Plan mot diskriminering och kränkande

Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Vår vision
På vår förskola har alla barn samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter oavsett kön - könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder.
Alla barn och vuxna har en god självkänsla och är trygga med sig själva
vilket gör att kränkande handlingar inte förekommer.
Alla barn och vuxna möts med respekt.
1
Innehållsförteckning
1.
Vår vision…………………………………………………………………………………….1
2.
Grunduppgifter……………………………………………………………………………..4
2.1
Verksamhetsformer som omfattas av planen…………………………………………….4
2.2
Ansvariga för planen………………………………………………………………………..4
2.3
Planen gäller från……………………………………………………………………………4
2.4
Planen gäller till……………………………………………………………………………...4
2.5
Barnens delaktighet…………………………………………………………………………4
2.6
Vårdnadshavarnas delaktighet…………………………………………………………….4
2.7
Personalens delaktighet……………………………………………………………………4
2.8
Förankring av planen……………………………………………………………………….4
3.
Utvärdering…………………………………………………………………………………5
3.1
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderas…………………………………………………5
3.2
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan……………………………………………….5
3.3
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan………………………………………………5
3.4
Årets plan ska utvärderas senast…………………………………………………………5
3.5
Beskriv hur årets plan ska utvärderas……………………………………………………5
3.6
Ansvarig för att årets plan utvärderas……………………………………………………5
4
Främjande insatser……………………………………………………………………….6
4.1
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning……………………………………………………………… 6
4.2
Främja likabehandling oavsett kön…………………………………………………….. 6
4.3
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning………………………………… 6
4.4
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning……………………………………… 7
4.5
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck……………………… 7
4.6
Främja likabehandling oavsett ålder………………………………………………….. 8
4.7
Förebygga och förhindra kränkande behandling…………………………………….. 8
Kartläggning……………………………………………………………………………. 9
5
5.1
Kartläggningsmetoder………………………………………………………………….. 9
5.2
Områden som berörs av kartläggningen…………………………………………….. 9
5.3
Hur barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen……………………….. 9
5.4
Hur personalen har involverats i kartläggningen……………………………………. 9
5.5
Resultat och analys…………………………………………………………………….. 9
Förebyggande åtgärder……………………………………………………………… 9
6
6.1
Organisation…………………………………………………………………………….. 9
6.2
Uteslutningar……………………………………………………………………………. 10
Rutiner för akuta situationer……………………………………………………….. 10
7
7.1
Policy……………………………………………………………………………………. 10
7.2
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling…………… 10
7.3
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till………………………… 10
2
7.4
Så här gör du om du som vårdnadshavare har synpunkter eller klagomål………….11
7.5
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn………………….. 11
7.6
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal………………………11
7.7
Rutiner för uppföljning……………………………………………………………………..11
7.8
Rutiner för dokumentation………………………………………………………………. 11
Ansvarsförhållande…………………………………………………………………….. 11
8
8.1
Förskolechefens ansvar………………………………………………………………….. 11
8.2
Pedagogernas ansvar……………………………………………………………………..11
Kompetensutvecklingsplan…………………………………………………………… 12
9
9.1
Hissad och dissad………………………………………………………………………… 12
9.2
Den rosa pedagogiken…………………………………………………………………… 12
9.3
Tio små kompisar…………………………………………………………………………. 12
9
Begrepp…………………………………………………………………………………… 12
10
Diskrimineringsgrunder……………………………………………………………….. 13
3
2 Grunduppgifter
2.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleverksamhet
2.2 Ansvariga för planen:
Annika Larsson
2.3 Planen gäller från:
2013-11-01
2.4 Planen gäller till:
2014-10-31
2.5 Barnens delaktighet:
Barnen är delaktiga i besluten hur vi, barn och pedagoger, förhåller oss i vår miljö.
Barnen har varit delaktiga genom trygghetsintervjuer om vår miljö.
2.6 Vårdnadshavarnas delaktighet:
Vi har informerat föräldrarna att vi jobbar med vår likabehandlingsplan genom vårt
Optimusblad.
Föräldrarna har gjorts delaktiga på ett föräldramöte där likabehandling togs upp.
2.7 Personalens delaktighet:
Vi har diskuterat likabehandlingsplanen på temamöten. Vi har diskuterat på APT. Varje
avdelning har diskuterat och analyserat våra mål.
