Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå IKT i tyskundervisningen på högstadiet IT in german teaching on primary schools in Sweden Lena Schnaible Lärarexamen 90hp Kompletterande pedagogiska program 90hp 2014-01-16 Examinator: Jan Härdig Handledare: Ange handledare Handledare: Elisabeth Söderquist Sammanfattning Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter. Sammanlagt 23 tysklärare svarade på enkäten. Enkätsvaren analyserades utifrån ett aktuellt urval från forskningslitteraturen och Svenssons teori om IKTanvändande som automat, som verktyg och som arena och medium. Det visade sig att nästan alla frågade tysklärare använder IKT minst en gång per vecka. Deras elever använde IKT i mindre omfattning dock mer än hälften arbetade minst en gång per vecka med digitala verktyg i tyskundervisningen. Både de undersökta lärarna och deras elever använde IKT för det mesta för basanvändningar. Eleverna använde datorn på ett mer varierat sätt. Dock dominerade också här basanvändningar som faktasökning och textbearbetning. IKT används huvudsakligen som verktyg och automat. IKT används av få lärare och elever som arena för att skapa autentisk kommunikation. Nästan alla av kursplanens kunskaper och förmågor tränas med hjälp av IKT med undantag av samtal och interaktion. Skälen till användning av IKT i tyskundervisning är för de flesta frågade för att variera undervisningen, för att höja elevernas motivation och för att individanpassa undervisningen. Undersökningen visar att datorn är ett flitigt nyttjat inslag hos de frågade tysklärarna men att datorns potential inte utnyttjas tillräckligt av alla. Risken finns att datorn fungerar bara som add-on till konventionell pedagogik och didaktik istället för att transformera språklärande. Kompetensutveckling, en nationell strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank skulle kunna åtgärda detta. Nyckelord: digitala verktyg, högstadiet, IKT, IT, tyskundervisning Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................. 1 1.2 Styrdokument ...................................................................................................................... 2 1.3 Begrepp och definitioner ..................................................................................................... 2 2. Syfte och frågeställningar.......................................................................................................... 4 3. Metod ........................................................................................................................................ 5 3.1 Val av metod ....................................................................................................................... 5 3.2 Urval och genomförande ..................................................................................................... 6 3.2.1 Urval ............................................................................................................................. 6 3.2.2 Bortfall ......................................................................................................................... 7 3.2.3 Genomförande .............................................................................................................. 7 3.3 Generaliserbarhet, reliabilitet och validitet ......................................................................... 8 3.4 Forskningsetiska övervägande ............................................................................................ 9 4. Litteratur- och teorigenomgång ............................................................................................... 10 4.1 Aktuell forskning om IKT i skolan ................................................................................... 10 4.2 Teoretisk syn på IKT ......................................................................................................... 13 4.3 Kritisk syn på IKT ............................................................................................................. 13 5. Resultat och analys .................................................................................................................. 15 5.1 Resultat.............................................................................................................................. 15 5.1.1 Tekniska förutsättningar ............................................................................................. 15 5.1.2 Omfattning av IKT-användande................................................................................. 15 5.1.3 Arbetssätt.................................................................................................................... 15 5.1.4 Kunskaper och förmågor ............................................................................................ 17 5.1.5 Lärarnas skäl för användning av IKT ......................................................................... 18 5.2 Analys ............................................................................................................................... 19 6. Diskussion ............................................................................................................................... 22 6.1 Diskussion av resultat........................................................................................................ 22 6.2 Framtida forskning ............................................................................................................ 24 Referenser ................................................................................................................................... 25 Bilagor ......................................................................................................................................... 27 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under min verksamhetsförlagda utbildning på en skola i Lund fick jag insyn i de många möjligheter som IKT erbjuder för tyskundervisningen på högstadiet. På grundskolan i Lund förfogar alla elever i åk 7-9 och alla lärare över en bärbar dator. Årskurs 6 hade tillgång till en uppsättning med bokningsbara datorer. Alla högstadieelever och de flesta lärare använder datorn regelbundet för både organisatoriska syften och i undervisningssyfte. IKT genomsyrar tyskundervisningen så som de andra ämnena. Tyskläraren är personligt intresserad av teknikens möjligheter och använde sig av IKT utifrån pedagogiska och didaktiska idéer. Skolinspektionens rapport från 2011 bekräftar denna lärares strategiska arbete med IKT eftersom den framhäver betydelsen av att IKT användningen måste styras av en tydlig pedagogiskt idé för att den ”inte bara ska bli något som läggs till undervisningen, utan också bidra till en effektivisering och utveckling av undervisningen” (Skolinspektion 2011:15). Utifrån detta perspektiv är undersökningar om syfte med IKT-användningen en viktig ansats eftersom det finns risk att IKT inte främjar elevernas lärande utan hämmar det. Detta och mina erfarenheter på min VFU-skola i Lund är utgångspunkten för mitt intresse. Jag vill undersöka hur tysklärare använder IKT i undervisningen på högstadiet i sydvästra Skåne. Mitt intresse täcker också frågan vilka didaktiska syfte tysklärarna följer med användningen av IKT samt vilka förmågor eleverna brukar träna med hjälp av IKT. Ett djup förståelse för IKTs didaktiska möjligheter i språkundervisningen är en förutsättning för läraren att kunna bidra till en förbättring av elevernas lärande. Det finns redan undersökningar om IKT i ämnen som matematik och svenska samt om lärarnas attityder till IKT. Undersökningar om tysklärarnas användning av IKT är däremot svåra att hitta. För mig som blivande högstadielärare i tyska är dessa forskningsfrågor aktuella och av stor vikt. Undersökningen kommer att förbereda mig för att själv arbeta med IKT i min undervisning på välgenomtänkta didaktiska grunder. 1 1.2 Styrdokument Både läroplanen och kursplanen för moderna språk på grundskolan tar upp datorn och digitala verktyg. Läroplanen innehåller under övergripande mål och riktlinjer kunskapsmålet att eleverna ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr11:14). Kursplanen för moderna språk delas in i syfte, centralt innehåll och kunskapskriterier. Inom det centrala innehållet hittar man att eleverna ska lära sig att lyssna och läsa, tala, skriva och samtala på målspråket (Lgr11:77). Dessa förmågor omfattar reception, produktion och interaktion. Innehållen, inom dem förmågorna ska utvecklas, är enligt kursplanen: ”Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser. Åsikter känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används” (Lgr11:77). Angående IKT nämner det centrala innehållet i kursplanen för moderna språk att eleverna ska lära sig ”olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier” (Lgr11:78) inom språkvalet. Både de övergripande målen och riktlinjerna och också kursplanen för moderna språk anser att digitala verktyg är ett verktyg för kunskapssökande. Utöver detta uttrycker de övergripande målen och riktlinjerna en mer omfattande förståelse av IKT än kursplanen. Så anses IKT dessutom som verktyg för lärande i allmänhet. 