Göteborg den 30 maj 2006 Yttrande, vänsterpartiet Område 1:1, kommunstyrelsen 2006-05-31 Yttrande över Gymnasieentrepenadsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) Vi delar i stort de invändningar mot förslaget som de två lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund presenterat i en rapport. Vänsterpartiet ser ingen anledning att ytterligare bolagisera och lägga ut gymnasieutbildning på entreprenad. Det finns redan idag möjlighet för kommuner att ansöka om dispens hos regeringen för att lägga ut undervisning på entreprenad. Inga djupare utvärderingar finns som påvisar att utbildning som genomförs på entreprenad har högre måluppfyllelse än utbildning i kommunal regi. Det enda som kan motivera ett förfarande med entreprenader är att utbildningarna annars inte skulle bli av. Vänsterpartiet anser att alla elever har rätt att bli undervisade av behöriga lärare. Vi motsätter oss ett generellt undantag från behörighetskraven enbart av skälet att utbildningen bedrivs på entreprenad. Det finns vidare inget som säger att valfriheten för de enskilda eleverna ökar med fler utbildningsanordnare. Även med upphandlad utbildning är det i Göteborgs fall utbildningsnämnden som beslutar om utbildningarnas utformning. Det är snarare så att upphandling av utbildningar för in ännu en organisatorisk enhet vilket fjärmar eleverna från inflytande. Vänsterpartiet betonar i förslaget till budget verkligt elevinflytande: ” Barn och unga ska vara garanterade ett reellt inflytande och delaktighet och inspireras till att utöva inflytande över det egna lärandet, val av innehåll och arbetsformer i klassen/gruppen. Lärare/pedagoger ska uppmuntra och ge stöd till barn och unga att delta i det gemensamma demokratiarbetet i skolan. Ett ökat elevinflytande kan stärkas t ex genom att lärare fortbildas i elevinflytande och elevdemokrati. Gymnasieelever ska under sin första termin erbjudas ett utbildningstillfälle om sina rättigheter och möjligheter till påverkan i skolan.” Vänsterpartiet anser det angeläget att de juridiska förhållandena kring de samverkansformer Göteborgs Stad valt för GTG regleras och att verksamheten kan fortsätta. Göteborg den 18 maj 2006 Yrkande (m) (kd) Omr 1:1, Kommunstyrelsen 2006-05-24 Gymnasieetreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1). Utredningens förslag innebär nya möjligheter att utveckla gymnasieskolan. Vi delar bedömningen av varför möjligheterna till varför entreprenader ska utvidgas. Vi delar däremot inte Stadskansliets bedömningar i alla delar. I följande frågor har vi en annan uppfattning; - Vi tvekar inte i frågan om att entreprenadförlägga studieförberedande program i sin helhet. Vi tycker inte att rätten att anordna utbildning på entreprenad inom det individuella programmet bör begränsas till grundskolans behörighetsgivande ämnen. Vi vill inte avstyrka förslaget om att lärarbehörighet endast ska krävas för den lägsta nivån. Vi vill att det ska vara möjligt att överlåta myndighetsutövning vid entreprenad för betygssättning. Till stöd för vår uppfattning vill vi hänvisa till regeringens proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. och riksdagens beslut den 10 maj 2006, om rätten för fristående gymnasier att starta individuella program, utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13, Fristående skolor m.m. Regeringen föreslår i propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. en ändring av skollagen från och med den 1 juli 2006. Förslaget innebär ett förtydligande för lärares myndighetsutövning vid vuxenutbildning på entreprenad. Dessutom föreslås vissa ändringar av skollagens bemyndigande om den s.k. betygsrätten, vilket innebär att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Vi anser att motsvarande rätt att sätta och utfärda betyg ska gälla även vid gymnasieentreprenad. Riksdagens beslut innebär att skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. I enlighet med riksdagens beslut anser vi att det ska vara möjligt att lägga ut samtliga grundskoleämnen som ingår i ett individuellt program på entreprenad. I övrigt vill vi framföra våra synpunkter i enlighet med remissvar från Utbildningsnämnden. