Mykologi

Snabbkurs i mykologi
Torbjörn Kjerstadius
Laboratoriemedicin Värmland
Klinisk mikrobiologi
Centralsjukhuset, Karlstad
Varför mykologi?



Ytliga infektioner orsakade av svamp vanliga
– t ex nagelsvamp
Allvarliga/djupa infektioner ökar p g a
användning av immunmodulerande
läkemedel, transplantationer etc
Viktigt att känna till eftersom svampinfektioner ofta är svåra att diagnosticera och
kräver speciell behandling
Mykologi







Eukaryota celler – DNA, kromosomer, cellkärna,
mitokondrier
Heterotrof – behöver komplexa kolkällor (andra än
CO2).
Har cellvägg (av chitin och glukan)
Saknar klorofyll
Saprofyter eller parasiter
Beroende av död eller levande materia för näring
Ca 250 000 olika arter, varav ca 200 kan ge sjukdom
hos människa
Mögelsvamp



Vegetativ fas med hyfer som bildar mycel.
Asexuell (anamorf) förökning genom
konidier (arthro-, blasto- & chlamydo-).
Sexuell (teleomorf) förökning förekommer,
(asco-, basidio- & zygosporer).
Jästsvamp

Jästsvamp
Runda, ovala eller avlånga celler som
förökas genom knoppning
(blastokonidier)
Dimorfa svampar


Många svamparter kan förekomma
både som mögelsvamp och jästsvamp.
Beror på miljö, temperatur etc.
Klassifikation

Klassifikation utifrån sexuellt förökningssätt.




Zygomycota – coenocystiskt thallus. Snabbväxande, hårigt.
Asexuell via sporer, sexuellt: isogami, zygospor
Ascomycota – Thallus regelbundna septa, konidier
(asexuell), ascosporer i ascus (sexuell).
Basidiomycota – Septerat thallus, dikaryota celler (t ex
matsvamp). Komplicerad sexuell förökning
En grupp saknar sexuell förökning – anamorfa
svampar. Hit hör:



Jäst och svart jäst
Hyphomyceter (mögelsvamp som bildar konidier. Flertalet
tillhör Ascomycota)
Coelomyceter (mögelsvamp som bildar fruktkroppar där
konidier produceras. Flertalet tillhör Ascomycota)
Hur identifierar vi
mögelsvamp?

1. Utseende:



2. Miljökrav



Koloniutseende
Mikroskopi
Näringsmedium
Temperatur
3. Molekylärbiologi

Bestämma DNA
Aspergillus
fumigatus
SAB
Hur identifierar vi jäst?



Växtsätt på olika agarslag och vid olika
temperatur
Färgomslag på kromogent substrat
Sockerassimilation (t ex API-remsa).
Svampinfektioner



Hos friska individer ett fåtal som kan
orsaka infektion (primärpatogena)
Många kan orsaka infektion hos
immunnedsatta (opportunister)
Svampinfektioner ökar pga att allt fler
utsätts för transplantation, cytostatikabehandling, HIV-infektion …
Indelning svampinfektioner




Ytliga svampinfektioner
Koloniserar det yttre, keratiniserade hudlagret.
Medför inget eller lite immunsvar. Ej destruerande
Kutana mykoser
Invaderar det yttre, keratiniserade hudlagret, naglar
och hår.
Subkutana mykoser
I dermis, subkutan vävnad och ben. Som regel
inokulerade genom skada
Systemiska mykoser
Ofta utgångna från lunga (inhalerade sporer) men
kan engagera många organ.
Ytliga svampinfektioner 1


Pityriasis versicolor
Orsakas av Malassezia
furfur. Ytlig infektion
som ger pigmenterade
hudförändringar hos
vita och hypopigmenterade hos färgade,
Diagnos genom klinik,
mikroskopi av hudskrap,
odling
Kutana mykoser – kerationofila 1


Svampar som enbart angriper
keratiniserad vävnad (hud, hår, naglar).
De viktigaste finns i grupperna:




Epidermophyton
Microsporum
Trichopyton
Orsakar Tinea pedis, Tinea barbae,
Tinea corporis/cruris, Tinea capitits
Kutana mykoser – kerationofila 2




