Karl-Erik Malmberg Assistenterna vid Laestadiusskolan

1 (12)
LAESTADIUSSKOLAN/KOMVUX
Årlig plan mot kränkande behandling/Likabehandlingsplan för
Vuxenutbildningen inom Pajala kommun 2010.
KOMVUX
VISION
ALLA GES MÖJLIGHET ATT TRIVAS
OCH UTVECKLAS EFTER SINA
EGNA FÖRUTSÄTTNINGAR
ALLA SKA BEMÖTAS MED RESPEKT OCH ALLAS UPPLEVELSER
AV KRÄNKNING SKA TAS PÅ ALLVAR
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
1 (12)
Ansvar:
Ansvaret för elevhälsoarbetet är hos den personal som dagligen arbetar närmast studerande.
Rektor har yttersta ansvaret och skall stötta och följa upp elevhälsoarbetet i klasserna.
Rektor ansvarar för att uppföljning och utvärdering utförs.
Rektor ansvarar för prioritering av stödinsatser, fortbildning och planering som har betydelse för
att målsättningen uppnås.
Med mentor menas rektor, klassföreståndare och ansvarig lärare.
Vad är diskriminering och kränkande behandling?
Enligt skollagen kap. 14 a samt diskrimineringslagen gäller förbud mot diskriminering
(missgynnande i förhållande till andra) p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet, funktionshinder och övrig
kränkning. Se Bilaga 1.
Gemensamt för all form av diskriminering/kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Diskriminering kan kara direkt eller indirekt. Se Bilaga
1.
Diskriminering/kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Den
kan ske mellan studerande såväl som mellan personal och studerande.
Diskriminering/kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och
återkommande och då kallas det för mobbning. Till mobbning räknas: systematik, kontinuitet,
makt, våld och avsikt att skada.
Skolan accepterar inte någon form av diskriminering/kränkande behandling.
Styrdokument på Komvux i Pajala
Rättigheter och skyldigheter som studerande och anställda har i skolan bygger på flera dokument.
Se Bilaga 2.

Arbetsmiljölagen 1977:1160

Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever

Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Skollagen (1985: 1100)

Läroplan för de frivilliga skolformerna/Lpf 94

Socialtjänstlagen (2001:453)
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
2 (12)
Diskriminering/kränkande behandling kan vara

Fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)

Verbal (t.ex. att bli hotad eller få glåpord)

Psykosocial (t.ex. att bli utsatt för utfrysning och ryktesspridning)

Text- och bildburen (t.ex. klotter, brev, lappar, via dator t.ex. på olika webbcommities och
mobil)

Aktiviteter och strukturer som missgynnar en individ eller grupp.
För att förebygga diskriminering/kränkning och främja god arbetsmiljö

Skolan jobbar kontinuerligt med värdegrundsfrågor.

Prioriterar gemensamma aktiviteter som de studerande upplever som trivsamt, t.ex.
gemensam grillfest vid skolstarten, Lucia firandet, friluftsdagar med tripspromenader

I de enskilda mentorsamtalen ska alltid frågas om den studerande har blivit utsatt för eller
lagt märke till någon form av kränkande behandling.
Kartläggning

Mentor informerar återkommande samtliga studerande i skolan om lagen om
likabehandling

Mentor samlar de studerande för diskussioner om vad lagen innebär.

De studerande besvarar en enkät. Se Bilaga 3.

Studerande väljs slumpvis ut genom att lappar med elevernas namn läggs in ett gemensamt
kärl och en oberoende person från administrativ enhet drar upp lappar under vittnes
närvaro och deltar i en individuell intervju. Se Bilaga 4.
Genom enkäterna och vid intervjuerna har framkommit att

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. kön

Att diskriminering/kränkning p.g.a. religion har förekommit

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. etnicitet
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
3 (12)

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. sexuell läggning

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. funktionshinder

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. ålder

Ingen diskrimineras/kränks p.g.a. könsöverskridande identitet
Det förekommer övriga kränkningar, vilka inte är kopplade till någon
diskrimineringsgrund.
Mål att uppnå

Åtgärder för att uppnå målen sker genom intervjuer, enkäter,
diskussioner i grupper och enskilt med läraren.
Uppföljning
Till Dig som mentor
Tecken på att Din studerande är utsatt för diskriminering/kränkande
behandling kan vara:

Hög frånvaro

Ströfrånvaro/skolk

Sen ankomst till lektioner

Störande beteende eller nedstämdhet, inbundenhet

Kamratproblem

Magont, huvudvärk eller andra fysiska och psykiska symptom
Tecken på att Din studerande kan vara den som diskriminerar/utsätter
andra för kränkande behandling kan vara:

