Leucaspius delineatus
Groplöja
NE
NA
LC
DD
Fiskar
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning: Cypriniformes (karpartade fiskar), Familj: Cyprinidae
(karpfiskar), Släkte: Leucaspius, Art: Leucaspius delineatus - groplöja (Heckel, 1843) Synonymer: Squalius
delineatus Heckel, 1843
Kännetecken
Sveriges minsta rent sötvattenslevande fisk. Naturligt förekommer den nästan enbart i för övrigt fisktomma eller
fiskfattiga vattendrag i Skåne. Förutom genom den ringa storleken, silverglansen och den uppåtriktade munnen
skiljer man den enklast från små exemplar av andra liknande arter på den förkortade sidolinjen.
Totallängd 12 cm, vanligen 4-9 cm. Kropp långsträckt, tydligt sammanpressad från sidorna. Rygg svagt och jämnt
rundad från ryggfenan ned över huvudet mot nosspetsen. Mun uppåtriktad. Ögondiameter något större än
noslängden. Ryggfena kort, smal och trekantig med rak ytterkant, placerad något bakom mitten av kroppen. Bröstoch bukfenor med trubbig spets. Analfena kort och måttligt bred med konkav ytterkant. Stjärtfena inskuren med
spetsiga lober. Första gälbågen har totalt 13-16 tättsittande, relativt långa gälräfständer. Vardera svalgbenet har
vanligen fem tänder i en inre rad och ibland en eller två tänder i en yttre rad. Slitytorna på svalgbenständerna är
naggade på samma sätt som hos sarv Scardinus erythrophthalmus och löja Alburnus alburnus.
Under leken har hanen lekvårtor på huvudet. Honan utmärks av korta papiller runt genitalöppningen.
Kroppssidorna blänker starkt i silver med ett mer eller mindre tydligt framträdande, mörkare längsband. Ryggen är
grågrön och buken silvrigt vit. Fenorna är i det närmaste genomskinliga med en gul anstrykning. Stjärtfenan är lite
mörkare på över- och undersidan närmast stjärtspolen.
Fenstrålar och fjäll: D (ii)-iii.(7)8(9), A iii(-iv).10-13, P i.13, V ii.8. Fjäll längs sidan 44-50. Sidolinjen är förkortad och
slutar efter 7-10(-13) fjäll.
Utbredning och status
I Sverige förekommer groplöja naturligt endast i sydvästra Skåne; i Kävlingeån, Höje å och Sege å med tillhörande
vattensystem, i isolerade vatten i anslutning till dessa samt i Ringsjön. Uppgifter om förekomster utanför det naturliga
utbredningsområdet finns från stora delar av Syd- och Mellansverige, men uppgifterna är dåligt dokumenterade.
Kartan visar endast naturlig utbredning i Sverige. I Danmark finns groplöja lokalt på Själland och Lolland, Langeland
och södra Jylland. Arten är allmän i Nord- och Östeuropa norr om Alperna och väster om Uralbergen, men den saknas
i Finland och Norge. Arten anses vara inplanterad i Estland.
Utanför nämnda vattensystem förekommer utplanterade bestånd (många illegalt) i ett flertal isolerade vatten. Med
början under 1960-talet blev det vanligt att flytta groplöjan till nya platser i landet, främst som bytesfisk till för
sportfisket mera attraktiva arter. Kända utsättnings/förekomstuppgifter utanför det naturliga utbredningsområdet
finns från Blekinge, Hallands, Västra Götalands, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Stockholms och
Västmanlands län. Man lär även ha satt ut groplöja i södra Dalarna. Utsättningarna har resulterat i ett flertal nya
bestånd.
Utvecklingen i Europa påminner om den i Sverige, dvs. arten har minskat inom sitt ursprungliga utbredningsområde
under de senaste 100 åren, samtidigt som den har fått en vidare spridning genom utsättningar. Under 1990-talet har
arten t.ex. planterats ut illegalt såväl i Finland som i Norge.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Ekologi
Groplöja påträffas huvudsakligen i små, isolerade vatten som är rika på vegetation men fria från andra fiskarter. Den
kan också förekomma i större sjöar och rinnande vatten, men då i anslutning till tät vegetation. Den rör sig i mindre
stim, ofta nära vattenytan. Födan består av djurplankton, mindre kräftdjur och insekter.
Leken sker i flera omgångar under någon dag i juni-augusti. Honan kan producera upp till 2 000 ägg som läggs 20-30
åt gången. Äggen läggs i spiralformiga band som klibbas fast på växter eller andra föremål nära ytan, och de vaktas av
hanen fram till kläckningen. Äggen kläcks efter 9-12 dygn beroende på temperaturen. Könsmognad nås redan vid ett
års ålder, och livslängden kan uppgå till åtta år.
Karakteristiskt för arten är att den kan leva i små vatten, t.ex. dödisgropar, märgelgravar, dammar och stenbrott.