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslås besluta; att som förslag till remissvar anta Utbildningsnämndens remissvar jämte tillägg ovan från proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. och riksdagens beslut den 10 maj 2006, om rätten för fristående gymnasier att starta individuella program, utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13, Fristående skolor m.m. GÖTEBORGS STADSKANSLI TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-10 Yttrande över Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle ( SOU 2006:1) FÖRSLAG TILL BESLUT I kommunstyrelsen Stadskansliets förslag till yttrande i bilaga 3 godkänns och översänds till Utbildnings- och Kulturdepartementet. SAMMANFATTNING Göteborgs stad har erhållit Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola och Samhälle (SOU 2006:1) på remiss. Yttrandet skall vara departementet tillhanda den 31 maj. Utbildningsnämnden har yttrat sig över betänkandet. Vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat muntliga synpunkter. Ärendet medger ingen bordläggning pga. ändring i kommunstyrelsens agenda. Stadskansliet tillstyrker förslaget att undervisning i såväl kärn- som karaktärsämnen får bedrivas i entreprenadform samt att nuvarande begränsningar avseende vem som kan anlitas som entreprenör tas bort. De bestämmelser som finns redovisade i förslag till ny skollag medger en möjlighet att anställa personer utan lärarutbildning när behöriga sökanden saknas. Dessa bestämmelser bör även gälla för utbildning på entreprenad. Stadskansliet anser att det är tveksamt att samtliga grundskoleämnen inom det Individuella programmet skall kunna läggas ut på entreprenad. Konsekvensen blir att gymnasieskolan som skolform ges rätt att anordna entreprenadutbildning inom en annan skolform, grundskolan som inte har rätt att anlita entreprenörer. Rätten bör begränsas till grundskolans behörighetsgivande ämnen. Stadskansliet anser att det är tveksamt att studieförberedande program i sin helhet skall kunna förläggas på entreprenad och förordar att det får ske successivt då erfarenheterna av den utökade rätten värderats. Stadskansliet är positiv till förslaget om införande av kommunala företag, men anser att det krävs ytterligare konsekvensbelysningar och förtydliganden om hur införandet av en ny form av huvudmannaskap inom gymnasieskolan påverkar förutsättningarna för fristående och kommunala skolor. Det är angeläget att regelverken för gymnasial utbildning i samverkan med näringslivet harmoniseras för de skolformer som samverkar med arbetslivet dvs. gymnasieskola och vuxenutbildning. EKONOMISKA KONSEKVENSER De ekonomiska konsekvenserna av förslagen är svåra att beräkna, men verksamheten förutsätts bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar. Bilagor 1. Sammanfattning av betänkandet 2. Utbildningsnämndens yttrande 3. Stadskansliets förslag till yttrande till Utbildnings- och kulturdepartementet ÄRENDET Göteborgs stad har erhållit Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola och Samhälle( SOU 2006:1) på remiss. Yttrandet skall vara departementet tillhanda den 31 maj. Utbildningsnämnden och Vuxenutbildningsnämnden har erhållit ärendet på remiss. Utbildningsnämnden har yttrat sig över betänkandet. Vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat muntliga synpunkter Ärendet medger ingen bordläggning pga. ändring i kommunstyrelsens agenda. KORT SAMMANFATTNING AV BETÄNKANDET För att stärka samverkan mellan skolan och samhället och skapa ökad flexibilitet i skolverksamheten föreslås att gymnasieskolan ges ökade möjligheter att bedriva utbildning i entreprenadform. Förslaget innebär att nuvarande begränsning tas bort samt att även grundskoleämnen inom de individuella programmen kan läggas ut på entreprenad. Vidare föreslås att begränsningen av vem som kan anlitas som entreprenör tas bort, dvs. entreprenader skall kunna utföras av såväl enskilda fysiska och juridiska personer som av offentliga organ. Kraven på lärarbehörighet knyts