3 Hur ska vi uppfatta naturen?

3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?
3 Hur ska vi uppfatta
naturen?
Vi människor är i naturen och lever
av naturen. När vi människor
reflekterar över naturen
kan vi uppfatta den på
olika sätt.
Som en maskin
Många har en mekanisk syn på naturen, och ser den som en sorts stor maskin.
Det finns en inre ordning i naturen som människan med sitt förnuft kan upptäcka. Allt styrs av naturlagar. När människan upptäcker dessa kan hon kontrollera naturen och styra den till det bästa för henne själv. Naturen kan brytas ner
till små delar (atomer) som människan sedan kan sätta samman och utveckla.
Genom genteknik kan t.ex. kor ge mer mjölk eller grisar bli så stora att de
knappt kan gå men ge mycket kött. Människan har på detta sätt ett herravälde
över naturen. Naturen är hierarkiskt uppdelad, där människan har den högsta
positionen. Sedan följer en fallande skala med djur, växter och olika mineraler
längst ner. Människan har ett medvetande och kan tänka och känna. Djuren
anses inte kunna känna och lida, eftersom de inte är så utvecklade som människan. Växter visar ännu mindre tecken på komplexitet.
© Författarna och Studentlitteratur
27
28
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?
Som en organism
Naturen kan uppfattas som en levande helhet som hänger ihop på ett
balanserat och välfungerande sätt. Människan är bara en del i denna
organism och det gäller för henne att fungera tillsammans med och
samverka med övriga livsformer. Mångfalden av arter är särskilt
viktig att bevara, eftersom allt i naturen har sin specifika uppgift för att hålla denna organism vid liv. Människan som
ensam har skapat både kultur och teknik måste därför vara särskilt aktsam för att inte påverka den
naturliga harmonin. Överskrider människan
dessa gränser finns risk för att organismen
dör. Naturen tillhör inte människan utan
människan tillhör naturen, som
hon själv är en del av och
måste ingå i med ödmjukhet och balans.
© Författarna och Studentlitteratur
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?
29
Som besjälad
Alla livsformer har sitt sätt att existera. I växter och djur finns olika livsformer
som människan bör stå i kontakt med. Naturen är fylld av krafter som kan verka
och besvärjas. Enligt detta synsätt är naturen helig och levande. Gränsen mellan
människan och naturen är otydlig. Människan måste lära sig att kommunicera
med naturens olika livsformer. Genom detta kan människan förhålla sig på rätt
sätt till naturens mer eller mindre dolda krafter. I en del kulturer finns särskilda
medicinmän eller schamaner som anses speciellt skickliga att avläsa naturens
budskap. De vädjar till naturens krafter, t.ex. genom olika typer av magi.
© Författarna och Studentlitteratur
30
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?
Som Guds skapelse
Naturen är en gåva till människorna,
som de ska bruka och vårda enligt den
ordning som Gud har bestämt. Människan är central i denna skapelseordning
och har i uppgift att förvalta skapelsen.
Den av Gud skapade ordningen kan
människan delvis förstå i naturens underbara uppbyggnad och denna ordning
ger vägledning om hur hon ska förhålla
sig till naturen.
Viktigt är att upprätthålla en ekologisk
balans och arternas mångfald. Människan
© Författarna och Studentlitteratur
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN?
31
S AM MA NFAT T NI NG
Naturen kan uppfattas på många olika sätt:
◆ Som en maskin, som människan kan
använda sig av och förbättra genom att
manipulera den på olika sätt.
◆ Som en organism, vilken måste
respekteras.
◆ Som besjälad, dvs. att allt i naturen har
någon form av liv.
◆ Som given som gåva av den skapande
Guden.
3:1 Vad är en ko?
Enligt den mekaniska synen kan kon liknas vid en
maskin som människan maximalt kan utnyttja.
Hur ska man däremot se på och behandla kon
om man ser naturen
– som en organism?
– som besjälad?
– som Guds skapelse?
3:2 Låter du dig påverkas?
Vi nås av rapporter om bl.a. ökad miljöförstöring
och veganernas synpunkt att djur lider. Hur
påverkas du av sådan information? Ändrar det
ditt livssätt? Äter du t.ex. mindre kött? Källsorterar du?
3:3 Vilken syn på naturen har du?
