Deskriptiv rrapport
apport
© Copyright Assessio International AB.
Alla rättigheter förbehålls.
Namn:
Anders Platon
E-postadresser:
[email protected]
Födelseår:
1977
Kön:
Man
Nationalitet:
-
Utbildning:
ingenting utöver grundskola
Arbetslivserfarenhet:
tillfälligt arbete
Ledarskapserfarenhet:
ingen ledarskapserfarenhet
Arbetstyp:
maskin & mekanik
Testdatum:
17-12-2015
Rapport beställd av:
Lina Assessio
Normgrupp:
norm.global
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Anders Platon testresultat
Låg
C-score 0
Genomsnittlig
Hög
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Målmedv
Målmedveetenhe
enhett
Arbetsintensitet
Samvetsgrannhet
Ambition
Självdisciplin
Beslutsfattande
Balans
Känslor
Humör
Självförtroende
Självkontroll
Stress
Öppenhe
Öppenhett
Fantasi
Estetik
Känsloliv
Upplevelser
Tankestil
Extr
Extrav
aver
ersion
sion
Socialt behov
Social framtoning
Livstempo
Spänningssökande
Gladlynthet
Social Stil
Tillit
Kommunikation
Osjälviskhet
Medkänsla
Tillgivenhet
C-score 0
Låg
Genomsnittlig
Hög
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Intr
Introduk
oduktion
tion
Denna rapport innehåller dina resultat, sammanställda från de svar du givit. Frågorna, baserade på modern
forskning inom arbetspsykologi, har tagits fram för att mät din personlighet, vilket är viktigt för att identifiera
sina styrkor och potentiella svagheter.
Struk
Strukttur
uren
en fför
ör den här rrapport
apporten
en
Denna rapport är indelad i fem personlighetsdimensioner, var och en mätt av en egen skala: Social Stil (AG),
Målmedvetenhet (CO), Balans (ES), Extraversion (EX) och Öppenhet (OP). Var och en av de fem skalorna är i
sin tur sammansatta av fem underskalor; dessa är numrerade från 1 till 5 (till exempel är ES1 den första
underskalan för skalan Balans). Rapporten ger inledningsvis en beskrivning av det centrala i vad skalan
mäter och hur dess mätningar kommer till uttryck. Detta följs av ditt individuella resultat, presenterat i
termer av låga, genomsnittliga eller höga poäng på skalan. Resultaten för skalan följs av en beskrivning och
dina resultat för varje underskala, presenterat på samma sätt som för skalan.
Ha de
dett
ttaa i åt
åtank
ankee när du läser dina rresult
esultat
at
Resultaten kan inte tolkas bokstavligt, utan bör snarare ses som vägledande indikationer på hur din
personlighet kan vara strukturerad och på detta sätt påverka ditt beteende i olika situationer.
När du läser denna rapport bör du ha i åtanke att det inte finns något resultat som är "bra" eller "dåligt", av
flera anledningar:
• Det finns positiva och negativa följder av både höga och låga resultat
• Kombinationen av resultat på olika skalor och underskalor påverkar beteende och detta tas inte
hänsyn till i den här rapporten
• Inget test är perfekt; det finns alltid en viss grad av mätfel
För att ditt resultat ska bli meningsfullt för dig jämförs det mot en så kallas normgrupp. På första sidan av
rapporten framgår det vilken normgruppp som har använts. Genomsnittliga resultat representerar en nivå
som de flesta överensstämmer med, närmare exakt 68% av normgruppen. Låga poäng på skalan eller
underskalan betyder att ditt resultat är bland de 16% av normgruppen som har fått de lägsta resultaten för
den aktuella skalan eller underskalan. Höga poäng innebär att ditt resultat faller bland de 16% som har fått
de högsta resultaten för den aktuella skalan eller underskalan.
Om du har några frågor som rör ditt resultat, hur resultatet kommer att användas eller bearbetas, vänligen
kontakta beställaren av rapporten som finns angiven på första sidan.
Ex
Exempel
empel ttestpo
estpoäng
äng
Deskriptiv text för testresultatet
Låg
Genomsnittlig
Hög
De markerade området i figuren representerar testpersonens resultatnivå (låg, genomsnittlig eller hög) på
skalan som ett av fyra intervall.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Målmedv
Målmedveetenhe
enhett (C
(CO)
O)
Skalan Målmedvetenhet beskriver personens förhållningssätt till sina uppgifter och åtaganden. Skalan
förknippas med prestation och beskriver på vilket sätt man föredrar att arbeta; systematiskt, metodiskt och
målmedvetet eller spontant, flexibelt och planlöst. Skalan representerar även den underliggande drivkraften
att uppnå något och mäter egenskaper som är nödvändiga för att kunna följa denna drivkraft såsom
tendensen att vara organiserad, systematisk, plikttrogen, effektiv och handlekraftig.
Result
esultatniv
atnivåå
Låg
Genomsnittlig
Hög
Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Målmedvetna personer är beslutsamma och har ofta en stark vilja och drivkraft att prestera. De är
ordningsamma och organiserade, och de arbetar metodiskt och strukturerat. De är systematiska och
noggranna och uppfattas därmed ofta som pålitliga och ordentliga. De är eftertänksamma och
analyserande i sitt beslutsfattande och låter sällan känlomässiga ingivelser påverka. Höga poäng
innebär att personerna är fokuserade och tenderar att arbeta mot sina mål på ett strävsamt,
disciplinerat och självständigt sätt. De här personerna är samvetsgranna, detaljfokuserade, hårt
arbetande och punktliga Ibland kan personer med höga poäng vara extremt detaljfokuserade och ha
svårt att lyfta blicken och se helheten. Strävan efter perfektionism kan göra att dessa personer kan ha
svårt att släppa ifrån sig kontrollen, att slutföra uppgifter eftersom man alltid kan göra lite till.
