliga lokaler finns
att tillgå.
Skolans inriktning är konfessionell med profilen islam och arabiska. Huvudmannen uppger att läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, tillämpas.
Huvudman för skolan är stiftelsen Islamiska skolan med organisationsnummer
802016-1926.
Verksamheten vid Islamiska skolan startade läsåret 1994/1995 och omfattar
årskurserna 1–9.
1
Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad gör övergripande uppföljningar av samtliga
skolformer.
2
SKOLVERKET
Skolan hade vid inspektionsbesöket 138 elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Stockholms kommun, men skolan har även elever från Järfälla, Sundbybergs, Sollentuna, Solna, Upplands Väsby och Tyresö kommun.
Islamiska skolans verksamhet bedrivs i lokaler i Akalla och Tensta. Årskurserna
1-5 har lokaler i Akalla dels i en före detta fritidsgård, dels i ett närbeläget hyreshus. Årskurserna 7–9 har sin verksamhet i lokaler som ligger intill Tensta
gymnasium.
Skolan bedriver ett aktivt arbete för att finna nya lokaler som ger förutsättningar att bedriva såväl förskoleklass som grundskolans samtliga årskurser på samma ställe.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Islamiska skolan och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, förordningen om fristående skolor och övriga författningar som gäller för den fristående skolan.
Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Islamiska skolan inte helt och fullt
ger kunskaper som till art och nivå motsvarar det som grundskolan skall ge då
eleverna inte ges förutsättningar att nå målen i slöjd.
Islamiska skolans verksamhet bedrivs både i Akalla och i Tensta. Denna uppdelning ställer krav på tydlighet i styrning, ledning och kvalitetsarbete. I rapporten framkommer flera exempel på de svårigheter som nuvarande struktur av
skolans verksamhet medfört. Inspektörerna ser därför positivt på att skolan
bedriver ett arbete för att finna lokaler som möjliggör att all verksamhet samlas.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
-
Skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med kränkning av elever. Detta gäller såväl kränkningar elever emellan som vuxens
kränkning av elev. Skolan bedriver inte ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling mellan
elever (5 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).
-
Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan
lag (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).
-
Eleverna ges inte förutsättningar att nå målen i slöjd för årskurs 5 (9 kap. 2
§ skollagen).
-
Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som är i behov av särskilt
stöd (1 a kap. 5a § förordningen om fristående skolor).
-
Kvalitetsredovisningen motsvarar inte förordningens krav (3 och 5 §§ förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
-
Skolan anordnar inte undervisning i svenska som andraspråk (9 kap. 2 §
skollagen).
3
SKOLVERKET
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på
skolan inom följande områden:
-
Skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten i alla ämnen och att den information som utgör underlag för sammanställning av måluppfyllelsen baseras på uppgifter om eleven nått målen i respektive ämne.
-
Skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av huruvida undervisningen ligger i linje med målen att sträva mot och därmed ger eleverna
förutsättningar att nå läroplanens övergripande kunskapsmål. Vidare bör
skolan klargöra strävansmålens respektive uppnåendemålens funktion.
-
Skolan bör även förbättra uppföljningen och utvärderingen av de resultat
som skolan når avseende arbetet med normer och värden. Resultaten bör
analyseras för att kunna ligga till grund för åtgärder som behöver vidtas för
en högre måluppfyllelse.
-
Skolan bör tydliggöra vad elevernas inflytande skall avse, analysera resultaten av genomförda utvärderingar och vid behov vidta åtgärder.
-
Elevernas individuella utvecklingsplaner bör förbättras.
-
Bedömning och betygssättning bör förbättras.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter
som skolor i det offentliga skolväsendet skall förmedla. Vidare har granskats
om skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.
Kunskaper
I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2005/2006 finns uppgifter om vilka
kunskapsresultat eleverna nått i respektive årskurs. Resultaten i ämnena svenska, engelska och matematik är tydliga, men måluppfyllelsen i övriga ämnen anges som ”eleverna når målen i övriga ämnen”.
För årskurs 5 anges att 16 av 18 elever nått målen i svenska, engelska och matematik. I samtal med rektorn framkommer att de presenterade resultaten i
svenska, engelska och matematik avser resultaten på de nationella ämnesproven. Däremot finns ingen information om måluppfyllelsen i övriga ämnen i
årskurs 5.
