KK Ung kommunikation
Beskrivning av kontexten för yrkeslärarutbildningens
genomförande 2007-2009.
Styrdokument som ledning för yrkeslärarutbildningens implementering av
IKT i utbildningen.
Styrdokumenten som är en ram för planering och genomförande av utbildningen utgörs av
programförklaring, utbildningsplan och kursplaner.
Programförklaringen.
Till stöd för arbetet med utveckling av utbildningsplaner och kursplaner samt genomförande
av yrkeslärarutbildningen utarbetades en programförklaring. Syftet med denna var att de mål
och idéer som programmet utgick ifrån skulle fullföljas av de lärare som var delaktiga i
utbildningens genomförande men också vara en vägledning för studenter. Den skulle således
säkerställa de beslut och pedagogiska riktlinjer som utbildningen bygger på. Riktlinjerna har
integrerats i de studiehandledningar och annan information som hör till utbildningen.
Dokumentet innehåller beskrivningar, kommentarer och instruktioner omkring bl.a. mål för
utbildningen.
I denna text kommer enbart det innehåll i programförklaringen som har fokus på IKT i
utbildningen att tas med.
I programförklaringen uttrycks vilka profilområden som utbildningen formas utifrån.
Gällande utbildningens profilområden anges IKT, projekt och processorienterat arbetssätt,
forskningsanknytning, branschanknytning, internationalisering samt verksamhetsförlagd
utbildning (programförklaring 23/8-07).
Programförklaringen har ett stort avsnitt gällande IKT och lärande vilka citeras nedan.
IKT och lärande
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) får allt större betydelse i
universitetsutbildning, skola och arbetsliv. Modern teknik, nya medier och teknologier
förändrar människors sätt att söka information och kommunicera. Dessa möjligheter medför
en förändring av tillvaron på många universitet, skolor och arbetsplatser. Den nya IKTkulturen förändrar människornas sätt att hantera information och kommunicera. Men den nya
kulturen förändrar också människornas värderingar, attityder och sätt att lära. Dessa
förändringar får stor betydelse i skolsammanhang eftersom dagens ungdom får tillgång till
Internet som ett verktyg för att hantera information. Förändringarna har också stor betydelse
för utvecklingen av ungdomarnas sätt att kommunicera med människor från andra delar av
världen. IKT blir därmed en viktig beståndsdel i kursplanen. IKT kommer att ingå både som
ett professionellt innehåll, som en arena för lärande att hantera teknologin och som
pedagogiskt ineraktionsforum för genomförande av yrkeslärarutbildningen
Syftet med ”IKT och lärande” är att de blivande yrkeslärarna skall förvärva kunskaper om hur
tekniska hjälpmedel (medier och teknologier) kan stödja det egna och blivande skolelevers
lärande i informations- och kunskapssamhället. Men studenten skall också utveckla en
förståelse för hur IKT påverkar unga människors sätt att hantera information och
kommunicera. Under hela utbildningen kommer olika arbetsformer kopplade till IKT att
användas och modern teknik kommer att tillämpas. Förutom att studenterna förvärvar egna
erfarenheter genom traditionell Internet praxis, kommer utbildningen att genomförs med IKTstöd via en distansöverbryggande plattform, ”It’s Learning”. Här kommer studenterna att
1
tränas i att använda IKT för yrkesprofessionella syften, dvs i planering och genomförande av
sin egen undervisning och i den verksamhetsförlagda utbildningen. På detta sätt utvecklas nya
former för undervisning och lärande. Under utbildningen kommer studenterna dessutom ges
möjlighet att delta i projekt kopplat till KK-projektet ”Ung kommunikation”.
Den moderna teknologin ingår således som ett integrerande moment i alla kurser. Under den
första (1) terminen handlar ”IKT och lärande” om att göra studenterna förtrogna med
hanteringen av den plattform som kommer att användas genom hela studietiden, men också
andra program som stödjer studenternas eget lärande. De skall tränas i digital/skriftlig
kommunikation samt kollektiv kunskapsbildning med stöd av IKT. Dessutom skall de tränas i
informationssökning som ett led i utvecklingen av deras kompetens att hantera information.