Personer i omgivningen kan uppfatta dem som alltför krävande, envisa, förutsägbara, överdrivet
noggranna och kontrollerande. De ägnar mycket tid till att planera, organisera och att förbereda sig.
Oplanerade händelser som på verkar deras planering eller möjlighet till förberedelse kan ge upphov
till stor irritation eller oro då allt som är oväntat betraktas som något negativt. Personer med höga
poäng är vanligtvis medgörliga, måna om att vara till lags och anpassar sig till regler, seder, bruk och
normer och till de förväntningar som råder i gruppen. De har en stark vilja att uppnå sina mål och
arbetar hårt för att nå dit. De har höga krav, inte bara på sig själva utan även på sin omgivning, och
lägger ner stor omsorg på att nå och överträffa de egna (ofta högt satta) prestationsnivåerna. Dessa
personer är mycket arbetsorienterade, har stor uthållighet, är ihärdiga, och initiativtagande. Personer
med höga poäng förknippas ofta med goda akademiska och personliga prestationer men också med
arbetsnarkomani och extrem prestationssträvan.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Arbe
Arbetsint
tsintensit
ensiteet (C
(CO1)
O1)
Underskalan Arbetsintensitet speglar den intensitet med vilken man ger sig i kast med uppgifter och
åtaganden. Här visas hur uthållig man är och hur hårt och enträget man anstränger sig för att vara så effektiv
som möjligt, i motsats till att vara mer avslappnad och inte lika angelägen om att få mycket gjort. I
underskalan avspeglas även personernas egenupplevda känsla av att vara effektiva och kompetenta i fråga
om de egna prestationerna och hur viktiga man tycker att dessa är. Observera att låga poäng på skalan inte
innebär att man har ett lågt självförtroende, utan enbart att man har en mer avslappnad inställning till att
vara effektiv och duktig.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan har ett högre arbetstempo än de flesta andra. De
värdesätter effektivitet och hårt arbete, både från sig själva och från andra. För dessa personer är
effektiviteten och det höga arbetstempot ett självändamål och de kan känna sig missnöjda om de blir
tvungna att sakta ner på tempot eller lämna en oavslutad uppgift. De har ett tydligt behov av att
framstå som kompetenta, duktiga och effektiva, och de har en mycket god uthållighet. Vanligtvis
känner de sig också både lämpliga, dugliga och väl rustade för att kunna ta itu med framtida
arbetsuppgifter och de tvivlar sällan på sin egen förmåga. Omgivningen uppfattar dem i regel som
kompetenta, envisa och effektiva personer som får mycket gjort. De kan också uppfattas som onödigt
duktiga, krävande och ibland något forcerade i sitt sätt att arbeta.
Samv
Samveetsgr
tsgrannhe
annhett (C
(CO2)
O2)
Underskalan Samvetsgrannhet består av två lika viktiga delar. Den ena är graden av ordningsamhet och den
andra är skötsamheten och plikttroheten. Här avspeglas dessutom hur viktigt man anser det är att uppfylla
förpliktelser och åtaganden.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan har en nivå av samvetsgrannhet och ordningsamhet som
är högre än de flesta andra. De sätter stort värde på ordning och reda och kan tycka att andra, som
inte är lika ordningsamma, är slarviga. Att vara ordentlig, vårdad, skötsam och välorganiserad är
typiska egenskaper. De här personerna har ett bra ordningssinne och tycker om att hålla reda på
saker och ting. De lägger ner mycket tid på förberedelser och kan bli störda om de hamnar i
situationer de inte är beredda på. De håller sig noga till de regler som finns och kräver också att andra
gör det. De kan tycka att personer som inte är lika regelmedvetna är opålitliga och oförutsägbara. De
här personerna är ansvarsmedvetna, ansvarskännande och arbetar metodiskt och strukturerat
samtidigt som de är mycket plikttrogna. Att leva upp till sina åtaganden tar de på stort allvar. De kan
känna sig starkt frustrerade om de blir tvungna att avsäga sig ett åtagande eller tvingas bryta en
överenskommelse. Detta gör att omgivningen kan tycka att de brister i flexibilitet och att de har svårt
att anpassa sig till nya situationer. Omgivningen upplever ofta de här personerna som strukturerade
och pålitliga, som har koll på det mesta. De kan även uppfattas vara onödigt ordningsamma och att
de lägger alltför mycket tid och energi på regler och detaljer.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Ambition (C
(CO3)
O3)
Underskalan Ambition avspeglar graden av strävan att prestera, vilken ambitionsnivå de har och vilka krav
de ställer på sig själva. Här avspeglas hur målinriktad man är, hur långt man är villig att gå och hur hårt man
är beredd att satsa för att nå sina mål. Graden av uthållighet och ihärdighet är ett par av underskalans
viktiga aspekter.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Ambition har en ambitionsnivå som är i nivå
med de flesta andra. De har en strävan att prestera som gör att de oftast sätter upp mål och
anstränger sig för att uppfylla dessa. Prestationssträvan kan gärna inbegripa ett eller ett par områden
i personernas liv och att det i övrigt präglas av en mer lättsam inställning. De upprätthåller således
inte samma ambitionsnivå på lika många områden som personer med höga poäng. På samma sätt är
strävan efter att bli bättre i regel inte lika högt satt och heller inte lika omfattande som för personer
med höga poäng. De här personerna har förmågan att inta en mer distanserad syn på sina mål och
blir inte speciellt frustrerade om de blir tvungna att åsidosätta de egna målen till förmån för något
annat. De kan arbeta hårt för att nå dit de vill, men är sällan beredda att satsa allt. Till skillnad från
personer med låga poäng, som ofta saknar en tydlig planering, tenderar personer med
genomsnittliga poäng att ha vissa mål. Även om dessa mål är otydliga, outtalade eller fåtaliga styr de
deras tillvaro och beteenden på en nivå som är mer eller mindre medveten.