I kvalitetsredovisningen anges att samtliga (fem) elever i årskurs 9 nått provbetyget Godkänd på de nationella ämnesproven i svenska, engelska respektive
matematik våren 2006. Vidare anges att dessa elever nådde målen i alla timplanens ämnen.
Vid jämförelse mellan utfallet på de nationella ämnesproven och elevernas slutbetyg framkommer stora skillnader. I engelska har tre elever av fem högre slutbetyg än resultatet på det nationella provet i engelska. I matematik har samtliga
elever högre slutbetyg och i svenska har fyra elever högre slutbetyg än vad det
4
SKOLVERKET
nationella provet i matematik visade. I samtal med rektorn framkommer att
sådana analyser inte gjorts.
I de samtal som inspektörerna haft med lärare framkommer osäkerhet om eleverna verkligen nått målen i alla ämnen och i andra årskurser än där betyg sätts
trots att detta anges i kvalitetsredovisningen. Enligt rektorn och biträdande rektorn baseras informationen i kvalitetsredovisningen på de uppgifter som lärarna
lämnar i samband med klasskonferens. I dessa uppgifter skall både elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling framgå. Inspektörerna har granskat ett
urval av det underlag som lärarna lämnar inför klasskonferens. Enligt inspektörerna är innehållet i dessa underlag av skiftande kvalitet och det är snarast elevens beteende som vanligen framgår och inte elevens kunskapsutveckling i olika ämnen. Lärarnas underlag ligger sedan till grund för de årskursvisa resultatsammanställningar som skolledningen gör. Inspektörerna har även granskat ett
urval av sådana sammanställningar, i vilka elevens resultat i ämnet vanligen
sammanfattas med ”OK”. Enligt inspektörerna kan man inte dra så långtgående
slutsatser från de uppgifter som lärarna lämnar. Inspektörerna bedömer därför
att skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten
i alla ämnen. Det är angeläget att den information som utgör underlag för sammanställning av måluppfyllelsen baseras på uppgifter om eleven nått/inte nått
målen i respektive ämne.
I samband med faktagranskning av rapporten har huvudmannen angett att skolan analyserat kunskapsresultaten och vidtagit ett antal åtgärder som exempelvis
att anställa en speciallärare och även lärare med utbildning i ämnen där skolan
tidigare saknat utbildad personal.
Trots de resultat som framgår av nationella ämnesprov, skolans statistik och
betygsammanställningar uttrycker eleverna oro för om deras kunskaper är tillräckliga i ämnena teknik, slöjd, bild, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap. Enligt rektorn har nya lärare anställts denna termin som har utbildning avsedd för dessa ämnen. Inspektörerna vill påpeka betydelsen av att
skolan utarbetar rutiner för att säkerställa en god kvalitet på undervisningen i
samtliga ämnen.
Utveckling och lärande relaterat till ämnesövergripande kunskapsmål
I läroplanen och kursplanerna finns även mål att sträva mot. Dessa anger vilken
inriktning undervisningen skall ha för att elever skall utveckla förmågor som
exempelvis nyfikenhet, att arbeta självständigt och tillsammans med andra samt
att kritiskt granska. Skolan har inte gjort någon systematisk utvärdering av undervisningen när det gäller målen att sträva mot i läroplanen och kursplanerna.
Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av huruvida undervisningen ligger i linje med målen att sträva mot och därmed ger eleverna förutsättningar att nå läroplanens övergripande kunskapsmål.
I samtal med lärare och skolledning framkommer även att det råder oklarhet
beträffande skillnaden mellan strävansmålens och uppnåendemålens funktion,
varför inspektörerna anser att skolan bör klargöra detta.
Normer och värden
I skolans uppdrag ingår, utöver kunskapsuppdraget, även att förmedla och hos
eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. I det
5
SKOLVERKET
uppdraget ingår bland annat att undervisningen skall bedrivas i demokratiska
arbetsformer och att elevernas inflytande skall öka med ålder och mognad. Ingen elev får heller utsättas för diskriminering eller kränkande behandling.