endast till undervisning i kärnämnen. Myndighetsutövning i form av betygssättning föreslås följa förslaget till ny skollag, dvs. att det endast är behöriga lärare som får sätta betyg. Ansvaret för entreprenaderna skall finnas kvar hos kommunen och ansvaret för utbildningens kvalitet, elevernas rättssäkerhet skall utövas av en kommunal rektor vid entreprenadutbildningar. Utredningen föreslår vidare att det införs en ny driftsform i gymnasieskolan genom tillskapandet av kommunala företag. Ägaren till det kommunala företaget skall vara kommunen samt en enskild juridisk person som representerar näringslivet. Företaget skall vara huvudman för den kommunala skolverksamhet som utförs och svara för den myndighetsutövning som hör till verksamheten. Skolverksamheten ingår i det offentliga skolväsendet och i det kommunala utbildningsutbudet. Förslaget kräver lagändringar. De skolor som nu bedrivs som fristående skolor med kommunal delägare föreslås få behålla sitt godkännande till den 1 juli 2012. REMISSINSTANSERNAS YTTRANDEN Utbildningsnämnden tillstyrker betänkandets samtliga förslag. STADSKANSLIET SYNPUNKTER Stadskansliets synpunkter sammanfaller med förslag till yttrande i bilaga 3. GÖTEBORGS STADSKANSLI Gruppen för utbildningsfrågor Lill Backlund Anne Söderberg Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet SOU 2006:1 Uppdraget Utredningen har haft i uppdrag att se över bestämmelserna om entreprenad i gymnasieskolan och frågan om kommuners möjlighet att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt huvudmannaskap. Översynen av entreprenadreglerna ska avse både vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad och till vem ett sådant uppdrag ska få lämnas. Förekomsten av entreprenader i dag Utredningen har kartlagt förekomsten av entreprenader både i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen. I samband med det har också studerats ett antal fristående gymnasieskolor där även kommuner ingår bland ägarna. Detta har skett genom kontakter med företrädare för ett antal kommuner, skolor och organisationer som bl.a. företräder elev- och lärarintressen samt arbetsmarknadens parter. Resultaten av detta utredningsarbete redovisas i kap. 2 och 3. Behovet av ökade möjligheter till entreprenad Utifrån såväl ett elev-, samhälls- som kommunperspektiv finns starka skäl för att utöka möjligheterna till entreprenader inom gymnasieskolan. De kan bidra till att stärka samverkan mellan skolan och samhället i övrigt samt till att skapa ökad flexibilitet i skolverksamheten. För eleverna kan entreprenader dessutom leda till större valfrihet och ökad tillgång till kompetens och modern utrustning. De kan även underlätta individuella utbildningslösningar för enskilda elever och bidra till att utveckla arbets- och undervisningsformerna i skolan. Sett ur ett samhällsperspektiv kan entreprenader också främja målen för ungdoms- och skolpolitiken. De kan även förbättra möjligheterna till individanpassade utbildningslösningar. På det kommunala planet kan entreprenader utgöra tillskott till den egna verksamheten. De kan stärka samverkan mellan skolan och övriga samhället på lokal och regional nivå. De kan också underlätta den kommunala planeringen och på så sätt bidra till att skapa en effektivare verksamhet Analysen av de tre perspektiven har visat att entreprenader på många sätt kan bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Utredningens slutsats är att erfarenheterna av den verksamhet som drivs på entreprenad är klart övervägande positiva. Till det kommer att den nuvarande regleringen hindrar samverkan, eftersom det endast är karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil som får läggas ut på entreprenad samt att det bara är enskilda fysiska eller juridiska personer som får vara entreprenörer. Detta sammantaget leder utredningen till slutsatsen att utrymmet för kommunerna att anlita externa anordnare för undervisning i gymnasieskolan bör ökas. Utökade möjligheter till entreprenad En utvidgning av möjligheterna till entreprenad i gymnasieskolan ska tekniskt sett ske genom att alla regler