Kvalitetsrapport 2015-16
Aspås Skola, Aspås Fritidshem, Trångsvikens Skola,
Trångsvikens Fritidshem och Bygdegårdens Förskola.
Aspås Skola, Aspås Förskoleklass, Aspås Fritidshem, Trångsvikens Skola,
Trångsvikens Förskoleklass, Trångsvikens Fritidshem och Bygdegårdens
Förskola.
Förskolechef/Rektor Pernilla Oscarsson
Förord
Sedan mitten av januari 2016 har undertecknad haft uppdraget som
förskolechef/rektor för ovan nämnda verksamheter.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
3
Statistik .......................................................................................................11
3.1
Personal .......................................................................................................... 11
3.1.1 Förskola ............................................................................................. 11
3.1.2 Fritidshem ......................................................................................... 11
3.1.3 Förskoleklass, grundskola, grundsärskola ......................................... 11
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 11
3.2.1 Förskola och pedagogisk omsorg ...................................................... 11
3.2.2 Fritidshem, förskoleklass, grundskola ............................................... 12
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................13
4.1
Förskolechefens mål för enheten .................................................................... 13
4.1.1 Förskola ............................................................................................. 13
4.2
Rektors mål för enheten/-erna ........................................................................ 13
4.2.1 Fritidshem ......................................................................................... 13
4.2.2 Grundskola ........................................................................................ 14
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................15
5.1
Förskola .......................................................................................................... 15
5.2
Fritidshem ....................................................................................................... 15
5.3
Förskoleklass .................................................................................................. 15
5.4
Grundskola ..................................................................................................... 16
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................18
6.1
Förskola .......................................................................................................... 18
6.2
Fritidshem ....................................................................................................... 18
6.3
Förskoleklass .................................................................................................. 18
6.4
Grundskolan ................................................................................................... 20
7
Utveckling och lärande ..............................................................................22
7.1
Förskolan ........................................................................................................ 22
7.2
Fritidshem ....................................................................................................... 22
8
Undervisning och lärande..........................................................................23
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 23
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 24
9
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................26
9.1
Fritidshem ....................................................................................................... 26
9.2
Förskoleklass .................................................................................................. 26
9.3
Grundskola ..................................................................................................... 27
10
Bedömning och betygsättning ..................................................................28
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 28
10.2
10.3
10.4
10.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 28
10.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 29
10.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 29
10.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 30
10.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 31
Betyg............................................................................................................... 32
10.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 32
Nationella prov ............................................................................................... 33
10.3.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 33
10.3.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 33
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 34
10.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Aspås Skola, Aspås
Förskoleklass, Aspås Fritidshem, Trångsvikens Skola, Trångsvikens Förskoleklass,
Trångsvikens Fritidshem och Bygdegårdens Förskola. Kvalitetsrapporten ska
spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2015/2016 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Området ingår i rektorsområdet Krokom och består av två grundskolor, Aspås och
Trångsvikens skolor. Inom ansvarsområdet finns även två fritidshem samt en
förskola i Trångsviken som heter Bygdegårdens förskola. Skolorna ligger ca tre mil
ifrån varandra.
Fritidshemmen delar lokaler med respektive skola.
I Aspås går det 86 elever från F-6. Eleverna kommer från byarna Aspås,
Aspåsnäset och Sveom i Aspås socken. Lärarna arbetar som klasslärare med fasta
klasser. Till viss del arbetar lärarna i fler än en klass. T ex är det en av klasslärarna
som har all idrottsundervisning på skolan.
Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog och kurator. Det har saknats
skolsköterska och varit bristfälligt med skolpsykolog under vårterminen.
I Trångsvikens skola går det 63 elever från F-6. Eleverna kommer från Trångsviken
samt andra mindre byar i området. Det finns även elever från annan kommun, Åre
kommun. Lärarna arbetar som klasslärare med fasta klasser. Till viss del arbetar
lärarna i fler än en klass. Vid Trångsvikens skola arbetar det flera obehöriga
personer.
-
förskoleklass med en förskollärare och en barnskötare/fritidspersonal under
läsåret
-
klass 1-3. En klasslärare vid skolstart samt en lärarvikarie. Vikarien
avslutade sin tjänst i oktober. En lågstadielärare (pensionär) anställdes på
deltid och jobbade höstterminen ut. En klasslärare, pensionär, anställdes
utifrån två nyanlända elever i november.
Vid vårterminens start nyanställdes en förskollärare på lärarvikariatet samt
en lärare för bild och engelska, den sistnämnda deltid. En lärare anställdes
deltid då två elever startade i början av april.
-
klass 4-6 en klasslärare och en lärarvikarie fram till sportlovet. Därefter
delvis täckning av en lågstadielärare (pensionär)
Det har varit svårt att rekrytera personal till skolan.
Elevhälsoteamet består av rektor och kurator. Det har saknats specialpedagog,
skolsköterska och varit bristfälligt med skolpsykolog.