Störande uppträdande och ovårdat språk

Svårt att följa kollektiva regler

Aggressivitet mot både jämnåriga och / eller ungdomar

Positiv inställning till våld

Behov att dominera andra

Svårt att visa empati
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
4 (12)
Om du som mentor misstänker att kränkningar förekommer i gruppen bör skolan göra något åt det.
Studerande som kränker andra behöver hjälp att komma ur sitt negativa beteende. Gör klart för de
studerande att Du inte accepterar kränkningar och att Du ser allvarligt på det. Dokumentera saken
och kontakta rektorn och berätta vad Du sett och vet.
Skolans arbetssätt vid diskriminering och kränkande behandling
Om diskriminering/kränkning äger rum mellan studerande ansvarar rektor för utredningen.
1. Direkt tillsägelse och handlande
Skall omfatta alla vuxna, som bevittnar eller informeras om diskriminering eller annan kränkande
behandling. Ta kontakt med berörd mentor som gör bedömning om rektor skall kontaktas.
Uppmärksamma konflikten direkt och lös den. Vänta med lektionen tills saken är utredd.
2. Förberedelse inför samtal med den som är kränkt
Mentor samlar in fakta, dokumenterar och samtalar med en som är kränkt. Se bilaga 4.

Vilken form av diskriminering eller kränkande behandling rör det sig om?

Vilka är inblandade?

Vad gör de inblandade?

När, var, hur har det skett?
Den som blir kränkt ska känna till något konkret som varje kränkare har gjort sig skyldig till.
Mentor tar kontakt med rektor vid behov.
3. Individuellt samtal med den som kränker
Mentor, vid behov tillsammans med en annan vuxen, varav en är samtalsledare, samtalar med
studerande i enrum.
Utredningen dokumenteras på särskild blankett. Se Bilaga 5.
Mentor skall ha samtal med studerande var och en för att få en så klar bild som möjligt av det som
hänt.
Att tänka på vid samtalen
Samtalsledarna ska

Vara trygga, neutrala, tydliga vuxna

Använda öppna frågor ger fritt svars utrymme.

Ge bekräftelse t.ex. genom empatiska responser, korta sammanfattningar under samtalet
och en slut sammanfattning vid samtalets slut.
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
5 (12)