om entreprenadförhållanden i skolan samlas i ett särskilt kapitel i skollagen. Utformningen av förslagen har anpassats till det utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag som sändes ut av Utbildnings- och kulturdepartementet i juni 2005. Förslaget om utvidgning av entreprenadmöjligheterna har två huvuddelar. Den första innebär att begränsningen till vissa ämnen tas bort. Fortsättningsvis ska undervisning på entreprenad kunna ske i alla ämnen som ingår i en gymnasieutbildning. Det innebär att även grundskoleämnen kan läggas ut på entreprenad om undervisningen sker inom ramen för ett individuellt program. Den andra delen är att begränsningen av vem som kan anlitas som entreprenör tas bort. Det betyder att förutom enskilda fysiska eller juridiska personer, ska även andra kommuner eller offentliga organ av annat slag kunna anlitas som entreprenörer. Som en följd av det ges kommuner rätt att, oavsett den kommunala lokaliseringsprincipen, verka utanför sitt eget område. De två huvuddelarna av utredningens förslag väcker ett antal följdfrågor. Det gäller t.ex. vilka krav som ska ställas på de lärare som undervisar hos en entreprenör, vilken roll rektorn ska ha vid entreprenader, krav på offentlig upphandling och konkurrens, möjligheterna till myndighetsutövning, hur kvaliteten i undervisningen ska kunna säkerställas samt hur känsliga uppgifter rörande elever ska kunna skyddas. Kravet på behöriga lärare Utredningens förslag innebär att vid entreprenader ska skollagens krav på s.k. lärarbehörighet endast gälla undervisning i kärnämnen. För undervisning i andra ämnen eller kurser ska, liksom tidigare, i stället gälla kravet på att läraren ska ha kompetens för den undervisning hon eller han ska bedriva. Rektorn Rektorn är en viktig länk mellan den del av verksamheten som sker i egen regi och den del som lagts ut på entreprenad. Rektorn kan sörja för att undervisningen svarar mot utbildningens mål och värdegrund och fungerar som garant för elevernas rättssäkerhet. Det är viktigt att eleverna har en person som de kan vända sig till med synpunkter och klagomål på utbildningen och att detta är samma person oavsett om det rör sig om undervisning som sker externt eller i kommunal regi. Utredningen anser att det finns starka skäl som talar för att kommunen även i fortsättningen ska svara för de uppgifter som åligger rektorn enligt skollagen med tillhörande författningar. Rektorn ska alltså alltjämt vara anställd hos kommunen. Offentlig upphandling och konkurrens De utvärderingar som gjorts av skolverksamhet på entreprenad visar hur viktigt upphandlingsförfarandet är och att kunskaperna om detta ibland är bristfälliga hos de som ska svara för den uppgiften. I samband med att möjligheterna till entreprenad utökas finns det behov av stöd- och utbildningsinsatser så att upphandlingskompetensen kan höjas. Därigenom ökar förutsättningarna för en god kvalitet i de upphandlingar som sker och för att kravet på konkurrensneutralitet kan tillgodoses. Några förslag till regeländringar lämnas inte i denna del. Kvalitetssäkring Entreprenader ska användas för att höja kvaliteten i en gymnasieutbildning. Kommuner och landsting har ansvar för att de avtal som ingås motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Upphandlingsprocessen är, som nyss angavs, av avgörande betydelse för en god utbildningskvalitet. Detta kräver kompetens hos upphandlaren. Uppföljningsverksamheten är sedan betydelsefull för att säkerställa att den undervisning som handlats upp motsvarar de kvalitetskrav som ställts. Kommunernas och landstingens system för kvalitetskontroll kompletteras av det nationella systemet. Skolverket är den myndighet som ansvarar för granskning och tillsyn. Det gäller även den verksamhet som sker på entreprenad. Med en ökad förekomst av entreprenader finns det skäl att anta att behovet av kvalitetskontroll kommer att öka på alla nivåer. Myndighetsutövningen Liksom i dag ska den rätt som lärare har att svara för myndighetsutövning överlämnas till en entreprenör. Det betyder att även lärare som är verksamma hos en