I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2005/2006 presenteras resultaten från
en årligen återkommande enkätundersökning, i vilken eleverna bedömer olika
företeelser i skolan. Resultaten sammanställs dels för yngre elever, dels för äldre
elever. Av sammanställningen framgår bland annat att ”demokratiska arbetsformer” får ett bättre värde bland äldre elever, vilket även gäller för begreppet
”jämställdhet”. Av redovisningen framgår även att resultaten för ”elevinflytande”, ”respekten för andra människors olikheter” och ”relationen mellan eleverna” får sämre resultat bland de äldre eleverna.
I samtal med såväl lärare, skolans ledning och företrädare för huvudmannen
framkommer att någon analys av resultaten inte gjorts och därmed har inga
åtgärder för förbättring vidtagits. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör
förbättra uppföljningen och utvärderingen av de resultat som skolan når avseende normer och värden. På motsvarande sätt som angetts under avsnittet
Kunskaper bör resultaten analyseras för att kunna ligga till grund för åtgärder
som kan behöva vidtas för en högre måluppfyllelse.
De yngre eleverna vid Islamiska skolan uppger att det är en god stämning såväl
mellan elever som mellan lärare och elever. Ibland kan det dock, enligt eleverna,
vara bristande arbetsro på lektionerna och under rasterna kan det emellanåt
förekomma bråk. Kamratstödjarna och rastvaktande lärare ingriper dock alltid.
De äldre eleverna upplever att bemötandet mellan elever förbättrats innevarande läsår jämfört med tidigare. Ibland inträffar dock, enligt eleverna, olika incidenter där uttalanden med hot samt rena handgripligheter förekommer. Eleverna uppger dock att lärare i allmänhet reagerar, men att det även finns lärare som
”väljer att inte se”. Från elevhåll framkommer också att det finns lärare på skolan som uppträder hotfullt mot elever. Att som vuxen agera på ett sådant sätt
mot elever är på intet sätt förenligt med den värdegrund som gäller för skolan.
Rektorn tillstår att ”incidenter” emellanåt inträffar, men att det många gånger
inte är något större allvar bakom dessa. Lagen om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever innebär att nolltolerans
gäller i detta avseende. Det är aldrig försvarbart att vuxna uppträder hotfullt
mot elever. Inspektörerna ser allvarligt på att kränkningar förekommer och
bedömer att skolans arbete för att komma till rätta med kränkningar inte gett ett
tillfredsställande resultat. Skolan måste fortsätta sina ansträngningar för att
komma till rätta med kränkningar mellan elever. Skolan måste även vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med vuxens kränkning av elev.
Inspektionen vid Islamiska skolan visar att eleverna känner till kunskapsmålen.
Även föräldrarna upplever att skolan är noga med att både muntligt och skriftligt informera om målen.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas
delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och
6
SKOLVERKET
betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern
kommunikation.
Därtill har granskats om elevens rätt till en allsidig och saklig undervisning tillgodoses i utbildningen.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanerna och andra författningar som gäller för den fristående skolan.
Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet
Utbildningen vid en fristående skola skall vara utformad så att den svarar mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildningen inom den
offentliga skolan. Enligt skollagen skall utbildningen i samarbete med hemmen
främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar. Vidare skall verksamheten utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar i skolan skall
främja aktning för varje människas egenvärde.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering
och kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67)
ändamål är att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa
ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och
förskola. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fallvidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I planen skall
åtgärder redovisas och den skall följas upp varje år.
På Islamiska skolan finns både ett mobbingprogram och en likabehandlingsplan. Skolans mobbingprogram är utformat efter den så kallade Farstamodellen.
Enligt de föräldrar som inspektörerna talat med har de vid en tidigare händelse
omgående fått information om vad som inträffat och föräldrarnas engagemang
bidrog till att lösa konflikten.
Islamiska skolans likabehandlingsplan är obekant för elever och föräldrar och
inspektörerna har även noterat att planen i skiftande grad är förankrad bland
personalen. Enligt rektorn har skolan genomfört insatser för att informera lärarna om planen och dessutom har han tillsatt en kommitté bestående av personal som skall arbeta med likabehandlingsplanen. Enligt inspektörernas bedömning innehåller inte skolans likabehandlingsplan en översikt över de insatser som behövs för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder och för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier
och annan kränkande behandling. Planen innehåller heller inte vilka insatser
som skolan avser att påbörja och genomföra under det kommande året. Skolans
likabehandlingsplan uppfyller således, enligt inspektörernas bedömning, inte
lagens krav.
Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att en likabehandlingsplan skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av
barnen eller eleverna för den verksamhet för vilken planen gäller. Utformning7
SKOLVERKET
en och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter
deras ålder och mognad. Då Islamiska skolans likabehandlingsplan är upprättad
den 22 september 2006 hade ovan nämnda bestämmelse inte trätt i kraft. Inspektörerna vill dock uppmärksamma skolan på att i det fortsatta arbetet med
likabehandlingsplanen beakta kravet på elevernas delaktighet
Lagen om förbud mot kränkning av barn och elever ställer, som ovan angetts,
krav på att skolan synliggör hur det förebyggande arbetet bedrivs. De yngre
eleverna vid Islamiska skolan arbetar med kamratstödjare som under rasterna
bär särskilda västar för att lätt identifieras. Eleverna berättar även att kamratstödjarna har olika förtroendeuppdrag som exempelvis att ansvara för kön inför
tvagningen till fredagsbönen. Bland de äldre eleverna har årskurs 9 fått rektorns
uppdrag att vara faddrar för eleverna i årskurs 6 i syfte att skapa en trygg miljö
för dem. Eleverna lyfter fram skolans profilämne, islam, som tillfällen där de får
de lära sig vikten av att visa respekt för andra människor och andra religioner.
I föregående avsnitt, Resultaten, framkom att kränkande behandling förekommer dels mellan elever, dels vuxens kränkning av elev. Inspektörerna bedömer
därför att skolans arbete för att förhindra kränkande behandling måste förbättras.
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig
skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt
att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning.
I samtal med inspektörerna berättar eleverna om klassråd, som i flera klasser
genomförs var tredje vecka. På grund av att skolan rent fysiskt finns på två ställen finns ett elevråd på vardera enheten. Elevrådsordföranden för de äldre eleverna deltar en gång per månad i ett skolledningsmöte, där han redovisar synpunkter från elevrådet. Inspektörerna fick även under besöket på Islamiska
skolan möjlighet att följa arbetet i ett klassråd och eleverna genomförde mötet
med god vana.
Både yngre och äldre elever berättar om att de framfört synpunkter på skolmatens kvalitet och att detta har resulterat i att skolan anlitat en annan leverantör.
De äldre eleverna uppger att de trots allt känner sig osäkra på vilka frågor som
de kan eller vågar ta upp vid sina sammankomster. Därutöver uppger äldre elever att det finns lärare som inte tillåter att de har elevrådsmöte under skoltid.
Rektor uppger dock att skolans ambition är att skapa förutsättningar för elevernas inflytande över arbetsmiljön.
I läroplanen anges att läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social
och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och
mognad. Den enkät som refereras till tidigare i denna rapport visar att elevernas
upplevelse i detta avseende försämras i takt med stigande ålder och mognad.
Detta är tvärt emot läroplanens intentioner. Inspektörerna har i samtal med
elever funnit att deras inflytande i undervisningen är lärarberoende. Dessutom
framkommer i samtal med lärare att de inte vet hur elevinflytande fungerar på
den enhet man inte tjänstgör vid. Rektorn uppger dock att skolan varit tydlig
avseende elevernas inflytande, vilket även är ett mål i skolans arbetsplan.
8
SKOLVERKET
Då det råder oklarheter avseende vad eleverna kan ha inflytande över bedömer
inspektörerna att skolan bör tydliggöra detta. I samtal med rektorn, biträdande
rektorn och företrädare för huvudmannen framkom att skolan inte uppmärksammat resultatet av den genomförda enkäten. Med utgångspunkt i enkätsvaren
och den information som elever lämnat till inspektörerna bedömer inspektörerna att skolan bör tydliggöra vad elevernas inflytande skall avse, analysera resultaten av genomförda utvärderingar och vid behov vidta åtgärder.
Samverkan med föräldrarna sker via föräldrarådet som träffas en gång per månad då trivsel, studiefrågor, mobbning och relationen lärare - elever behandlas.
Föräldrarna ger exempel på att de påverkat morgonmötets bevarande, då föräldrarna tycker att de värdegrundsfrågor som diskuteras där är av stor betydelse.