1.3 Begrepp och definitioner Med tanke på alla begrepp som används i detta examensarbete ska jag förklara de centrala begreppen för läsaren. Begreppet didaktik har sitt ursprung i det grekiska språket och betyder ”att undervisa eller att lära ut” (Tornberg, 2000:10). Didaktiken handlar om följande frågor: Vad ska läras ut? Hur ska det ske? Varför lärs det ut? Vem ska lära sig? (NE Didaktik 2013). Läraren måste därmed ta ställning till undervisningens grund, innehåll och form (NE Pedagogik 2013). IKT står för informations- och kommunikationsteknik och används som en synonym till informationsteknik, kort IT. Skillnaden mellan begreppen är att IKT dessutom omfattar kommunikationsnivån och därmed innehåller alla digitala resurser inklusive ljud, bild och film (Skolinspektionen, 2011:6). Även begreppet digitala 2 verktyg används synonymt till IKT. Webbapplikationer eller webbverktyg är begreppet för onlineprogram som man inte måste installera på datorn för att använda. I det föreliggande arbetet använder jag mig av IKT och menar med detta både hårdvaran (dator, bärbara datorer, i-pad) och också mjukvaran (applikationer, software) såsom text, bild, ljud, film, spel, webbapplikationer, att bearbeta, att skapa, att spara och att presentera. I dessa fall där begreppen digitala verktyg eller IT förekommer används de synonymt med begreppet IKT. En-till-en initiativet kallas projekten där elever och lärare får en egen dator till förfogande. Organisationen av detta är olika från skola till skola. På vissa skolor handlar det sig om bärbara datorer vilka lämnas i skolan, på andra skolor får eleverna tar med datorn hem. Även datormodeller skiljer sig från kommun till kommun och från skola till skola. En-till-en är inget nationalt projekt utan förs av vissa kommuner i egen regi. 3 2. Syfte och frågeställningar Arbetet handlar om lärares sätt att använda IKT i tyskundervisning på högstadieskolor i syd-västra Skåne. Undersökningens utformning utgår ifrån didaktikens frågor: Vad ska läras ut? Hur ska det ske? Varför lärs det ut? (NE Didaktik 2013). Syftet med arbetet är därmed att undersöka vad tysklärare lär ut med stöd av IKT, i vilken omfattning och på vilket sätt IKT används i tyskundervisningen av både lärare och elever samt varför tysklärare använder IKT för dessa syften. Arbetet ska belysa lärarnas didaktiska resonemang kring användning av IKT. Mina frågeställningar är: ● På vilket sätt och i vilken omfattning använder elever och lärare IKT i tyskundervisningen? ● Vilka av kursplanens kunskaper och förmågor lärs ut med hjälp av IKT i tyskundervisningen? ● Vilka skäl har tysklärare för att använda IKT i undervisningen? 4 3. Metod Inom forskningen finns det två olika inriktningar, kvantitativa och kvalitativa metoder. Båda begreppen betecknar olika arbetssätt. Medan kvantitativa metoder har sin bakgrund inom naturvetenskapen, positivism, empirism och behaviorism (Stukat, 2011:35) baseras kvalitativa metoder på det humanistiska synsättet. Kvantitativa metoder förvandlar information till mätbara värden så som siffror och mängd och går på bredden. Detta gör att resultat från kvantitativa metoder har en större representativ och generaliserbar potential (Magne Holme, Krohn Solvang, 1997:150f). Däremot handlar kvalitativa metoder om forskarens tolkning av informationen. Det kvalitativa perspektivet vill inte hitta den objektivt äkta, generaliserbara kunskapen utan vill karakterisera och förstå ett enskilt eller några få fall. Med detta skiljer sig forskarens roll mycket mellan det kvantitativa och kvalitativa arbetssättet. Kvantitativa arbetssätt utmärks av att forskaren har en stor distans till undersökningsenheterna vilket inte stämmer för kvalitativa metoder där forskaren i växelverkan med undersökningsenheterna är en del av undersökningens innehåll (Magne Holme, Krohn Solvang, 1997:78). Därför anses kvalitativa metoder ofta som subjektiva eftersom tolkningen genom forskaren står i medelpunkten (Stukat, 2011:36). Analysen är därmed beroende på forskarens förförståelse och fördomar. Även om kvantitativa metoder suggererar objektivitet påverkas även dessa metoder av forskarens förförståelse och fördomar t.ex. under utformningen av kategorier som undersöks eller under formulering av frågor till en kvantitativ enkät (Holme, Solvang, 1997:151). 3.1 Val av metod Valet av metod utgår ifrån forskningsfrågorna eftersom metoden är ett verktyg för att uppnå syftet (Magne Holme, Krohn Solvang, 1997:11). Svar för mina frågeställningar får jag bäst genom kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder så som intervjuer har fördelen att de går på djupet och att man kan ställa följdfrågor men samtidigt kan de inte ge en större upplysning än om de få personerna man intervjuar. Då jag är intresserad av att veta hur den undersökta gruppen av tysklärare inom sydvästra Skåne arbetar med IKT och hur de resonerar kring IKTs syfte i undervisningen kommer jag att arbeta med ett kvantitativt frågeformulär på nätet. Fördelarna med ett frågeformulär är många. Ett 5 frågeformulär når fler personer och därmed höjer generaliserbarheten av resultaten. Utöver detta kan resultaten av en enkät bearbetas lätt efter avslutad undersökning. En onlineenkät möjliggör dessutom att lärare kan svara vid en tidpunkt där det passar dem bäst. När man undersöker en större grupp med hjälp av enkäter måste frågorna vara strukturerade och innehålla flera fasta svarsalternativ (Stukat, 2011:49). Att arbeta med ostrukturerade frågeformulär och öppna frågor skulle betyda ett för omfattande efterarbete. På grund av detta valde jag ett strukturerat frågeformulär med flervalsfrågor. Dessutom omfattar varje fråga ett öppet alternativ där undersökningsenheterna fritt kan ange ett svar. Anonymiteten i undersökningen är viktig eftersom digitaliseringen av skolan är ett prestigeobjekt. Skolor marknadsför sig med digitala satsningar och det krävs mer och mer att läraren förfogar över digitala kompetenser. Skolor med sämre digitala resurser och lärare med mindre digital kompetens vågar kanske inte svara på min enkät om den inte skulle vara anonym. Därför valde jag att skapa en anonym onlineenkät. Vid utformningen av frågeformuläret är det viktigt att frågorna och svarsalternativen är uttömmande för syftet och att frågor och svar kommer i rätt turordning i enkäten utan att det påverkar undersökningsenheternas svar (Magne Holme, Krohn Solvang, 1997:164). Utmaningen är dessutom att språkligt formulera enkäten så att alla i den stora gruppen förstår innebörden. Detta kan dubbelkollas med hjälp av en förstudie. En kvantitativ undersökning med hjälp av ett strukturerat frågeformulär kräver att man redan har god kännedom om det centrala innehållet i undersökningen för att kunna ställa de rätta frågorna och ge relevanta svarsalternativ (Stukat, 2011:50). 3.2 Urval och genomförande 3.2.1 Urval I mitt arbete står tysklärare på högstadiet i fokus. Med tysklärare menas då alla som undervisar under läsåret 2013/2014 på en grundskola i tyska oavsett lärarlegitimation eller behörighet. Med tanke på tiden och resurserna jag har till förfogande är en totalundersökning av alla tysklärare omöjligt. Eftersom jag jobbar i Trelleborg, gjorde min VFU i Lund och bor i Malmö och sannolikheten är stor att jag kommer att arbeta inom en av dessa 3 kommuner begränsar jag undersökningen till tysklärare på 6 kommunala skolor inom dessa kommuner. Inom det geografiska urvalet kontaktades 48 kommunala högstadieskolor. Sammanlagt fick 40 tysklärare inbjudan till onlineenkäten. 