2.8 Förankring av planen:
Barnen kommer att göras delaktig genom "handdocksteater" där vi tar upp olika
dilemman som händer i vår vardag på förskolan.
Under verksamhetsåret 13/14 kommer vi att aktivt arbeta med att förbättra vår miljö på
förskolan, barnen kommer då att vara delaktiga i utformningen av miljön.
Under planeringsdagen 25/11 kommer vi att arbeta med vår plan.
Planen kommer att ha en stående punkt på avdelningarnas veckoplanering samt på APT.
4
3 Utvärdering
3.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på våra
måndagsmöten och i samband med vår kvalitetsredovisning.
3.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Utvärderingen gjordes av "Likabehandlingsgruppen" som består av: Anna-Carin Lindberg,
Malena Krantz och Annika Larsson.
Vårdnadshavarna och barnen har inte varit delaktiga.
3.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Barnens idéer har tagits på allvar genom att vi jobbat med handdockor där vi,
pedagoger, tagit upp olika vardagsdilemman. Genom att vi jobbar nära barnen och att vi
på så vis lyssnar och tolkar barnens idéer. Barnen får hjälp att lösa olika konflikter.
Barnen har möjlighet att påverka genom bl.a. att det är dem som beslutar om vilka
regler vi ska ha ex i byggen, De får påverka utformningen av våra rum. Barnen får vara
beslutande i var vi ska gå på våra utflykter.
Det kan alltid göras mer, det skulle behövas bättre återkoppling till barnen och
föräldrarna.
För att skapa tydlighet skall kommande plan läggas ut på vår hemsida.
Vi har inte lyckats att få med föräldrarna i vår utvärdering av planen, därför behöver vi i
årets plan skapa en tydlighet när och hur föräldrarna ska vara delaktiga. Det handlar om
att skapa möten mellan föräldrar och pedagoger.
Vi har under året skapat lillmöten där barnen varit delaktiga. Det vi kan utveckla är
återkopplingen till barnen.
3.4 Årets plan ska utvärderas senast:
2014-09-05
3.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Utvärdering ska göras på föräldramötet 29/9
Vi vill involvera barnen genom "lillmöten" utifrån likabehandlingsplanens målsättningar.
Vi, pedagoger, går kontinuerligt igenom förskolans gemensamma planeringsmall där
likabehandlingsplanens mål finns med. Dessa ligger till grund för vår årliga utvärdering.
3.6 Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Annika Larsson
5
4 Främjande insatser
4.1 Namn:
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning:
Alla barn, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ska ha samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Insats:
Vi skapar möjligheter för barnen att reflektera omkring olikheter
Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra
Vi ser till att ha en variation på böcker som visar på mångfald.
Ansvarig:
Varje arbetslag ansvarar för att insatserna blir utförda. Förskolechefen ansvarar för att
uppföjlning sker på våra mötesdagar.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.2 Namn:
Främja likabehandling oavsett kön.
Områden som berörs av insatsen:
Kön
Mål och uppföljning:
Alla barn oavsett kön ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Insats:
Alla barn ges möjlighet att prova på det förskolan erbjuder.
Vi ser till att ha en variation på böcker som visar på mångfald.
Ansvarig:
Arbetslaget ansvarar för att barnen får möjlighet att prova på allt material. Pedagogerna
ansvarar för att låna böcker som visar på mångfald.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.3 Namn:
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning.
Områden som berörs av insatsen:
Funktionsnedsättning:
6
Mål och uppföljning:
Förskolan Optimus är tillgänglig för alla barn.
Insats:
Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker
respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.
Förskolan ska utarbeta en handlingsplan för mottagande av barn med
funktionsnedsättning.
Ansvarig:
Förskolechefen är ansvarig för att tid ges till reflektion gällande vårt förhållningssätt.
Förskolechefen ansvarar för att planera så att tid ges till utformning av handlingsplan.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.4 Namn
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning.
Områden som berörs av insatsen:
Sexuell läggning.
Mål och uppföljning:
Alla barn kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
föreställningar om sexuell läggning.
Insats:
Vi ser till att ha en variation på böcker som visar på mångfald.
Pedagogerna benämner barnen med namn.
Ansvarig:
Arbetslaget ansvarar för att barnen får möjlighet att prova på allt material. Pedagogerna
ansvarar för att låna böcker som visar på mångfald.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.5 Namn:
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.