Diagnostik:
Skrapprov från hud, bitar av naglar,
hårstrån.
Direktmikroskopi med 20% NaOH eller
blankofor
Odling
Viktigt med odling före ev behandling
Bild av Microsporon-art
Dermatofytinfektioner
Kutana mykoser 2

Jästsvamp (fr a Candida) som ger ytliga
infektioner, ofta hos friska





Muntorsk
Vaginit
Munvinkelragader
Intertrigo
Diagnostik:



Ofta klinisk
Direktmikroskopi av wet smear/skrap
Odling
Bild av jästsvamp
Candida albicans
Candidoser
Subkutana mykoser 1



Ovanliga i Sverige
Inokulation via skada. Ofta spridning via
lymfkärl. Ger granulom, böld, pus. Ofta
kroniska
Opigmenterade:


Sporotrix schenkii
Pigmenterade:

Phialophora verrucosa, Fonsecaea pedrosoi,
Rhinocladiella aquaspersa, Cladosporium carrione
Subkutana mykoser 2

Diagnostik:



Direktmikroskopi
Odling
Behandling:

Ofta svår. För vissa finns fungerande
medel, för andra krävs kirurgi.
Djupa mykoser 1
Coccidioides immitis




torra regioner i sydvästra
USA och Latinamerika.
sporer inhaleras (damm
med arthroconider).
2/3 asymtomatisk
infektion, övriga influensaliknande sjukdom.
ca 1% disseminerad, ofta
fatal infektion.
Bilder Coccidioides immitis
Djupa mykoser 2
Histoplasma capsulatum






fr a USA. En variant finns i Afrika.
Inhalation. Tas upp av makrofager i lungan.
Svampen förökas intracellulärt.
Ger lunginflammation och sprids sedan i
reticuloendotelia systemet.
Vid primärinfektion 99% symtomfria, övriga
influensaliknande sjukdom.
Kronisk caviterande lunghistoplasmos ses hos
fr a rökande män.
Disseminerad infektion hos barn, gamla och
immunnedsatta (t ex AIDS)
Bild av Histoplasma
capsulatum
Djupa mykoser 3
Blastomyces dermatitidis




Förekommer världsvitt, men mest i
USA, Canada, Latinamerika. Sannolikt
inhalationssmitta.
Lunginfiltrat med feber, illamående,
nattsvettningar, hosta och muskelvärk.
Dissemination till alla organ, men hud
tydligast med pyogranulom.
Obehandlad hög mortalitet.
Bild av Blastomyces
dermatitidis
Djupa mykoser 4
Paracoccidioides brasiliensis




Förekommer fr a i
Latinamerika
Inhalationssmitta
Primär infektion i
lungan.
Disseminerar till
mjälte, lever,
mukösa membran
och hud.
Opportunistiska djupa infektioner 1


Canidoser
- orsakas av C albicans, C tropicalis,
C parapsilosis, C (Torulopsis) glabrata
m fl.
Allvarliga infektioner hos immunnedsatta
(transplanterade, cytostatikabehandlade,
HIV-infektion)


Sepsis
Organinfektioner
Opportunistiska djupa infektioner 2

Cryptococcus neoformans




Inhalationssmitta
smittar via t ex fågelträck
immunkompetenta inga symtom
immunnedsatta spridning från lunga via
blod till CNS där meningit utvecklas.
C neoformans tuschpreparat
Opportunistiska djupa infektioner 3

Mögelsvamp

Allvarliga infektioner
av t ex Aspergillus
förekommer hos
immunnedsatta.
Opportunistiska infektioner 3

Pneumocystis jiroveci (tidigare carinii)







Inhalationssmitta
hos immunkompetenta inga symtom
hos immunnedsatta pneumoni, ofta multifokal
långsam progress, start som ”konditionsnedsättning”.
lågt pO2.
Multipla lunginfiltrat på röntgen.
Behandlas vanligen med högdos trim-sulfa.
Pneumocystis carinii
Behandling av
svampinfektioner





Amfotericin B
Konazolpreparat
(Flucytosin)
Caspofungin
Flera nya medel under utprovning