3.2.2 Bortfall Bortfall förekommer i de flesta undersökningar. Slumpmässigt bortfall påverkar inte undersökningens resultat avsevärt och kommer därför inte tas upp här. Slumpmässigt bortfall är t.ex. att vissa undersökningsenheter inte kan besvara enkäten eftersom de är på semester eller sjuka. I denna undersökning svarade 23 av 40 kontaktade lärare. Det är en svarsfrekvens av 58 % . En lärare besvarade inte alla frågor i enkäten. Detta externa och interna bortfall som har sin orsak i undersökningens utformning måste däremot belysas närmare. Externt bortfall är det när undersökningsenheter inte alls svarar på enkäten, internt bortfall är det när undersökningsenheter svarar på enkäten men t.ex. utelämnar vissa frågor. Det externa bortfallet kan ha flera olika orsaker. Möjligtvis anser undersökningsenheterna att undersökningens tema och syfte inte är tillräckligt viktigt för att dessa vill ta sig tid att svara. Bortfallet kan också bero på att onlineenkäten gynnar lärare med IKT-vanor mer än andra. Lärare utan IKT-vanor föredrar kanske en annan metod än en onlineenkät eller är ointresserade av att svara eftersom de inte använder IKT i sin undervisning. Det interna bortfallet kan bero på att frågorna upplevdes som otydliga eller att enkäten tog för lång tid. Att enkäten tog för lång tid kan mer eller mindre uteslutas då det testades med en förstudie som visade att det behövdes bara 5-10 minuter för att fylla i enkäten. Det stora bortfallet gör att undersökningen bara kan ge information om de 23 lärarna som besvarade enkäten och deras sätt att arbeta med IKT. 3.2.3 Genomförande Mitt arbete började med att studera aktuell litteratur om IKT användning. Utifrån detta formulerade jag arbetets syfte, frågeställningar och relevanta enkätfrågor. Jag skapade ett strukturerat frågeformulär med hjälp av en onlinetjänst som rekommenderades av Stukat (2011:55) och Skolverkets multimediabyrå. Först testade jag enkätens begriplighet och tidsomfattning i en förstudie med språklärare i Trelleborg. Deltagarna i 7 förstudien är inte tysklärare så de deltog inte huvudstudien. Därefter kontaktades 48 kommunala högstadieskolor i Lund, Malmö och Trelleborg. Utifrån informationen från dessa skolor skickades onlineenkäten till 40 tysklärare. En stor andel av lärare kunde jag kontakta direkt eftersom skolornas hemsida gav mig tillräckligt med information så som mejladressen. Detta var en stor fördel då jag hade deras kontaktuppgifter för att kunna skicka ut påminnelser innan enkäten stängdes. Där lärarnas kontaktuppgifter inte vara tillgängliga kontaktade jag rektorerna först som vidarebefordrade mitt mejl till tysklärarna (se brev till lärare i bilagan). Detta anser jag som en nackdel då det blev svårare att påminna dessa personer innan enkäten stängde. Enkäten öppnades den 27 november och stängdes den 20 december. När enkäten stängdes hade 23 lärare svarat på frågorna. 3.3 Generaliserbarhet, reliabilitet och validitet Med en svarsfrekvens på 58 % är undersökningens generaliserbarhet inte given. Resultatet ger därmed bara information om de lärare som besvarade enkäten och kan inte ge information om alla tysklärare i syd-västra Skåne. Undersökningens reliabilitet handlar om resultatens tillförlitlighet. Här måste rådata ses kritiskt. Det finns en risk att undersökningsenheterna missförstod frågorna. För att minska denna risk formulerades enkäten väldigt noggrant och testades i en förstudie med språklärare som inte ingick i den senare undersökta gruppen. Man måste även ta hänsyn till möjligheten att vissa undersökningsenheter inte svarade ärligt. Men eftersom enkäten var anonym anses detta inte som ett troligt problem. Positivt med enkäten är att mina enkätfrågor är transparenta så att den kan göras om av någon annan för att pröva mina resultat. Undersökningens validitet omfattar frågan om vald operationalisering är anpassad till syftet och frågeställningarna. Enkäten är en effektiv metod för att få fram det jag vill veta men med mer tid skulle jag helst vilja komplettera studien med en kombination av metoder för att öka undersökningens validitet. Mina enkätfrågor är uttömmande och provades i en förstudie så att jag är övertygad om att metoden passar syftet och frågeställningarna. 8 3.4 Forskningsetiska övervägande Undersökningsenheterna informerades om forskningens syfte samt kunde frivilligt bestämma om de ville delta i undersökningen. Enkäten är helt anonym. Även om det är transparent vilka de kontaktade skolorna är, så kan resultaten inte kopplas till en särskild skola. Jag försäkrade skolorna och lärare att all information från enkäten bara används för mitt examensarbete. Med detta följde jag de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2002). 9 4. Litteratur- och teorigenomgång Syftet med denna litteraturgenomgång är att presentera ett urval av aktuell forskning om hur och varför IKT används i undervisningen i allmänhet som i ämnet moderna språk i synnerhet. Utöver tidigare forskning presenteras ett teoretiskt angreppssätt. 4.1 Aktuell forskning om IKT i skolan Det finns flera politiska, ekonomiska och pedagogiska skäl för att arbeta med IKT i skolan. Fokus ska ligga på de pedagogiska argumenten. Det mest framträdande och minst ifrågasatta resultatet är att elevernas motivation och deras engagemang ökar genom en-till-en lösningar vilket leder till ökad uppmärksamhet och därmed anses som en främjande faktor för lärande (Hylén, 2011: 23; Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:5). Enligt Myndigheten för Skolutveckling (2007a) medför arbetet med IKT en bättre effektivitet. Riktigt använd kan IKT öka individualiseringen, stimulera eleverna mer, möjliggöra interaktivitet och ge chans till direkt återkoppling (Myndigheten för Skolutveckling, 2007a:24). Dessutom skapar IKT-användande mer variation i undervisning (Estling Vannestål, 2009:17). Andra fördelar forskningen nämner i sammanhang med IKT-användning är elevernas ökade självständighet, en mer elevcentrerad undervisning och förbättrat arbete i grupp (Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:5; 24). Samma skäl gäller för IKT-användande i språkundervisning. Brittiska studier hänvisar till IKTs positiva effekt vid inlärning av främmande språk (Condie, 2007:5). I studierna förbättrade eleverna sitt ordförråd och sin ordigenkänning, skrev längre texter med höjd kvalitet och visade större engagemang samt självförtroende (Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:22; Hylén, 2013:17; Condie, 2007:33). Särskilt kinestetiskt lagda elever och elever som kämpar för att nå målen gynnades från IKT i språkundervisning. För sistnämnda är det en stor fördel att IKT möjliggör en stor individualisering så som att använda digitala resurser i sin egen takt eller att se på ett moment upprepade gångar. Dessutom har elever med särskilda behov tillgång till kompensatoriska hjälpmedel (Estling Vannestål, 2009:18). Internet tillför språkundervisning möjligheten att arbeta med omfattande autentiskt och aktuellt material utan att det kostar. Enligt Estling Vannestål är det som ”att ta in världen i klassrummet” (Estling Vannestål, 2009:17). Speciellt i språkundervisningen 10 erbjuder IKT många kommunikativa och autentiska arbetssätt så som att chatta och mejla med personer på målspråket, att spela in dialoger, att dramatisera och filma varandra eller att ta kontakt med personer utanför skolan via videokonferens. Fördelen är inte bara den multimediala aspekten av IKT utan att språket används i ett autentiskt sammanhang som traditionella klassrum inte kunde erbjuda. Också Svensson framhäver att IKT erbjuder en hög grad av kommunikation och språk samt flera chanser till att skapa förståelse för de länderna där språket talas (Svensson, 2008:24). Eleverna tränar dessutom att läsa och förstå texter som inte bara skrevs för skolböcker. Med hjälp av IKT blir elever producenter. Relevanta inslag av IKT är t.ex. blogg, författarverktyg och multimediapresentationer (Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:24). Elever skapar, skriver och publicerar sina arbeten på nätet där de syns för en större publik. Det publicistiska arbetssättet anses som motiverande, eleverna lägger mer tid på sitt arbete och det ges möjlighet till kamratrespons och kollaborativt skapande (Svensson, 2008: 25). Ändå finns det få studier som bevisar att elever lär sig mer eller bättre vare sig i språkundervisning eller i annan undervisning tack vare IKT-användande. För att kunna ha en positiv effekt på lärandet måste arbetet med IKT bygga på pedagogiska och didaktiska överläggningar. Eftersom det finns få lokala och nationella strategier angående IKT-användande är det ofta den enskilde lärarens intresse och kompetens som avgör omfattningen och kvalitén i IKT-användande (Skolinspektionen, 2011:5). Kombinationen av regelbunden IKT-användning, olika former av IKT-användning och omsättning av olika pedagogiska metoder utpekas i forskningen som en viktig framgångsfaktor (Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:32). Även om forskningen är oenig om IKT förbättrar elevernas resultat så verkar det finnas enighet om att det avgörande är hur IKT används i undervisningen (Hylén 2013:9; Skolinspektionen 2011:8; Myndigheten för Skolutveckling, 2007b:5). Hur datorn används i skolan hänger ihop med antalet tillgängliga datorer och datorernas skick. Undersökning kring lärarnas användande av IKT i undervisning måste därför ta hänsyn till utrustningen. Så anger Skolinspektionen att bara 46 % av alla grundskolelärare har tillgång till en egen dator (Skolinspektionen, 2011: 5). Sex elever delade på en dator året 2008 i kommunal grundskola (Skolinspektionen, 2011:12). Enligt studien E-Learning Nordic 2006 där IKT-användning i Sverige, Danmark, Norge och Finland undersöktes använder hälften av alla frågade lärare IKT en till fem timmar per vecka medan en tredjedel inte alls använde datorn under den undersökta veckan (ELearning Nordic, 2006:9). 