Under den andra (2) terminen utvecklas och fördjupas kunskaper om hur kunskapsbildning
utformas och går till i multimediala miljöer. Här dominerar utvecklingen av skriftliga och
muntliga uttrycksformer. Under den tredje (3) terminen behandlas normer och värderingar i
en IKT-kultur, men också ungdomars användning av digitala verktyg för kommunikation och
identitetsskapande. Kunskaper och erfarenheter från projektet ”Ung kommunikation” anknyts
till kursen. Under de senare (4-6) terminerna tränas, fördjupas och integreras studenternas
”digitala kompetens” i den verksamhetsförlagda utbildningen och i kontakter med avnämare i
skolorna.
Färdighetsmål och kunskapsmål
När utbildningen är klar skall studenten självständigt och i sin egen undervisning kunna
använda för yrkeslärarutbildningen och framtida undervisning relevanta programvaror i
praktiska och teoretiska utbildningsmoment och sammanhang. Med detta avses att
undervisningsmoment inkluderande informationsökning samt projekt/laboration, examination
och utvärdering skall studenterna kunna hantera med hjälp av IKT på ett rationellt och
integritetsmässigt säkert sätt. Vidare skall studenterna kunna visa kunskap om hur
kommunikation och skriftliga dialoger påverkar enskild och kollektiv kunskapsbildning.
Dessutom skall studenterna kunna visa förståelse för unga människors digitala kultur, deras
sätt att kommunicera samt hur ungdomskulturen påverkar elevernas lärande, studier och
kunskapsutveckling.
Examination
Prövningen av studenternas färdigheter och kunskaper sker genom att den studerande skriver
en enskild redovisning av sina upplevelser, t ex svaga och starka inslag av IKT tillämpningar,
organisationen av IKT i undervisningen, lärares agerande i distansundervisningen,
stödorganisation och egna insatser. Studenternas redovisning skall följas av en
reflektionsrapport/analys av egna erfarenheter och hur studenternas lärande påverkats av
mediet. Studenternas praktiska användarkunskap examineras genom uppgifter där de
studerande med stöd av digitala redskap skall genomföra presentationer, ge återkoppling på
varandras enskilda och gruppvisa uppgifter och laborationer. Examinationerna kan se olika ut
inom de olika inriktningarna beroende på specifika arbetsuppgifter och kunskapskrav/behov.
Lärarstudenternas informationskompetens examineras i projektarbeten och andra
studieuppgifter.
Utvärdering av IKT i utbildningen
Genom att med hjälp av kriterier relatera utbildningsmålen till studenternas presentationer
sker en utvärdering utifrån ett studentperspektiv, ett akademiskt perspektiv och ett
avnämarperspektiv. Utvärderingen är både formativ och summativ. Ur ett studentperspektiv
kan examinationsrapporter/uppgifter såväl som skriftliga prov komma att användas som en
2
grund för utvärderingen. Dessutom lämnar studenterna några gånger per termin personlig
information om hur de upplever utbildningens genomförande och IKT i undervisningen.
Sådan information kan också lämnas genom korta individuella reflektionsrapporter eller
genom frågor som ligger på LMS-plattformen. Genom att man använder LMS för uppföljning
och utvärdering kan sammanställning ske med datorstöd. På så sätt sparar man dyrbar lärartid
och härigenom förvärvar studenterna kunskap om hur datorn kan bli ett verktyg för
utvärdering. Ur ett akademiskt perspektiv bör lärosätenas samordning av tekniskt stöd till
lärargruppen, samordningen inom lärarteamet samt stödet till och mellan lärargrupper
granskas. Ett viktigt inslag i en sådan granskning är att studera hur biblioteksfunktionen bidrar
till studenternas kunskapsutveckling och hur lärarnas tillgänglighet på LMS påverkar
studenternas lärande. Utvärdering ur ett avnämarperspektiv sker inledningsvis i programrådet.
