g själv 6.5 Grundbok
6.5
• flimmerhår
Flimmerhår är små hår som håller rent i luftstrupens och luftrörens slemhinnor genom att hela tiden röra
sig och transportera slem och partiklar uppåt.
• immunförsvar
Immunförsvaret är vårt inre försvar som försvarar oss mot mikroorganismer som virus och bakterier.
• vit blodkropp
En vit blodkropp är en försvarscell som ingår i immunförsvaret. Det finns flera olika sorters vita blodkroppar.
• lymfa
Lymfa är en vätska som cirkulerar i lymfkärlen och som bland annat passerar lymfkörtlarna.
• lymfkörtel
Lymfkörtlar är körtlar som innehåller många vita blodkroppar och som svullnar i samband med en infektion.
• mjälte
Mjälten är ett organ som ingår i immunförsvaret och som innehåller många vita blodkroppar.
• tymus
Thymus en körtel bakom bröstbenet där en sorts vita blodkroppar, T-celler, mognar och “utbildas”.
• antikropp
Antikroppar bildas av de vita blodkroppar som kallas B-celler och fungerar som ”målsökande robotar” som
kan döda bakterier.
• vaccination
Vaccinationer kan skydda oss från sjukdomar genom att förbereda immunförsvaret. Ett vaccin är delar av
ett smittämne som sprutas in i kroppen. Immunförsvaret bildar då antikroppar som kan oskadliggöra smittämnet.
1. Saliven i munhålan innehåller ämnen som hämmar bakterier, och i magsäcken finns
bland annat saltsyra som dödar bakterier.
2. I näshålans slemhinna finns små hår som renar luften från damm och andra partiklar.
Flimmerhåren i luftstrupens och luftrörens slemhinnor transporterar upp slem
och partiklar till svalget.
3. Benmärgen, lymfkörtlarna, mjälten och tymus är exempel på organ som ingår i
immunförsvaret.
4. När vi får en infektion aktiveras immunförsvaret för att bekämpa de virus eller
bakterier som orsakat sjukdomen. Vissa av immunförsvarets B- och T-celler har
förmåga att minnas och kan snabbt tillverka antikroppar och gå till attack om vi på
nytt utsätts för smittämnet – vi har blivit immuna.
5. Bakterier som till exempel kommer in genom ett sår i huden attackeras först av
ätarcellerna, som äter bakterier tills de spricker. T-celler signalerar till B-celler att
gå till attack och producera antikroppar som dödar bakterierna genom att göra hål
på deras väggar.
6. Vid vaccinationer utnyttjar vi att immunförsvarets celler kan minnas. Det vaccin
som vi får innehåller delar av smittämnet i så små mängder att vi inte blir sjuka.
Då börjar immunförsvaret bilda antikroppar och är förberett för en ny attack om vi
senare utsätts för det riktiga smittämnet.
Testa dig själv 6.6 Grundbok
6.6
• rörben
Rörben är rörformade skelettben i armar och ben.
• röd och gul benmärg
I den röda benmärgen i skelettbenens inre bildas alla olika blodkroppar, medan den gula benmärgen mest
består av fett.
• benhinna
Benhinnan är den smärtkänsliga hinna som omger skelettbenen.
• brosk
Brosk är stödjevävnad som är mjukare än ben. När vi är nyfödda består skelettet mest av brosk men det
ombildas successivt till ben.
• ledband
Ledband är ett starkt bindvävsband, ligament, som håller ihop benen i en led.
• disk
Disk är en elastisk skiva mellan varje ryggkota som fungerar som stötdämpare och gör det möjligt att böja
och vrida ryggen.
1. Skelettets viktigaste funktioner är att ge kroppen stadga och rörelseförmåga och
skydda inre organ som hjärna, hjärta och lungor. I skelettets röda benmärg bildas
alla röda och vita blodkroppar. Skelettet lagrar också viktiga mineraler som kalcium
och fosfat.
2. Skelettet är både starkt och lätt tack vare att dess yttre del är hård och kompakt
och dess inre är poröst och byggs upp av benbalkar.
3. Kulleder, gångjärnsleder och vridleder är några olika typer av leder i kroppen.
4. Ledbrosket fungerar som stötdämpare mellan benändarna. Ledvätskan smörjer
ledytorna så att de lätt glider mot varandra. Ledband, ligament, håller ihop benen i
leden.
5. Skelettet förnyas ständigt tack vare celler som bygger upp ben och celler som bryter
ner ben. På ett år förnyas ungefär en tiondel av benmassan.
6.7ig själv 6.7 Grundbok
• skelettmuskel
Skelettmuskler är muskler som fäster på olika ben och som vi kan styra med vår vilja.
• hjärtmuskel
Hjärtmuskeln består av muskelceller som styrs av ”automatiska” elektriska signaler och drar ihop sig oberoende
av vår vilja.
• glatt muskel
En glatt muskel är en typ av muskel som bland annat finns i magsäcken, tarmarna och blodkärlen och som
drar ihop sig oberoende av vår vilja.
• böj- och sträckmuskel
En böjmuskel (till exempel biceps) böjer en led, medan en sträckmuskel (till exempel triceps) sträcker en
led.
• sena
Senor finns bland annat i en skelettmuskels båda ändar. De fäster muskeln vid benet och gör det möjligt
att böja eller sträcka en led.
• muskelfiber
En muskelfiber är detsamma som en muskelcell. Den innehåller många tunna proteintrådar som kan dra
ihop sig.
• mitokondrie
Mitokondrier är cellens energiverk, där cellandningen (förbränningen) sker.
• mjölksyra
Mjölksyra är ett surt ämne som bildas när man anstränger sig hårt och musklerna får syrebrist.
1. Skelettmuskler kan vi styra med vår vilja, medan hjärtmuskeln och glatta muskler
(i bland annat magsäcken, tarmarna och blodkärlen) fungerar oberoende av vår
vilja.
2. När överarmsmuskeln, biceps, drar ihop sig böjs armen, och när triceps drar ihop sig
sträcks armen.
3. Snabba muskelfibrer kan dra ihop sig snabbt men orkar inte arbeta så länge, medan
långsamma muskelfibrer drar ihop sig långsamt och är mer uthålliga.
4. När vi tränar blir våra muskler bättre på att ta upp syre från blodet. Det bildas fler
energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna, och det gör att cellerna kan frigöra mer
energi. Träning gör också att hjärtat blir starkare och kan pumpa större mängd blod
per minut. Allt detta bidrar till att konditionen förbättras.
5. Om vi tränar så hårt att blodet inte hinner transportera tillräckligt med syre till
musklerna får de syrebrist. Då bildas mjölksyra, som gör att man blir trött och får
värk i musklerna.
6. Träningsvärk kan motverkas genom att man värmer upp musklerna ordentligt före
träningen och genom att man töjer ut musklerna, stretchar, efter träningen.
