LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
LÄSÅRET 2016
edsvalla förskola
EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA –
VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR
Ansvarig förskolechef: Maria mangelin
1
Inledning
Förskolor och skolor har skyldighet att arbeta aktiv för att förebygga diskriminering och
kränkning av barn och elever. Följande regelverk gäller:
Diskrimineringslagen (2008:567) - likabehandlingsplan ska upprättas varje år och
syftet med planen är att främja barns lika rättigheter och möjligheter.
Skollagen (2010:800) – planen ska vara årlig och syfta till att förebygga och förhindra
kränkande behandling i förskolan.
Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
(SKOLFS 2012:10) - planen och arbetet bör bedrivas på ett sätt så att planerna blir
kända i verksamheten och hos barnens vårdnadshavare.
Förordningen (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer för
diskriminering och kränkande behandling. Planen ska upprättas, följas upp och ses
över med barnens medverkan, omfattningen av deltagande ska anpassas efter deras
ålder och mognad.
Arbetsgång
Bestämmelserna ovan ställer krav på att varje enhet (förskola) bedriver ett målinriktat arbete
för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och
kränkande behandling.
Årligen ska föregående års planerade åtgärder utvärderas och nya främjande insatser
beskrivas utifrån utvärderingen. Därefter sker en kartläggning för att identifiera risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kartläggningen ligger
till grund för de planerade målen och de beskrivande förebyggande insatserna.
Det är även viktigt att alla känner sig uppdaterade hur vi agerar i akuta situationer.
När vi arbetar i denna cirkulära process sker ett systematiskt arbete för förskolan. Respektive
del beskrivs i den nya årliga planen. All personal inom enheten har ett ansvar för att planen är
ett levande verktyg som är väl känt av alla.
Utvärdera
Akuta
situationer
Förebygg
Främja
Kartlägg
2
Vår vision på Edsvalla förskola
Vi arbetar utifrån våra fem prioriterade värdeord:
Glädje
Trygghet
Samspel
Värdeord
Nyfikenhet
Lärande
Varje avdelningen har beskrivit vad dessa ord står för hos just dem och hur de synliggörs i
verksamheten i vardagen. Orden står förklarade i varje avdelningsplan samt synligt på varje
avdelning.
Edsvalla förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och
där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla ska vara
välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för
utvecklingen av vår verksamhet.
Planen gäller för verksamhetsåret 2016
Ansvarig för planen
Förskolechef Maria Mangelin – sammanställning och uppföljning
Alla pedagoger – att hålla den levande och aktuell i verksamheten
Barnens delaktighet
Barnen har varit delaktiga i kartläggning av miljön, intervjuer samt samtal genom reflektioner
av händelser som skett i vardagen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har blivit ombedda genom att besvara en enkät att meddela förskolan om det
är något ställe barnen nämner hemma som vårdnadshavare kan uppleva att barnet ser som ett
riskområde. Även om barnet känner otrygghet kring händelser som skett på förskolan.
3
Personalens delaktighet
Pedagoger har gjort kartläggningar och observationer av verksamheten samt formulerat
främjande och förebyggande insatser.
Förskolechef har sedan tillsammans med arbetsgrupp på förskolan sammanställt materialet.
Förankring av planen
Planen ska genomsyra vårt dagliga arbete på förskolan, värdegrundsarbetet förankrar planen
hos barnen.
Pedagogerna ska systematiskt reflektera utifrån mål och insatser i planen.
Likabehandlingsplanen finns med som återkommande punkt vid våra APT.
Vårdnadshavare informeras om planen vid inskolning, föräldramöten samt föräldraråd. Planen
finns tillgänglig för vårdnadshavare på varje avdelning, avdelningarnas sajt samt på
kommunens hemsida.
Utvärdering av föregående år – 2015
Skapa rutiner, förhållningssätt för barnens utevistelse. Att det ska
finnas personal vid de undanskymda platserna.
Mål
Alla vet att vi ska cirkulera, men hur gör vi konkret så att vi
säkerställer alla platser?
Samtal och beslut på ALM våren 2015.
All personal ansvarar för att cirkulationen blir heltäckande utifrån
beslutet.
Vi har blivit bättre på att rotera på gården. Vi lägger till i vår handlingsplan att vi låser
förrådet så att inte barnen kommer in där själva. Viktigt att informera vikarier om våra
regler, önskar en förkortad variant av likabehandlingsplanen som kan finnas i
vikariepärmen. Fortsatt prioriterat mål för 2016.
