FÖDOÄMNESÖVERKÄNSLIGHET I PRAKTIKEN

FÖDOÄMNESÖVERKÄNSLIGHET
I PRAKTIKEN
Anna Winberg
Barnallergolog, MD
Anna Myleus
ST-läkare allmänmedicin, MD PhD
Läkemedelsdagarna 170207
Definition av födoämnesöverkänslighet (FHS)
Födoämnesöverkänslighet
Toxiska
reaktioner
Födoämnesaversion
(FHS)
Celiaki
Immunologisk
a reaktioner
Icke immunologiska
reaktioner
(födoämnesall
ergi)
(födoämnesintolera
ns)
Icke-IgE
medierad
allergi
IgE-medierad
allergi
Enzymatiska
reaktioner
”Mixed
immune
allergy”
Farmakologisk
a reaktioner
Johansson et al, 2001
2
Celiaki - glutenintolerans
• Livslång intolerans mot
gluten
• Vete, råg och korn
• Genetisk predisposition
• Th1-medierad autoimmun
reaktion
• Villusatrofi tunntarmen
Klinisk heterogen bild
• Klassisk celiaki:
• Diarré
• Växer ej (avviker från
tillväxtkurvan)
• Grinig/gnällig
SPRUTT
• Atypiska symtom
• Inga symtom - ”tyst
celiaki”
Klinisk heterogen bild
Atypiska
symptom
Diffusa
symptom
•
Depression
•
Trötthet/svaghet
•
Anemi
•
Irritabilitet
•
Förstoppning
•
•
Benskörhet
Diffusa magbesvär;
gaser, körighet
•
Infertilitet
Inga
symptom
Klassisk celiaki inte längre typisk!
KLUTT
PRUTT
ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden
Umeå
Norrtälje
Norrköping
Växjö
Lund
•
Celiakiscreening vid 12 års ålder
•
Fem städer med omgivning
•
Totalt ca 13 000 deltagare
•
Blodprover tagna i skolan
Myléus A, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2009;49:1-7
Ivarsson A*, Myléus A*, et al . Pediatrics. 2013;131(3):e687-94. *The authors contributed equally to this paper.
Majoriteten odiagnosticerade
Prevalens upp till 3%
2/3 odiagnosticerad innan screening
Sverige: ungefär 150 000 fall varav
100 000 utan diagnos
Myléus A, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2009;49:1-7
Ivarsson A*, Myléus A*, et al . Pediatrics. 2013;131(3):e687-94. *Equal contribution.
Illustration by winboartstudio.com
Tid till diagnos
VÄNTAN PÅ DIAGNOS
- från start av symtom: 9.7 år
- Från första läkar besöket: 5.8 år
LIVSKVALITÉ - QUALY
- Året före diagnos: 0.66
-året efter diagnos: 0.86
Qualy skala 0-1 (död= 0 helt frisk = 1.0
Norström F, et al BMC Gastroenterology. 2011; 11 :118
Symtom identifierar ej odiagnosticerad celiaki
Rosen A. Läkartidningen.
2014;111:CXCW
Skifte i diagnosålder till äldre barn och vuxna
Namatovu F, et al. BMC Gastroenterology
2014;13:59
Symtomen varierar med ålder
Så vilka ska utredas?