Själv
Självdisciplin
disciplin (C
(CO4)
O4)
Underskalan Självdisciplin avspeglar i vilken utsträckning en person har förmågan att påbörja och slutföra
uppgifter eller åtaganden, även när de blir uttråkade eller utsätts för distraktioner. Personens förmåga att
motivera sig själv är central, även när det gäller monotona och rutinmässiga uppgifter.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Självdisciplin är mycket disciplinerade och har lätt för att
motivera sig själva att genomföra uppgifter. Detta även om dessa åtaganden är monotona och
rutinmässiga eller upplevs som tråkiga. För de här personerna är resultatet viktigast. De mår oftast
bättre om de får ta tag i saker och ting istället för att skjuta upp dem, vilket särskilt gäller tråkiga och
nödvändiga göromål. För dessa personer är det viktigt att behålla fokus och inte låta sig distraheras.
Omgivningen upplever dem oftast som ordentliga och fokuserade. I vissa fall kan de även upplevas
som onödigt disciplinerade människor som saknar förmågan att ibland lägga sina uppgifter åt sidan.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Beslutsf
Beslutsfatt
attande
ande (C
(CO5)
O5)
Underskalan Beslutsfattande beskriver vilken strategi personerna har när de fattar beslut. I underskalan
sammanfattas tendensen att vara eftertänksam och analyserande i motsats till att vara mer spontan och
impulsiv.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Beslutsfattande är eftertänksamma och analyserar noga
alternativ innan de fattar beslut. De lägger ner mycket tid och stor omsorg på att samla in all tänkbar
information och funderar igenom olika alternativs konsekvenser som besluten kommer att leda till
innan de berättar om dessa. Till skillnad från personer med låga poäng vill de vara helt säkra innan de
bestämmer sig. De känner sig vanligtvis mycket obekväma om de tvingas fatta hastiga eller mindre
väl underbyggda beslut. Omgivningen kan tycka att de är väl försiktiga och veliga, men också att de
är eftertänksamma och kloka, som fattar välinformerade och välgrundade beslut.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Balans (ES)
Skalan Balans avspeglar personens allmänna känslomässiga tillstånd. Med detta avses med vilken intensitet
och frekvens personen upplever framför allt negativa känslor som ilska, oro, skuld och nedstämdhet.
Intensiteten och frekvensen är viktiga eftersom de lägger grunden för de sinnestillstånd som påverkar
vardagsbeteendet. Här innefattas huruvida personen har ett jämnt humör och ett gott självförtroende, och
hur effektiv man är i att hantera de egna impulserna. Av central betydelse är också hur konstruktiv man
upplever att man är när det gäller att hantera motgångar och de stressande situationer man möter i livet. I
skalan avspeglas också vilka emotionella resurser en person har för att lösa de problem och konflikter som
uppstår i vardagen.
Result
esultatniv
atnivåå
Låg
Genomsnittlig
Hög
Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Höga poäng på skalan Balans innebär att personerna har en grundläggande känslomässig stabilitet
och att de är trygga i sig själva. De upplever sällan negativa känslotillstånd och när dessa förekommer
är de ofta av lägre intensitet. En hög impulskontroll gör att de uppfattas som lugna, trygga och stabila
personer med ett jämnt humör. Höga poäng indikerar att personen har förmågan att lägga sina
känslor åt sidan och att inte låta sig dras med i känslostormar, vilket ofta är mycket effektivt i
arbetssammanhang. Av andra kan de dock uppfattas som okänsliga eller hårdhudade, med något av
ett tunnelseende. De agerar lugnt och sansat, även i stressade situationer, och behåller förmågan att
fatta rationella och säkra beslut. De här personerna har inga problem med att motstå impulser och
frestelser eller plötsliga ingivelser, vilket gör att de sällan hamnar i problemfyllda situationer på
grund av förhastade eller behovsdrivna beslut. De ger ofta intryck av att vara stressfria och att de inte
låter sig påverkas av yttre omständigheter. Ibland kan de uppfattas som extremt avslappnade, nästan
omedvetna eller oberörda av allvaret i situationer. Personerna ger intryck av att vara självsäkra och
att de kan ta vara på sig själva. De påverkas inte nämnvärt av andras åsikter, vilket gör att de
uppfattas som självständiga och självgående, men även som hårdhudade, överdrivet självsäkra och
känslomässigt avskärmade. De känner sig sällan nedslagna av motgångar eller misslyckanden och
känner stor tilltro till den egna förmågan att kunna hantera de problem som uppstår. Det goda
självförtroendet gör också att de kan fatta svåra beslut på egen hand. Även i de fall besluten varit
mindre lyckade ångrar de sig sällan, utan lägger det bakom sig och går vidare. Dessa personer har
sällan problem med skuldkänslor, varken över tidigare eller framtida händelser.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Känslor (ES1)
Underskalan Känslor är kärnan i den övergripande skalan Balans. Underskalan avspeglar personens
grundläggande känslomässiga stabilitet och visas bland annat i den grad av tillförsikt man känner inför
andra människor. Utöver detta innebär det i vilken omfattning man våndas när man fattar beslut och om
man oroar sig för att misslyckas. Den innefattar även om man ångrar saker man gjort eller ältar saker och
ting, i motsats till att lägga dem bakom sig och gå vidare.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Känslor är stabila, lugna och tillitsfulla. De ägnar mycket
litet av sina känslomässiga resurser åt att oroa sig, älta saker eller fundera över vad som skulle kunna
hända eller vad som redan har hänt. Detta gör att de har stora känslomässiga resurser till hands när
situationen verkligen kräver det. De har lätt för att koppla av och ger ofta ett fridsamt och samlat
intryck, även under stark press. Omgivningen uppfattar dem gärna som avslappnade, lättsamma och
bekymmersfria. De kan även ge intrycket av att vara något oberörda och avskärmade, eller att de inte
inser situationens allvar.