Aktiviteter
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Organisera utevistelsen – skapa en ”aktivitetsbank” tips och idéer
på vad man kan göra med flera barn utomhus samtidigt. Ge
barnen möjlighet att finna andra aktiviteter t ex lekar, utegympa
m.m.
Alla pedagoger ansvarar för att ge tips och idéer. Skrivs ned på
Aktiviteter
- Vem ansvarar
dokument som t ex hänger ute i förrådet.
- När ska det ske?
ALM våren 2015
Vi har en bestämd månad då vi ansvarar för Hälsoraketen avdelningsvis med
aktiviteter. Vi ska skapa en aktivitetspärm och hänger den vid en krok vid vita dörren
vid Sågen. Fortsatt prioriterat mål för 2016.
Mål
Mål
Närvarande pedagoger i leken och i verksamheten för att skapa
lugn och trygghet hos barn och föräldrar, gäller både inom- och
utomhus.
Aktiviteter
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Alla pedagogers ansvar att detta sker.
4
Vi är mer närvarande där barnen är, vi roterar på gården och finns med barn och
skapar goda lekrutiner. Enkäten från 2014 visade på oro från vårdnadshavarna runt
detta, enkäten från 2015 visar inte samma oro vilket visar på ett annat arbetssätt hos
pedagogerna.
Mål
Utveckla miljön och verksamheten i lekhallen – hur tar vi bättre
tillvara på lekhallen?
Vi skapar en arbetsgrupp, en pedagog/avdelning deltar i arbetet,
Aktiviteter
- Vem ansvarar
utformningen av miljö och material
- När ska det ske?
Våren 2015
Pågår fortfarande tankeplanering hur vi ska få till lekhallen. En projektgrupp ska
skapas under våren 2016. Fortsatt prioriterat mål för 2016.
Mål
Utveckla, anpassa miljön utomhus vid Lilla gården – här trivs
barnen
Se över materialtillgång och cirkulation av pedagoger så att vi
Aktiviteter
- Vem ansvarar
mer kan använda Lilla gården under dagen.
- När ska det ske?
Våren 2015
Vi ser över materialet i Lilla förrådet och vi tar även dit de minsta cyklarna att
använda på lilla gården. Informera ny personal/vikarier om lilla förrådet. Vi vill skapa
en trygg gård för de yngsta. Vi ser ut en ansvarig som ser över förrådet på lilla gården.
Fortsatt prioriterat mål 2016.
Under läsåret 2015 har 3 anmälningar skett angående signal om diskriminering, trakasserier
och/eller kränkande behandling vid Edsvalla förskola.
Däremot har 47 anmälningar skett angående skada och tillbud.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-02-28
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen följs upp återkommande vid varje APT (4 ggr/år), utvärdering sker under
januari/februari 2017. Om likabehandlingsplanen visar sig vara otillräcklig vid annat tillfälle
ska den omgående ses över och revideras.
Förskolechef ansvarar för att planen utvärderas och upprättas varje läsår tillsammans med
pedagogerna.
Främjande, förebyggande och åtgärdande insatser – vad är skillnaden?
Främjande arbete – innebär att man förstärker respekten för allas lika värde, arbetet riktas
mot alla och bedrivs hela tiden i vår verksamhet. En naturlig del i det dagliga arbetet i
barngruppen, vi arbetar utifrån vår Läroplanen med fokus normer och värden.
Förebyggande arbete – innebär att man endast arbetar utifrån de områden som identifierats
som verksamhetens riskfaktorer efter våra kartläggningar. Vi arbetar för att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
5
Åtgärdande arbete – innebär att vi har väl dokumenterade rutiner för att upptäcka, utreda
och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Att alla genast påbörjar
arbetet när signaler har kommit om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller
kränkt. Att verksamheten dokumenterar och utvärderar för att förhindra att kränkningarna
upprepas.
Främjande arbete
All personal som arbetar i vår verksamhet ska ha ett bra förhållningssätt och vara goda
förebilder som överensstämmer med värdegrunden. De vuxna arbetar aktivt för detta genom
att försöka vara medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Det innebär att vi
försöker att ha ett respektfullt förhållningssätt som gäller i alla led; barn-barn, vuxen-barn,
barn-vuxen och vuxen-vuxen. Vårt främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas
lika värde, arbetet omfattar alla diskrimingeringsgrunderna, men vi väljer att fokusera på
följande främjande mål under läsåret 2016.