• Personer med magtarmbesvär (diarré,
förstoppning osv)
• Barn och ungdomar med dålig tillväxt eller sen
pubertet
• Personer med järnbristanemi, misstanke om
dermatitis herpitiformis, återkommande munsår,
osteoporos eller vid avvikande leverprover
• Vid symtom som kronisk trötthet, depression
• Riskgrupper (även utan symtom): diabetes,
autoimmun thyroideasjukdom, syndrom som t ex
Downs, Turners och Williams syndrom, IgA‐brist,
autoimmun leversjukdom, inflammatorisk
tarmsjukdom
• Förstagradssläkting med CD
IgE-förmedlad allergi
• Relativt snabba reaktioner
(min – tim)
• Relativt tidig debut –
men aldrig vid första exponering
• Stor symtomvariation –
ofta från flera organsystem
samtidigt
• IgE-sensibilisering (specifikt IgE / pricktest
positiv)
Allergier under uppväxten
Födoämnen
Pälsdjur/Kvalster
pollen
1år
7år
Födoämnen som orsakar 90 %
av alla födoämnesallergier
Barn
• Mjölk
• Ägg
• Jordnötter
• Vete
• Soja
• Trädnötter
Vuxna
• Jordnötter
• Trädnötte
r
• Fisk
• Skaldjur
Förekomst av födoämnesallergi
• 5-8 % av barn i Europa (Nwaru et al 2014)
• Vanligast bland de yngsta barnen
• Vanligast i Norra och västra Europa
• Rapporterad allergi > provokationspåvisad allergi
• 2-5% av barn har mjölkallergi (Schoemaker et al, 2015)
• 50% har en icke-IgE förmedlad allergi
• God prognos
• 50% utläkt innan 2 år (ännu högre utläkning vid icke-IgE
förmedlad allergi)
• 80-85% utläkt innan skolstart
Toleransutveckling
• Vanligt vid allergi mot baslivsmedel
• Ovanligt vid nötallergi
• Sämre prognos hos barn
med multipla allergier
• Mekanism oklar
• Regulatoriska T-lymfocyter
• Omgivningsfaktorer
• Tarmflorans sammansättning
• Amning
• Introduktion av födoämnen ( när? / hur?)
Toleransutveckling
• Undvikandestrategi minskar ej prevalens
• Fisk under första levnadsåret minskar risken för
allergisjukdom och tenderar att minska risken för
fiskallergi
Kull I Allergy 2006
• Tidig introduktion av jordnöt under småbarnsåret är
associerat med låg prevalens av jordnötsallergi
Du Toit JACI 2006/2014
• Tidig introduktion av jordnöt till riskbarn kan förebygga
allergi mot jordnöt
Lack N Engl J Med 2015
Icke IgE-förmedlad allergi
• Symtom timmar-dagar efter intag
• Mjölk, Ägg, Vete
• Mag-/ Tarmsymtom vanligast
- följt av eksem
• Stor utläkningsfrekvens
• Specifikt IgE/pricktest negativ
• Elimination/Provokation
krävs för diagnos
Födoämnesallergi och
mag-tarmsymtom
50-60% av barn med födoämnesallergi
har symtom från mag-tarmkanalen….
•
•
•
•
•
Komjölksinducerad reflux
Eosinofil esofagit
Eosinofil gastroenteropati
Födoämnesinducerad kolit
Födoämnesinducerad
proktit
K.M.P.A – inte K.M.P.I
Eosinofil esofagit
• Inflammation lokaliserad till matstrupen
• Eosinofiler/ Mastceller
• Associerad till gastroesofageal reflux
• Födoämnesutlöst (barn)
• Mjölk 50% (soja, vete ägg)
• Multipel födoämnesallergi
•
Allergitester
• Specifikt IgE/SPT eller patch-test
Kan obehandlad leda till kronisk ärrbildning!
Symtom vid eosinofil esofagit
Större barn/vuxna:
• Dysfagi
• Födo-obstruktion
• Retrosternal sveda
(90 % )
(60 % )
(25 % )
Små barn:
• Matvägran; aptitlöshet, smärta i halsen/bröstet vid
måltid
• Kräkningar; regurgitationer till munhålan
• Buksmärta
• Failure to thrive
Om FPIES…
• Icke-IgE mediaterad födoämnesallergi
• Symtomdebut under första levnadsåret
• Lokal inflammation i tarmslemhinnan med
okänd patologi (T-cells medierad?)
•
Typiska symtom: Häftiga, upprepade
kräkningar och dehydrering som uppkommer 14 timmar efter intag av ett visst födoämne
• Kan förekomma i en ”kronisk” form
• Symptomen är ospecifika och inte typiska för
födoämnesallergi – ger ofta sen diagnos!