Föräldrarna betonar även att det är lätt att få kontakt med såväl skolans ledning
som lärarna. De veckobrev som lärarna skriver upplevs som mycket informativa och så även utvecklingssamtalen. Enligt inspektörernas bedömning är de
veckobrev som lärarna utformar av mycket god kvalitet.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
En fristående skola skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot vad som gäller i det offentliga skolväsendet. Utifrån de
nationella kursplanerna har Islamiska skolan gjort lokala konkretiseringar och
vid inspektörernas besök pågick en revidering av dessa. Rektorn uppger att
slutmålet är att de lokala tolkningarna av de nationella kursplanerna skall vara
enhetligt utformade, att de skall ligga till grund för planering samt finnas tillgängliga i ett datoriserat uppföljningssystem.
Islamiska skolans organisation kännetecknas av att det i flertalet ämnen arbetar
en lärare tillsammans med en resurslärare. Från och med årskurs 4 är verksamheten organiserad i ett ämneslärarsystem. Trots att klasserna är förhållandevis
små delas klasserna i vissa ämnen.
Av skolans timplan framkommer att undervisning i engelska påbörjas i årskurs
4. Detta skapar, enligt lärarna, svårigheter för eleverna att utveckla de kunskaper
och färdigheter som målen i årskurs 5 anger. I samtal med rektorn och biträdande rektorn framkommer dock att skolan planerar att införa undervisning i
engelska tidigare än i årskurs 4.
Skolan bedriver även ”ämnet” data för att eleverna skall utveckla förmågan att
använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och i samband med ett lektionsbesök i kemi har inspektörerna sett hur detta konkret omsattes i praktisk
handling.
Inspektionen visar också att ämnet slöjd bedrivs enbart som textilslöjd upp till
och med årskurs 5. Då de nationella kursplanerna i ämnet bland annat anger att
eleven skall ”kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil – som trä- och metallslöjd” bedömer inspektörerna att skolan
inte ger eleverna förutsättningar att nå målen i slöjd. Detta måste åtgärdas (se
vidare kvalitetsarbete och förbättringsarbete).
Skolans konfessionella inriktning synliggörs genom fredagsbönen samt skolans
val som är profilämnena islam och arabiska. Den arabiska som eleverna får genom skolans inriktning är klassisk arabiska som förekommer i koranen. För
islam finns en kursplan med mål formulerade i olika steg. Dessutom märks pro-
9
SKOLVERKET
filen genom att all undervisning i idrott och hälsa bedrivs i pojk- respektive
flickgrupper.
Undervisningen skall, enligt läroplanen, vara saklig och allsidig så att eleverna
inte ensidigt påverkas av den ena eller den andra åskådningen. Rektorn uppger
att det är läroplanen som ligger till grund för skolans verksamhet. Han betonar
vikten av att undervisningen måste vara allsidig och bygga på vetenskaplig
grund. I den kursplan som finns i profilämnet islam lyfts bland annat även inslag som betonar vikten av att en muslim visar respekt för andra religioner
fram. Enligt uppgift från rektorn finns inget tvång för eleverna att delta i fredagsbönen, vilket han även klargjort för föräldrarna. Inom samhällsorienterande ämnen får eleverna religionsundervisning i enlighet med ämnets kursplan.
Inspektörerna har även granskat utbudet av läromedel och finner att det motsvarar vad som är vanligt förekommande i grundskolan.
Individanpassning och stöd
Enligt läroplanen skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar
och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevers fortsatta lärande och kunskaps utveckling. Från och med den 1 januari 2006 finns en bestämmelse om att upprätta individuella utvecklingsplaner vilka skall utgöra ett stöd för läraren att anpassa undervisningen till varje elevs behov. De skall även bidra till att utbildningsmålen och vägen dit skall bli tydligare för elev och vårdnadshavare.
Skolan har, i begränsad omfattning, upprättat ”individuella utvecklingsplaner”.
De dokument som inspektörerna tagit del av innehåller en bedömning av elevens kunskapsutveckling i några ämnen. Det saknas dock en framåtsyftande
plan för vilka insatser skolan avser vidta för att elevens skall utvecklas i riktning
mot målen. Inspektörerna bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner
bör förbättras.
Inspektörerna har noterat att i alla klasser, förutom en, finns en åldersspridning
mellan eleverna. Enligt uppgift från skolans ledning finns flera orsaker till detta.