Områden som berörs av insatsen:
Könsidentitet eller könsuttryck.
Mål och uppföljning:
På Optimus har alla samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Insats:
Alla, både vuxna och barn, visar hänsyn till varandra
Alla barn på Optimus ges möjlighet att prova på det förskolan erbjuder.
Alla, både barn och vuxna, benämner varandra med namn.
Ansvarig:
Varje arbetslag ansvarar för att insatserna blir utförda och dokumenterat.
7
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.6 Namn:
Främja likabehandling oavsett ålder.
Områden som berörs av insatsen:
Ålder.
Mål och uppföljning:
Alla, både barn och vuxna, ska ha respekt för allas lika värde.
Insats:
Barnen får möjlighet att påverka utifrån mognad.
Alla barn ges möjlighet att prova på det förskolan erbjuder.
Ansvarig:
Varje arbetslag ansvarar för att insatserna blir utförda och dokumenterat.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
4.7 Namn:
Förebygga och förhindra kränkande behandling.
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling och Ålder.
Mål och uppföljning:
Alla, både barn och vuxna, ska ha respekt för allas lika värde.
Insats:
Alla, både barn och vuxna visar hänsyn till varandra.
Alla, både barn och vuxna, har möjlighet att ställa tillrätta sådant som blivit tokigt.
Ansvarig:
På varje avdelningsplanering finns en punkt om kränkande behandling som ska
diskuteras.
Datum när det ska vara klart:
En utvärdering görs på förskolans utvärderingsdag 2014-06-02
8
5 Kartläggning
5.1 Kartläggningsmetoder:
Årets kartläggning utfördes vecka 38. Samtliga avdelningar avsatte tid att dokumentera
och observera stämningen i barngruppen, på respektive avdelning.
Sammanställningen av dokumentationerna gjordes på fredagsforum och på ett
måndagsmöte.
5.2 Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling
5.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen:
Varken barn eller föräldrarna har inte varit involverade i kartläggningen.
5.4 Hur personalen har involverats i kartläggningen:
Vid gemensamma möten beslutade vi om hur kartläggningen skulle genomföras och
avdelningarna diskuterade hur den praktiskt genomfördes på varje avdelning. En
gemensam sammanställning gjordes av alla pedagoger.
5.5 Resultat och analys:
Vi har i vår kartläggning observerat att det finns risk att kränkande behandlig sker vid
situationer där det blir många barn på liten yta - vinktrappan, toalettbesök, påklädning.
Personalen kan ibland uppleva dessa situationer som stressiga och blir då inte
uppmärksamma på det som sker runt omkring dem.
Vi har också observerat att det ibland förekommer uteslutningar.
6 Förebyggande åtgärder
6.2 Namn:
Organisation
Områden som berörs av åtgärden:
Kränkande behandling.
Mål och uppföljning:
Alla, både vuxna och barn, visar hänsyn till varandra.
Uppföljning kommer att ske på planeringsdagen den 25 november -13.
Åtgärd:
- Att begränsa antal barn i vinktrappan, vid toalettbesök och vid påklädning.
- Att klargöra vilken pedagog som gör vad.
- Att minimera ytan för påklädning genom att stänga dörren.
Motivera åtgärd:
Vi vill ge barn och pedagoger lugn i dessa situationer. Med en tydlig organisation blir det
tydligt vad "jag" som pedagog ska göra och vara. För att ge barnen bra förutsättningar
när de ska klä på sig är det bra att begränsa ytan.
Ansvarig:
9
Varje avdelning.
Datum när det ska vara klart:
2014-10-31
6.3 Namn:
Uteslutningar.
Områden som berörs av åtgärden:
Kränkande behandling.
Mål och uppföljning:
Alla på Optimus blir respekterade i sina känslor och blir tagna på allvar.
Uppföljning sker under vecka 11 2014 genom en ny kartläggning och
trygghetsintervjuer.
Åtgärd:
- Att vi, pedagoger, alltid agerar när det uppstår situationer där barn utesluts.
- Att vi, pedagoger, hjälper barnen att få bra verktyg att lösa konflikter.
- Att vi. pedagoger, tränar på vår hörstyrka.
Motivera åtgärd:
Vi vill handleda barnen i de situationer som uppstår. Det är viktigt att barnen får hjälp i
att lösa konflikter, att det är okej att tycka olika men att vi kan leka ändå.