Födoämnestriggers vid
FPIES
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mjölk (44%*)
Soja (41%*)
Fisk
Fågel
Vete
Havre (16%*)
Ris (22%*)
Potatis
Kött
Frukt mm…
* Caubet et al. JACI, 2014
Födoämnesintolerans
Förekomst av laktosintolerans…
• Telefonintervju med ansvarig kokerska eller
avdelningsföreståndare
• 2111 förskolor över hela Sverige
• Antal barn med laktosfri kost
• Prevalens:
• Riksgenomsnitt på 3.4%.
• Västerbotten 5.7%
• Norrbotten 6.5%
(Mjölkfrämjandet, 2009)
Intolerans – enzymatisk
LAKTOSINTOLERANS
• Enzymbrist (Laktas)
•
Genotyp (C/C 13910)
• Primär
•
•
Kongenital
Late onset/adult onset
• Sekundär
•
•
Celiaki
Inflammatorisk tarmsjukdom
• Normalvariant
•
Laxermedel
• Enbart mag-tarm symtom: Diarré, gaser/ buksmärtor
• Ej förstoppning - Ej påverkad tillväxt!
Intolerans – enzymatisk
LAKTOSINTOLERANS
• Förekomst i Sverige?
• Genförekomst bland skolbarn = 14%
• Almond et al. Scand J
Gastroenterol 2007
• Genförekomst utan symtom vanligt
• Caroccio et al. J Am Coll Nutr
1998
Ej före skolåldern !
Distribution of lactase-persistence phenotype
Thanks to Prof.
S.Koletzko
Intolerans – farmakologisk
HISTAMINÖVERKÄNSLIGHET
Histamininnehåll
ande
födoämnen:
• Citrusfrukter
• Fisk
• Skaldjur
• Äggvita
• Spenat
• Fläskkött
• Tomat
• Jordgubbar
• Choklad
Födoämnesaversion
• Vanligt!
• Mat som ger…
• Obehagskänslor,
• Illamående / kräkning
• Kött, sötsaker, spannmål, grönsaker
• Dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män
• Familjemönster
Tillstånd som kan leda till
födoämnesrelaterade besvär
• Celiaki
• Inflammatorisk tarmsjukdom
• Vissa tarminfektioner
• Tarmmotilitetsstörning
• Gastroesofageal reflux
• Gallvägssjukdom
• Metabol sjukdom
• IBS (irritable bowel disease)
Glutenöverkänslighet – Non-Celiac Gluten Sensitivity
• Utredning visar inte några tecken till
celiaki
• Upplever en förbättring på gluten-fri
kost
• Ingen inflammation eller påverkan på
tarmvilli
• Autoimmunitet vanligt
• Ännu saknas bra diagnoskriterier
• Gluten eller annat?
Glutenöverkänslighet – symtom och förekomst
• Okänt hur många
i Sverige
• Även vanligt med
uppblåst mage,
ont i magen, slem
i avföringen,
trötthet osv
Glutenöverkänslighet – FODMAP ?
• Fruktos - fruktsocker, finns
i frukter, grönsaker och
honung.
• Laktos - mjölksocker i
produkter från ko, får, get.
• Oligosackarider kostfiber i kål, ärter, bönor,
linser, lök, vitlök, vete, korn,
råg, havre
• Sockeralkoholer sötningsmedel i tuggummi
och halstabletter
Varför utreda?
• …kan vara ”livsviktigt”
• …för att bli trodd
• …för att kunna hantera
sin sjukdom
• …för att undvika rädsla
• …för att utesluta sjukdom
• Socialt handikapp
• Näringsmässigt ogynnsamt
Utredning födoämnesallergi
ANAMNES
Symtom
Atopi
Heriditet
Föda + symtom
Elimination
Diet + nutrition
TOLKNING AV
ANAMNES
Symtom
Rapporterad
födoämnestrigger
Korsreaktivitet
TEST OCH
DIAGNOS
Test-algoritm
Nutritionsplan
HANDLÄGGNING
VIDAREREMITTERING
Skypala IJ. CTA 2015
APC
CD4+
THjälparcell
Plasmacell
B-cell
”ALLERGI
TESTER”
Mastcell / Basofil
IgE-medierad Allergi
= Allergisk sensibilisering
+
symtom
Ingen reaktion
Reaktion - frisätter histamin
Andel med symtom
IgE-nivåer och allergisymtom
IgE-nivå
• På gruppnivå: Ju högre IgE desto större sannolikhet att ha symtom
• På individnivå : IgE-nivån anger ej svårighetsgrad av symtom – eller om
personen alls har symtom.