Uppväxten kan ske långt in i strandzonen, ända upp i tillrinnande diken. Diken och andra temporära vattensamlingar
utgör inte enbart viktiga uppväxtmiljöer, utan har också betydelse för artens spridning inom ett vattensystem. Från
de lugnare platserna kan delar av ett bestånd företa kortare lekvandringar. Vid dessa förflyttningar kan kortare
strömsträckor med hög vattenföring passeras.
Hot
Groplöjan har en begränsad naturlig utbredning i sydvästra Skåne. Utplanterade bestånd förekommer på ytterligare
några lokaler upp till Västmanlands län och den totala förekomstarean understiger 500 km2. De sydsvenska
förekomsterna ligger nästan helt i anslutning till tättbefolkade områden med ett visst exploateringshot mot vissa
lokaler (fortgående minskning). Arten kan fluktuera mycket kraftigt, men detta sker inte samtidigt i samtliga vatten.
Åtgärder
Det är inte aktuellt att komplettera rådande fiskeförbud (enligt FIFS 2004:37) med ytterligare tillägg i
Fiskerilagstiftningen. För att förstärka populationen bör en åtgärdsplan upprättas för de vattensystem där groplöja
förekommer i Skåne län. Det som ska beaktas i planen är områdesskydd (enligt Miljöbalken), biotopförbättringar
(t.ex. fiskvägar) och återintroduktion. Generellt är det viktigt att skyddet och säkerställandet av bestånden av
groplöja tas upp och lyfts fram i samband med omprövning av gällande vattendomar och bestämmelser. Arten bör
även beaktas i andra domstolsprövningar av vattenverksamheter vilka kan få konsekvenser för artens långsiktiga
överlevnad. För inventering av befintliga bestånd och att övervaka dessa bör en provfiskemetod utvecklas.
Övrigt
Namngivning: Leucaspius delineatus (Heckel, 1843). Originalbeskrivning: Squalius delineatus. Ichthyologie. I: von
Russegger, J., Reisen in Europa, Asien und Africa, mit besonderer Rücksicht auf die naturwissenschaftlichen
Verhältnisse der betreffenden Länder unternommen in den Jahren 1835 bis 1841, 1(2): 1041.
Etymologi: delineatus = avlinjerad; de (lat.) = preposition avseende något avlägsnat, borttaget; linea (lat.) = linje;
sufffixet -atus (lat.). Syftar på den förkortade sidolinjen.
Uttal: [Levkáspius delineátus]
Namn på andra språk. Norska: Regnlaue, danska: Regnløje, finska: Allikkosalakka, engelska: Moderlieschen,
Sunbleak.
Naturvård
Konventioner: Bernkonventionens bilaga III
Åtgärdsprogram: Framtagande avbrutet
ArtDatabanken - artfaktablad
2
Litteratur
Arnold, A. 1989. Beobachtungen zur Fortpflanzungsbiologie des Moderlieschens, Leucaspius delineatus (Heckel).
Zoologische Abhandlungen 44: 89–99. Arnold, A. & Längert, H. 1995. Das Moderlieschen Leucaspius delineatus;
Biologie, Haltung und Artenschutz.
Die Neue Brehm-Bücherei 623. WestarpWissenschaften, Magdeburg.
Carlberg, T. & Strömberg, Å. 1989. The geographical distribution of four rare cypriniform freshwater fishes in Sweden,
Noemacheilus barbatulus, Cobitis taenia, Gobio gobio and Leucaspius delineatus.
Fördjupningsarbete, Zoologiska Institutionen, Stockholms universitet 1989(6): l–48.
Cassou, A.I. & le Louarin, H. 1991. Study of the reproduction of Leucaspius delineatus in a pond in Brittany.
Bulletin Francais de la Peche et de la Pisciculture 322: 109–120.
Farr, C.F., Leonard, S. & Wheeler, A. 1996. The status of the recently introduced fish Leucaspius delineatus
(Cyprinidae) in Great Britain. Fisheries Management and Ecology 3: 193–199.
Gozlan, R.E., Flower, C.J. & Pinder, A.C. 2003. Reproductive success in male sunbleak, a recent invasive fish species in
the U.K. Journal of Fish Biology 63: 131–143.
Lelek, A. 1987. The freshwater fishes of Europe 9. Threatened fishes of Europe. Aula Verlag, Wiesbaden.
Mohlin, O. 1955. Om groplöjans förekomst i Sverige. Fauna och Flora 50: 108–115.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Nilsson, O.W. 1996. Hotade fiskarter i Sverige. Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm 1996:3.
Simonsen, J.H. & Matzow, D. 2000. Regnlaue Leucaspius delineatus – ny fiskeart i Norge. Fauna 53: 151–153.
Tuomenpuro, J. & Koli, L. 1993. First find of the sunbleak, Leucaspius delineatus (Pisces), in Finland.
Memoranda Societatis pro Fauna et Flora Fennica 69: 107–109.
Författare
Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (Känneteken, Levnadssätt, Utbredning, bearbetad av Tomas Carlberg och
Ragnar Hall, ArtDatabanken). Sven O. Kullander 1990. Rev. Sven O. Kullander 1994, 2002, Jan Eric Nathanson 2005
© ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).
ArtDatabanken - artfaktablad
3