11 Utifrån dessa förutsättningar skiljer sig IKT-användandet mycket från lärare till lärare och mellan ämnena. Enligt tidigare undersökningar nyttjas IKT mest för administration, för att stödja ämnesinnehållet och för konservativa undervisningsmetoder och traditionell pedagogik. Eleverna hanterar IKT för det mesta som konsumenter och i liten utsträckning som producenter (E-Learning Nordic, 2006:9; 41). Utvärderingar av IKT-användning visar att de mest förekommande aktiviteter är basanvändningar som faktasökning online, textbehandling, presentationer och skicka hemuppgifter per mejl (Hylén, 2013:12). Mer avancerade användningar som innehåller ljud, film eller bild är sällan förekommande. Minst används IKT i matematik- och språkundervisning. Övervägandet fungerar eleverna som konsumenter av IKT t.ex. i form av faktasökning online eller vid användning av färdiga lärresurser. Sällan är eleverna producenter och skapar egna multimediaprodukter (E-Learning Nordic, 2006:46). Samma studie kommer fram till att IKT används mest till individuella arbeten och att grupparbete eller problembaserat respektive projektorienterat arbete förekommer sällan (E-Learning Nordic, 2006:48). I mycket mindre omfattning undersöktes IKT-användande i språkundervisningen. Enligt Ifous-studien används IKT mindre omfattande till språkövningar än i ämnen som SO eller svenska (Hylén, 2013:12). Bara 9 % av alla undersökta elever arbetade ofta med IKT när de tränade språk enligt en studie av Skolverket från 2010 (Hylén, 2013:12). 5 % av alla undersökta europeiska språklärare använder IKT i sin undervisning (Balanskat, m.fl., 2006: 40). Den brittiska organisationen Becta undersökte IKT-användandet i Storbritannien och kom fram till att det varierade hur lärare använder IKT i sin språkundervisning (Becta, 2004:2). Även i språkundervisningen dominerar arbetssätt så som textbehandling, faktasökning online, e-post för inlämningsuppgifter och presentationer med hjälp av t.ex. PowerPoint. I mindre omfattning används digitala läromedel, digitala ordböcker, tidningar, radioprogram eller film (Estling Vannestål, 2009:12). Verktyg som blogg, videokonferens, chatt, multimedia resurser, digital video och bild används sällan i språkundervisning (Condie, 2007:33f). Många tillfrågade lärare kallade IKT som ett verktyg för sin undervisning som tolkas i studierna som att IKT integreras inte tillräckligt i undervisning utan ses som ett tillägg till traditionell pedagogik. Det hänvisas till två olika förhållningssätt till IKTanvändande. Antingen stöds undervisningen med IKT genom att förstärka traditionella 12 arbetssätt och pedagogik eller undervisningen transformeras genom att använda IKT för nya och bättre undervisningsmetoder (Balanskat, m.fl., 2006:41). 4.2 Teoretisk syn på IKT Svensson delar in IKT-användande i tre kategorier som han kallar för IKT som automat, som verktyg och som arena. IKT kan också fungera som medium där den används för att sprida information och administrativa data. Han relaterar olika sätt att arbeta med IKT i undervisning till lärandeteorier. IKT som automat utgår från den behavioristiska teorin där elevernas beteende ska formas genom yttre påverkan. IKT fungerar som en undervisningsmaskin som karakteriseras av att eleven är aktiv och att rätt svar bekräftas omedelbart (Svensson, 2008:50). Exempel för IKT som automat är program för ordinlärning eller för grammatik. IKT som verktyg utgår från ett konstruktivistiskt synsätt på lärande. Eleven ses som nyfiken och aktiv i sitt lärande. Fokus ligger inte på utlärning utan på inlärning. För detta behöver eleven verktyg så som läraren, böcker eller de många möjligheter IKT erbjuder. IKT används här som hjälpmedel för elevens aktiva och kreativa konstruktion av kunskap och färdigheter (Svensson, 2008:52). Exempel för IKT som verktyg är informationssökning och skapande av t.ex. presentationer. IKT som arena och medium handlar om autentisk kommunikation och motsvarar Vygotskijs sociokulturella syn. Lärande sker genom kommunikation och samspel med andra. Det handlar om utbyte av information och data så väl som om skapande på nätet där eleverna är producenter. Exempel för IKT som arena och medium är mejl, chatt, virtuella världar, bild, ljud, film eller videokonferens (Svensson, 2008:54-56). 4.3 Kritisk syn på IKT För att inte löpa risken att bara presentera arbete med IKT i skolan som en solskenshistoria måste den som alla nya utvecklingar granskas kritiskt. Problem med IKT i skolan finns på olika nivåer. På den tekniska nivån måste dålig datortillgång och dålig uppkoppling samt otillräcklig support vid tekniska problem anses som hinder (Estling Vannestål, 2009:19). Utöver detta medför IKT andra problemområde som skolan och lärare måste ta ställning till. Även om elever kallas för digitala infödingar 13 förfogar inte alla över tillräckligt bra digital kompetens för att klara av arbetet med IKT. Detta visar sig ibland bara i att lärare måste visa eleverna hur man bifogar en fil till en e-post eller hur man loggar in sig. Men det omfattar också bristande kunskap om källkritik och hur man bemöter mångfalden av information på nätet. Som problem nämns här oftast att eleverna tenderar till att kopiera och klistra in utan hänsyn till upphovsrätten istället för att kritiskt välja ut information som omformuleras till egna produkter. Bristande digital kompetens visar sig dessvärre i onlinemobbning och otillräckligt kunskap om nätsäkerhet. Skolan och lärare måste ifrågasätta och avväga IKT-användande noggrant. Arbetar man med bloggar, onlineövningar eller nätpublikationer måste man fråga sig hur varaktiga dessa sidor är och om tillgången till elevernas arbeten garanteras över en längre tidsperiod (Svensson, 2008:222). Datorn som distraktion från lärande genom surfing, spel, andra aktiviteter utan relation till undervisning är ett problem till (Estling Vannestål, 2009:21). Även om elevernas fokus också kan skifta från undervisningens innehåll i traditionella klassrum. Sist och viktigast måste man betänka lärarnas förändrade roll i ett digitalt klassrum med tanke på arbetsbördan, gränsdragande men också skiftande roll till en mentor istället för kunskapsförmedlare (Svensson, 2008:169). Här visar sig det största problemet. IKT används fortfarande inte i tillräckligt omfattning på ett strukturerat och medvetet sätt (Skolinspektionen, 2011:13). För att IKT förbättrar elevernas lärande måste läroprocesser förändras. Även om lärares IKT-kompetens ökade jämfört med tidigare år är det bara 40 % av alla undersökta lärare i Europa som anser sig själva som tillräckligt kompetenta för att använda IKT med ett pedagogiskt och didaktiskt syfte (Balanskat, m.fl., 2006:44). Utöver bristande kompetens och utbildning påstår forskningen att också lärares bristande motivation och tilltro är ett hinder i att IKT används på ett framåtskridande sätt i skolan (Balanskat, m.fl., 2006:50). Andra hinder är för få erfarenheter med problembaserat arbete, icke existerande nationella strategier för arbete med IKT så som det traditionella skolsystemet (Balanskat, m.fl., 2006:51). 14 5. Resultat och analys I detta kapitel kommer jag att presentera enkätens resultat och analysera det utifrån forskningen och det valda teoretiska angreppssättet. 5.1 Resultat 5.1.1 Tekniska förutsättningar 70 % av de frågade lärarna angav att varje elev förfogar över en dator i tyskundervisningen. Två lärare svarade att tre elever delar en dator. Svarsmöjligheterna två elever delar en dator, fyra elever delar på en dator, en dator i klassrummet och inga datorer besvarades av en lärare var. Till största del handlade det om bärbara datorer, följt av stationär dator och surfplatta. Alla deltagande lärare hade tillgång till en egen lärardator. 5.1.2 Omfattning av IKT-användande Tolv lärare använde IKT en gång per vecka, nio lärare använde datorn varje lektion samt en lärare angav att datorn användes en gång per månad, en lärare angav inget svar. Elevernas IKT-användande ser olika ut från lärare till lärare. Eleverna av sju lärare använde IKT varje lektion mellan eleverna av nio lärare använde datorn en gång per vecka. Att eleverna arbetade med IKT en gång per månad angav fem lärare och en gång per termin svarade två lärare. Ingen av deltagare angav att eleverna aldrig arbetar med IKT. 5.1.3 Arbetssätt Angående användningsområden frågades tysklärare att skilja mellan sitt eget användande och elevernas. Lärare själva använder IKT mest för att spela upp strömmande film, film, radio, bild, podcast under lektionen, för att förbereda uppgifter för elever, för att surfa på internet för att förbereda lektioner och för att förbereda presentationer för genomgångar. Digitala verktyg som att skapa animationer eller simulationer, att skapa videoinspelningar och arbete med onlinemoln användes av få tysklärare. 