!"tema
medicinsk etik
innehåll
inledning
3498 Etiken är basen i varje läkares
vardag Rurik Löfmark
klinik och vetenskap
3500 Från läkarpaternalism till
patientautonomi Niels Lynöe, Ingemar
Engström, Rurik Löfmark
3503 Studenter behöver få träna etik
under klinisk praktik
Anders Ågård, Niels Lynöe, Tore Nilstun,
Karl Sallin
3507 Att utveckla etisk kompetens –
går det? Anders Ågård, Rurik Löfmark
3510 Sjukvårdens metoder bör analyseras ur ett etiskt perspektiv
Tore Nilstun, Rurik Löfmark
3514 När etiska regler drar åt olika håll
Åke Andrén-Sandberg, Gunnar Eckerdal,
Tore Nilstun
3517 Läkaren som riskanalytiker
Jan Wahlström, Nils-Eric Sahlin
Illustrationer: Annika Sköld
gästredaktör
RURIK LÖFMARK (presentation, se artikel bredvid).
Som gästredaktör har Rurik
Löfmark bistått redaktionen
med planering, granskning
och artikelurval.
Läkartidningens teman ska förstärka det
medicinska innehållet och ge en helhetsbild av aktuella medicinska områden.
Nästa tema kommer i Läkartidningen nr
6 som utkommer den 10 februari 2010.
Temat då kommer att vara »Sexuellt
överförda infektioner«.
3498
ETIKEN ÄR BASEN
I VARJE LÄKARES
VARDAG
vetna om att de fungerar som moraliska
förebilder även när de kanske inte tänCentrum för hälso- och sjukvårdsetik,
ker på det.
Karolinska institutet, Stockholm
I den fortsatta utbildningen gäller det
[email protected]
att utveckla sina kunskaper och färdigheter i etik och i ett etiskt förhållningsDet har gått över fem år sedan Läkartidsätt. Den medicinska etiken kan sägas
ningen hade en artikelserie om etik. Det
vara det fundament en professionell lägällde då Etik i ledning, organisation
kare står på. Det är visat att läkares attioch administration 2003 och Etiskt
tyder, intresse för etik, etiska medvetensamtal 2004. Förvisso har
het och förmåga att kritiskt
många artiklar fokuserat på
analysera etiska problem och
etiska problem och lösning- »Den
fatta etiskt försvarbara bear sedan dess, och stundom medicinska
slut kan utvecklas av etikuthar debatten varit hård, inte etiken kan
bildning.
minst när det gällt prioriteringar, vård i livets slutske- sägas vara det
En artikel påminner om hur
de, organdonation och forsk- fundament en
etiska analyser kan gå till
ningsetik. Även den rena yr- professionell
och presenterar den s k prinkesetiken har fått visst utcipetiken. Den bygger på att
rymme.
de vanliga etiska principerVi har därför valt att fokusera på någna (nyttoprincipen, respekt för person
ra andra viktiga områden, där etiska
och rättviseprincipen) inte är absoluta.
ställningstaganden är svåra eller
De måste i enskilda situationer vägas
kontroversiella.
mot varandra och hänsyn måste alltid
tas till alla personer som berörs av fattaFör tio år sedan kunde vi läsa att Läkarde beslut.
tidningens dåvarande referenter ansåg
att myndigförklarandet av patienten
En femte artikel tar upp lojalitetskonvar ett av de viktigaste medicinska
flikter mellan läkare och patient och
framstegen under 1900-talet [Läkartidpekar på att sådana inte alltid kan lösas
ningen 1999;96:5734-6].
enbart med hjälp av etiska regler. Det
Detta tema tas upp i den första artikrävs ömsesidig tillit, och även om lojakeln, som konstaterar att paternalism
liteten mot kolleger och arbetsgivare
inte längre är gångbart, att det är skillväger tungt, så kan den aldrig bli tyngre
nad på att respektera en beslutskapabel
än lojaliteten mot patienten.
patients autonomi och att stärka nedsatt autonomi, att läkarens professioI den sista artikeln tar vi upp framtidens
nella autonomi, som bygger på vetenetiska utmaningar och hur man kan
skap och beprövad erfarenhet, också
rusta sig för dem. Gen- och nanoteknibör respekteras samt att vetenskap och
ken kommer att förskjuta hälso- och
beprövad erfarenhet i sin tur är samsjukvårdens målsättning från diagnomansatta av både fakta- och värderingsstik och behandling till prediktion och
aspekter.
prevention. Läkaren får delvis en ny roll
som konsult till en individ som själv beEtikutbildningen tas upp i två artiklar. I
stämmer vad hon eller han vill veta. Begrundutbildningen gäller det att stusluts- och riskkommunikation kommer
denten tränar sig i att resonera kring
att utgöra en viktig del i konsultationen.
medicinsk-etiska aspekter kopplat till
Det blir än viktigare att göra etiska anaaktuella patientfall, att få handledarna
lyser som inkluderar kunskapsunderlaatt engagera sig i de medicinsk-etiska
gets osäkerhet och riskbedömningar
problemen och i läkaryrkets etiska dinär nya metoder ska införas.
mensioner på ett kvalificerat sätt och,
Jag hoppas att alla får en stimuleraninte minst, att göra handledarna medde och lärorik läsning!
RURIK LÖFMARK, överläkare, docent,
läkartidningen nr 52 2009 volym 106