Många föräldrar placerar barnen i årskurs 1 redan som sexåringar, eftersom
man då ”tjänar ett år”. En annan orsak till åldersspridningen är att det finns en
mobilitet bland många familjer, vilket innebär att de efter något år i ett annat
land återkommer till skolan. Barnet har då tappat mycket av färdigheterna i
svenska och bedöms ha behov av ytterligare ett år i en viss årskurs. Utöver
nämnda anledningar finns det, enligt rektorn och biträdande rektorn, endast ett
fåtal elever som ”går om” en årskurs. Då klasserna vid Islamiska skolan är relativt små och det oftast finns två lärare i varje klass, varav den ena vanligen har
kunskaper i elevens modersmål, bedömer inspektörerna att det finns goda möjligheter till individanpassning.
För att individanpassa undervisningen är det viktigt att skolan har rutiner för att
identifiera vilka elever som har behov av särskilt stöd. När en lärare bedömer
att någon elev har svårigheter i skolarbetet anmäls detta skriftligt till elevvårdsteamet, som sammanträder var fjortonde dag.
Bland skolans rutiner att identifiera elever i behov av särskilt stöd finns även de
klasskonferenser som nämnts tidigare i rapporten. Under avsnittet Bedömning
av resultaten angavs att den information som lärarna lämnar inför klasskonferensen inte tydliggör elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen. Det-
10
SKOLVERKET
ta innebär, enligt inspektörerna, att det finns en risk att någon elev inte får sitt
stödbehov tillgodosett.
Det är inte tillräckligt att ha rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt
stöd. En skola är också skyldig att tillgodose elevens behov av stöd och vid
Islamiska skolan sker detta såväl inom klassens ram som enskilt. Som tidigare
anges i rapporten bedrivs undervisningen ofta med två lärare i klassen, varav
den ena har kunskaper i elevens modersmål. På så vis får eleverna studiehandledning på modersmålet.
Enligt författningarna skall skolan upprätta åtgärdsprogram för de elever som
behöver stödåtgärder. Inspektörerna har granskat ett urval av åtgärdsprogram
och funnit att dessa är av god kvalitet. Dock vill inspektörerna uppmana skolan
att tydliggöra hur uppföljning och utvärdering skall ske, då detta inte alltid
framgår. Inspektörerna har även genom att granska betygsresultat, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner, funnit att det finns elever som enligt
inspektörernas bedömning saknar åtgärdsprogram. Detta måste åtgärdas.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
En fristående skola som fått godkännande att sätta betyg skall följa samma bestämmelser som det offentliga skolväsendet vid uppföljning och utvärdering av
elevernas kunskapsutveckling samt betygssättning. Dessa bestämmelser omfattar skyldigheten att genomföra utvecklingssamtal, upprätta individuella utvecklingsplaner och att sätta betyg i årskurs 8 och 9 utifrån de nationella målen och
betygskriterierna. Skolan skall också använda de betygssteg som finns angivna i
förordningen och om slutbetyg inte getts i något ämne upprätta ett skriftligt
omdöme. För att garantera elevernas rättssäkerhet skall det även finnas en betygskatalog.
Utvecklingssamtal genomförs vid Islamiska skolan i enlighet med gällande bestämmelser och både elever och föräldrar upplever att skolans information är
tydlig såväl gällande elevens kunskapsutveckling som sociala utveckling. Inför
utvecklingssamtalen lämnar undervisande lärare information om elevens kunskapsutveckling i det aktuella ämnet till klassföreståndare respektive mentor.
För att utvärdera elevernas lärande anges i skolans arbetsplan hur ”diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling” skall ske. I samtal med
såväl lärare som skolans elevvårdsgrupp framkommer att alla angivna insatser
inte genomförs fullt ut, därför att de inte är enkla att tillämpa på grund av barnens tvåspråkighet. Däremot används genomgående LUS, Läsutvecklingsschemat. Skolans elever upplever att skriftliga utvärderingar i form av prov är mycket vanliga. Inspektörerna har även noterat att i skrivschemat för de äldre eleverna förekommer provtillfällen i vissa ämnen frekvent. Enligt lärarna vill föräldrar
ha besked om resultat på prov. Inspektörerna har också funnit att betygsliknande omdömen i vissa fall sätts på prov i årskurs 6. Vidare vill inspektörerna påpeka att när det gäller de årskurser i grundskolan där betyg inte ges är det av
vikt att det är tydligt att betygen på prov inte är satta enligt grundskoleförordningens bestämmelser om betygssättning.
Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att läroplanen ställer särskilda krav
på läraren vid bedömning och betygssättning. I läroplanens riktlinjer anges att
läraren skall ”utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kun-
11
SKOLVERKET
skapsutveckling”. Genom att läraren ensidigt väljer en redovisningsmetod kan,
enligt inspektörerna, vissa elever missgynnas.
Under avsnittet bedömning av resultaten har inspektörerna pekat på stora skillnader mellan resultaten på de nationella ämnesproven och elevernas slutbetyg.
De nationella ämnesproven skall användas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Från elevhåll kommer även synpunkter på att kraven är för låga i vissa ämnen och att betygen i något ämne
inte är rättvisa.
Enligt inspektörerna är det viktigt att lärarna ges möjlighet att tillsammans med
kollegor diskutera bedömning och betygssättning. Inte minst viktigt är det på en
liten skola, där det inte finns så många att diskutera med. Inspektörerna bedömer att bedömning och betygssättning är ett område som Islamiska skolan bör
förbättra. Enligt rektorn finns tankar på att lärare från Islamiska skolan skall
möta lärare från en annan skola för att diskutera bedömning och betygssättning.
Då skolan arbetar med att konkretisera de nationella kursplanerna och betygskriterierna vill inspektörerna poängtera vikten av att skolan säkerställer att dessa
ligger i linje med de nationella bestämmelserna.
Kvalitetsarbete och förbättringsarbete
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för
utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser
att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall verksamhetens
förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt förordningen skall kvalitetsredovisningen utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Även elevernas vårdnadshavare skall
ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.
Islamiska skolan har upprättat en kvalitetsredovisning som behöver utvecklas i
vissa avseenden. Skolans resultat i förhållande till de nationella målen bör bli
tydligare och resultaten måste analyseras och utmynna i åtgärder för att förbättra verksamheten. Varken eleverna eller föräldrarna har varit delaktiga i arbetet
med skolans kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer därför att skolans
kvalitetsredovisning inte motsvarar förordningens krav.
Då en fristående skola skall ge en utbildning som till art och nivå väsentligen
svarar mot den som grundskolan skall ge är det viktigt att huvudmannen utarbetar sådana rutiner att undervisningskvaliteten kan garanteras. Som framgår
under avsnittet Bedömning av resultaten känner eleverna vid skolan oro för
undervisningskvaliteten i vissa ämnen. Inspektörerna har tidigare i rapporten
även angett att eleverna inte ges förutsättningar att nå målen i slöjd för årskurs
5, men i den sammanställning av elevernas resultat som skolledningen gör anges
att eleverna nått målen i slöjd.
Vidare har inspektörerna tidigare i rapporten bland annat pekat på brister i kvaliteten av kunskapsredovisningen och avsaknaden av analys såväl av kunskapsresultaten som av den enkät som skolan årligen genomför.
12
SKOLVERKET
Ovan angivna brister pekar, enligt inspektörernas bedömning på att skolans
kvalitetsarbete bör förbättras.
Ledning och intern kommunikation
Huvudman för Islamiska skolan är stiftelsen Islamiska skolan. Stiftelsen har
som syfte att bedriva grundläggande och fortbildande undervisning samt främja
uppfostran av muslimska barn.
För ledningen av utbildningen skall det finnas en rektor. Som rektor får bara
den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk
insikt.
Rektorn, som tillträdde sin tjänst i september 2006, har en ekonomisk högskoleutbildning från Tunisien. Han har arbetat som biträdande rektor vid skolan
mellan 1995 – 2006 och går nu den statliga rektorsutbildningen.
Biträdande rektorn har huvudansvar för verksamheten i Akalla. Han har en
utbildning i matematik från universitet i Bagdad. Vidare har han genomgått
olika akademiska kurser som har koppling till utbildningsverksamhet. Han har
arbetat som lärare på flera skolor och även varit rektor på Imanskolan i Uppsala. Han går nu den statliga rektorsutbildningen.
I skolans ledning finns även en studierektor, som vid inspektörernas besök, var
sjukskriven. Hon har, enligt lärare, rektorn och biträdande rektorn arbetat
mycket för att utveckla det pedagogiska arbetet på skolan. Studierektorns arbete
medförde också att kommunikationen mellan skolans ledning och personalen
fungerade på ett bra sätt. Under hennes sjukskrivning har rektorn tillsatt en
utvecklingsgrupp.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgången till utbildning som skall erbjudas, öppenheten och urvalsregler, personalens kompetens samt läromedel, pedagogiska material och utrustning.