15 Nr. 6 Vilka digitala verktyg använder du som lärare? (Flerval möjligt) IKT-användning Antal svar Att förbereda uppgifter för elever 21 Att surfa för att förbereda lektioner 20 Att förbereda presentationer/ PPP/ Keynote för genomgångar under lektionen 13 Att skapa ljudinspelningar (t.ex. garageband) 7 Att skapa videoinspelningar (t.ex. i-movie) 5 Att skapa animationer eller simulationer (t.ex. goanimate) 2 Att publicera lärararbete (t.ex. PPP, video, flipped classroom) på blogg, forum 9 eller lärplattform Visning av strömmande film, film, radio, bild, podcast under lektionen 23 Användning av interaktiva skrivtavlor under lektionen 6 Användning av sociala medier (t.ex. facebook) 8 Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) 5 Övriga 3 När det handlade om elevernas arbete med IKT angav mer än tvåtredjedel av alla frågade lärare att eleverna arbetade med faktasökning på nätet, skrivning och textbearbetning och lärande spel på nätet. Mer än hälften svarade strömmande film, radio och musik, skapande av presentationer, användning av mobilen och skapande och användning av film- och ljudinspelningar. Nio lärare angav att deras elever arbetar med digitala läromedel, sex lärare låter sina elever skapa och publicera arbeten på nätet i form av blogg, forum eller lärplattform. En lärare svarade att eleverna arbetar med kommunikativa program så som Skype, två lärare angav att eleverna arbetar med onlinemoln, fyra lärare uppgav datorspel på tyska som verktyg samt arbete med sociala medier, fem lärare lät sina elever göra prov online eller på datorn och samt arbeta med skapande och användning av bilder, animationer eller simulationer. Nr. 7 Vilka digitala verktyg använder eleverna? (Flerval möjligt) IKT-användning Arbete med digitala läroböcker (t.ex. Der Sprung) Arbete med kommunikativa program (Skype ect.) Strömmande (film, radio, musik t.ex. podcast, youtube) Skapande och användning av film- eller ljudinspelningar Skapande och användning av bilder, animationer eller simulationer (t.ex. 16 Antal svar 9 1 16 13 5 goanimate) Användning av mobilen i undervisning Arbete med sociala medier (t.ex. facebook) Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) Onlineprov respektive prov på datorn Faktasökning (NE, google etc.) Skrivning och textbearbetning Skapande av presentationer (t.ex. PPP, Keynote etc.) Publicering av elevarbete på blogg, forum, lärplattform Lärandespel (grammatik, glosor etc. t.ex. glosor.eu) Onlinespel, datorspel (Innehållet inte relaterat till ämnet men språket t.ex. Minecraft på tyska) Arbete med andra webbapplikationer Other 16 4 2 5 19 18 15 6 17 4 4 0 Det visade sig att 90 % av de deltagande tysklärarna lät sina elever arbeta individuellt. Pararbete, grupparbete, läxor och genomgångar var de andra dominerande användningssätt för IKT i tyskundervisningen enligt de svarande lärarna. 5.1.4 Kunskaper och förmågor På frågan om vilka kunskaper och förmågor eleverna utvecklade mest med hjälp av IKT framträder tre områden som starkast. Utveckling av ordförrådet, faktasökning och kunskaper om sociala och kulturella företeelser i områden där tyska talas är de kunskapsområden eleverna tränar mest med IKT i tyskundervisning. Så valde alla frågade lärare svarsalternativet ordförråd på frågan. Andra förmågor eleverna utvecklar med IKT är hörförståelse, uttal, grammatik, skrivförmåga och läsförståelse. Fjorton lärare angav att eleverna fick använda IKT som hjälpmedel i tyskundervisning. Detta kan både vara kompensatoriska hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd så som ordböcker och liknande. IKT används minst för att träna samtal och interaktion som valdes av sju lärare i enkäten. Nr. 9 Vilka kunskaper och förmågor utvecklar eleverna med hjälp av IKT i din undervisning? (Flerval möjligt) Kunskaper och färdigheter Antal svar Läsförståelse 14 Hörförståelse 18 17 Skrivförmåga 15 Uttal 16 Samtal och interaktion 7 Faktasökning 20 Grammatik 15 Ordförråd 23 Användning av hjälpmedel 14 Kunskaper om sociala och kulturella företeelser i områden där tyska talas 20 Övriga 0 5.1.5 Lärarnas skäl för användning av IKT Två enkätfrågor behandlade lärarnas skäl för att använda IKT i sin tyskundervisning där lärarna skulle välja ut de tre mest träffande svaren. Viktigaste anledningar för IKTanvändande enligt mer än hälften av enkätdeltagarna är att variera undervisningen och att höja elevernas motivation och engagemang. En tredjedel av lärarna angav skälen att individanpassa undervisningen, att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar och att tematisera autentiskt material från tysktalande länder. Fyra lärare svarade att motiven till IKT-användande är att eleverna tar större ansvar för sitt lärande, att eleverna blir mer aktiva under lektionen och att erbjuda roliga inslag i undervisningen. En respektive två lärare svarade att de använde IKT i sin undervisning för att den hjälper eleverna att organisera sitt skolarbete, för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling, för att möjliggöra samlärande mellan eleverna och för att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum. Ingen lärare ser ett skäl i att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser eller att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer för arbete med IKT. Nr. 10 Varför använder du IKT i tyskundervisningen? (Välj ut de tre viktigaste alternativen) Skäl Antal svar För att höja elevernas motivation och engagemang För att eleverna tar större ansvar för sitt lärande 18 14 4 För att eleverna blir mer aktiv under lektionen 4 För att individanpassa undervisningen 7 För att variera undervisningen 15 För att IKT hjälper eleverna att organisera sina skolarbete 1 För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling 2 För att möjliggöra samlärande mellan eleverna 1 För att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum 1 För att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser 0 För att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar 7 För att erbjuda roliga inslag i undervisningen 4 För att tematisera autentiskt material från tysktalande länder 6 För att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer 0 Övriga 0 Detta bekräftades genom den andra frågan som syftade åt övervägandet som är minst viktiga för lärare vid valet av IKT i tyskundervisningen. Minst viktig för de frågade lärarna är det att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum och att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser med hjälp av IKT-användande i tyskundervisning. För nio lärare är det inte så viktigt att IKT hjälper eleverna att organisera sitt skolarbete. Också grunderna att möjliggöra samlärande mellan eleverna och att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer anges som minst viktigast. 5.2 Analys Utifrån litteraturgenomgången och det valda teoretiska angreppssättet analyseras enkätens resultat. Enkätens resultat visar att förutsättningarna för att arbeta med digitala verktyg har blivit bättre för de undersökta lärarna än forskningen från tidigare år visar. 2011 hade 46 % av grundskolelärare tillgång till en egen dator, enkäten däremot visar att 100 % av de frågade tysklärarna har en egen lärardator. Med detta ökade omfattningen av IKTavändande avsevärt. 2006 använde hälften av lärarna IKT en till fem timmar per vecka 19 och en tredjedel använde IKT inte alls. 55 % av de frågade tysklärarna använde datorn en gång per vecka, 41 % använde datorn varje lektion. Det är alltså nästan alla frågade tysklärare som arbetar minst en gång per vecka med digitala verktyg. Medan sex elever delade på en dator i 2008 har eleverna av de i enkäten deltagande lärare bättre förutsättningar (Skolinspektionenes, 2011:5). 