Materiella förutsättningar: Aspås och Trångsvikens skola har slitna miljöer där
elever och personal vistas. Trasiga bänkar och oergonomiska stolar. Det ärett dåligt
utbud av datorer och annan elektronisk utrustning. Bland annat saknas det projektor
i flera klassrum. Det finns en frustration hos personalen då det är svårt att hänga
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
med i utvecklingen när det inte finns tillgång till utrustning som utvecklingen
kräver.
På Bygdegårdens förskola går det 23 barn, 9 flickor och 14 pojkar. Under våren har
personal varit tjänstledig samt sjukskriven vilket har inneburit stor omsättning på
personal/vikarier. Det har varit svårt att rekrytera.
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Förskola
Tabell 1. Andel (%) med förskollärarutbildning 15 okt 2015
Andel (%) behöriga
förskollärare
Enhet
Förskola
Bygdegården
3.1.2
41
Fritidshem
Tabell 2. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Trångsviken
Aspås
3.1.3
0
80
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass T-vik
Förskoleklass Aspås
100
80
Grundskola 1-3 T-vik
47
Grundskola 1-3
Aspås
100
Grundskola 4-6 T-vik
47
Grundskola 4-6
Aspås
100
3.2
Barn/elever
3.2.1
Förskola och pedagogisk omsorg
Tabell 4. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2015
Född år
Totalt
Flickor
Pojkar
2015
0
0
0
2014
1
1
0
2013
4
1
3
2012
2
1
1
2011
2010
8
8
4
2
4
6
Totalt
23
9
14
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3.2.2
Fritidshem, förskoleklass, grundskola
Tabell 5. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*T-vik
Fritidshem Aspås
48
52
28
30
20
22
Förskoleklass T-vik
Förskoleklass Aspås
Trångsviken:
21
18
13
10
8
8
Grundskola åk 1
5
2
3
Grundskola åk 2
9
3
6
Grundskola åk 3
10
6
4
Grundskola åk 4
11
6
5
Grundskola åk 5
4
0
4
Grundskola åk 6
3
2
1
Aspås:
Grundskola åk 1
17
10
7
Grundskola åk 2
6
3
3
Grundskola åk 3
13
9
4
Grundskola åk 4
12
5
7
Grundskola åk 5
10
6
4
Grundskola åk 6
10
7
3
Totalt (fritidshemmet
ej inräknat):
149
82
67
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Förskolechefens mål för enheten
4.1.1
Förskola
Mål enligt styrdokument
Ett övergripande mål i kommunen har varit att synliggöra lärandet i förskolan.
Att skapa en struktur med hjälp av Årsplanen.
Förbättringsområde
Att arbeta systematiskt med Årsplanen.
Resultat
Den teoretiska kunskapen för att synliggöra lärandet finns till viss del. Dels genom
litteratur och dels genom föreläsningar. Det är däremot svårt att mäta resultat i
praktiken.
Analys av resultatet
Den ordinarie personalen har på grund av tjänstledighet och sjukskrivning varit
begränsad. Förskolan har haft stor omsättning av personal/vikarier, vilket har
påverkat förutsättningarna att bedriva utvecklingsarbete.
Förväntad effekt
Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Skapa goda grundläggande förutsättningar för att bedriva en kvalitativt god
verksamhet. Fokusera på rekrytering/bemanning.
4.2
Rektors mål för enheten/-erna
4.2.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Det finns ett övergripande mål i kommunen att stärka fritidshemmens roll.
Trångsviken: Vid terminsstart sattes ej upp några mål för verksamheten med
dåvarande rektor och under terminen har det varit byte av rektor.
Aspås: Stärka fritidshemmets roll. Öka samarbetet mellan fritidshem och skola.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samarbetet mellan fritidshem och skola fungerar bra på båda skolorna. Det finns en
bra dialog mellan fritidshem och skola. Personalen i fritidshemmen arbetar även i
skolan.
Analys av resultatet
Båda skolorna är mindre skolor. Samarbetet och användandet av resurser blir extra
viktigt och tydligt på en mindre skola. Det här sköter pedagogerna på ett bra sätt.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Ett exempel är att det finns ett ansvarstagande för att fritids personal skall kunna
närvara vid skolans möten.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att alla pedagoger skall vara insatta i BFL.
4.2.2
Grundskola
Mål enligt styrdokument
Kommunövergripande mål är att arbeta med BFL.
Förbättringsområde
.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
:
Analys av resultatet
Rektors tid har under vårterminen handlat till stor del om rekrytering och
bemanningsfrågor. Lösa problematiska situationer i nuläget.
Förväntad effekt
Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att arbeta med BFL.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Förskola
Resultat
Vid barnintervjuer med 3-5-åringar säger de att de får bestämma på förskolan.
Personalen ser att de flesta barnen vågar göra sin röst hörd och synas i t ex
samlingar.
Barnen har lättare att uttrycka händelseförlopp vid t ex en konflikt.