Här bereder man möjligheter att träffa både studenter och lärare för att ställa frågor.
Avnämarna till yrkeslärarutbildningen utgörs i första hand av skolkommunerna.
Utbildningsplan
I utbildningsplanen finns inga nationella mål som är tydligt riktade mot IKT. I de
programspecifika målen finns heller inget mål som tydligt anknyter till IKT. Däremot finns
målformuleringar som kan tolkas implicit innehålla kunskaper som anknyter till IKT.
Ett flexibelt, utvecklingsinriktat förhållningssätt, kompetensutveckling inom ett flexibelt och
föränderligt samhälle och arbetsliv, söka värdera och använda information för effektivt självständigt
lärande är uttryck som kan tolkas som att de relaterar till IKT.
Kursplaner
Utbildningen har sex kursplaner. I det följande tas enbart upp de lärandemål och det innehåll
som relaterar till IKT-kunskap på ett tydligt sätt. IKT kan knytas till det mesta i
undervisningen exempelvis, värdegrunder, lärmiljöer, demokratifrågor, samarbete,
ungdomskulturer o.s.v. men det tas inte med i beskrivningen nedan såvida det inte tydligt
framgår i texten.
Eftersom kursplanerna är fastlagda vid olika institutioner så är de skrivna med olika rubriker
exempelvis lärandemål eller kursmål. Någon kursplan har ett syfte medan andra har uteslutet
det och har enbart mål och innehåll. I texten används rubrikerna kursmål och innehåll oavsett
vilken term som används i kursplanen.
Kurs 1. Lärande och lärandets villkor
Kursmål
-redogöra för meningsfulla användningsområden för
Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) i
yrkesutövningen samt kunna tillämpa IKT i det egna lärandet
Innehåll
Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för
samhällsutvecklingen behandlas. Informationssökning och
informationshantering med stöd av olika sökstrategier och
metoder introduceras och tränas i kursens olika moment. IT
som stöd för det egna lärandet innefattar att kunna skapa,
redigera och formge en text samt att kunna hantera e-post och
nätforum ingår. Kunskaper om och färdigheter i att analysera
värdet av IT-stöd i olika lärandesituationer samt att värdera
3
information tränas.
Kursuppgifter som relaterar till IKT
Moment IKT och lärande
Kursplanemål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för meningsfulla användningsområden för
Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) i yrkesutövningen samt kunna tillämpa IKT
som redskap för det egna lärandet. Vid slutet av kursen förväntas att de studerande skall:
•
•
•
Förstå hur IKT och lärande hänger ihop
Planlägga, genomföra och samarbeta i grupparbeten via It’s Learning
Söka och kritiskt granska information och texter på nätet
IKT i utbildningen
Distansutbildning utgör ett välkommet alternativ till traditionella utbildningar. Den nya
teknologin gör många högskoleutbildningar tillgängliga för nya grupper av studerande.
Således får t ex yrkesarbetande människor som ofta bor långt från högskoleutbildningarna
möjlighet att delta i olika program och kurser. Med hjälp av en kombination av
pedagogik/didaktik och teknik/teknologi kan man idag överbrygga avstånd i tid och/eller rum.
På så sätt kan den nya IKT-teknologin bryta det monopol på kunskap som skola, universitet
och högskola har haft. Inom EU betraktas distansutbildning och livslångt lärande som en
viktig potential för utbildning på lokal, regional, nationell nivå och europeisk nivå. Akademi
sydost har stor erfarenhet av distansutbildningar på Internet, av modern teknologi och av en
därtill anpassad virtuell didaktik. Den nya teknologin medför också att nya arbets- och
kommunikationsformer uppstår. Med hjälp av den nya tekniken kan studenterna numera
arbeta hemifrån. Med hjälp av webben kan de kommunicera med andra kursdeltagare för att
genomföra grupparbeten, hålla kontakt med en mentor, lösa arbetsuppgifter, delta i
seminarier, opponera på andras arbeten, samla texter eller ta del av annan information.