71 % angav att varje elev har tillgång till en egen dator. Eleverna använder datorn i mindre omfattning än lärare. Sju lärare svarade att deras elever arbetar varje lektion med sin dator. De flesta tyskelever använder IKT en gång per vecka och då handlar det mest om individuellt arbete. Dock är också pararbete och grupparbete förekommande i elevernas IKT-användande i tyskundervisningen. Sammanlagt är det 70 % av tyskeleverna som använder digitala verktyg minst en gång per vecka i undervisningen. Tysklärarnas sätt att använda IKT i sitt arbete bekräftar forskningens resultat. Datorn används huvudsakligen för att förbereda uppgifter för eleverna, surfa på nätet för att förbereda lektioner eller för att visa film, radio eller bilder under lektionen. Datorn används därmed för att effektivisera arbeten som också kunde göras innan digitaliseringen. Få av de frågade tysklärarna utnyttjar den fullständiga potentialen IKT erbjuder. Bara två lärare arbetar med simulationer eller animationer, fem med videoinspelningar och onlinemoln. Elevernas IKT-användande speglar också forskningens resultat då de för det mesta arbetar med faktasökning på nätet och skrivning och textbearbetning som benämns som basanvändningar i forskningen (Hylén, 2013:12). Datorn effektiviserar arbeten som också gjorts tidigare i form av skrivning på papper eller faktasökning på biblioteket eller med hjälp av böcker. Så som europeiska och brittiska studier visade anses IKT oftast bara som ett tillägg till det traditionella klassrummet. Lärarna betraktar datorn som ett verktyg eller add-on utan att ta till vara de nya möjligheter som erbjuds av tekniken. Applicerar man Svenssons indelning av IKT-användning i IKT som automat, som verktyg och som arena är dessa ovan nämnda användningssätt IKT som verktyg. Eleverna är aktiva och utnyttjar datorns möjligheter för att konstruera kunskap. IKT som verktyg är det dessutom när 16 av de frågade tysklärarna låter eleverna arbeta med strömmande film, radio etc. och när 15 lärare svarar att eleverna skapar presentationer med hjälp av datorn. Andra användningssätt som anses som IKT som verktyg är skapande och användning av bilder, animationer eller simulationer samt skapande och användning av film- eller ljudinspelningar. Här verkar det så att elever arbetar oftare med skapande av film- och ljudinspelningar än med skapande av bilder, animationer 20 eller simulationer. Enkätens resultat visar att eleverna arbetar både som producenter och konsumenter med IKT men att traditionellt skapande som skrivning och textbearbetning fortfarande dominerar. IKT som automat är ett populärt användningssätt i tyskundervisningen enligt enkäten. Alla frågade lärare angav att eleverna utvecklar sitt ordförråd med hjälp av IKT. 17 tysklärare låter eleverna arbeta med lärandespel som tillhör kategorin IKT som automat. Lärandespel fungerar som drillprogram som ger direkt feedback och kan möjliggöra en ökad individanpassning i undervisning. IKT som automat är det också när de frågade tysklärarna svarar att deras elever tränar grammatik med hjälp av datorn. Till IKT som arena tillhör att arbeta med kommunikativa program som Skype, arbete med sociala medier, publicering av elevarbete på blogg, forum eller lärplattform eller digitala världar så som datorspelet Second Life. Dessa verktyg används dock av ett fåtal lärare enligt enkäten. Även mobilen används av eleverna till 16 lärare. Beroende på användningssätt kan detta ses både som IKT som verktyg och som arena. Enkäten ger tyvärr inte tillräckligt information om detta. Enligt de tillfrågade tysklärarna ökar eleverna med hjälp av IKT sitt ordförråd, tränar faktasökning och utvecklar kunskaper om sociala och kulturella företeelser i områden där tyska talas. Dessa områden hänvisas det till även i forskningen. Utöver dessa tre stora områden tränar eleverna också hörförståelse, uttal, grammatik, skrivförmåga och läsförståelse med IKT. Då inte ens hälften av de frågade lärarna anser att eleverna tränar samtal och interaktion med hjälp av IKT intygas det i hur liten omfattning IKT används som arena i klassrummet. Forskningen pekade ut tre viktiga argument för IKT-användande. Dessa var att IKT höjer elevernas motivation, att IKT möjliggör variation i undervisningen och att IKT erbjuder att individanpassa undervisningen. Dessa tre argument bekräftas tydligt av enkäten med de 23 tysklärarna. Dessutom visar enkäten med dessa personer att ett annat skäl för IKT är att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar. Andra skäl som framhävs i forskningen som IKTs stora potential anses inte viktigt av de frågade tysklärarna. Att arbeta publicistiskt är bara för en lärare ett viktigt skäl för IKTanvändande och 15 anser detta som minst viktig vid valet av IKT i tyskundervisning. Likaså elevernas samlärande och synliggörandet av elevernas kunskapsutveckling anser bara en respektive två lärare som viktiga motiv. Även att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser vilket är en av skolans uppdrag anser 12 tysklärare som minst viktig vid valet av IKT. 21 6. Diskussion 6.1 Diskussion av resultat Syftet med detta arbete var att undersöka hur en grupp av tysklärare arbetar med IKT utifrån de tre didaktiska frågorna. Frågeställningarna löd i vilken omfattning och på vilket sätt IKT används i tyskundervisningen av både lärare och elever, vad tysklärare lär ut med stöd av IKT samt varför tysklärare använder IKT för dessa syften. Dessa frågor undersöktes med hjälp av en kvantitativ enkät bland tysklärare i Lund, Malmö och Trelleborg. Utifrån svaren kan det konstateras att IKT används av de 23 frågade tysklärarna i stor utsträckning i undervisningen både av lärare och också av elever. Skolorna där dessa lärare arbetar verkar ha mycket bättre tekniska förutsättningar än forskningen rapporterar från tidigare år. Alla undersökta lärare har tillgång till en egen dator och använder den regelbundet minst en gång per vecka. Lite mer än en tredjedel använder IKT varje lektion. Också eleverna av de undersökta lärarna har förhållandemässigt bra tillgång till datorer. 71 % har en egen dator. Bara en lärare svarar att eleverna har inga datorer till förfogande. Så är det också nästan 70 % av eleverna som arbetar med IKT minst en gång per vecka i tyskundervisningen. Dock genomsyrar IKT inte all tyskundervisning då en tredjedel av de frågade lärarna inte låter sina elever arbeta mer med IKT än en gång per månad eller en gång per termin. Sättet dessa tysklärare använder IKT i undervisningen domineras av traditionella basanvändningar som visning av strömmande medier och undervisningsförberedelser. Datorns möjligheter som skulle kunna transformera lärande vid rätt användning så som animationer och simulationer, video- och ljudinspelningar och sociala medier används av mindre än en tredjedel av de tillfrågade lärarna. Liknande speglar elevernas sätt att använda digitala verktyg. Basanvändningar som faktasökning online och skrivning och textbearbetning dominerar användningen. Främst arbetar eleverna individuellt. IKT används mest som verktyg enligt Svenssons kategorisering. Även IKT som automat används av eleverna i form av lärandespel för ordförråd och grammatik. IKT som arena baserat på den sociokulturella lärandeteorin används i begränsad omfattning. En lärare låter eleverna arbeta med kommunikativa program, fyra med sociala medier och tyskspråkiga datorspel som Second Life, sex med publicistiska arbetssätt i form av blogg eller liknande. Här finns stor utvecklingspotential då språkundervisning baseras 22 på kommunikation. Autentiska situationer där eleverna tränar språket i genuina sammanhang är ett viktigt inslag för språkutveckling. Majoriteten av de frågade lärarna använder datorn fortfarande för traditionella syfte och utnyttjar inte tillräckligt potentialen. IKT används för att effektivisera traditionella arbetssätt istället för att transformera lärande och arbetssätt. Många möjligheter särskilt för autentisk kommunikation genom IKT används inte. Dock visar enkäten att det finns några individer i den undersökta gruppen som driver utvecklingen framåt. Dessa lärare utvecklar nya lärandesituationer med hjälp av IKTs transformationspotential. Enligt de undersökta lärarna används IKT av eleverna för att utveckla de flesta kunskaper och förmågor som kursplanen innehåller. Huvudsakligen arbetar eleverna dock med ordförråd, faktasökning och kunskaper om tysktalande länder. Det syns att IKT används i liten omfattning som arena då bara en tredjedel av lärarna valde att eleverna utvecklar samtal och interaktion med hjälp av digitala verktyg. De tillfrågade lärarna anger som sina huvudsakliga syften med IKT-användande att höja elevernas motivation, att kunna variera och individanpassa undervisningen och IKTs kompensatoriska funktion för elever med särskilda behov. Med detta följer de frågade tysklärarna de i forskningen bevisade fördelar med IKT-användande. Resultatet visar att det är väldigt få av de undersökta lärarna som ser större möjligheter med IKTanvändande i tyskundervisning än traditionella arbetssätt. Dessa lärare använder IKT i sin undervisning för att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum eller för att möjliggöra samlärande mellan eleverna eller för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling. De väljer IKT för att eleverna blir mer aktiva under lektionen och tar större ansvar för sitt lärande. Utöver detta är det några lärare som väljer IKT för att erbjuda roliga inslag i undervisningen. Här är IKT en add-on utan tydlig pedagogisk eller didaktisk idé. Både exemplen visar att majoriteten av tysklärarna har behov i vidare kompetensutveckling om IKT-användning som baseras på tydliga pedagogiska och didaktiska idéer. Jämför man mina resultat med äldre forskning så ser man en tydlig förbättring i tekniska förutsättningar, kunskap och öppenhet för IKT-användning på de deltagande skolorna. Moderna språk tillhör enligt forskning med matematik till dessa ämnen där IKT används minst men de undersökta tysklärarna använder sig av IKT regelbundet. Några visar även en stor variation och bredd i sitt IKT-användande. Det verkar finnas mycket kunskap om hur IKT-användning kan stödja elevernas språkinlärning men detta verkar vara fördelat på få personer. Det gäller att sprida existerande kunskap till flera lärare och samtidigt utveckla nya arbetssätt med hjälp av 23 digitala verktyg. För min framtida yrkesutövning betyder det att jag måste planera all IKT-användande utifrån tydliga pedagogiska och didaktiska idéer, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Särskilt så länge det inte finns nationella strategier eller en metodbank krävs det ett stort individuellt engagemang och kollegialt samarbete för att kunna förbättra tyskundervisning med IKTs potential. 