• Det finns studier som undersökt på vilken IgE-nivå 95% av de sensibiliserade
har symtom – dessa värden skiljer stort mellan olika allergen och vid olika
åldrar.
Bet v 1
IgE Bet v
1
IgE Bet v 1
Korssensibilisering
Cor A 1
BJÖRK
Cor A 9
HASSEL
NÖT
Korsallergi
• Pollenallergi
• Björk
• hasselnöt, äpple, stenfrukter mfl.
• Gräs
• vete
• Gråbo
• selleri , örtkryddor
• Födoämnen
• Komjölk
• mjölk från andra djur, soja
• Jordnöt
• soja, baljväxter
Cor A 14
Allergena komponenter
Lagringsprotein
•
•
•
•
•
Hasselnöt
Jordnöt
Cashewnöt
Valnöt
Soja
•
•
•
•
•
Cor a 9, Cor a 14
Ara h 2
Ana o 3
Jug r 1
Gly m 5, Gly m 6
Björkanalo
g
• Cor a 1
• Ara h 8
• Gly m 4
Diagnostik:
IgE-test
• Lab tester
• Prick Test
Specifikt IgE
-
Diagnostik:
IgE-test
• Lab tester
FALSKT NEGATIV :
FALSKT POSITIV :
Icke IgE-medierad
Sensibilisering
vs allergi
• Prick Test
Specifikt IgE
Barn < 1år
Systemiska reaktioner
”Minor allergens”
-
Tolerans
Korsreaktioner
Utredning celiaki
Celiakiutredning
Ana l ys TG2* under
gl utenintag
Ba rn med förhöjda TG2
Vuxna med förhöjda TG2
Remi ss Barnkliniken,
Umeå (handlägger celiaki
hos barn t.o.m. 18 å r)
Remi ss Medicinklinik /
Ga s troenterologisk enhet
för forts . utredning
Norma la TG2; överväg
a nnan diagnos
Uppföljning t.o.m.
s ymtomfrihet & normala
l a boratorieresultat
Okomplicerad celiaki 
Remi ss till primärvården
för forts att uppföljning
*TG2 = antikroppar mot
vävnadstransglutaminas
Celiakiantikroppar
•
antikroppar mot vävnadstransglutaminas [T2G]
•
OBS! IgA-brist
•
Övriga antikroppar: anti-endomysial antibodies
[EMA], anti-gliadin antibodies, deamidated
gliadin antibodies
•
HLA DQ2/DQ8 genotypning
Remittera vid förhöjda antikroppar
•
Remiss vid förhöjda
transglutaminasantikroppar
•
OBS! Fortsatt normalkost
•
Tunntarmsbiopsi för diagnos
•
Hos barn: diagnos i vissa fall
utan biopsi – bedömning av
barnläkare
Remittera vid förhöjda antikroppar
•
VUXNA
FALLGROP: Redan utesleslutit gluten…
Remiss vid förhöjda
transglutaminasantikroppar
 TG2 iaf • kan ta uppåt 1 år innan helt försvunnit
OBS! Fortsatt normalkost
 > 3 gram gluten/dag (ungefär 2 vetebrödskivor)
•
Tunntarmsbiopsi för diagnos
 > 2 veckor. Om neg serologi upp till 8 veckor
BARN
•
Hos barn: diagnos i vissa fall
utan biopsi – bedömning av
barnläkare
 > 15 gram gluten/dag (ungefär vanliga intaget)
 > 2 veckor
 Ej i tillväxtspurtar
HLA
DQ2/DQ8
Diagnostik :
Lapptest/Endoskopi
• Atopy Patch test:
• Epikutantest
• Ocklusion
• Senreaktioner
• Hud
• Mag-tarm
• Tarmbiopsi:
• Celiaki-diagnostik
• Allergidiagnostik
•
Eosinofil esofagit
•
Icke IgEmedierade Magtarmsymtom
•
Olika lokalisationer
•
•
Multipla biopsier
Lokala
inflammationsmarkörer?