Lärandeplattformen It’s Learning kommer att användas i utbildningen. Distansutbildningen
kompletteras med föreläsningar och seminarier på någon av kursorterna. Genom att använda
tekniska hjälpmedel i undervisningen ingår IKT både som innehåll och form i utbildningen.
IKT i utbildningen kan ses som ett integrerande moment i de flesta uppgifter. Mer om hur
momentet är tänkt som helhet i utbildningen framgår i programförklaringen.
Arbetsformer
Undervisningen siktar på att utmana och stödja studenterna i deras förståelse av IKT och
lärande. Detta sker genom ett praktiskt användande av olika redskap och olika former av
digital teknologi för att kommunicera med andra i en kombination av virtuella skol- och
projektmiljöer. Små grupper bestående av 4-6 medlemmar med varierande rollfördelning läser
och samarbetar kring lärande med stöd av IKT. Dessa roller kan exempelvis vara
samordnare/koordinator redigerare, författare, sekreterare, tekniker, projektledare, eller
datainsamlare. Detta samarbete sker inte minst i de olika uppgifter som genomförs i skilda
kursmoment. Olika slag av skriven och mutlig dokumentation via It´s Learning avspeglar den
studerandes och lärande och utveckling.
Föreläsning
Till detta moment kopplas följande föreläsningar:
Föreläsning av Tom Gagner IKT som redskap för lärande v 35
4
Streamad föreläsning om att söka kunskap på nätet av biblioteket v 40
Föreläsning av Elsa Dunkel under Växjö mötet
Uppgift: Litteratursökning, urval och kritisk granskning.
Gruppuppgift.
I denna uppgift ingår momenten IKT, vetenskapligt för hållningssätt och projektarbete.
Syftet med uppgiften är att ni skall lära och träna er i att söka kunskap och litteratur på nätet.
Ni skall bli förtrogna med sökguider och olika databaser. Ni skall också träna källkritik
genom att kritiskt välja relevant litteratur för specifika ändamål. Det specifika fallet är nu ert
projekt arbete.
Till stöd för uppgiftens genomförande har ni föreläsningen av bibliotekarierna samt sökguider
på biblioteken.
Genomförande
Formulera ett mål med ert sökande.
Om mål och målformulering se bl.a. Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2006) Metodik
för utvecklingsarbete och utvärdering.
Redovisa sökord och vilka databaser ni använt när ni sökte.
Använd gärna sökguider från bibliotekens hemsidor.
Redovisa hur många titlar ni har hittat för ert område.
Gör en korrekt skriven referenslista på 6-8 valda referenser.
Använd gärna Carlström, I. & Carlström Hagman, L. (2006) Metodik för utvecklingsarbete
och utvärdering som exempel för hur referenslistan skall se ut.
Ange hur ni valt ut litteraturen. Vilka kriterier för urvalet gick ni efter? Varför valde ni de
böcker ni redovisat? Hur tänkte ni kring urvalet? Se källkritik i sökguiderna.
Avsluta uppgiften med en sammanfattande reflektion över hur det var att söka information
och litteratur på webben samt förhålla sig kritiskt till denna?
Uppgiften genomförs i era projektgrupper och inlämnas på projektplatsen enligt tid angiven
i studieguiden.
Denna uppgift i informationssökning och urval av litteratur skall ni senare utveckla och
fördjupa inom projektet.
Kurs 2 Yrkeslärarprofessionen
I syftet med kursen står att studenten skall lära:
vetenskapligt förhållningssätt samt användande av informations och
kommunikationsteknik.