Analys av resultatet
Medvetet förhållningssätt från personalen där de arbetar med att stärka barnens
självsyn. Personalen använder sig av öppna frågor till barnen för att visa att de tar
deras åsikter och funderingar på allvar.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att göra barnintervjuer.
Vara tydliga när barnen får bestämma och sätta ord på det.
5.2
Fritidshem
Resultat
Eleverna har haft inflytande och har fått påverka verksamheten genom
demokratiska beslut. De har även kommit med egna initiativ som vi i möjligaste
mån uppfyller. Elever vågar göra sin åsikt hörd och det syns bland annat på
fritidsråden att fler och fler elever kommer med förslag.
Något har hänt med elevernas språk de senaste månaderna då eleverna börjat
använda fult språk och tecken åt varandra.
Analys av resultatet
Fritidsråden fungerar bra därför att eleverna delas in i mindre grupper och
åldersanpassat så att alla vågat göra sin åsikt hörd.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta att arbeta med språkbruket.
5.3
Förskoleklass
Resultat
Trångsviken: Utifrån utvecklingssamtalen anser eleverna att de vågar och kan tala
med oss vuxna. Under läsåret har elever ofta kommit med förslag på förändringar
som vi diskuterat i helklass
Aspås: Under läsåret har syftet med förskoleklassen varit att den ska stimulera
varje elevs utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning samt
främja elevernas harmoniska utveckling. Lek och skapande har ingått som
väsentliga delar i verksamheten. Utbildningen har utgått från en helhetssyn på
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
eleven och elevens behov. Elevgruppen har under läsåret fått kunskaper som
förbereder dem inför det kommande skolåret.
I klassrummet - samtalat om rätten till att vara sig själv, att alla är olika och lär på
olika sätt. I början kunde det vara svårt för några elever att acceptera att
bordsgrannen fick en annan arbetsuppgift än man själv hade. Arbetet i klassrummet
har varit mycket individanpassat, några har arbetat med Ipads för att träna på
bokstavsljud medan andra har läst böcker i soffan. Acceptansen att få var sig själv
och respektera andra har varit i fokus under året.
Analys av resultatet
Trångsviken: Dessa faktorer har inverkat på det positiva resultatet:
Alla elever har under samlingen haft möjlighet att berätta för sina
klasskamrater. ”Berättarrundan”
Pedagogernas förhållningssätt. Att uppmuntra ideer och elevers förslag.
Utvecklingssamtalen.
Aspås: Arbetsmetoderna har varit väldigt varierade under året, mycket praktiskt,
men även mycket teoretiskt. Det har ställts höga, men rimliga krav på eleverna och
utifrån det har de utvecklats mycket för sin ålder. Hela klassrumsklimatet ”andas”
glädje och då blir lärandet också lustfyllt. Under höstterminen så har leken funnits
med i undervisningen, men även som en egen ren och fri form. Under läsåret så har
samarbetet med fritidspedagogen varit av stor betydelse. Det har funnits en samsyn
och engagemang angående att ge eleverna arbetsro och förutsättningar till lärande.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Viktigt med berättarrunda eftersom det ger alla elever en möjlighet
att höras.
Aspås: Under kommande läsår är det av vikt att det finns en resurs riktad mot
enskild elev om denna ska klara kunskapskraven då eleven redan nu ligger steget
efter. Framförallt i svenska, matematik och i det sociala sampelet.
5.4
Grundskola
Resultat
Trångsviken: Varit oroligt bland de yngre årskurserna.
Aspås: Elevinflytande vid klassråd, idrottslektioner, elevråd samt val av arbetssätt
och redovisningar.
Analys av resultatet
Trångsviken: Många olika vuxna inblandade i skoldagen. Otydligt.
Aspås: Vid idrottslektionerna har eleverna möjlighet att planera och leda en lektion
per elev. Eleverna tränas då i att planera och genomföra lektionen både utifrån sina
egna önskemål och att anpassa lektionen efter gruppen.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Vid klassråd och elevråd har eleverna fått möjlighet att påverka exempelvis vilket
rastmaterial som ska köpas in. Tyvärr har inte elevråd kunnat genomföras under
vårterminen på grund av rektorsbyte.
Eleverna har möjlighet att påverka vilket typ av arbetssätt de ska använda sig av
vid olika typer av arbeten samt hur de ska redovisa sina uppgifter.
Eleverna får utvärdera sina uppgifter efter avslutat arbetsområde, både muntligt och
skriftligt i de olika klasserna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Arbeta med värdegrund.
Aspås: Att rektor kontinuerligt kallar till elevråd under kommande läsår.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Förskola
Resultat
Personalen upplever att de har en trygg barngrupp trots stor omsättning av
personal. Personalen har även fått den återkopplingen från föräldrar vid
utvecklingssamtal.
Vid barnintervjuerna framgår det att de flesta barnen trivs och har hittat verktyg när
något inte känns bra, t ex hämta fröken eller säga ifrån.
Analys av resultatet
Trots viss oro i personalgruppen så har man hållit fast vid rutiner och fasta
aktiviteter.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Behörig personal och resurser för att alla barns behov ska tillgodoses.