Bild: Robert Sahlman
Diagnostik :
Lapptest/Endoskopi
• Atopy Patch test:
• Epikutantest:
FALLGROPAR
• Ocklusion
• Senreaktioner
Ej standardiserade
extrakt
• Hud
• Mag-tarm
Undersökarberoende
Otillräckligt studerad –
• Tarmbiopsi:
• FALLGROPAR:
Celiaki-diagnostik
• Allergidiagnostik
• Eosinofil esofagit
Svårtillgängligt
•
Icke IgEmedierade Mag-
tarmsymtom
Enbart för
mag-tarm
•
Olika lokalisationer
•
•
Multipla biopsier
Lokala
symtom
bättre för vissa
inflammationsKan vara svårt
att skilja
symtombilder?
från annan immunologiskt
markörer?
betingad inflammation
Bild: Robert Sahlman
Diagnostik:
Elimination-Provokation
• ”Diagnosing food allergy is a challenge!”
• Elimination:
• Tid:
• 2-4 veckor
• Längre vid förstoppning, viktnedgång, svåra
symtom
• Viktigt med kostråd innan start
• Uppföljning!
Diagnosen klar först efter positiv provokation!
Öppna provokationer
• Diagnos – Toleransutveckling
•
Livskvalitet
Kemp AS, et al. PAI 2009
• Oral –luftburen provokation
• Hemma – på sjukhus
•
Stegvis ökande dos
•
Slutdos= 1 portionsstorlek
Burks et al. JACI 2012, Nowak-Wegrzyn Immunol Allergy North America 2012
• Design beroende på tidigare symtom
Öppna provokationer
• Diagnos – Toleransutveckling
•
Livskvalitet
Kemp AS, et al. PAI 2009
FALLGROPAR :
• Oral –luftburen provokation
Psykologiska reaktioner
• Hemma – på sjukhus
Sena symtom
•
Stegvis ökande dos
•
Slutdos= 1 portionsstorlek
Diffusa symtom
Burks et al. JACI 2012, Nowak-Wegrzyn Immunol Allergy North America 2012
Omgivningsfaktorer
• Design beroende på tidigare symtom
Diagnostik:Laktosintolerans
• Gentest
• ej tillräcklig för diagnos hos barn!
• Laktosbelastning
• Blodglukosmätning/ Utandningstest
• …kräver samtidiga symtom för diagnos!
• …kan ej skilja mellan primär/sekundär laktosintolerans
• Provokation
• Laktos/ Mjölk
Uteslut andra bakomliggande sjukdomar –
Särskilt viktigt hos förskolebarn!
Dubbelblind placebokontrollerad
Födoämnesprovokation
•
Vid diffusa – långsamt isättande symtom
•
Anpassa efter patient?
•
•
•
•
•
Oral - luftburen
Hemma – på sjukhus
Antal provokationstillfällen?
Stegvis upptrappad / fast dos?
Psykolog?
Tidskrävande? - Tidssparande?
Uppföljning av födoämnesallergi
• Återkommande uppföljningar!
• Utvärdering: Kvarvarande allergi?
• Lindrig-måttlig allergi
• Provokationer hemma
•
•
•
< 3 år : Var 6:e månad
> 3 år : Varje år
> 7 år : Vartannat år
• Svårare allergi
• Kontroll av IgE / anamnes – ev.
provokation på sjukhus?
• Uppföljning nutrition (dietist)
• Genomgång av ev. medicinering / astma
Behandling och uppföljning celiaki
The gluten-free paradox
Most people who are on the gluten-free
diet don’t have celiac disease, and most
people who have celiac disease don’t know
that they have it and don’t eat gluten-free.