6.2 Framtida forskning Användning av IKT i skolan och i olika ämnen är relativt nytt så att forskningen har flera områden där det behövs mer information. Detta arbete gav inblick i några tysklärares arbetssätt med IKT men kan inte leverera svar kring frågan om och på vilket sätt IKT-användande förbättrar elevernas språkinlärning. På denna kärnfråga kommer forskningen kunna ge fler svar. Under arbetets gång visade sig fördelar och nackdelar av studiens upplägg. Enkäten gav information om en liten grupp tysklärare men vid vissa frågor skulle det har varit intressant att kunna ställa följdfrågor eller att kunna observera IKT-användande i klassrummet. Med tanke på mitt tema skulle observationer av IKT-användande i undervisningen ge större information om kvalitén av lärarnas och elevernas arbete med IKT. Denna metod skulle kunna ge mycket mer tillförlitlig kunskap om tysklärarnas arbetssätt och dess effekter. Mitt arbete visar att det finns behov av mer kompetensutveckling så att bredden av lärarna får mer kunskap om målmedveten insats av IKT i språkundervisning. Detta skulle kunna ske i sammanhang med en täckande strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank för IKT-användande baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 24 Referenser Didaktik. http://www.ne.se/lang/didaktik, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-17. Estling Vannestål, M. (2009): Lära engelska på internet, Lund: Studentlitteratur. Hylen, J. (2013): Digitalisering i skolan - en kunskapsöversikt, Stockholm: Ifous rapportserie. Magne Holme I, Krohn Solvang B. (1997): Forskningsmetodik. Om kvantitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur. Pedagogik. http://www.ne.se/lang/pedagogik, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-1117. Skolinspektionen (2011): Litteraturöversikt - IT-användning i undersviningen, Skolinspektionen: Dnr 40-2010:5753. Skolverket (2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket. Stukat, S. (2011): Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund: Studentlitteratur. Svensson, P. (2008): Språkutbildning i en digital värld. Informationsteknik, kommunikation och lärande, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Säljö, R. & Linderoth, J. (red.) (2002): Utm@ningar och e-frestelser – it och skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma. Tornberg, U. (2000): Språkdidaktik, Kristianstad: Gleerups. Trost, J. ( 2007): Enkätboken, Lund: Studentlitteratur. Elektroniska referenser: Balanskat A., Blamire, R., Kefala, S. (2006): The ICT impact report. A review of studies of ICT impact on schools in Europé, European Schoolnet http://insight.eun.org/shared/data/pdf/impact_study.pdf (2013-12-13). Becta (2004): What the research says about using ICT in modern foreign languages, UK: Becta. http://dera.ioe.ac.uk/1653/11/becta_2004_wtrs_mfl_synopticreport.pdf (2013-12-12). Condie, R., Munro, B. (2007): The impact of ICT in schools. A landscape review, UK: Becta. http://dera.ioe.ac.uk/1627/1/becta_2007_landscapeimpactreview_report.pdf (2013-12-13). 25 Myndigheten för Skolutveckling (2007a): Digitala lärresurser. Möjligheter och utmaningar för skolan, Stockholm: Liber Distribution. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1888 (2013-12-13). Myndigheten för Skolutveckling (2007b): Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning, Stockholm: Liber Distribution. http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1906 (2013-12-01). Skolverkets multimediabyrå, Enkäter online, http://www.multimedia.skolverket.se/Trekvarten/Publicera/Enkater-online/ (2013- 1129). Underwood, J. (2009): The impact of digital technology. A review of evidence of the impact of digital technologies on formal education. Research report, November 2009, http://www.ictliteracy.info/rf.pdf/impact-digital-tech.pdf (2013-12-01). Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-11-30). 26 Bilagor Frågeguide enkäter Följande frågor tänker jag ställa i en onlineenkät till högstadielärare i tyska i Lund, Malmö och Trelleborg: Enkäten handlar bara om dina lektioner i tyska inklusive för- och efterarbetet, dokumentation och bedömning. Föräldrakontakt eller kontakt med arbetskollegor bland annat via mail omfattas inte av frågorna. Enkäten efterfrågar bara planerad användning av IKT i undervisningen inklusive för- och efterarbete samt dokumentation av dig och dina elever. Bakgrundsfrågor: 1. Hur många elever delar på en dator i din tyskundervisning? 1) en dator per elev 2) två elever delar en dator 3) tre elever delar en dator 4) fyra elever delar en dator 5) mer än fyra elever delar på en dator 6) i klassrummet finns 1 dator 7) inga datorer 2. Vilken IKT har ni på skolan? (Flerval möjligt) 1) stationär dator 2) bärbar dator (t.ex. laptop) 3) surfplatta (t.ex. IPad) 4) annat (Ge exempel!) 3. Har du en egen lärardator? 1) ja 2) nej Om IKT: 4. Hur ofta används IKT av dig i undervisningen? (Berör frågeställning nr.1) 1. Varje lektion 2. En gång per vecka 3. En gång per månad 4. En gång per termin 5. Aldrig 27 5. Hur ofta används IKT av eleverna i din undervisning? (Berör frågeställning nr.1) 1. Varje lektion 2. En gång per vecka 3. En gång per månad 4. En gång per termin 5. Aldrig 6. Vilka digitala verktyg använder du som lärare? (Flerval möjligt) (Berör frågeställning nr.1) 1. Att förbereda uppgifter för elever 2. Att surfa för att förbereda lektioner 3. Att förbereda presentationer/ PPP/ Keynote för genomgångar under lektionen 4. Att skapa ljudinspelningar (t.ex. garageband) 5. Att skapa videoinspelningar (t.ex. i-movie) 6. Att skapa animationer eller simulationer (t.ex. goanimate) 7. Att publicera lärararbete (t.ex. PPP, video, flipped classroom) på blogg, forum eller lärplattform 8. Visning av strömmande film, film, radio, bild, podcast under lektionen 9. Användning av interaktiva skrivtavlor under lektionen 10. Användning av sociala medier (t.ex. facebook) 11. Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) 12. Annan IKT (Ge exempel!) 7. Vilka digitala verktyg använder eleverna? (Flerval möjligt) (Berör frågeställning nr.1) 1. Arbete med digitala läroböcker (t.ex. Der Sprung) 2. Arbete med kommunikativa program (Skype ect.) 3. Strömmande (film, radio, musik t.ex. podcast, youtube) 4. Skapande och användning av film- eller ljudinspelningar 5. Skapande och användning av bilder, animationer eller simulationer (t.ex. goanimate) 6. Användning av mobilen i undervisning 7. Arbete med sociala medier (t.ex. facebook) 8. Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) 9. Onlineprov respektive prov på datorn 10. Faktasökning (NE, google etc.) 11. Skrivning och textbearbetning 12. Skapande av presentationer (t.ex. PPP, Keynote etc.) 13. Publicering av elevarbete på blogg, forum, lärplattform 14. Lärandespel (grammatik, glosor etc. t.ex. glosor.eu) 15. Onlinespel, datorspel (Innehållet inte relaterat till ämnet men språket t.ex. Minecraft på tyska) 28 16. Arbete med andra webbapplikationer (Ge exempel!) 17. Annan IKT (ge exempel!) 8. På vilket sätt används IKT av dig i undervisningen? (Flerval möjligt) (Berör frågeställning nr.1) 1. Grupparbete 2. Pararbete 3. Individuellt arbete 4. Läxor 5. Genomgångar 6. Kamradrespons 7. Formativ bedömning 8. Summativ bedömning 9. Annat (Ge exempel!) 9. Vilka kunskaper och förmågor utvecklar eleverna med hjälp av IKT i din undervisning? (Flerval möjligt) (Berör frågeställning nr. 2) 1. läsförståelse 2. hörförståelse 3. skrivförmåga 4. uttal 5. samtal och interaktion 6. faktasökning 7. grammatik 8. ordförråd 9. användning av hjälpmedel 10. Kunskaper om sociala och kulturella företeelser i områden där tyska talas. 