6.2
Fritidshem
Resultat
Det finns två avdelningar så att barngrupperna inte ska bli för stora. Det genomförs
utvecklingssamtal med varje enskilt barn där de får fylla i en trivselenkät och
skolgårdskartläggning och även diskutera med en vuxen hur de trivs. Konflikter
utreds alltid noga för att barnen i sin tur ska få känna sig trygga. Trivselenkäten är
bra för att den är enkel att fylla i och eleverna får sitta i lugn och ro enskilt med en
vuxen och diskutera frågorna.
Analys av resultatet
Det är viktigt för eleverna att sitta ner med vuxen för att relationen är viktig del i
resultatet. Det som framkom i trivselenkäten är att många elever tycker att det är
för bullrigt. Det finns ett aktivt förhållningssätt mot eleverna och problem löses
utifrån specifika elever och behov.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta med styrda aktiveter för att bullret ska minska.
6.3
Förskoleklass
Resultat
Trångsviken: Enligt utvecklingssamtalen trivs alla elever på skolan och känner tillit
till alla vuxna på skolan.
Aspås: På Aspås skola och Aspås fritidshem skall ingen diskriminering eller
kränkande behandling förekomma. Alla elever ska känna sig sedda, respekterade
och trygga.
Personalen diskuterar likabehandling och värdegrund kontinuerligt på
arbetsplatsträffar och i spontana diskussioner i personalrummet. Kränkningar är en
stående punkt på alla personalkonferenser.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Det finns en och ibland flera vuxna med på rasterna. Vid ombyte till bad- och
idrottslektioner finns en vuxen i anslutning till omklädningsrummen.
Vid lunch har de lägre årskurserna bestämda platser i matsalen för att motverka
utanförskap.
Tre gånger under läsåret har hela skolan arbetat i tvärgrupper där 6:orna är faddrar.
En av dessa dagar har haft vänskapstema där man har diskuterat och på andra sätt
arbetat kring vänskap för ökad trygghet. De övriga dagarna har varit friluftsdagar.
Vuxna finns med i kapprummen när rasterna börjar och även när rasterna slutar.
Vid buss- och taxiavgång finns vuxna med i mån av behov.
Skolan har rutiner som följs för inskolning till förskoleklass och fritids.
Personal och elever upprättar trivselregler tillsammans inför höstterminsstart som
vi kontinuerligt återkommer till och diskuterar under läsåret.
Skolgårdskartläggning och trygghetsenkäter har under året inte genomförts.
Analys av resultatet
Trångsviken:
Tydliga rutiner på dagen och veckan.
Teman på dagarna som återkommer.
Kompisträningen med olika kompispar varje vecka.
Resurs i klassen som gjort det möjligt att dela klassen.
Berättarrunda
Aspås: Kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning
diskuteras i spontana diskussioner samt i den ordinarie undervisningen.
Arbetet med kränkande behandling har varit ett stort inslag under läsåret i några
klasser. En tät och snabb föräldrakontakt bidrar till att klimatet bland eleverna blir
mer positiv. När personal dessutom kan vara konsekvent och reagera vid minsta
kränkning förstår och inordnar sig eleverna snabbare.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp och diskuteras i alla
klasser samt på föräldraråd.
Elevenkäten ”Trivsel, trygghet och arbetsro” har inte genomförts under året och
kan därför inte ge oss en fingervisning kring trygghet och trivsel. Dock upplever
personalen att de har en god kontakt och kommunikation med såväl elever som
föräldrar vilka signalerar till personalen när någon känner otrygghet. Personalen ser
fortsättningsvis en tydlig positiv utveckling både socialt och kunskapsmässigt i de
åldershomogena elevgrupperna.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Viktigt att klassen fortsatt har resurs eftersom det finns en
hörselskadad elev som behöver lugn och ro.
Utveckla med ännu tydligare struktur.
Utveckla kompisträningen till kompisbedömning.
Aspås: Vid höstterminens start går personalen igenom skolans regler tillsammans
med eleverna och vilka konsekvenserna blir vid överträdelser.
Återinföra skolgårdskartläggningen och elevenkäten som kan ge oss en bild av
elevernas trygghet, studiero och klimat.
6.4
Grundskolan
Resultat
Trångsviken: Personal, föräldrar och elever har upplevt situationen för 1-3:an som
mycket orolig. Det har varit obehörig personal, många olika personer inblandade.
Aspås: På Aspås skola och Aspås fritidshem skall ingen diskriminering eller
kränkande behandling förekomma. Sträva efter att alla elever känner sig sedda,
respekterade och trygga.
Personalen diskuterar likabehandling och värdegrund kontinuerligt på
arbetsplatsträffar och i spontana diskussioner i personalrummet. Kränkningar är en
stående punkt på alla våra personalkonferenser.
Det finns en och ibland flera vuxna med på rasterna. Vid ombyte till bad- och
idrottslektioner finns en vuxen i anslutning till omklädningsrummen.