Humör (ES2)
Underskalan Humör avspeglar benägenheten att känna och uttrycka irritation och hur lätt man har för att bli
provocerad och tappa humöret. Förutom benägenheten att känna och uttrycka ett allmänt missnöje mäts
också tendensen att reagera med irritation, besvikelse och bitterhet. Observera att höga poäng på denna
skala inte mäter graden av gott humör, utan enbart avsaknaden av irritationsbenägenhet.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Humör har en mycket begränsad benägenhet att känna
och visa irritation. De här personerna tar lätt på saker och ting, är svåra att provocera och det krävs en
hel del för att få dem att känna och visa både ilska och frustration. De har en generellt hög
toleransnivå och tappar sällan humöret.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Självf
Självförtr
örtroende
oende (ES3)
Underskalan Självförtroende avspeglar graden av grundläggande självförtroende och påverkar bland annat
bekvämligheten i sociala situationer, förmågan att fatta beslut och förmedlandet av dessa beslut och åsikter
till omgivningen. Här avspeglas också lyhördheten inför andras åsikter och det utrymme man ger dessa samt
vilken påverkan de har på den egna personen.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Självförtroendet för personer med genomsnittliga poäng på underskalan är i nivå med de flesta
andra. De har en grundläggande tro på sig själva, som gör att de i de flesta situationer ger ett säkert
och kompetent intryck. Vid påfrestningar kan de dock tvivla på sin förmåga och känna sig oförmögna
att lösa uppgifter och uppkomna problem. De känner sig vanligtvis bekväma i sociala sammanhang,
även om de inte alltid tar mycket plats eller är helt tillfreds med en alltför central roll i större
sammanhang. Till vardags känner de sig bekväma med att fatta egna beslut. Däremot under
pressande förhållanden eller vid extremt svåra eller viktiga beslut händer det att de söker stöd, råd
och bekräftelse hos omgivningen. Därför kan de ibland uppfattas som litet osjälvständiga. De här
situationerna kan även hanteras genom att man fattar ett beslut, avskärmar sig och inte låter någon
annan komma till tals. Omgivningen uppfattar gärna personerna som lagom självsäkra, självständiga
och självgående, som lyssnar på andra och låter dessa vara med och påverka både dem själva och
deras beslut, utan att ge ett veligt eller osäkert intryck.
Självk
Självkontr
ontroll
oll (ES4)
Underskalan Självkontroll avspeglar graden av kontroll över plötsliga ingivelser och begär. Här mäts graden
av självbehärskning och förmågan att hålla tillbaka sina impulser. Impulsiviteten påverkar personens
tendens att agera spontant, ta risker och fatta snabba beslut.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Självkontroll har en god förmåga till självbehärskning och
har inga problem med att hantera de egna impulserna eller ingivelserna. Beteendet låter sig sällan
styras av plötsliga begär eller frestelser. Förmågan att hålla tillbaka impulserna är av central
betydelse för att man ska uppfattas som behärskad och samlad. Man uppfattas som någon som
inväntar relevant information när beslut ska fattas och agerar inte utifrån det känslotillstånd man för
tillfället upplever. Självbehärskningen gör att personerna sällan hamnar i problemfyllda situationer
på grund av förhastade eller behovsdrivna beslut. Omgivningen uppfattar dem vanligtvis som
behärskade, måttliga och konsekventa människor, vars beslut är lätta att förstå och därmed
acceptera.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Str
Stress
ess (ES5)
Underskalan Stress mäter hur tålig en person är inför stress och påfrestningar och vilka resurser man har för
att hantera dessa situationer. Hur känslig en person är för påfrestningar avgör i vilket skede man reagerar
känslomässigt gentemot omgivningen. Här ges en antydan om vilken grad av belastning personerna tål och
mår bra av. Underskalan visar även hur man reagerar i situationer med hög belastning och hur detta uttrycks
genom beteendet och känslorna.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Stress är mer stresståliga än de flesta och tål en hel del
påfrestningar. Det krävs mycket för att de ska uppleva en situation som stressande eller obehagligt
pressande. De här personerna har förmågan att behålla lugnet i större utsträckning och i fler
situationer än personer med lägre poäng, och de har därmed mer resurser över för att kunna lösa
uppkomna problem. Personer med höga poäng uppfattas ofta som avspända, avslappnade, lugna
och fokuserade, även i kritiska situationer.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Öppenhe
Öppenhett (OP)
Skalan Öppenhet avspeglar en benägenhet att vara öppen för och ha ett behov av inre upplevelser, det vill
säga emotionella upplevelser som sker och pågår inom en person. Dessa inre upplevelser stimuleras ibland
av yttre händelser eller aktiviteter, men kan lika gärna genereras inifrån individen själv med hjälp av
exempelvis den egna fantasin. Öppenhet täcker in benägenheten till livlig fantasi, estetisk känslighet,
lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att vara oberoende av andras
synpunkter och omdömen. Här avspeglas om en person föredrar variation, komplexitet och kreativitet eller
om man är mer intresserad av specifik kunskap och väljer det välbekanta och traditionella framför det
utforskande och okonventionella.