Systematic review and meta-analyses
Adherence to the gluten-free diet
Study
ES (95% CI)
Altobelli E (2013)
Bannister EG (2014)
Bazzigaluppi E (2006)
Bellini A (2011)
Charalampopoulos (2013)
Chauhan JC (2010)
Errichiello S (2010)
Hogberg L (2004)
Jackson PT (1985)
Kalyoncu D (2015)
Kinos S (2012)
Kurppa K (2012)
MacCulloch K (2014)
Mozer-Glassberg (2011)
Myleus A (2014)
Radlovic N (2009)
Rashid M (2005)
Reilly NR (2011)
Roma E (2010)
Saadah OI (2011)
Samasca G (2011)
Tapsas D (2014)
Terrone G (2013)
Toumi D (2007)
Uspenskaya ID (2014)
Usta M (2014)
Webb C (2015)
Zanini B (2010)
0.87 (0.80, 0.92)
0.83 (0.76, 0.88)
0.39 (0.27, 0.53)
0.92 (0.87, 0.96)
0.44 (0.34, 0.55)
0.80 (0.68, 0.89)
0.74 (0.65, 0.81)
0.98 (0.92, 1.00)
0.60 (0.45, 0.74)
0.55 (0.43, 0.67)
0.81 (0.73, 0.87)
0.81 (0.71, 0.88)
0.70 (0.61, 0.78)
0.84 (0.78, 0.88)
0.92 (0.85, 0.97)
0.87 (0.78, 0.93)
0.95 (0.91, 0.98)
0.76 (0.69, 0.82)
0.38 (0.27, 0.50)
0.56 (0.44, 0.68)
0.80 (0.66, 0.90)
0.97 (0.94, 0.98)
0.76 (0.62, 0.87)
0.31 (0.21, 0.44)
0.23 (0.13, 0.34)
0.60 (0.47, 0.72)
0.85 (0.80, 0.90)
0.72 (0.69, 0.75)
0
.25
.5
.75
1
Proportion
Uppföljning celiaki
Celiakiutredning
Ana l ys TG2* under
gl utenintag
Ba rn med förhöjda TG2
Vuxna med förhöjda TG2
Remi ss Barnkliniken,
Umeå (handlägger celiaki
hos barn t.o.m. 18 å r)
Remi ss Medicinklinik /
Ga s troenterologisk enhet
för forts . utredning
Norma la TG2; överväg
a nnan diagnos
Uppföljning t.o.m.
s ymtomfrihet & normala
l a boratorieresultat
Okomplicerad celiaki 
Remi ss till primärvården
för forts att uppföljning
*TG2 = antikroppar mot
vävnadstransglutaminas
Uppföljning okomplicerad celiaki
• Kan följas i primärvården under förutsättning att tillgång till
dietist finns
• Uppföljning med provtagning vart tredje år bör övervägas. Vid
behov läkarbesök.
• Provtagning syftar till att avslöja näringsbrist, tecken till
inkomplett glutenfri kost, eller associerade sjukdomar: TG2,
blodstatus, järnstatus, folat, B12, TSH, p-glukos, leverprover.