Reflektera över de olika synerna på naturen och
vilken du själv ansluter dig till och varför du gör
det. Diskutera med dina kamrater i klassen om
deras synsätt.
själv ska betrakta sig som Guds medskapare
och människan har till uppgift att upprätthålla skapelsen. Gud har också ett mål med skapelsen som successivt förverkligas över tiden
och som människan genom den gudomliga
uppenbarelsen kan få insikt i.
© Författarna och Studentlitteratur
På läromedlets webbsida
hittar du mer!
52
7 KRISTENDOM
7 Kristendom
– eller varför ska
jag avstå?
7:1 Vilka är dina önskedrömmar?
Studera den inledande bildsviten och
anteckna vilka önskedrömmar som
också du kan ha. Skulle du kunna avstå
från dem? Skriv ner hur du tänker och
jämför sedan hur du svarar när du
kommer till sista bilden i detta kapitel.
© Författarna och Studentlitteratur
7 KRISTENDOM
© Författarna och Studentlitteratur
53
54
7 KRISTENDOM
Jesus föds och växer upp
Jesus föddes som människa och växte upp i en vanlig familj. Pappa Josef var
snickare och helst skulle väl Jesus ha fortsatt i det yrket. Maria var hemma och
tog hand om sina barn, bland dem den förstfödde Jesus.
Föräldrar har ofta förväntningar på sina barn som barnen inte kan eller vill
leva upp till. Så var det också med Jesus föräldrar. Snart tonåring var det dags.
Jesus var för första gången med sina föräldrar i templet. Där fick han tillfälle att
fördjupa sig i vad tro på Gud är och hur man vet något om Gud. De lärde vid
tempelskolan var imponerade av den unge Jesus som hade sådana insikter i de
heliga skrifterna. Jesus glömde tid och rum, och föräldrarna upptäckte att de
var på hemväg utan honom. De sökte i flera dagar innan de hittade honom där
de senast såg honom, i templet.
LUKASEVANGELIET 2.41–52 (KAPITEL 2, VERSERNA 41–52)
De lärde intresserade sig
för Jesus kunskaper
… medan hans specialintresse gjorde föräldrarna
oroliga.
© Författarna och Studentlitteratur
7 KRISTENDOM
55
Maria sa: Barn hur kunde du göra så
mot oss? Din far och jag har letat
efter dig och har varit mycket oroliga.
Jesus svarade: Varför skulle ni leta
efter mig? Visste ni inte att jag måste
vara hos min fader?
Föräldrarna förstod ingenting och
Jesus följde med hem och blev med
tiden visare än så. Men trots detta
återkom detta problem med föräldrarna senare i Jesus liv också.
MATTEUSEVANGELIET 12.46–50.
7:2 Att göra någon besviken
Kommer du ihåg någon situation
under din tid som tonåring då dina
föräldrar blev besvikna på dig? Vad
hade du gjort då? Varför gjorde du så?
Hur försvarade du dig inför föräldrarna? Vad tyckte och kände du i den
situationen?
7:3 Varför konfirmeras?
Varför inte?
Konfirmationen sker oftast när man är i
samma ålder som Jesus var vid sitt
första tempelbesök. Är du konfirmerad? Om du är det: Vad tyckte du om
den perioden? Om du inte är konfirmerad: Varför blev du inte det?
7:4 Din gudsuppfattning
Vad har du för uppfattning om Gud,
Jesus och hur har du fått dessa uppfattningar och kunskaper?
© Författarna och Studentlitteratur
56
7 KRISTENDOM
Frestelser
Frestelser kan vara av olika slag,
och olika människor frestas på
olika områden. Jesus var inget
undantag.
Som vuxen man stod Jesus
inför valet av bana. Vad skulle han
bli? Han kom fram till att han
måste avstå ett vanligt familjeliv,
ett vanligt yrke, för att vinna frihet
att utveckla det som han kände
var hans kallelse.
Han ville först tänka igenom
situationen innan han bestämde
sig och valde därför att isolera sig i
öknen. Där i öknen mindes han
även sin religiösa barndomsupplevelse i templet. Nu mötte även
han frestelser som att kunna förvandla stenar till bröd för att stilla
sin hunger. Han skulle kunna ta
språnget, våga kasta sig ut från en
hög mur och veta att det gick bra.
Han skulle kunna klara av allt och
inget skulle bli omöjligt.
Så skulle han bli rik, få makt, få
allt som man ser från toppen av
ett högt berg som när man är
högt uppe på en höjdarkarriär.