Result
esultatniv
atnivåå
Låg
Genomsnittlig
Hög
Resultat som ligger över 7 poäng får följande resultatbeskrivning.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på Öppenhet beskrivs som intellektuella, nyfikna och öppna för nya idéer.
De har ett rikt inre känsloliv som kräver stimulans och variation. Deras emotionella liv är fartfyllt och
komplext, de upplever både positiva och negativa känslor mer frekvent och intensivt än vad personer
med låga poäng gör. Intuitionen spelar en viktig roll i deras liv och de låter sig vägledas av den. Detta
kan göra andra förvirrade, då de kan ha svårt att följa hur personen har resonerat. De uttrycker med
lätthet sina egna känslor och är ofta starka i sina känslomässiga uttryck, vilket kan göra andra
obekväma. De har vanligtvis en god förmåga att uppfatta andras känslostämningar, något som inte
automatiskt betyder att de är empatiska eller inkännande med andra människor. De är ofta kreativa,
har livlig fantasi och en god föreställningsförmåga. De kommer villigt med nya idéer och djärva
förslag på nya förfaringssätt. Personer i deras omgivning kan ibland ha svårt att bibehålla intresset
för alla nya idéer och kan känna sig uttröttade av all kreativitet. Detta kan delvis bero på att det som
föreslås inte alltid är rimligt eller möjligt att genomföra i praktiken. Det senare är heller inte målet för
personer med höga poäng på Öppenhet, då det är den inre upplevelsen av att fundera över allt det
nya som skänker dem tillfredsställelse, inte att det ska leda till något konkret eller användbart. De är
ofta intresserade av vetenskap och intellektuella lekar och deras okonventionella förhållningssätt och
rörliga intellekt får dem att ifrågasätta auktoriteter och rådande omständigheter, arbetssätt,
värderingar, normer, synsätt och politiska beslut. Dessa personer hamnar lätt i abstrakta, filosofiska
eller politiska diskussioner. De uppfattas ofta som komplexa individer som konstant söker nya
upplevelser att reflektera över. Andra kan tycka att de är onödigt intellektualiserande och fjärran från
verkligheten. Det öppna sinnelaget och benägenheten att ständigt omvärdera omvärlden gör att
andra kan uppfatta dem som opportunister som aldrig håller fast vid något. De är alltid beredda att
reflektera över nya etiska, sociala och politiska idéer. Detta kan göra andra osäkra på vem personen
är och vad han eller hon egentligen tycker. Det ständiga sökandet efter nya upplevelser gör också att
de ofta har många breda intressen. De besöker gärna nya platser och provar nya aktiviteter. De
tilltalas i regel av estetik och värdesätter kultur och konst. Dessa personer beskriver ofta sig själva
som konstnärliga. Andra uppfattar dem som självständiga och intellektuella, men också som rastlösa
personer som snabbt blir uttråkade och ständigt är på jakt efter nya känslomässiga upplevelser.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Fant
antasi
asi (OP1)
Underskalan Fantasi avspeglar huruvida en person har ett aktivt fantasiliv eller om hon eller han är mer
jordnära och fokuserad på det praktiska och vardagliga. Dagdrömmar och verklighetsfrämmande abstrakta
tankelekar hör också till underskalan Fantasi.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng har ett fantasiliv och en förmåga att föreställa sig abstrakta
händelser, som är i nivå med de flesta andra. De har förmågan till fantasifullhet och ibland utvecklar
de sina fantasier och dagdrömmar till detaljrika inre föreställningsvärldar även om det inte det tillhör
vardagen. De är i grunden ganska jordnära och verklighetsförankrade och fokuserar vanligtvis på det
som sker här och nu.
Est
Esteetik (OP2)
Underskalan Estetik avspeglar personens intresse för konstnärliga och estetiska uttryck. Intresset för det
kulturella bottnar i behovet av inre stimulans och därmed benägenheten att vara öppen för och söka intryck
som skänker den inre känslomässiga världen nya upplevelser. Här ingår uttryckssätt som poesi, musik, färg
och form.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng är mycket intresserade av och lägger stor vikt vid det estetiska och
konstnärliga, och tillgodoser behovet av känslomässig stimulans genom att söka sig till den här typen
av aktiviteter och uttryckssätt. De blir lätt berörda av estetik, poesi, färg och form. De låter sig gärna
uppslukas helt av både konsten och musiken och anser att dessa är mycket viktiga. Det är inte
nödvändigt att själv vara konstnärligt lagd, att ha talang för musik eller att ha god smak, eftersom
konstintresset drivs av de känslomässiga upplevelser som de här uttrycken skapar. Omgivningens
uppfattning är ofta att detta är medvetna personer med god smak och sofistikerade kulturella
intressen.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Känsloliv (OP3)
Underskalan Känsloliv avspeglar hur mottaglig och uppmärksam en person är på de egna
känslostämningarna och för stämningar i omgivningen. Här avspeglas också i vilken utsträckning man
uppfattar känslolivets variationer i styrka och rikedom och hur viktigt man anser att känslolivet är.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng är mycket uppmärksamma på både egna och andras känslostämningar
och anser att detta är mycket viktigt. De tillåter att känslorna får påverka beteendet i relativt stor
utsträckning, men dock inte på ett impulsivt sätt från situation till situation, utan snarare som ett
strategiskt förhållningssätt. Vad de själva och andra känner är mycket betydelsefullt, men det senare
ska dock inte tolkas som att de är empatiska och inkännande, utan enbart att de är uppmärksamma
på andras känslostämningar. De har en tendens att uppleva djupare och mer specifika känslor än
personer med låga poäng och upplever ofta både lycka och sorg starkare än andra människor. De har
lätt för att visa känslor och har inget emot att visa upp sin känsliga sida inför andra. Detta kan
uppfattas som både uppriktigt och ärligt, men även som självutlämnande och gränslöst. De här
personerna upplevs som känsliga, färgstarka, dramatiska och ibland något överdrivna när de
uttrycker känslor.