• Analys av PTH samt bedömning av behovet av
bentäthetsutredning
Epidemiology of food hypersensitivity
in schoolchildren
Validation with double-blind placebo-controlled
food challenges and biomarkers
THE OBSTRUCTIVE LUNG DISEASE IN NORTHERN SWEDEN (OLIN) STUDIES, THESIS XV
Anna Winberg
Studiepopulation (OLIN-kohort)
2006
7-8
år
2010
11-12
år
2585
2612
(96%)
(96%)
2378
(89%
av dem som
deltog 2006)
Förekomst av rapporterad
födoämnesöverkänslighet (FHS)
STUDIESTART
2006
UPPFÖLJNING
2010
7-8 years
11-12 years
Någon FHS
21.3 %
Någon FHS
25.9 % 
FHS mjölk/ägg/vete/torsk
10.3 %
FHS mjölk/ägg/vete/torsk
14.7% 
FHS mjölk
9.0 %
FHS mjölk
13.1 % 

p<0.001
Winberg et al. Clin Transl Allergy
2014
Relation mellan uppmätt specifikt IgE och rapporterade symtom
mot det korresponderande födoämnet*
Prevalens
av
Spec IgE
> 0.35 kU/L
Prevalens
av
rapporterad
FHS
Spec IgE
> 0.35 kU/L
och
rapporterad
FHS
Spec IgE
> 0.35 kU/L
och ingen
rapporterad
FHS
Specific IgE
< 0.35 kU/L
och
rapporterad
FHS
Specific IgE
< 0.35 kU/L
och ingen
rapporterad
FHS
n=652
n=652
n
n
n
n
Mjölk
6.7%
14.9%
4
40
93
515
Ägg
4.3%
2.2%
7
21
7
617
Torsk
1.2%
1.8%
5
3
7
637
Soja
2.5%
0%
0
16
0
Vete
4.6%
0.8%
0
30
5
617
Jordnöt
4.4%
5.7%
11
18
19
604
* Beräkningar baserade på de 652 slumpvis utvalda barn som deltog i analys av
specifikt IgE vid 12 års ålder
636
Winberg et al. Clin Transl Allergy 2014
Prevalenser i studien:
Rapporterad
FHS
Rapporterad
FHS
Något
livsmedel
mjölk, ägg,
vete, torsk
25.9%
14.7%
Rapporterad
Allergi
mjölk, ägg,
vete, torsk
4.8%
Allergi: Klinisk
undersökning
Allergi
DBPKFP
mjölk, ägg, vete,
torsk
mjölk, ägg, vete,
torsk
1.4%
0.6%
• Majoriteten av de barn som rapporterade allergi mot
mjölk, ägg, vete eller torsk kategoriserades som andra
symtom-fenotyper än aktuell allergi
• De vanligaste symtom-fenotyperna var ”möjlig
laktosintolerans” och ”utläkt allergi”
• De barn som reagerade med anafylaxi vid dubbel-blind
provokation var inte utrustade med adekvat
medicinering
Winberg et al PLOS One, 2015
Prevalens av mjölkallergi i relation till riskfaktorer och justerad risk analyserad med
multipel logistisk regressionsanalysis uttryckt som odds kvoter (OR) med 95%
konfidensintervall (CI)
MJÖLK ALLERGI
(aktuell eller utläkt)
%
Adjusted OR (95% CI)
Kön
Boys
Girls
2.5
4.2
1.0
1.90 (1.02-3.55)
Läkardiagnosticerad astma
No
Yes
2.9
6.6
1.24 (0.55-2.76)
Läkardiagnosticerad rinit
No
Yes
2.9
6.8
1.0
1.25 (0.54-2.88)
Läkardiagnosticerat eksem
No
Yes
2.3
9.0
1.0
3.53 (1.79-6.98)
Ärftlighet FHS
No
Yes
2.1
7.5
1.0
4.45 (2.42-8.19)
Någon positiv pricktest
No
Yes
2.7
4.6
1.0
1.05 (0.53-2.06)
BMI
0.82 (0.80-0.98)
Winberg et al Acta Paediatr 2016
Rapporterad metod för mjölköverkänslighetsdiagnos och
rapporterad remiss till dietist för kostråd bland barn i de olika
födoämnesöverkänslighets (FHS) kategorierna
Mjölköverkänslighet
(Alla)
n=181
Mjölk allergi
(aktuell och
utläkt)
n=61
Trolig
Laktosintolerans
n=95
Ej
definerbar
Läkardiagnos FHS
77 (43%)
38 (62 %)
30 (32 %)
9 (36 %)
Laktosbelastning
4 (2%)
3 (5 %)
0
1 (4 %)
15 (8%)
22 (12%)
Gentest (laktosintolerans)
n=25
5 (9 %)
9 (9 %)
1 (4 %)
17 (29 %)
1 (1 %)
4 (16 %)
Oral provokation
4 (2%)
2 (3 %)
1 (1 %)
1 (4 %)
Dietist
17 (9%)
12 (20 %)
1 (1 %)
4 (16 %)
IgE-test mjölk
Winberg et al Acta Paediatr 2016