Undvika samtal i helklass. Det är viktigt att bryta kränkarnas gruppgemenskap. De enskilda
samtalen innebär att var och en får svara för sin del av kränkningen.
Uppföljningssamtal
En uppföljning av samtalen är viktig och skall ske inom två veckor. Då pratar samtalsledarna med
den/de som är kränkt och med den/de som kränker, en i taget, om hur det går.
Om diskrimineringen/kränkningen inte upphör
I sällsynta fall händer det att diskrimineringen eller kränkningen inte upphör trots väl genomförda
samtal.
Om så är fallet måste andra åtgärder vidtas.
1. Mentor informerar rektor på nytt.
2. Rektor begär handledning av kommunens stödteamet.
3. Samtal med berörda elever.
4. Rektor kallar till elevvårdskonferens. Ett åtgärdsprogram upprättas.
5. Uppföljningssamtal av rektorn.
6. Rektor gör anmälan till socialtjänsten, arbetsmiljöverket om
diskrimineringen/kränkningen inte upphör.
Denna plan upprättas årligen av lärarna, annan skolpersonal och studerande efter det att
kartläggningen är utförd. Studerande uppmuntras att kontinuerligt komma med synpunkter på
denna plan via e-post, via personliga kontakter, via sms till mentor eller till rektor.
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
6 (12)
Bilaga 1.
DEFINITIONER AV NYCKELBEGREPP
Diskriminering är ett överbegripande begrepp för osakliga grunder och kränkande behandling av
individer eller grupper. Man behandlar elever i stort dåligt utifrån olika grunder och missgynnandet har
att göra med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Direkt diskriminering betyder att en studerande missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon grund av
dessa diskrimineringsgrunder som det står i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever, d.v.s. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Indirekt diskriminering innebär att en studerande missgynnas genom att behandla alla lika och det har
en direkt koppling till de studerandes religion.
Olika grunder vid kränkande behandling:
 Kön man ska förebygga och förhindra trakasserier som har samband med könsdiskriminering,
t.ex. könstillhörighet, utfrysning.
 Etnisk tillhörighet ska förebyggas och förhindras trakasserier och diskriminering p.g.a. etnisk
tillhörighet, d.v.s. en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
 Religion eller annan trosuppfattning ska förebyggas och förhindras trakasserier och
diskriminering p.g.a. religion eller annan trosuppfattning. Vi har enl. lagen religionsfrihet. Man
menar med begreppet annan trosuppfattning att man har sin grund i eller har samband med en
religiös åskådning. I skolan ska undervisningen vara icke-konfessionell och i skolan får man inte
missgynna någon studerande p.g.a. personens religion eller annan trosuppfattning.
 Funktionhinder ska förebyggas och förhindras trakasserier och diskriminering p.g.a.
funktionshinder som kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Dessa funktionshinder kan vara synliga t.ex. cerebral pares och att man använder rullstol och
sådana funktionshinder som inte syns lika lätt, t.ex. allergier, dyslexi, ADHD.
 Sexuell läggning ska förebyggas och förhindras trakasserier och diskriminering p.g.a. sexuell
läggning, t.ex. homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
 Studerande med könsöverskridande identitet eller uttryck får inte diskrimineras eller
trakasseras. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, t.ex. transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner
(personer som definierar sig bortom kön eller utanför de tradionella könsidentiterna).
 Studenter får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan p.g.a. ålder och skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar unga och gamla.
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
7 (12)
Bilaga 2.
UTDRAG UR STYRDOKUMENT
ARBETSMILJÖLAGEN (AML) 1977:1160
Arbetsmiljölagen gäller också på skolorna. Enligt kap. 3 i 2 § har rektorn oftast fått ansvaret för att se till
att arbetsmiljön är bra. Rektorn ska förebygga med hjälp av lärarna att studerande inte utsätts för ohälsa.
Enligt kap. 3 i 2 a § ska ha på skolan ett systematiskt arbetsmiljöarbete, i detta dagliga arbete ska fatta
beslut och utföra åtgärder, ta hänsyn till olika förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka allas hälsa och
säkerhet. Man ska ha samarbete med skyddsombud och elevrådet.
I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter, AFS 1993:17, om åtgärder mot kränkande
särbehandling i arbetslivet.
Källa: http://www.av.se/dokument/publikationer/bocker/h008.pdf
LAGEN (2006:67) OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE
BEHANDLING AV BARN OCH ELEVER
Den omfattar all utbildning och annan verksamhet som anges i skollagen (1985:1100). I paragraf 1 § tas
upp att denna lags ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Källor: http://62.95.69.3/sfsdoc/06/060067.pdf
SKOLLAGEN (1985:1100)
I skollagen 14 a kap.” Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs
ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever och att huvudmannen ska
se till att vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.” 6-8 §§.
Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
8 (12)
Bilaga 2. Forts.
DISKRIMINERINGSLAGEN ( SFS 2008:567)
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Källa: http://62.95.69.3/sfsdoc/08/080224.pdf
LÄROPLAN FÖR DE FRIVILLIGA SKOLFORMERNA/Lpf 94
Enligt Lpf 94 ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Källa: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
SOCIALTJÄNSTLAGEN (2001:453)
Verksamheten som berör barn och ungdomar är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 1§.
Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:453
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
9 (12)
Bilaga 3.
LIKABEHANDLINGSPLAN 2009-2010
Enkät
Kryssa för det som gäller för Dig!
1. Får Du utvecklas efter Dina förutsättningar, när det gäller
trivsel
lärande
kamratskap
2. Har Du blivit kränkt eller mobbad någon gång här på Laestadiusskolan?
Ja
Nej
Om ja,
Var? ………………………………………………………………………………………
När? ………………………………………………………………………………………..
Hur? ………………………………………………………………………………………..
Av vem? …………………………………………………………………………………..
3. Har Du sett någon annan bli kränkt eller mobbad på Laestadiusskolan?
Ja
Nej
Om Ja,
Var? ………………………………………………………………………………………
När? ………………………………………………………………………………………..
Hur? ………………………………………………………………………………………..
Av vem? …………………………………………………………………………………..
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
10 (12)
Bilaga 4.
Dokumentation av diskriminering/kränkande behandling
Datum:
Plats:
Inblandade personer:
Händelse:
Åtgärder:
Uppföljningsdatum:
Resultat av uppföljningen:
Rapportör:
Denna dokumentation förvaras hos klassföreståndaren läsåret ut. Därefter förvarar rektor den i en
elevmapp.
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA
11 (12)
Adress
Telefon
Telefax
Box 73
0978-121 44
0978-121 75
984 22 PAJALA