Kursmål
Efter avslutad kurs skall studenten:
5
‐ visa förmåga att använda IKT i pedagogisk verksamhet och inse betydelsen
av olika mediers roll i undervisningen
- visa förmåga att använda språket i lärarprofessionen
4. Innehåll
IKT i den pedagogiska verksamheten ingår som ett integrerat moment under hela
kursen. Studenten utvecklar sina kunskaper genom att använda olika tekniska redskap för
eget lärande och som läromedel i den pedagogiska praktiken.
Kursen behandlar språkets roll i lärandeprocessen genom teorier om och praktik i att
samtala och skriva
Kursuppgifter som relaterar till IKT
Uppgift 1. Lärares lärande - litteraturbearbetning och diskussion på nätet
Den första uppgiften omfattar Lärares lärande - litteraturbearbetning och diskussion på
nätet. Vilka frågor ser du som viktigast i relation till litteraturen för dig i din blivande
lärargärning? Lägg ut två frågor i din projektgrupp där du tydligt refererar till de tre böcker
som hör till uppgiften. Skall publiceras på It’s Learning senast den 22 januari. Kommentera
dina gruppmedlemmars inlägg. Diskutera frågorna inom gruppen. Detta kan vara en del av er
inledning i projektarbetet. Utifrån dessa frågor skall ni i gruppen gemensamt komma fram till
en huvudfråga som sedan utgör grunden för ert projekt. Under VFU skall ni också observera
och dokumentera denna fråga (se vidare projektarbete och uppgifter under VFU). Omfattning:
ca 1 sida/fråga som läggs ut på It’s Learning 28/1.
Nästa uppgift omfattar och att beskriva hur grupper fungerar är en viktig del av läraryrket.
Utifrån litteratur och föreläsning skall gruppens medlemmar komma fram de fem viktigaste
punkterna i ett gott pedagogiskt ledarskap. Gruppen skall också motivera hur ni har kommit
fram till dessa punkter. Dokumentet publiceras i er grupp på It’s Learning senast 10 mars.
Under seminarium vecka 12 vid campusmötet i Kalmar 17-18 mars kommer ni i tvärgrupper
redovisa och diskutera varandras arbeten.
Den tredje uppgiften omfattar Mitt lärande under kursen – individuell rapport. Under kursens
gång har du genomfört ett stort arbete och utvecklat din förståelse för yrkeslärarprofessionen
både genom studier individuellt, i grupp(er), vid projektarbete och under VFU:n. I en
avslutande rapport skall du synliggöra ditt eget lärande under hela kursen men du måste
särskilt tydliggöra:
a. Kunskaper du ser som särskilt viktiga och som du bär med dig från kursen
b. Erfarenheter från VFU:n och de kompetenser du ser som viktiga för dig att
utveckla under utbildningen
c. Din individuella insats under projektarbetet och hur du uppfattar gruppens
arbete
d. Språkets roll i lärandeprocessen och yrkesprofessionen
e. Din IKT-kompetens
f. Kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt
Du refererar som i tidigare uppgifter till kursens litteratur samt använder en vedertagen
språkdräkt på rapporten. Arbetet publiceras under inlämningar pedagogiskt arbete i teori och
praktik senast den 5 maj Omfattning: 4-6 sidor.
6
Kurs 3 Ungdomars kulturer, omvärld och hälsa
Kursmål
Efter genomgången kurs skall studenterna kunna:
- beskriva elevers kommunikations- och medievanor, samt kunna diskutera dessa i
relation till en pedagogisk praktik
- genomföra och analysera intervjuer och andra samtal med ungdomar
INNEHÅLL
Ungdomars livsvillkor behandlas och relateras till lärande möten och en skola för alla. I denna
kurs genomför studenterna en undersökning av ungdomars kommunikations- och medievanor
och sätt att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT). Undersökningen har
kvalitativt fokus och ger möjlighet för den studerande att reflektera kring ungdomars vardag i
och utanför skolan. Här får studenterna även utveckla sina kunskaper i vetenskaplig metod
som ett steg i den vetenskapliga progressionen. Arbetet dokumenteras i form av en rapport.