Vid lunch har de lägre årskurserna bestämda platser i matsalen för att motverka
utanförskap.
Tre gånger under läsåret har hela skolan arbetat i tvärgrupper där 6:orna är faddrar.
En av dessa dagar har haft vänskapstema där man diskuterat och på andra sätt
arbetat kring vänskap för ökad trygghet. De övriga dagarna har varit friluftsdagar.
Vuxna finns med i kapprummen när rasterna börjar och även när rasterna slutar.
Vid buss- och taxiavgång finns vuxna med i mån av behov.
Skolan har rutiner som följs för inskolning till förskoleklass och fritids.
Personal och elever upprättar trivselregler tillsammans inför höstterminsstart som
kontinuerligt återkommer och diskuteras under läsåret.
Skolgårdskartläggning och trygghetsenkäter har under året inte genomförts.
Analys av resultatet
Trångsviken:
Personalsituationen – ny personal, obehörig personal och många personalbyten.
Många barn med särskilda behov har inte kunnat få rätt hjälp pga personalsituationen. Dessutom ny områdesindelning, byte av rektor, skolsköterska, kurator
och ingen specialpedagog.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Nyanlända elever, som kommit under höstterminen, har behövt stöd och även extra
tillsyn. Omfördelning av lokaler och material krävde mycket arbete under första
delen av hösten.
Aspås: Kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning
diskuteras i spontana diskussioner samt i den ordinarie undervisningen.
Arbetet med kränkande behandling har varit ett stort inslag under läsåret i några
klasser. En tät och snabb föräldrakontakt bidrar till att klimatet bland eleverna blir
mer positiv. När personal dessutom kan vara konsekvent och reagera vid minsta
kränkning förstår och inordnar sig eleverna snabbare.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp och diskuteras i alla
klasser samt på föräldraråd.
Elevenkäten ”Trivsel, trygghet och arbetsro” har inte genomförts under året och
kan därför inte ge oss en fingervisning kring trygghet och trivsel. Dock upplever
personalen att de har en god kontakt och kommunikation med såväl elever som
föräldrar vilka signalerar till personalen när någon känner otrygghet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Personalen sammanställer ”vad som blev fel” och sätter upp mål
inom områdena Fysisk miljö, Psykosocial miljö, Pedagogisk miljö och
Organisation. Viss del av arbetet görs tillsammans med fritidspersonalen.
Aspås: Vid höstterminens start går personalen igenom skolans regler tillsammans
med eleverna och vilka konsekvenserna blir vid överträdelser.
Återinföra skolgårdskartläggningen och elevenkäten som kan ge oss en bild av
elevernas trygghet, studiero och klimat.
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Förskolan
Resultat
Vid barnintervjuerna får barnen ge förslag på vad de vill lära sig.
Barnen har utvecklat ett stort intresse för bokstäver, rita, skriva och en del läsa.
Utvecklingen kring den pedagogiska dokumentationen går trögt och långsamt.
Analys av resultatet
Personalen har inte haft möjlighet att ta tillvara barnens önskemål utifrån
intervjuerna på det sätt de önskar.
Bristande kunskap hos personalen kring användandet av Ipad och teknisk
problematik har försvårat den pedagogiska dokumentationen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Få handledning kring användandet av Ipad.
Återuppta arbetet med Årsplanen. Få stöttning och avsatt tid till det fortsatta arbetet
av förskolechef.
7.2
Fritidshem
Resultat
Varje vecka finns avsatt tid för samplanering och diskussion om elever mellan
fritidspedagoger och lärare.
Analys av resultatet
Effekt av samplanering är att förståelsen för elevernas hela dag blir tydlig för
personalen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Behålla samverkan med lärare men även förbättra med kontinuitet kring EHT
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Trångsviken: Alla elever har inför utvecklingssamtalet valt ut tre olika löv
från ”Jag kan trädet. De har valt löv som de känner att de lärt sig och kan.
Till exempel ”Jag kan alla bokstäver och vet hur de låter”
Eleverna har svårt att förstå matematikbegreppet. Att ge exempel på vad
matematik är.
Aspås: Kunskapsinhämtning på ett varierat och lustfyllt sätt. Gruppen har varit
nyfiken på att lära sig mera och vill utmanas. Intresset för att lära sig läsa, skriva
och räkna har varit stort. De allra flesta i klassen kan läsa. Leken har också varit en
viktig del av kunskapsinhämtningen. Genom klassråd och matråd har eleverna fått
en liten inblick i det demokratiska arbetet på skolan, att de har möjlighet att
påverka.
Svenska - arbetat på ett flertal olika sätt för att stimulera elevernas språkutveckling.
Under vårterminen har det genomförts ett läsprojekt i samarbete med hemmen.
Resultatet blev att många knäckte koden och nästan alla ”läser”. Både elever och
föräldrar har gett positiv respons kring detta läsprojekt.
Matematik - arbetat mycket praktiskt, några gånger i samarbete med årskurs 1.