11. Annat (Ge exempel!) 10. Varför använder du IKT i tyskundervisningen? (Välj ut de tre viktigaste alternativen) (Berör frågeställning nr.3) 1. För att höja elevernas motivation och engagemang 2. För att eleverna tar större ansvar för sitt lärande 3. För att eleverna blir mer aktiv under lektionen 4. För att individanpassa undervisningen 5. För att variera undervisningen 6. För att IKT hjälper eleverna att organisera sina skolarbete 7. För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling 8. För att möjliggöra samlärande mellan eleverna 9. För att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum 10. För att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser 11. För att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar 12. För att erbjuda roliga inslag i undervisningen 29 13. För att tematisera autentiskt material från tysktalande länder 14. För att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer 15. Annat (Ge exempel!) 11. Vilka övervägandet är minst viktiga för dig vid valet av IKT i tyskundervisningen? (Välj ut de tre minst viktiga alternativen) (Berör frågeställning nr. 3) 1. För att höja elevernas motivation och engagemang 2. För att eleverna tar större ansvar för sitt lärande 3. För att eleverna blir mer aktiv under lektionen 4. För att individanpassa undervisningen 5. För att variera undervisningen 6. För att IKT hjälper eleverna att organisera sina skolarbete 7. För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling 8. För att möjliggöra samlärande mellan eleverna 9. För att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum 10. För att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser 11. För att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar 12. För att erbjuda roliga inslag i undervisningen 13. För att tematisera autentiskt material från tysktalande länder 14. För att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer 15. Annat (Ge exempel!) 30 Brev till tysklärare Malmö Högskola Lärande och samhälle Kompletterande pedagogisk utbildning Grundskolans årskurs 7-9, grundnivå En kvantitativ undersökning om IKT-använding i tyskundervisning på högstadiet Bästa tysklärare! Jag heter Lena och jag är lärarstudent på Malmö högskola. Mitt examensarbete skriver jag om användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i tyskundervisning på högstadiet. Med IKT menar jag alla digitala resurser inklusive ljud, bild och film. Jag har ett stort intresse av att lära känna olika sätt att arbeta med IKT i tyskundervisning och vill därför genom anonyma onlineenkäter undersöka på vilket sätt, i vilken omfattning och varför du använder IKT i din tyskundervisning. Hoppet är att jag lär mig mer om IKTs möjligheter av era erfarenheter så att jag själv framöver kan använda IKT på ett sätt som främjar elevernas lärande. Min undersökning är en kvantitativ studie. En hög svarsfrekvens är viktig för undersökningens tillförlitlighet. Därför ber jag dig att hjälpa mig genom att lägga ner ca 10 minuter för att besvara frågorna. Enkäten omfattar 11 frågor med flera svarsalternativ, är helt anonym och resultaten används bara i forskningens syfte. Ingen information kommer att avslöja vem du är eller på vilken skola du undervisar. Du behöver tillgång till internet när du besvarar enkäten. Klicka på denna länk https://docs.google.com/forms/d/1pAJOn9Am3hfM1czgzBJnmAaKJnQt8Bige0lGFl_2CI/viewform eller kopiera och klistra länken in i webbläsarens adressfält då kommer du direkt till enkäten. När du har besvarat alla frågor klickar du bara på ”skicka” och dina svar sparas automatiskt. Enkäten öppnas den 2 december och stängs den 20 december. Oavsett om du svarat eller inte så kommer jag att skicka ut en påminnelse en vecka innan enkäten stänger. Önskar du mer information om min undersökning eller vill ta del av resultaten får du gärna ringa på 072-2084089 eller mejla till [email protected]. Lena Schnaible Elisabeth Söderquist Lärarstudent Handledare på Malmö högskola 31 Enkätsvar Nr. 1 Hur många elever delar på en dator i din tyskundervisning? en dator per elev 15 71 % två elever delar en dator 1 5% tre elever delar en dator 2 10 % fyra elever delar en dator 0 0% mer än fyra elever delar på en dator 1 5% i klassrummet finns 1 dator 1 5% inga datorer 1 5% Nr. 2 Vilken IKT har ni på skolan? (Flerval möjligt) stationär dator 7 bärbar dator (t.ex. laptop) 22 surfplatta (t.ex. IPad) 7 Other 2 Nr. 3 Har du en egen lärardator? ja 22 100 % nej 0 0% Nr. 4 Hur ofta används IKT av dig i undervisningen? Varje lektion 9 41 % En gång per vecka 12 55 % En gång per månad 1 5% En gång per termin 0 0% Aldrig 0 0% 32 Nr. 5 Hur ofta används IKT av eleverna i din undervisning? Varje lektion 7 30 % En gång per vecka 9 39 % En gång per månad 5 22 % En gång per termin 2 9% Aldrig 0 0% Nr. 6 Vilka digitala verktyg använder du som lärare? (Flerval möjligt) Att förbereda uppgifter för elever Att surfa för att förbereda lektioner Att förbereda presentationer/ PPP/ Keynote för genomgångar under lektionen Att skapa ljudinspelningar (t.ex. garageband) Att skapa videoinspelningar (t.ex. i-movie) Att skapa animationer eller simulationer (t.ex. goanimate) Att publicera lärararbete (t.ex. PPP, video, flipped classroom) på blogg, forum eller lärplattform Visning av strömmande film, film, radio, bild, podcast under lektionen Användning av interaktiva skrivtavlor under lektionen Användning av sociala medier (t.ex. facebook) Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) Övriga 21 20 13 7 5 2 9 23 6 8 5 3 Nr. 7 Vilka digitala verktyg använder eleverna? (Flerval möjligt) Arbete med digitala läroböcker (t.ex. Der Sprung) Arbete med kommunikativa program (Skype ect.) Strömmande (film, radio, musik t.ex. podcast, youtube) Skapande och användning av film- eller ljudinspelningar Skapande och användning av bilder, animationer eller simulationer (t.ex. goanimate) Användning av mobilen i undervisning Arbete med sociala medier (t.ex. facebook) Arbete med onlinemoln (t.ex. google drive, Icloud, dropbox) Onlineprov respektive prov på datorn Faktasökning (NE, google etc.) Skrivning och textbearbetning Skapande av presentationer (t.ex. PPP, Keynote etc.) Publicering av elevarbete på blogg, forum, lärplattform 33 9 1 16 13 5 16 4 2 5 19 18 15 6 Lärandespel (grammatik, glosor etc. t.ex. glosor.eu) Onlinespel, datorspel (Innehållet inte relaterat till ämnet men språket t.ex. Minecraft på tyska) Arbete med andra webbapplikationer Other 17 4 4 0 Nr. 8 På vilket sätt används IKT av dig i undervisningen? Grupparbete 15 Pararbete 16 Individuellt arbete 20 Läxor 15 Genomgångar 14 Kamradrespons 6 Formativ bedömning 12 Summativ bedömning 10 Övriga 0 Nr. 9 Vilka kunskaper och förmågor utvecklar eleverna med hjälp av IKT i din undervisning? läsförståelse 14 hörförståelse 18 skrivförmåga 15 uttal 16 samtal och interaktion 7 faktasökning 20 grammatik 15 ordförråd 23 användning av hjälpmedel 14 Kunskaper om sociala och kulturella företeelser i områden där tyska talas 20 Övriga 0 34 Nr. 10 Varför använder du IKT i tyskundervisningen? (Välj ut de tre viktigaste alternativen) För att höja elevernas motivation och engagemang 14 För att eleverna tar större ansvar för sitt lärande 4 För att eleverna blir mer aktiv under lektionen 4 För att individanpassa undervisningen 7 För att variera undervisningen 15 För att IKT hjälper eleverna att organisera sina skolarbete 1 För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling 2 För att möjliggöra samlärande mellan eleverna 1 För att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum 1 För att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser 0 För att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar 7 För att erbjuda roliga inslag i undervisningen 4 För att tematisera autentiskt material från tysktalande länder 6 För att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer 0 Övriga 0 Nr. 11 Vilka övervägandet är minst viktiga för dig vid valet av IKT i tyskundervisningen? (Välj ut de tre minst viktiga alternativen) För att höja elevernas motivation och engagemang 1 För att eleverna tar större ansvar för sitt lärande 4 För att eleverna blir mer aktiv under lektionen 2 För att individanpassa undervisningen 0 För att variera undervisningen 1 För att IKT hjälper eleverna att organisera sina skolarbete 9 För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling 2 För att möjliggöra samlärande mellan eleverna 5 För att göra elevernas arbete tillgängligt för ett större publikum 15 För att förbättra elevernas digitala kompetens enligt EUs nyckelkompetenser 12 För att ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar 35 0 För att erbjuda roliga inslag i undervisningen 3 För att tematisera autentiskt material från tysktalande länder 1 För att skapa utbyte mellan elever och tysktalande personer 5 Övriga 36