entreprenör har rätt att sätta betyg och vidta de disciplinåtgärder som skollagen med tillhörande författningar ger kommunala lärare rätt till. När det gäller rätten att sätta betyg innehåller förslaget till ny skollag ett krav på att den rätten endast tillkommer behöriga lärare. Utredningen anser inte att det finns skäl att göra undantag från det kravet i fråga om undervisning som sker på entreprenad. Tystnadsplikt Undervisning som sker på entreprenad är en kommunal verksamhet. Tystnadsplikten för personer som är eller har varit verksamma hos en entreprenör ska därför ha samma omfattning som den sekretess som gäller för personal m.fl. i den kommunala skolan som omfattas av 7 kap. 9 § sekretesslagen. Dispens Möjligheten för regeringen att även i andra fall medge att avtal om undervisning på entreprenad får träffas ska föras över till skollagen. Nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan Under utredningsarbetet har det visat sig att det finns ett behov av samverkan mellan kommun och arbetsliv som inte kan tillgodoses av de samverkansformer som finns i dag. Det gäller framför allt när samverkan bygger på ett ömsesidigt tillhandahållande av resurser och ett med det följande önskemål om faktiskt inflytande över verksamheten. Inte heller de utvidgade möjligheter till entreprenad som nu föreslås är alltid tillräckliga för att fylla detta behov. Utredningens föreslår därför att när entreprenader eller samverkan i annan form inte är möjlig får, om det finns speciella skäl, gymnasieutbildning utföras av ett särskilt bildat kommunalt företag. I detta får kommun och arbetsliv ett delat ansvar och inflytande över verksamheten. Förutsättningarna för att ett sådant företag ska få bildas är att kommunen gör bedömningen att den utbildning som ska erbjudas inte kan tillhandhållas i annan form och att ägare i ett sådant företag är minst en kommun och en enskild juridisk person, som varken har stat, kommun eller landsting som ägare. Genom att bilda ett sådant företag överlämnar kommunen ansvaret för att anordna viss gymnasieutbildning till företaget. Samtidigt kommer utbildningen att vara en del av det kommunala utbildningsutbudet och kommunen kommer att ha ett fortsatt övergripande ansvar. Det är t.ex. kommunen som avgör hur många elevplatser som ska erbjudas hos företaget. Kommunen ska också svara för ansökningsförfarandet, mottagande och antagning. Däremot ska det kommunala företaget vara huvudman och bära ansvaret för den utbildningsverksamhet som företaget bedriver. Det krävs då att företaget har en egen rektor och egna lärare för att kunna fullgöra sitt åtagande. Kommunens inflytande över den verksamhet som bedrivs i det kommunala företaget sker genom ägarskapet liksom i andra kommunala företag. Verksamheten i ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska grunda sig på den kommunala självkostnadsprincipen. Det gäller oavsett hur stor kommunens andel är i företaget. Några ytterligare regler om begränsningar i rätten till vinstutdelning för kommunala företag som driver gymnasieverksamhet är inte påkallade. Ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska anförtros den myndighetsutövning som krävs för fullgörandet av skolverksamheten. Det betyder att de uppgifter som faller på lärare och rektor får fullgöras av företaget. Företagets verksamhet ska omfattas av tryckfrihetsförordningens princip om allmänna handlingars offentlighet. Även i det fallet saknar ägarförhållandena i företaget betydelse. Det innebär också att sekretesslagens regler kommer att gälla för verksamheten. Likaså ska företaget vara skyldigt att följa arkivlagens regler för kommunal verksamhet. De här kommunala företagen står under Skolverkets tillsyn. Några särskilda bestämmelser om detta föreslås inte. Avslutningsvis gör utredningen bedömningen att den femåriga övergångstid som föreslås i 33 § i utkastet till lag om införande av ny skollag bör tillämpas beträffande de fristående skolor med inslag av kommunalt ägande som före den nya skollagens ikraftträdande har förklarats berättigade till bidrag. Bilaga 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN Utdrag ur protokoll 2006-05-09 Begäran om yttrande: Utbildningsdepartementets remiss; Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) TU 2006-34 FSG 2006-05-02 § 67 Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande över rubricerad utredning. Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv. Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av. Efter synpunkter reviderar skolchefen tjänsteutlåtandet i bilaga 1 sidan 2. BESLUT Utbildningsnämnden tillstyrker samtliga de förslag som läggs i Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) och översänder tjänsteutlåtandet till stadskansliet. Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad. Vid protokollet Solveig Blomstrand 2006-05-09 Ordförande Frank Andersson Justerare § 68-87 Agneta Granberg § 88-100 Helene Odenjung UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Tjänsteutlåtande 2006-04-26 ÄRENDE Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) (2 bilagor) TIDPLAN FSG 2006-05-02 UBN 2006-05-09 UBN:s protokoll SAMMANFATTNING Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande över rubricerad utredning. Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv. Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av. Utredningen ger i en inledande del en bakgrund till sina förslag i en rad olika perspektiv, sammanfattade i bilaga 1. Utbildningsförvaltningen finner redovisningen saklig och relevant och delar utredningens bedömningar. Utredningens förslag kan grovt indelas i två huvuddelar, varav den första behandlar möjligheterna för en kommun att lägga ut gymnasial utbildning på entreprenad. Den andra delen lämnar förslag angående nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan. De lagda förslagen följs också av förslag till nödvändiga lagändringar. Samtliga förslag finns förtecknade i bilaga 1. Utbildningsförvaltningen har erfarenheter av flera sådana verksamheter som övergripande beskrivs som underlag för utredningens förslag. Dit hör Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG), en fristående skola i bolagsform med kommunen som ägare till 49%. International School of Gothenburg Region (ISGR), en fristående, kommunägd grundskola i bolagsform, som samarbetar med sin kommunala, förvaltningsstyrda gymnasiemotsvarighet, Studium tidigare ett helägt kommunalt bolag som bedrev vuxenutbildning, ”Göteborgsmodellens” olika skolor, t ex Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som bedrivs i mycket nära samverkan med branschen under mycket bolagsliknande former, samt det nära samarbete med högskolan, som exempelvis Chalmers gymnasiecentrum innebär. Även gymnasiesamverkan inom Göteborgs Regionen ger stöd för utbildningsförvaltningens ställningstagande. Mot bakgrund av de erfarenheter förvaltningen skaffat sig i nämnda verksamheter kan konstateras att utredningens samtliga förslag är mycket väl avvägda och relevanta. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden tillstyrker utredningens förslag i sin helhet. FÖRSLAG TILL BESLUT I UTBILDNINGSNÄMNDEN Utbildningsnämnden tillstyrker samtliga de förslag som läggs i Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) och översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad. Lars Olov Lernberg Bilaga 1 Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Sko la & Samhälle (SOU 2006:1) Bilaga 2 Sammandrag av betänkandet Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande över rubricerad utredning. Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv. Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av. Betänkandet inleds med en genomgång av gymnasieskolans utveckling och förutsättningarna för entreprenad. Däri beskrivs Gymnasieskolans framväxt och utveckling Kvalitet och kvalitetsutvecklingen i gymnasieskolan Kommunal verksamhet på entreprenad Entreprenader och möjlighet till samverkan i den offentliga sektorn. I detta sammanhang definieras också entreprenadbegreppet i kommunala sammanhang. Det är fråga om en entreprenad när en kommun uppdrar åt en extern utförare att för kommunens räkning utföra viss kommunal verksamhet. Kommunen kvarstår med andra ord som huvudman för verksamheten och behåller sitt ansvar gentemot dem som är att betrakta som användare av verksamheten i fråga. Möjligheter att inom de olika skolformerna bedriva verksamhet på entreprenad. Därefter beskrivs resultatet av en kartläggning av befintliga samarbetsformer mellan olika kommuner, kommuner och företag samt kommuner och högskolor. Erfarenheter från vuxenutbildningens område beskrivs också. Utredningen har vidare gjort en genomlysning av entreprenadfrågan ur tre perspektiv, elev-, samhälls- och kommunperspektivet. Denna talar för att möjligheterna till entreprenad inom gymnasieskolan bör utökas. Fördelarna kan sammanfattas på följande sätt. Elevperspektivet Större valfrihet och ökat utbildningsutbud Ökad tillgång till kompetens och utrustning Närmare anknytning mellan eleverna och arbetslivet Flexibla, individuella lösningar Utveckling av formerna för arbete, lärande och undervisning Det övergripande samhällsperspektivet Stärkt samarbete skola-arbetsliv Ökad flexibilitet Individanpassade lösningar Främjande av målen för ungdomspolitiken Kommunperspektivet Tillskott till den egna verksamheten Stärkt samverkan skola-arbetsliv på lokal/regional nivå Effektivare kommunal verksamhet Ökad flexibilitet och samverkan samt underlättad planering Utbildningsförvaltningen finner ovan sammanfattade redovisning av bakgrunden till förslagen saklig och relevant och delar, där sådana finns, utredningens bedömningar. Utredningsförslaget kan grovt indelas i två huvuddelar, varav den första behandlar möjligheterna för en kommun att lägga ut gymnasial utbildning på entreprenad. Den andra delen lämnar förslag angående nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan. De lagda förslagen följs också av förslag till nödvändiga lagändringar. Utbildningsförvaltningen har erfarenheter av flera sådana verksamheter som övergripande beskrivs som underlag för utredningens förslag. Dit hör Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (GTG), som är en fristående skola i bolagsform med kommunen som ägare till 49%. International School of Gothenburg Region (ISGR), en fristående grundskola i bolagsform ägd av Göteborgsregionens kommunalförbund, som samarbetar med sin kommunala, förvaltningsstyrda gymnasiemotsvarighet, Studium som var ett helägt kommunalt bolag som bedrev vuxenutbildning (viktiga och lärorika, men inte positiva erfarenheter), ”göteborgsmodellens” olika skolor, t ex Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som bedrivs i mycket nära samverkan med branschen under mycket bolagsliknande former, det nära samarbete med högskolan som exempelvis Chalmers gymnasiecentrum innebär. Även gymnasiesamverkan inom Göteborgs Regionen ger stöd för utbildningsförvaltningens ställningstagande. Mot bakgrund av de erfarenheter förvaltningen skaffat sig i nämnda verksamheter kan konstateras att utredningens samtliga förslag är mycket väl avvägda och relevanta. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden tillstyrker utredningens förslag, vilket innebär instämmande i följande: Entreprenadreglernas utformning Alla regler om entreprenadförhållanden i skolan förs in i ett särskilt kapitel i skollagen. Begränsningen i 1 § entreprenadlagen avseende vilka ämnen som kan omfattas av ett entreprenadavtal tas bort. Inga begränsningar ska finnas i fråga om vem som ska kunna anlitas som entreprenör. Det innebär att en kommun eller ett landsting ska kunna anlita andra kommuner, landsting eller andra offentligrättsliga organ för utförande av undervisning i gymnasieskolan. Vid entreprenader ska kravet i 2 kap. 3§ skollagen på att använda behöriga lärare i undervisningen endast gälla undervisning i kärnämnen. När det gäller undervisning i karaktärsämnen ska det, liksom tidigare, ges utrymme för att använda personer som saknar föreskriven lärarutbildning. I sådana fall ska fortfarande gälla kravet på att lärare som används för undervisning i sådana ämnen ska ha kompetens för den undervisning de ska bedriva. Rektors uppgifter ska inte kunna överlämnas