Samtalat om matematiska begrepp. Resultatet är att matematik anses som kul och
spännande, där eleverna ser fram emot nya utmaningar.
Arbetat med skolan och omvärlden. Förskoleklassen har också varit med på
klassråd, elevråd och matråd och på så sätt fått en liten inblick i ett demokratiskt
arbete, att de har möjlighet att påverka.
Även de sociala målen har tydliggjorts - hur vi är mot andra och hur vi vill att
andra är mot oss. Undervisningen har varierats praktiskt och teoretiskt genom
diskussioner, filmer, lek och rörelse. Eleverna har varit delaktiga i planering utifrån
ålder och mognad (enligt skollagen). Eleverna har värderat hur arbetet gått och vad
de lärt sig.
Analys av resultatet
Trångsviken: Jag kan trädet är en bra modell för de yngre eleverna för att
åskådliggöra lärandet.
Avslutat dagen med att påminna oss om vad vi lärt oss eller tränat på.
Pratat mycket om matematikbegreppet och mattespråket men inte tillräckligt.
Aspås: Utifrån elevernas förutsättningar har utvecklingen varit god. Det är viktigt
att fortsätta att uppmärksamma situationer och roller som är stereotypiska. Under
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
året har eleverna formats till en grupp där övervägande delen av barnen tar hänsyn,
pratar och lyssnar på varandra, tar ansvar för sina handlingar och uppträder på ett
respektfullt sätt mot varandra, övriga elever och de vuxna på skolan. Ett fåtal
behöver träna mer på att ta hänsyn till andra och bland annat kunnat vänta på sin
tur. Eleverna har också lärt sig att ta ett större ansvar för sig själv, sina
klasskompisar och den gemensamma arbetsmiljön.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Utveckla arbetet runt matematik så att eleverna får en större
förståelse för matematikbegreppet.
Aspås: Tillgång till fungerande datorer att använda i undervisningen.
Det mål som prioriteras under nästa läsår är att se till att eleverna får ta mer ansvar
för sitt lärande och på så sätt även få mer inflytande över sin utbildning.
Fortsatt värdegrundsarbete för att stärka gruppen ytterligare och att respektera
olikheter som sträcker sig i ett vidare perspektiv utanför skolans värld.
8.2
Grundskola
Resultat
Trångsviken: Pressad situation för lärarna på grund av personalomsättningen och
att det har varit många olika inblandade. Lyckats genomföra alla utvecklingssamtal
och skriftliga omdömen. Stor press på de få behöriga lärare som har varit på
skolan.
Aspås:
I åk 1 är alla elever utom 1 godkända. Den eleven är inte godkänd i matematik.
I åk 2 är alla elever utom 1 godkända. Den eleven är svag i flera ämnen.
I åk 3 är alla elever godkända utom 1 i ämnet svenska.
I åk 4 är alla elever utom 4 godkända i alla ämnen. Flera av de elever som inte
uppnår kraven är svaga i flera ämnen och har anpassad studiegång.
I åk 5 är alla elever godkända.
I åk 6 är alla elever godkända utom 3, varav en endast i engelska.
Analys av resultatet
Trångsviken: Fokus har varit att lösa situationen från dag till dag.
Aspås: Undervisningen anpassas utifrån elevernas tidigare kunskaper samt varieras
i så stor utsträckning som möjligt för att möta varje elev.
Eleverna delges mål och kunskapskrav inför nya arbetsmoment i tal eller skrift.
Hur eleverna delges skiljer sig naturligtvis beroende på årskurs.
Elever i behov av extra anpassningar får mycket stöttning och stimulans för att
utvecklas utifrån sin nivå.
Ämnesområden som SO och NO samordnas så att eleverna får en helhet. Många
delar av svenskan integreras också.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Pedagogerna samarbetar och diskuterar mycket kring elever.
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem finns i form av
friluftsdagar, temadagar samt att fritidspersonal arbetar i klasser som resurs eller
ämneslärare. Vid arbetsplatsträffar som hålls ca 4 gånger per termin träffas samtlig
personal.
Alla pedagoger har pedagogiska planeringar men de kan se ut på olika sätt.
Elevernas omdömen är utformade i hög grad utifrån vad eleverna behöver utveckla,
både kunskapsmässigt och socialt. Dessa förankras väl hos eleverna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Skapa rutiner och struktur. Utveckla samarbetet i arbetslaget.
Aspås: Fortsätta att stötta och anpassa undervisningen för de svaga eleverna men
försöka tänka till i utformandet av stödundervisning så att även de elever som
ligger på gränsen kan få stöttning.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Extraanpassningar och särskilt stöd
9.1
Fritidshem
Resultat
Det finns flera elever som har behov av särskilt stöd (bland annat elever med olika
funktionsnedsättningar). Många gånger har vi löst situationer med nödlösningar
och detta har fått varierat resultat.