Edsvalla förskolas prioriterade främjande insatser:
Vår miljö och vårt material – märkbar mångfald
X
X
X
X
X
X
X
Följande diskrimineringsgrunder berörs av insatsen:
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Kränkande behandling (ej en av diskrimineringsgrunderna)
Mål och uppföljning
Det ska synas i våra lokaler att vi välkomnar mångfald och arbetar aktivt mot diskriminering.
Våra rum och miljöer inne och ute samt deras material ska på olika sätt kunna avspegla
likheter och olikheter kring etniska ursprung och religioner, intellektuella och fysiska
förmågor, kön och olika familjekonstellationer. Alla ska få möjlighet att välja miljö och
material utifrån sina intressen, behov och/eller förmågor. Pedagogerna observerar och
reflekterar kontinuerligt. Barnen ges i viss mån möjlighet att vara med och planera miljö och
material samt utvärdera rummen och dess material.
Insatser
Vi ser kontinuerligt över våra lärmiljöer och vårt material så att det ska finnas ett utbud av
såväl miljöer som material som anpassas efter barnens behov och intressen. Rummen och dess
innehåll introduceras för barnen för att de ska se variationen som erbjuds.
Genom litteratur, sånger, lekar och drama vill vi uppmärksamma allas lika värde genom att
visa på mångfald och möjligheter.
Vi väljer material t ex utklädningskläder som inbjuder till rollek som både är könsneutrala och
6
traditionellt könsbundna. Våra dockor har olika kön och deras utseende visar på härkomst från
olika länder. Vår litteratur påvisar likheter och olikheter, det kan handla om såväl olika
familjekonstellationer som intellektuella och fysiska förmågor samt olika kulturer.
Vi ska se över vår litteratur för barnen och tillsammans med biblioteket se om det finns fler
böcker som främjar de olika diskrimineringsgrunderna. Vi ska även se över utbudet av böcker
på andra språk än svenska för att kunna stärka de barn som har behov av språkutveckling i fler
språk än svenskan.
Ansvariga
Samtliga pedagoger.
När ska detta vara klart
Arbetet sker kontinuerligt under året.
Vår hallsituation
X
X
X
X
Följande diskrimineringsgrunder berörs av insatsen:
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Kränkande behandling (ej en av diskrimineringsgrunderna)
Mål och uppföljning
Alla barn ska bli bemötta på ett likvärdigt sätt och få lika stor uppmärksamhet i hallen. Skapa
lugnare hallsituationer som anpassas utifrån varje barns behov och förmågor. Insatserna följs
upp av personalen genom regelbunden observation, reflektion och utvärdering i det
systematiska kvalitetsarbetet. De vuxnas bemötande av barnen kommer att kartläggas under
året för att se hur bilden av vårt agerande ser ut i förhållande till hur vi tror den ser ut. Olika
kartläggningsmetoder kan vara – filma, observationer från medarbetare på annan avdelning.
Insats
Vi låter en mindre grupp barn klä på sig åt gången så vi kan möta dem där de är just idag. Vi
anpassar gruppsammansättningen utifrån barnens olika behov och förmågor. Övriga barn får
vara kvar i förutbestämda aktiviteter. Vi kommer att observera de vuxnas bemötande av
barnen för att se hur stort utrymme och hur stor uppmärksamhet barnen tar/får i
hallsituationen. Vi ska prova att använda oss av bilder på klädesplagg för att barnen ska bli
självständigare i påklädningssituationen.
Ansvarig
Samtliga pedagoger
7
När ska detta vara klart
Arbetet sker kontinuerligt fram till nästa års plan.
Kartläggning
Syftet är att få en bild av hur det ser ut på förskolan och att utifrån resultatet göra en analys
för att uppmärksamma vad vi behöver arbeta med både här och nu men också i ett längre
perspektiv.
Förslag på kartläggningsmetoder:
Observationer – fungerar bra i alla åldrar, men ett bra sätt att identifiera vart de yngre
barnen helst vill vara eller inte vill vara, vad kan det bero på?
Planerade samtal, enskilda och i grupp med barn – syfte är att få information om
stämningen i barngruppen och på förskolan, händelser som skett osv.
Trygghetsvandringar – kan planeras av t ex skyddsombudet inom ramen för det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga inom- och utomhusmiljön
utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Kan vi identifiera platser och situationer
där trakasserier och kränkande behandling kan förekomma. Kan genomföras både för
barn och vårdnadshavare.