I kursen dokumenterar studenten sitt arbete i en digital portfolio. Dessutom används
informations- och kommunikationsteknik för samordning och styrning av den undersökning
studenterna genomför i kursen.
Kursuppgift som relaterar till IKT
Ungdomars vardag i och utanför skolan
Inom ramen för kurs 3 – Ungdomars kulturer, omvärld och hälsa – ska ni genomföra ett litet
forskningsprojekt som vi kallar Ungdomars kommunikation.
Projektet innebär att ni arbetar självständigt i mindre projektgrupper (5-6 personer per grupp).
Arbetet kan i stora stycken med fördel göras ”på nätet”.
För att detta ska fungera krävs två saker:
1. Att ni läser och följer projekthandledningen så noga som möjligt
2. Att ni, om det inte fungerar, snabbt tar egna kloka beslut om hur ni kan göra istället så
att det blir så bra som möjligt.
Man ska göra sitt bästa. Men sen får det räcka!
Vad ska göras?
Målet är att ni tillsammans ska intervjua ca 100 ungdomar om ungdomars kommunikation
relaterat till skola, fritid och mediebruk. Var och en av er ska alltså genomföra en intervju som
ska spelas in och skrivas ut så noga som möjligt.
Därefter ska varje projektgrupp presentera, analysera och diskutera ”sina” fem, alternativt sex,
intervjuer i en gemensam rapport. Den färdiga projektrapporten skickas in på It´s Learning
senast söndagen den 24 augusti och presenteras på ett seminarium vid kursträffen den 28-29
augusti.
Då lämnas även den utskrivna intervjun hophäftad med ett enkätblad (Se bilaga 1) och en kort
intervjubeskrivning (Se bilaga 2).
Varför ska vi göra detta?
Syftet med projektet är att vi alla ska få fylligare kunskap om och en mer nyanserad förståelse
för unga människors mediebruk och kommunikationsbeteenden idag. Detta för att motverka
7
såväl den ”teknikromantik” (Om ett par år kommer allt lärande att ske via mobiler.) som den
”mediepanik” (Våldsfilmer och dataspel får ungdomar att slåss med järnrör.), som vi ibland
stöter på både bland lärare och andra. Båda synsätten kan vara problematiska och utgör dåliga
underlag för beslut och arbete inom skolan.
Ett annat syfte är att bidra till en ökad förståelse för skillnaden mellan statistiskt datamaterial
(på kvantitativ nivå) och individdata (på kvalitativ nivå), samt att ge en upplevelse av hur
delar av en forskningsprocess kan se ut.
Vad finns det för särskilda poänger med just detta projekt?
1. Ett mycket stort kvalitativt material kan samlas in. Så stora material har man vanligtvis
inte tillgång till, eftersom det blir för dyrt och för jobbigt för en normal forskargrupp
att hantera.
2. Det insamlade datamaterialet gör att unga människors medieanvändning och
kommunikation kan kopplas ihop med skola och fritid - inte bara med ålder, kön och
social bakgrund. På så vis är det förhoppningsvis möjligt att ”komma åt” de funktioner
och den mening som medier och kommunikation kan ha i unga människors liv och hur
dessa förhåller sig till skola och skolverksamhet.
3. Slutligen kommer det att finnas tillgång till ett ”eget” material, som lärarstudenter efter
behag kan utnyttja i sina examensarbeten.
Hur ska det gå till?
Ni ska arbeta systematiskt och följa ”beskrivningen” steg för steg. Inför varje steg läser ni
igenom, funderar och tar de beslut som måste tas. Var praktiska och smarta, men sätt alltid
ungdomarnas intressen och behov främst. Ett genuint ”ungdomsperspektiv” bör prägla
genomförandet av detta arbete. Tänk mer på dem än på er själva eller på kursledning och
mentorer.