Analys av resultatet
Det finns stort behov av handling från specialpedagog och hjälp att arbeta fram
gemasamma strategier för all personal på fritidshemmet
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Gemensam handledning kring barn med särskilda behov.
9.2
Förskoleklass
Resultat
Trångsviken: Mikrofonsystem på grund av hörselskadad elev i klassen
Aspås: Undervisningen har anpassats efter hur stor eller liten utmaning varje
enskild elev behöver, arbetsformerna har varierat, praktiskt, teoretiskt, se, lyssna
och göra eftersom alla lär olika. Några har fått enskilda genomgångar och
instruktioner för att veta vad de ska göra. Vid flera tillfällen har även eleverna
delats upp i grupper för att få arbeta med just de behöver utveckla. Den resurstid
som funnits har varit ett bra stöd i gruppen då de svagare eleverna kunnat få riktat
stöd och hjälp.
Analys av resultatet
Trångsviken: Mikrofonanvändning har varit positivt för klassen då de tränat
turtagning.
Aspås: Eftersom det ofta har varit två pedagoger i klassrummet har man i ganska
stor utsträckning hunnit med att hjälpa alla elever som behöver stöd för att arbeta
vidare.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Beställt nytt mikrofonsystem som ska passa i klass1. Viktigt att det
finns möjligheter att dela klassen för att hålla nere ljudnivån.
Ljudabsorberande gardiner.
Aspås: Under kommande läsår är det av vikt att det finns en resurs riktad mot
enskild elev om denna ska klara kunskapskraven då eleven redan nu ligger steget
efter. Framförallt i svenska, matematik och i det sociala sampelet.
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.3
Grundskola
Resultat
Trångsviken: Flera elever som får extra anpassningar. Det finns elever som har
behov av särskilt stöd.
Aspås: En enskild elev i årskurs 4 har under läsåret fått tilldelat ca. 60 % resurstid.
Denna insats har även detta år inte gett ett så positivt resultat som vi önskat. Under
några tillfällen per vecka har denna resurstid utnyttjats till att arbeta i mindre grupp
så att fler elever har kunnat få stöttning.
I årskurs 2 har resursen bidragit till mindre framsteg under året för en enskild elev.
Extra anpassningar i klassrummet har genomförts i form av skärmvägg, sittkudde,
hörselkåpor, digitala verktyg, möblering etc. Några elever har haft tillgång till iPad
eller egna datorer, dock i liten mån.
I de fall då eleverna riskerar att inte nå kunskapsmålen är det en stor fördel med
små elevgrupper då dessa elever lättare kan få stöd av klassläraren. I de större
grupperna behövs extra resurs för att tillgodose elevernas behov.
Föräldrasamverkan är extra viktig.
Analys av resultatet
Trångsviken: Lärarna genomför extra anpassningar i klassrummet. De har
efterfrågat handledning av specialpedagog utifrån flera elever med komplexa
inlärningssvårigheter. Det har inte funnits någon specialpedagog kopplad till skolan
på hela läsåret.
Aspås:
Den stödinsats, 60 %, som riktats till elev i årskurs 4 under läsåret har inte gett ett
önskvärt resultat. Eleven har inte kunnat tillgodogöra sig extra resurs i den
utsträckningen på grund av elevens problematik och utvecklingsmässiga nivå. Det
finns fortfarande en frustration hos pedagogerna över hur vi kommer vidare. Dock
har denna resurstid kunna utnyttjats till att arbeta i mindre grupp så att elever i
främst åk 2 och 6 kunnat få stöttning, vilket varit positivt.
En elev har fått ett extra år i årskurs 4. Detta år har gett eleven bättre
förutsättningar till fortsatt utveckling och att nå kunskapskraven i åk 6. Vi ser bland
annat en positiv utveckling i svenska/läsförståelse.
I årskurs 2 har resursen bidragit till små framsteg men eleven skulle behöva mer
en-till-en undervisning.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Trångsviken: Få gemensam handledning av specialpedagog.
Aspås: Fortsätta vara noggranna i planering av resursfördelning samt utvärdera
under året så att stöd kan sättas in där det verkligen behövs.
Det är också viktigt att fritidspersonalen som går in och resursar är kopplade till en
och samma klass för att få kontinuitet samt att vi satsar på en hög personaltäthet i
de yngre årskurserna
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
Måluppfyllelse
Betyg
Nationella prov
Meritvärden
Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2015/1016
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
18
0
Engelska
0
18
0
Idrott och
hälsa
0
18
0
Matematik
1
17
0
Musik
0
18
0
NO- ämnen
0
18
0
SO- ämnen
0
18
0
Svenska
0
13
5
Källa: InfoMentor
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Endast en elev uppnår inte förväntade kunskaper inom matematik. Eleven har fått
anpassningar i form av läromedel på elevens egen nivå och arbetat i mindre grupp.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tack vare ett lättare arbetsmaterial byggs elevens självförtroende och visar ändå
utveckling framåt. Eleven behöver mycket stöttning för att fortsätta utvecklas mot
målen.