Inspektionen av fristående skolor omfattar även en granskning av eventuella
avgifter samt skolans stabilitet avseende ekonomi och elevunderlag samt huvudmannens förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med gällande
bestämmelser.
Bestämmelser finns i bl.a. skollagen och förordningen om fristående skolor.
Tillgång till utbildning och information om utbildning
En fristående skola skall vara öppen för alla. Islamiska skolan är öppen för alla
och tillämpar urvalsprinciperna syskonförtur i första hand och därefter kötid.
I de samtal inspektörerna haft med lärare betonar de vikten av att eleverna behärskar svenska språket. Inspektörerna har fått exempel från matematikundervisningen som visar på hur bristande kunskaper i svenska medför att eleverna
inte klarar av att lösa benämnda tal.
Trots att i princip alla elever har ett annat modersmål än svenska finns inga
elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Rektorn anger som skäl
för detta att föräldrar önskar att eleverna skall läsa svenska. Inspektörerna vill
13
SKOLVERKET
därför informera om att det är rektorn som fattar beslut om en elev skall följa
kursplanen i svenska som andraspråk. Inspektörerna har också funnit att skolans inte prövar om en elev har behov av svenska som andraspråk. Dessutom
har inspektörerna uppfattat att vissa lärare på skolan saknar insikt i vad ämnet
svenska som andraspråk innebär. I lärarnas individuella kompetensutvecklingsplaner har dock inspektörerna noterat att flera i personalen kommer att genomgå fortbildningsinsatser i svenska som andraspråk. Inspektörerna bedömer det
som en brist att skolan inte anordnar undervisning i svenska som andraspråk. I
samband med faktagranskning har huvudmannen uppgett att i skolans arbete
med att revidera de nationella kursplanerna kommer svenska som andraspråk
att finnas med (se Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen). Vidare anger huvudmannen att i framtiden kommer skolan att anställa lärare som
har utbildning i svenska som andraspråk.
Personal
En fristående skola skall för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.
I Skolverkets föregående inspektion av skolan förutsattes att skolan söker efter
lärare med en utbildning för den verksamhet som de skall bedriva. Inspektörerna kan konstatera att skolan hörsammat denna uppmaning. Av skolans 19 klasseller ämneslärare har 14 svensk lärarutbildning, några lärare har utländsk examen som dock inte har evaluerats av Högskoleverket och några har mångårig
pedagogisk erfarenhet. I musik och slöjd saknas dock fortfarande lärare med
överensstämmande utbildning.
Alla lärare har en individuell kompetensutvecklingsplan och som tidigare angetts kommer flera lärare att omfattas av utbildning i svenska som andraspråk.
Skolan saknar studie- och yrkesvägledare, men tjänsten köps in. Vid tidpunkten
för inspektörernas besök hade eleverna dels varit på gymnasiemässan, dels fått
information om alla nationella program. Eleverna saknar dock vägledning. Inspektörerna vill påpeka att läroplanen ställer krav på såväl information som
vägledning inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen.
Materiella resurser
Eleverna skall i skolan ha tillgång till material och annan utrustning som behövs
för en tidsenlig utbildning.
Inspektörerna finner att skolan har ett allsidigt utbud av läroböcker, bredvidläsningslitteratur, laborativ utrustning och tillgång till datorer. Eleverna framför
dock att antalet datorer borde vara fler, eftersom dessa oftast är bokade när det
är laborationer i naturorienterande ämnen.
Stabilitet
Inspektörerna har tagit del av årsredovisning för verksamhetsåret den 1 juli
2005 till och med den 30 juni 2006. Denna visar att skolan de senaste två åren
haft ett negativt resultat.
Enligt rektorn är förklaringen till detta att skolan gjort stora investeringar i
bland annat en laborationslokal. Inspektörerna har även tagit del av budget för
läsåret 2006/2007 och enligt denna kommer skolan att gå med vinst.
Skolan har en kö på cirka 50 elever.
14
SKOLVERKET
Datum
Ort
2006-04-11
Stockholm
Gunnel Eriksson
Eva Hederström
15