MATTEUSEVANGELIET 4.1–11
Denna gång motstod han
frestelserna, men de skulle komma
tillbaka (se bilderna på s. 68 och
69 när Jesus rider in i Jerusalem
respektive är ensam i Getsemane).
Också Jesus lärjunge Petrus
antog frestarrollen vid ett tillfälle.
MATTEUSEVANGELIET 16.21–28
På läromedlets webbsida hittar du mer!
© Författarna och Studentlitteratur
7 KRISTENDOM
57
7:5 Frestelser
Vad är en frestelse? Försök förklara varför det är
fel att falla för en frestelse.
7:6 Vad frestar dig?
Vilka frestelser har du?
7:7 Vad är du beredd att avstå?
Vad har du för drömmar om framtiden? Hur
realistiska är de och vad är du beredd att avstå
för att nå dem? Allt har ju sitt pris. En entreprenör, en som företar sig sådant som många inte
vågar, kännetecknas av att inte ge upp och är
beredd att offra nära nog all tid och allt intresse
för att nå sitt mål. Hur är det med dina mål
och hur är det med din ambition att nå
dem i förhållande till de frestelser som
du har? Om du måste välja mellan
att gå på ett party som dykt upp
eller att i stället stanna hemma
och plugga inför ett prov dagen
därpå, vad väljer du, och varför?
© Författarna och Studentlitteratur
58
7 KRISTENDOM
Varför avstå?
Jesus samlade tolv lärjungar som skulle hjälpa till med att sprida den kunskap
som Jesus förmedlade. När han skickade iväg dem gav han dem följande råd:
”Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden,
inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav.”
MATTEUSEVANGELIET 10.9–10
Jesus såg så på sina lärjungar och fortsatte:
”Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall
få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta.”
LUKASEVANGELIET 6.20–21, 24–25
Jesus talade till den stora folkskaran som hade samlats i bergssluttningen:
”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter
sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och
inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är där kommer också ditt
hjärta att vara.”
MATTEUSEVANGELIET 6.19–21
Jesus mötte en mycket rik man och sa:
”Ett fattas dig. Gå bort och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en
skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
MARKUSEVANGELIET 10.21
Dessa var utmanande ord från Jesus mot den livsstil som rådde i hans tid och som råder ännu mer i vår tid. Reklamen
både skapar och förstärker budskapet om att du blir lyckligare, uppmärksammad, får vänner genom att köpa och
konsumera mera.
Franciscus av Assisi, 1182–1226, var en rik man i Italien
som provade Jesus väg. Han följde Jesus råd till en rik man
och gav bort allt vad han ägde. Han fick som Jesus många
efterföljare, som bildade en munkorden inom den katolska
kyrkan, franciskanorden.
Leo Tolstoj, 1828–1910, en rik författare i Ryssland, följde
också Jesus lära. Han sålde allt han ägde och drog omkring i landet helt utfattig. Tolstoj ville på så sätt bidra till
att bygga ett samhälle på kristen kommunism (egendomsgemenskap) och betonade också icke-våldsprincipen. Både Mahatma Gandhi, 1869–1948, och Martin
Luther King, 1929–1968, fullföljde senare denna väg.
(Se mera om dem på s. 74 och 125.)
© Författarna och Studentlitteratur
7 KRISTENDOM
59
7:8 Fattig och lycklig?
En hel del rika människor idag donerar sin rikedom till exempelvis vetenskaplig verksamhet och till kyrkor. Hur ser du själv på detta recept för att nå fram
till ett innehållsrikt liv (dvs. genom att avstå från ett liv rikt på ägodelar)?
7:9 Hur gör kyrkor idag?
A Fundera i grupp över vad det betyder att avstå och inte ge efter för frestelser. Vad vinner man genom detta förhållningssätt?
B Hur gör kristna idag? Fråga gärna en präst eller pastor från en kyrka i din
närhet vad detta recept går ut på och om kyrkan i dag verkligen rekommenderar och följer detta recept.
7:10 Vilka av Jesus råd är viktigast?
De flesta kristna följer inte Jesus rekommendation om
att avstå. Det gör bara munkar och nunnor och
några få andra människor. Vad anser de flesta
kristna vara det viktigaste att iaktta och följa av
det som Jesus sa och gjorde? Fråga gärna
några i din omgivning som du vet är aktivt
kristna.
© Författarna och Studentlitteratur