Upple
Upplevvelser (OP4)
Underskalan Upplevelser visar hur villig en person är att prova nya aktiviteter för att stimulera den inre
känslovärlden. Sökandet efter inre upplevelser gör att vissa personer är öppnare för alla nya upplevelser
som står till buds, medan andra personer är mer trogna sina vanor och inte i behov av lika mycket
känslomässig stimulans.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng har vanligtvis ett stort behov av känslomässig stimulans. De söker sig ofta
till situationer som ger dem tillfälle att prova nya saker och på så sätt stimuleras upplevelsebehovet.
De här personerna föredrar variation, de är nyfikna, söker nya upplevelser och provar hellre på
nyheter än att ägna sig åt samma saker under någon längre tid. Vissa personer undviker systematiskt
det kända och beprövade och väljer ständigt nya arbetssätt och metoder. Omgivningen kan bli
frustrerad och utmattad av denna drift att alltid vilja testa nyheter och att man sällan eller aldrig
använder sig av befintlig erfarenhet eller kunskap, vilket gör att effektiviteten kan bli lidande.
Vanligtvis ägnar de sig åt en rad olika fritidsintressen. De vill utforska nya platser och återvänder
ogärna till ställen de redan har besökt. Det här är inte frågan om några vanemänniskor, utan de kan
snarare ha svårt att hantera rutiner och återkommande systematiska uppgifter och aktiviteter.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Tank
ankestil
estil (OP5)
Underskalan Tankestil avspeglar personens grad av intellektuell nyfikenhet. Här ingår även personens
mottaglighet för nya och ibland okonventionella idéer och villigheten att överväga dessa. Den intellektuella
nyfikenheten uttrycks genom abstrakta filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra aktiviteter
som stimulerar det egna intellektet.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng är mycket intresserade och har ett stort behov av aktiviteter och
sammanhang som ger intellektuell stimulans. De ägnar sig gärna och ofta åt intressen och aktiviteter
som inbegriper filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra former av hjärngymnastik.
De är beredda att ständigt överväga nya och ibland okonventionella idéer. Omgivningen uppfattar
gärna de här personerna som analytiska och intellektuella.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Extr
Extrav
aver
ersion
sion (EX)
Skalan Extraversion mäter den grad av energi som en person tar sig an tillvaron med och beskriver på så sätt
den sociala position som han eller hon vanligtvis intar. Skalan fångar vilket behov av sällskaplighet och
intresse personen har för att omge sig med andra människor. Genom denna skala genereras en bild av hur
personen framställer sig själv och hur han eller hon upplevs av andra; både om man har behov av att ta plats
och synas och om man faktiskt gör det och om man känner sig bekväm med och rör sig obehindrat bland
andra människor, även dem man inte känner. Det handlar också om behovet och bekvämligheten med att
stå i centrum och vara fokus för andras uppmärksamhet och förväntningar. Sökandet efter upplevelser som
skänker spänning och stimulans är, tillsammans med nivån på livstempo, kärnan i denna skala.
Result
esultatniv
atnivåå
Låg
Genomsnittlig
Hög
Resultat som faller inom intervallet över 3 poäng men under 7 poäng får följande resultatbeskrivning.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng har en energinivå och ett socialt behov i nivå med de flesta
andra. De tycker om att umgås och tillbringa tid med andra, men behovet av sociala aktiviteter är inte
lika starkt som hos personer med höga poäng. Vanligtvis känner de sig bekväma i sociala
sammanhang och har oftast inga större svårigheter med att ta plats i en grupp, ta kontakt med andra
och småprata, även om detta ibland kan kräva en medveten ansträngning. Det innebär dock inte att
de alltid känner sig hemma i situationer där de står i centrum för andras uppmärksamhet eller att
sociala sammanhang inte tär på deras inneboende resurser. De klarar sig alltså bra i sociala
sammanhang, men har inte några outsinliga resurser för sociala aktiviteter och relationsbyggande.
Personer med genomsnittliga poäng har vanligtvis ett lika stort behov av att dra sig tillbaka och
sänka tempot för återhämtning. De här personerna utmärker sig inte i sin aktivitetsnivå; de är varken
extremt passiva eller extremt aktiva. De håller vanligtvis ett rimligt tempo, men kan växla upp om
situationen kräver det, liksom det motsatta, att sakta ner i tempo när tillfälle ges.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Socialt beho
behovv (EX1)
Underskalan Socialt behov mäter hur sällskaplig en person är. Intresset av att vara med andra och att söka
sig till sammanhang med mer än en person motsvarar samtidigt behovet av att ha andra människor i sin
närhet.