Enkäter/intervjuer – kan vi göra enklare enkäter, frågor till de äldre barnen? På
vilket sätt kan vi ge föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen? Lyfter frågan på
föräldrarådet – hur vill de delta?
Incidentrapporter – anmälan av diskriminering/kränkning. Vilka händelser ha
fångats upp? Det kan handla om enstaka allvarligare händelser som kräver mer
ingripande åtgärder eller ett kortare samtal med barnen för att reda upp en situation.
Generellt kan man säga incidenter där man som personal valt att lyft frågan med
barnets föräldrar. Det kan också vara ett mönster i barns beteende, t ex att några barn
väljer att inte sitta bredvid ett visst barn osv.
Personalen har använt sig av följande kartläggningsmetoder:
Intervjuer med barnen
Observationer i verksamheten både ute och inne
Enkät till vårdnadshavare
Barn och vårdnadshavare har gjorts delaktiga på följande sätt:
Barnråd tillsammans med förskolechef
Denna gång har främst vårdnadshavarna gjorts delaktiga genom att de har fått
möjlighet att besvara en enkät angående deras upplevelse av trygghet/säkerhet vid
utevistelse samt i vår inomhusmiljö.
8
Resultat av våra kartläggningar
29 vårdnadshavare svarade på enkäten. Vårdnadshavarna verkar överlag mycket
nöjda och trygga med miljön på Edsvalla förskola. Några finner oro över att gården är
stor och undrar om uppsikt finns över hela gården. Dessa synpunkter tas upp i
prioriterade mål för 2016.
Pedagogerna har genom sina observationer uppmärksammat vikten av att vara
närvarande som pedagoger i leken och verksamheten. När verksamheten blir mer
uppstyrd med tydliga regler så trivs också barnen och vi får trygga föräldrar som vet
vad som erbjuds under dagen.
Vid Barnrådet kom det inte upp någon oro från barnen angående miljön på förskolan,
det lyfte följande:
Nej, sa några
Vid buskarna vid huset, där inne bland pinnar bor det nog en grävling. Man borde
bara se den på natten men ibland syns den på dagen.
I sandlådan på vintern, det känns så hårt och tomt. På sommaren är alla i den varma
sanden. Jag saknar den.
Vi samtalade vidare på barnrådet om kompisar, om de tror att alla på förskolan har
en kompis?
Alla pratar i mun på varandra och räknar upp alla kompisar som de har. De tror att
alla har någon att leka med. Man kan också vara kompis med kusiner och andra barn,
säger de.
Förebygga
Följande mål har vi kommit fram till att arbeta med förebyggande efter våra kartläggningar
av vår verksamhet.
Mål
Fortsätta skapa rutiner, förhållningssätt för barnens utevistelse.
Att det ska finnas personal vid de undanskymda platserna, t ex
Lilla gården vid Sågen
Aktiviteter
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Alla vet att vi ska cirkulera, men hur gör vi konkret så att vi
säkerställer alla platser?
Samtal och beslut på ALM våren 2016.
All personal ansvarar för att cirkulationen blir heltäckande utifrån
beslutet.
Utvärdering
- Vem ansvarar?
- När ska det ske?
Mål
Aktiviteter
Förskolechef
APT nov 2016
Organisera utevistelsen – skapa en ”aktivitetsbank” tips och idéer
på vad man kan göra med flera barn utomhus samtidigt. Ge
barnen möjlighet att finna andra aktiviteter t ex lekar, utegympa
m.m.
Alla pedagoger ansvarar för att ge tips och idéer. Skapa en
9
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Utvärdering
- Vem ansvarar?
- När ska det ske?
aktivitetspärm som ska hänga vid vita dörren på Sågen.
ALM våren 2016
Förskolechef
ALM hösten 2016
Mål
Utveckla miljön och verksamheten i lekhallen – hur tar vi bättre
tillvara på lekhallen?
Aktiviteter
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Utvärdering
- Vem ansvarar?
- När ska det ske?
Vi skapar en arbetsgrupp, ev studiebesök för inspiration för
utformningen av miljö och material
Våren 2016
Förskolechef
Hösten 2016
Mål
Utveckla, anpassa miljön utomhus vid Lilla gården – här trivs
barnen. Ska vi skapa en gård för de yngre barnen? Utse en
ansvarig för att se över förrådet vid Lilla gården.
Aktiviteter
- Vem ansvarar
- När ska det ske?
Utvärdering
- Vem ansvarar?
- När ska det ske?