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2015/1016
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
6
0
Engelska
0
6
0
Idrott och
hälsa
1
5
0
Matematik
1
5
0
Musik
1
5
0
NO- ämnen
0
6
0
SO- ämnen
0
6
0
Svenska
1
5
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
En elev har lärt sig att läsa och skriva kortare ord trots att eleven haft mycket stöd.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Eleven har gjort framsteg, men behöver mycket stöttning för att fortsätta utvecklas
mot målen.
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2015/16
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
6
7
Engelska
0
13
0
Idrott och
hälsa
0
7
6
Matematik
0
7
6
Musik
0
11
2
NO- ämnen
0
13
0
SO- ämnen
0
13
0
Svenska
1
9
3
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Endast en elev uppnår inte godkänt i att skriva en text med läslig handstil. Eleven
klarar dock att uttrycka sig skriftligt med hjälp av dator.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätter att arbeta som vi gör med dator som skrivverktyg och fortsatt övning i
handstil.
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 9. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2015/16
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
1
11
0
Engelska
2
8
2
Idrott och
hälsa
1
7
4
Matematik
3
6
3
Musik
1
6
5
NO- ämnen
3
8
1
SO- ämnen
2
10
0
Svenska
4
7
1
Källa: InfoMentor
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
En elev i årskurs 4 är inte godkänd i något ämne. Resurser har tagits in med stor
kraft och riktats till enskild elev under året men resultatet är ändå långt ifrån
tillfredsställande. Kontinuerlig kontakt hålls med såväl föräldrar som BUP och
pedagoger har också tagit kontakt med särskolan under året för att få hjälp i att hitta
undervisningsformer och material som kan fungera. För de övriga eleverna har
material och arbetssätt anpassats för att de ska utvecklas och nå kunskapskraven.
Ytterligare en elev är endast godkänd i de praktiska ämnena. Här har
undervisningen och material anpassats samt kontakt med föräldrar. Resurser kring
denna elev måste dock ses över inför kommande läsår. De övriga eleverna har
utvecklats positivt under läsåret tack vare en liten åldershomogen elevgrupp samt
god föräldrasamverkan. De som ännu inte nått nivån för godkänt är ändå på god
väg och förväntas utvecklas vidare i positiv riktning.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att tillsammans med arbetslaget planera och utvärdera tilldelningen av resurser så
att den sätts in med kraft där den kan bidra bäst till positiv utveckling.
Fundera kring alternativa stöd, anpassningar och fortsatt utveckling tillsammans
med rektor och specialpedagog kring de elever som inte uppfyller kunskapskraven.
Fortsätta arbeta i en liten elevgrupp och fortsätta bygga gruppen som helhet. Arbeta
och anpassa arbetet på individnivå samt fortsätta med god föräldrasamverkan då
det gett goda resultat.
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 10. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2015/16
Ämne
Antal elever som inte
uppnår kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara
kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
0
6
4
Engelska
1
5
4
Idrott och
hälsa
0
2
8
Matematik
0
7
3
Musik
0
2
8
NO-ämnen
0
10
0
SO-ämnen
0
10
0
Slöjd
0
10
0
Svenska
0
7
3
Teknik
0
10
0
Källa: InfoMentor
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Klassen har lyckats mycket bra i sin måluppfyllelse. Många tar stort ansvar för sitt
eget lärande. Det har varit en stor fördel för dem att vara en liten åldershomogen
grupp 50 % av undervisningstiden. Tid till genomgångar och uppföljningar finns då
självklart och behöver inte anpassas efter schemat.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbeta som vi gör.
10.2 Betyg
10.2.1 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 11. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 6, läsåret 2015/16
Ämne
Antal elever som inte uppnår
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer än
godtagbara kunskaper
Bild
1
5
4
Engelska
3
1
6
Idrott och
hälsa
1
3
6
Matematik
2
2
6
Musik
1
4
5
NO-ämnen
2
4
4
SO-ämnen
2
2
6
Slöjd
0
6
4
Svenska
2
3
5
Teknik
0
5
5
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Elever som ej är godkända i flera ämnen har haft en anpassad undervisning utifrån
sin kunskapsnivå. Har inte funnits rimlighet att kunna nå målen för årskursen, men
har utvecklats vidare ändå utifrån egna förutsättningar. Detta för att vi jobbat i liten
grupp. En elev har inte blivit godkänd i engelska. Eleven har en hörselnedsättning
vilket gör det svårare med engelska. Eleven har fått möjlighet till extra stöd och
repetition men visat ett svagt intresse för ämnet.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Resurser har fördelats i den mån det är möjligt så att elever med särskilda behov
kan utvecklas och nå så långt det är möjligt. Dock har detta inte räckt till ändå för
att de svaga eleverna ska uppnå kunskapskraven. Viktigt att fortsätta att ha bra
föräldrasamverkan för att nå de uppsatta målen.
10.3 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
10.3.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.3.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Målet inte är uppfyllt
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.4 Genomsnittligt meritvärde
10.4.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
34