Du har ffått
ått en låg ttestpo
estpoäng
äng
Personer med låga poäng är tillbakadragna och känner sig mer tillfreds ensamma eller med ett
mindre antal människor. De undviker helst sociala situationer, då dessa i allmänhet får dem att känna
sig obekväma. De är nöjda med ett mindre antal kontakter med andra människor och framstår därför
lätt som ensamvargar.
Social fr
framt
amtoning
oning (EX2)
Underskalan Social framtoning beskriver hur en person tar sig an det sociala utrymmet, om man är mer
dominant och framträdande eller mer nedtonad och tillbakadragen.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng har ett behov av att vara i centrum som är i nivå med de flesta
andra människor. De har vanligtvis en framtoning som varken är undvikande och avståndstagande
eller extremt dominant. Oftast trivs de och känner sig bekväma med att vara en del av ett socialt
sammanhang och de kan i regel hantera en plats i rampljuset, även om de inte aktivt söker sig dit.
Efter sådana tillfällen uppstår gärna behovet av återhämtning, eftersom den sociala exponeringen
kräver energi.
Livst
Livstempo
empo (EX3)
Den här underskalan beskriver vilken energinivå personen har i sitt liv och därmed vilken grad av livlighet,
livskraft och kraftfullhet man uttrycker med sitt livstempo. Denna underskala avspeglar huruvida man mår
bättre i ett högt tempo, fullt av aktiviteter, eller om man trivs bättre i ett lugnare och mer avslappnat tempo.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng har ett livstempo som är i nivå med de flesta andra. Vanligtvis
har de behov av ett liv med en hel del aktiviteter, men det är lika viktigt att ibland kunna leva i ett
lugnare tempo. Energin tillåter en hel del, men den är inte outsinlig, så personerna behöver
återhämta sig med jämna mellanrum. De kan dock bli otåliga och frustrerade om tempot blir alltför
lågt under en längre tid, eftersom behovet av att hålla igång och få saker gjorda ändå finns där.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Sp
Spänningssök
änningssökande
ande (EX4)
Underskalan Spänningssökande handlar om behovet av yttre stimulans, starka intryck och spänning. Här
avspeglas behovet av dramatik och nya utmaningar, i motsats till att vara lugn och nöjd med tryggheten i
bekanta miljöer.
Du har ffått
ått en låg ttestpo
estpoäng
äng
Personer med låga poäng har inget större behov av spänning, utan föredrar ett tryggare och lugnare
liv, helst i välbekanta miljöer. De är vanligtvis mer avvaktande och inte lika benägna att ta risker som
personer med höga poäng. Andra uppfattar dem ofta som allvarliga, pålitliga och kloka, men ibland
även som lite veliga, förutsägbara och alltför försiktiga.
Gladlynthe
Gladlynthett (EX5)
Underskalan Gladlynthet fångar tendensen att uttrycka positiva känslor, såsom glädje, lycka och kärlek.
Detta visar sig i graden av gott humör, belåtenhet, munterhet och sinnesrörelse. Personer som för det mesta
är uttryckligt glada och lättsamma får höga poäng och personer som är mindre sprudlande och uttrycksfulla
får låga.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng är glada och positiva och klarar vanligtvis av att hålla humöret
uppe. Blir de ordentligt provocerade eller bringas ur balans kan dock det goda humöret försvinna och
den glada framtoningen dämpas. Vanligtvis är de lättsamma att prata med och har inga större
problem med att knyta kontakter, då omgivningen uppfattar dem som trevliga, sällskapliga och
roliga.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Social Stil (A
(AG)
G)
Skalan Social Stil avspeglar hur en person samspelar med andra. Detta visar sig i grad av tillit till andra, tron
på andra människor som i grund och botten goda, förmågan att känna in med andra och benägenheten att
hjälpa och finnas till för andra. Centralt i denna skala är vilken känslomässig prägel som karakteriserar
personens relationer, samt förmågan att uttrycka kärleksfullhet och ömsinthet inför och gentemot andra. I
denna skala avspeglas en genuin sympatiskhet i den meningen att man är rättfram och uppriktig mot andra,
även om det innebär att man framstår som mindre följsam.
Result
esultatniv
atnivåå
Låg
Genomsnittlig
Hög
Resultat som faller inom intervallet över 3 poäng men under 7 poäng får följande resultatbeskrivning.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng på skalan Social Stil har ett sätt att samspela med andra som
liknar de flesta andras. Deras mellanmänskliga samspel präglas varken av extrem sympatiskhet eller
av brist på densamma. De har inga problem med att lita på människor de känner och utgår ifrån att
andra personer oftast har goda avsikter. De är sympatiska, utan tendens till att vara naiva, onödigt
känslosamma eller manipulativa. Till vardags är de rättframma och uppriktiga i sin kommunikation,
men under pressande förhållanden och med känslig information att kommunicera, kan dessa
personer bli undvikande eller välja att formulera sig på sätt som riskerar att få dem själva att framstå
som osympatiska. De kan också välja att i första hand tillgodose de egna behoven eller målen, eller
att uttrycka sig otydligt för att undvika omgivningens negativa reaktioner.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Tillit (A
(AG1)
G1)
Underskalan Tillit avspeglar vilken tilltro man har till andra människor och hur lätt man har för att lita på
andra. Här avspeglas även vilken syn man har på mänskligheten och omgivningens avsikter – om man för det
mesta tror gott om andra människor eller om man är mer skeptisk och reserverad.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng på Tillit har en tilltro till andra människor som är i nivå med de
allra flesta. De har inga problem med att lita på andra och utgår oftast från att andra människor har
rimligt goda eller åtminstone inte onda avsikter. Detta gör att omgivningen i regel uppfattar dem som
sympatiska och med en tro på människors godhet. Det innebär dock inte att de är naiva och
lättlurade. Om det finns skäl till det kan de anta en mer reserverad hållning gentemot andra
människors avsikter. I dessa fall kan omgivningen uppfatta dem som litet cyniska och skeptiska.