Se över materialtillgång och cirkulation av pedagoger så att vi
mer kan använda Lilla gården under dagen.
Våren 2016
Förskolechef
Hösten 2016
Rutiner för akuta situationer
På vår förskola ska det råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Alla anmälda fall ska skyndsamt utredas och åtgärdas.
Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker, såväl inomhus som utomhus.
Som vuxen befinner man sig där barnen är och är lyhörd och uppmärksam på vad barnen gör
och säger.
Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering,
trakasserier och kränkningar. Ett gott samarbete med vårdnadshavarana har stor betydelse för
att göra tidiga upptäckter.
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till
Om du som förälder upplever att ett barn kränkt ditt barn så ska du i första hand ta kontakt
med personal på förskolan som undersöker vad som hänt. I de fall man önskar kan man
använda sig direkt till förskolechefen.
10
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta trakasserier eller
kränkningar genom att uppmärksamma på händelsen, att tydligt vis att kränkande beteende
inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågor av karaktär:
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att den andra kände sig?
Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Vidare:
Förskolechef informeras
Vårdnadshavare informeras
Pedagogen ansvarar för att dokumentera händelsen och använder blanketten Anmälan
till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling. Blanketten finner ni på Solsidan under Riktlinjer, blanketter
och rutiner eller på min sajt under Rutiner och Blanketter. TIPS är att alla har
utskrivna blanketter i sin närvaropärm.
Förskolechefen skriver en anmälan till huvudman, Barn- och ungdomsnämnden.
Förskolechefen utreder omgående signalen om diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling och vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas, se underlag,
bilaga 1.
Vid behov upprättas en handlingsplan, se underlag, bilaga 2.
Förskolechef följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits. Om
kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till
situationen är varaktigt löst.
Observera
Det är av största vikt att pågående utredning eller åtgärder inte diskuteras med barn eller
vårdnadshavare som inte är berörda av kräkningarna. De inblandade ska inte ställas till
svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, diskriminerar/trakasserar eller kränker ett barn
måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
Ta den vuxne åt sidan och ställ ”hur-frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.
Förskolechefen informeras.
Pedagogen ansvarar för att dokumentera händelsen och använder blanketten Anmälan
till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling. Blanketten finner ni på Solsidan under Riktlinjer, blanketter
och rutiner eller på min sajt under Rutiner och Blanketter. TIPS är att alla har
utskrivna blanketter i sin närvaropärm.
11
Förskolechefen skriver en anmälan till huvudman, Barn- och ungdomsnämnden.
Förskolechefen utreder omgående signalen om diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling och vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas, se underlag,
bilaga 1.
Vid behov upprättas en handlingsplan, se underlag, bilaga 2.
Förskolechef följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits. Om
kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till
situationen är varaktigt löst.
Definitioner och begrepp
Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Inom förskolan och skolan är det huvudman eller personal som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn/elever kan inte diskriminera varandra i
juridisk mening.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha
samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall
diskriminera genom att behandla alla lika.
Trakasserier/sexuella trakasserier innebär ett handlande som kränker någons
värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Detta kan ske vid
enstaka eller upprepande tillfällen. Trakasserier kan barn/elever utsätta varandra för.
Kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men
som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att reta,
mobba, frysa ut någon, knuffa eller rycka någon i håret.
Bristande tillgänglighet – avses att en person med funktionsnedsättning missgynnas
genom att ”skäliga åtgärder för tillgängligheten inte har vidtagits för att den personen
ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning”.
Kan innefatta stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den
fysiska miljön.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionsnedsättning
12
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Bilagor
1 Underlag för utredning vid diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling
2 Underlag för handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och/eller kränkande
behandling
Bilaga 1 - Utredning vid diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling
Datum
Utredare
Vem är utsatt?
Förskola/avdelning
Vem har uppmärksammat?
Vem har utfört kränkningen?
Händelseförlopp
Personer som deltar vid samtalet
Kan ärendet avslutas?
Om kränkning kvarstår ska en handlingsplan upprättas
Bilaga 2 - Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier
och/eller kränkande behandling
Datum
Namn
Förskola/avdelning
Nuläge
Mål
Åtgärder – så här arbetar vi – ansvarig
Datum för uppföljning och utvärdering av planen
Uppföljning
Hur har det gått? Är målet uppnått?
Ärendet avslutat?
Ärendet är inte avslutat – nytt uppföljningsdatum
Nya åtgärder – så här arbetar vi - ansvarig
13