För att lyckas med detta kommer vi att jobba med dockteater och arbetsmaterialet: Tio
små kompisböcker.
Ansvarig:
Alla arbetslag.
Datum när det ska vara klart:
2014-10-31
7 Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy:
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola.
Vi ser olikheter som en tillgång och någonting vi tar tillvara på.
7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
Närvarande pedagoger.
Pedagogerna använder sin hörstyrka för att uppmärksamma vad som sker i leken och
handlar därefter.
Vi lyssnar på och hjälper barnen att lösa konflikter.
Alla pedagoger har en skyldighet att ingripa oavsett vilken avdelning barnen går på.
7.3 Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till:
Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga med alla pedagoger. Alla pedagoger
har ett ansvar att lyssna och bemöta barns och vårdnadshavares funderingar.
10
7.4 Så här gör du som vårdnadshavare om du har synpunkter eller klagomål:
1. Tala med den pedagog det berör eller den pedagog du känner förtroende för.
2. Tala med förskolechef: Annika Larsson 616158 eller 073-0750875
7.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Agera omgående!
Alla pedagoger har en skyldighet att ingripa oavsett vilken avdelning barnen går på.
Lyfta problemet i arbetslaget
Arbetslaget gör en bedömning av problemets karaktär
Dokumentera problemet med AJ, Oj, Nej blankett, som lämnas till förskolechefen.
En ny bedömning görs utifrån blanketterna och vi bestämmer hur vi ska arbeta vidare.
7.6 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:
1. Händelsen anmäls till förskolechefen
2. Förskolechefen utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation sker.
3. Vårdnadshavare informeras
4. Förskolechef följer upp ärendet med barnets vårdnadshavare
5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet om hur det fungerar.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan följande åtgärder bli aktuella:
Omplacering (enligt LAS 7§)
Uppsägning (enligt LAS 7§)
Avsked (enligt LAS 18§)
7.7 Rutiner för uppföljning:
Det är förskolechefens ansvar att uppföljning sker.
7.8 Rutiner för dokumentation:
Dokumentation görs enligt bifogade dokument
1. Utredning om kränkande behandling
2. Åtgärder vid kränkande behandling
3. Uppföljning av åtgärder vid kränkande behandling
8 Ansvarsförhållande
8.1 Förskolechefens ansvar:
Förskolechefen har huvudansvaret för att planen utvärderas och revideras årligen. Det är
också förskolechefens ansvar att göra personalen delaktig i planen och informera dem
om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Att ge
pedagogerna tid till diskussioner om förhållningssätt. Att ansvara för att
kompetensutvecklig sker.
Förskolechefen ansvarar för utredningar och ev. anmälningar och att dokumentation
upprättas.
8.2 Pedagogernas ansvar
Det är varje personals ansvar att känna till och följa planen. Personalen ska arbeta
förebyggande och ge tydliga signaler om att kränkande beteende eller diskriminering
aldrig accepteras. Att alltid reagera och ingripa. Att möta varje individ med respekt och
visa hänsyn.
11
9 Kompetensutvecklingsplan
9.1 Hissad och dissad
Vi kommer att under våren plocka ut två kapitel ur boken och diskutera på två
måndagsmöten.
9.2 Den rosa pedagogiken
Vi kommer att ta fram material från Reggio Emilia institutet och diskutera det på två
måndagsmöte.
9.3 Tio små kompisar
Vi kommer att beställa detta material och avdelning Stor kommer att börja använda det.
Vi kommer att ägna ett måndagsmöte att gemensamt gå igenom detta material och vad
det står för.
10 Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra
barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen
direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde
till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella
förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett
sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de
elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan
vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.
12
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför
kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas
av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
11 Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier


En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan
finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill
ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små
glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så
att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det
och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
13
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar
att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner
kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas
hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag
är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon
inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa
frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon
måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga
kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning.
[diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier


En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad
barngrupp. [diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen
finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt
regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin
grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism
omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare
säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
14

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes
mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av
barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en
skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte
funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier


Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror.
Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på
en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen
har därför kunskap om denna. [diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt
för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”.
Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder.
[trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har
samband med sexuell läggning


Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av
barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för
bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror.
Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner
James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt
mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper
med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och
skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen
är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
15
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass.
Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det.
[trakasserier]
16