Kommunik
ommunikation
ation (A
(AG2)
G2)
Underskalan Kommunikation avspeglar på vilket sätt en person formar sin kommunikation med andra.
Kommunicerar man på ett uppriktigt och rättframt sätt eller föredrar man att vara mer försiktig och kanske
inte lika tydlig? Sättet att kommunicera präglar personens relationer med andra och ger information om den
mellanmänskliga karaktären överkortare och längre tid. Notera att personer med låga poäng ofta beskrivs
som sympatiska på kort sikt vid ytligare kontakter, medan personer med höga poäng kan beskrivas som
mindre sympatiska vid en kortare kontakt, men mer genuint sympatiska på längre sikt.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Kommunikation har ett sätt att kommunicera
som är likt de flesta andras. De har inget påtagligt behov av att ständigt vara uppriktiga eller
rättframma. De bryr sig om vad andra ska tänka om dem och är inte alltid villiga att offra intrycket av
sig själva som rimligt sympatiska till förmån för uppriktighet och ärlighet. Detta betyder dock inte att
de ständigt och enbart anpassar sin kommunikation för att passa andra eller för att tillfredsställa de
egna målen De brukar heller inte känna sig bekväma med att förvränga eller undanhålla information,
oavsett skäl. Det är dock inte säkert att de alltid är helt rättframma och uppriktiga när känslig eller
laddad information ska förmedlas. I sådana fall kan de bli otydliga eller vaga. Omgivningen uppfattar
att de här personerna är rimligt tydliga i sin kommunikation under normala omständigheter, men att
de kan ha svårt att vara helt rättframma och uppriktiga i pressande situationer, speciellt när man
riskerar att utsättas för andras negativa reaktioner.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Osjälviskhe
Osjälviskhett (A
(AG3)
G3)
Underskalan Osjälviskhet avspeglar vilket behov man har av att finnas till för och hjälpa andra. Här fångas
benägenheten att sätta sina egna behov åt sidan, för att istället ge av sig själv till andra och ställa upp för
den som behöver det.
Du har ffått
ått en hög ttestpo
estpoäng
äng
Personer med höga poäng på underskalan Osjälviskhet har ett stort behov av att hjälpa och stötta sin
omgivning och mår bra av detta. De här personerna är generösa och ger mycket av sig själva. De är
uppoffrande och alltid redo att ställa upp för den som behöver det, utan att någon ber dem om det.
Det senare kan göra att omgivningen uppfattar dem som påträngande och att de klampar in
oombedda, trots det osjälviska motivet. Benägenheten att alltid sätta andra i första rummet kan
medföra att de glömmer bort sig själva och det egna välbefinnandet. Den osjälviska läggningen gör
att de framstår som generösa och givmilda, men även som onödigt frikostiga. De själva kan uppfatta
personer med låga poäng som okänsliga och kalla.
Medk
Medkänsla
änsla (A
(AG4)
G4)
Underskalan Medkänsla avspeglar den grad av sympati och medkänsla en person har för andra. Detta tar sig
uttryck i hur lätt man har för att bli berörd av andras problem och behov, samt i vilken utsträckning man
tenderar att engagera sig i andra. Medkänsla handlar om genuin omtanke och omsorg om andra.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Medkänsla har en förmåga till förståelse och
sympati som är i nivå med de flesta andra. De har en förmåga att känna och uppvisa empati för sin
omgivning. De blir berörda av andras problem, men inte i samma utsträckning som personer med
höga poäng, vilka kan låta problem och situationer ta överhanden så att det slukar alla tillgängliga
resurser. De låter sig heller inte dras med i lika stor utsträckning som personer med höga poäng.
Personerna framstår i regel som omtänksamma, engagerade och uppmärksamma på andras
sinnestillstånd, utan att vara alltför känslosamma eller lättberörda.
Anders Platon - Deskriptiv rapport
Tillgiv
Tillgivenhe
enhett (A
(AG5)
G5)
Underskalan Tillgivenhet avspeglar i vilken utsträckning en persons relationer präglas av tillgivenhet, kärlek,
ömhet och vänskap i motsats till återhållsamhet och reservation. Graden av tillgivenhet täcker in egenskaper
som är viktiga för möjligheten till intima relationer.
Du har ffått
ått en ggenomsnittlig
enomsnittlig ttestpo
estpoäng
äng
Relationerna hos personer med genomsnittliga poäng på underskalan Tillgivenhet präglas av en
tillgivenhet och värme som är i nivå med flertalet. De uttrycker känslor och ömhet för de personer i
omgivningen som de själva valt ut – det vill säga inte till alla och alltid. De är också mer nyanserade i
sina känslomässiga uttryck än personer med höga poäng, både vad gäller graden av uttryck och
själva innehållet. Detta gör att de kan ha en större distans i vissa relationer och mindre distans i
andra. De har sällan problem med att knyta kontakter och tycker vanligtvis om att träffa andra
människor och att umgås med dessa, även om det primära syftet inte alltid är att skapa nya
vänskapsband.