Kurs 4 arbetsliv, yrkesidentitet och internationell arbetsmarknad
Kursmål
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna
- visa interkulturell kunskap och förståelse samt ha kunskaper
om nationell och internationell arbetsmarknad,
- tillämpa ett flexibelt, utvecklingsinriktat och integrerat
arbetssätt i samverkan mellan skola och arbetsliv
Innehåll - Interkulturalitet, mänskliga rättigheter
- Nationell och internat, arbetsmarknad
- Miljöteknik och arbetsmiljöfrågor
- Teori och tillämpning rörande ett professionellt
förhållningssätt i samverkan med skola och arbetsliv samt
med elever föräldrar och vårdnadshavare
- Utveckla branschkännedom samt former för lärarens egen
kompetensutveckling
- Yrkesidentitet, yrkesdidaktik och yrkespedagogik
- Planering och genomförande av undervisning i den
verksamhetsförlagda utbildningen
8
Kurs 5 Yrkeslärandets konst i teori och praktik
Kursmål
Efter genomgången kurs skall den studerande
- visa förmåga att omsätta kunskaper om lärande och
undervisning inom sitt yrkesområde så att alla elever lär och
utvecklas
-visa en fördjupad yrkesdidaktisk kunskap och förmåga, samt
ha kunskap om karaktärsämnets eller ämnesområdets
vetenskapliga grund,
--ha god kunskap om och insikt i hur man bedömer,
betygsätter och anlyserar elevers kunskapsutveckling
-ha kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens
betydelse för elevers kunskapsutveckling inom
karaktärsämnet
Innehåll
Yrkes och yrkesdidaktisk teori
Yrkeslärande och yrkeskompetens
Lärande i yrkeslivet
(Kursuppgifter som direkt relaterar till IKT fanns inte i denna kurs. )
Kurs 6 Examensarbete
Det fanns ett antal examensarbeten som hade anknytning till IKT men det har varit svårt att få
fram uppgift på hur många och dess studieområden och syften. Studenternas examensarbeten
har rapporterats in löpande och någon sammanställning av dessa har inte gjorts.
Organisation av utbildningens genomförande
Utbildningen genomfördes på halvtid med tre kurser (av 6 ) varje år. Det betydde att det var
en höst och vårkurs samt en sommarkurs. Varje kurs inleddes och avslutades med
campusmöte på 2-3 dagar. I mitten på varje termin genomfördes ett campusmöte med
undantag av sommar kurserna. På campusmöten gavs kursintroduktioner, föreläsningar,
seminarier och tentamina.
Studentgruppen organiserades i 6 olika grupper med 15-20 studenter i varje grupp.
Studenterna representerade olika yrkesinriktningar och var av blandade kön och åldrar.
Studenterna hade olika erfarenheter av distansutbildning. Några hade studerat på distans
tidigare och några hade ingen erfarenhet alls. Vanan att arbeta med datorer mkt olika. . En del
studenter kunde knappt hantera word och till viss del mejl medan andra hade stor datorvana.
Varje grupp hade en mentor som följde dem från utbildningens början till dess slut. Någon
grupp bytte mentor pga av organisatoriska skäl.
Mentorsgruppen bestod av sex lärare med olika bakgrunder och olika kompetenser.
Erfarenheterna av distansutbildning varierade bland mentorerna allt från längre erfarenhet till
mindre eller ringa. Det tekniska kompetensen var också varierande. Några av mentorerna var
ämnespedagoger och andra representerade andra akademiska ämnesområden. Några var
lektorer och några var adjunkter.
9
Mentorernas uppgifter var att organisera och stödja sin grupp, leda seminarier, handleda olika
uppgifter samt bedöma och sätta betyg på tentamensuppgifter. Varje kurs utvärderades via en
webbenkät.
10