till entreprenör. Den offentliga skolhuvudmannen ska även fortsättningsvis svara för utförandet av de uppgifter som åligger rektor enligt skollagen och tillhörande författningar. Reglerna om förenklad upphandling enligt 6 kap. lagen om offentlig upphandling gäller för bl.a. upphandling av entreprenadtjänster för gymnasieunder-visning. Det är av stor betydelse för kvaliteten i den undervisning som köps in externt att upphandlingen präglas av kunskap och omsorg. Ytterligare insatser i form av utbildning och stöd till kommuner och landsting är påkallade. Däremot finns det inte skäl att föreslå några förändrade upphandlings- eller konkurrensregler. Utgångspunkten för att använda möjligheten till entreprenader ska vara att de ska bidra till att höja kvaliteten i en gymnasieutbildning. Kommuner och landsting har ansvar för att de entreprenadavtal de ingår lever upp till detta krav. För det krävs kompetens dels att handla upp gymnasieentreprenader, dels att följa upp verksamheten för att säkerställa att den motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Utvecklingen på det här området bör följas upp som ett led i kvalitetsarbetet. Bestämmelserna i 3§ entreprenadlagen – som ger kommun eller landsting rätt att till en entreprenör överlämna den myndighetsutövning som hör till undervisning som läggs ut på entreprenad – ska föras över till skollagen. Det finns däremot inte skäl att vid entreprenader göra undantag från de krav som ställs för att en lärare ska ha rätt att sätta betyg. Tystnadsplikt som gäller i bl.a. gymnasieskolan enligt 7 kap. 9§ första-tredje styckena sekretesslagen (1980:100) ska gälla för den som är eller har varit verksam hos en entreprenör. Möjligheterna i 2 § entreprenadlagen för regeringen att vid särskilda skäl medge kommun eller landsting att även i andra fall än som anges i 1§ samma lag sluta avtal med någon annan om att bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar förs över till skollagen. Nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan När entreprenader eller samverkan i annan form inte är möjlig får, om det finns speciella skäl, gymnasieutbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar som har kommun eller landsting som huvudman utföras av ett kommunalt företag. Ägare i ett sådant företag är kommunen och en enskild juridisk person som representant för näringslivet. Företaget ska vara huvudman för den skolverksamhet som utförs och ska också svara för den myndighetsutövning som hör till verksamheten. Nödvändiga lagändringar ska ske i skollagen. När entreprenader eller samverkan i annan form kring gymnasieutbildning inte är möjlig, ska kommuner och landsting ges möjlighet till samverkan med arbetslivet, inom ramen för ett visst ändamål, genom en gemensamt skapad och driven juridisk person. Detta ska kunna ske genom att kommun och arbetsliv gemensamt bildar ett kommunalt företag där de har ett delat ansvar och inflytande över verksamheten. Den utbildning som erbjuds på detta sätt ska ingå i det kommunala utbildningsutbudet och därmed i den del av skolväsendet för barn och ungdomar som drivs av det allmänna. Inrättande är en möjlighet för kommuner och landsting att tillsammans med privata företag bilda och driva ett kommunalt företag som tillhandahåller gymnasieutbildning kräver inga ändringar i kommunallagen. De författningsändringar som är nödvändiga bör ske i skollagen. Kommunala företag med inslag av privata ägarintressen ska – under vissa förutsättningar – kunna bedriva gymnasieutbildning inom ramen för den del av skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna. Detta får bara ske om kommunen finner att andra samverkansformer inte står till buds. Sådana skolor ska inte betecknas som fristående i skollagens mening utan ska hänföras till den del av skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna. Kommunala företag inom gymnasieskolan får endast bildas om den utbildning som ska erbjudas inte kan tillhandahållas genom entreprenad eller i annan form. Ett sådant företag ska ägas av minst en kommun och ett enskilt rättssubjekt som inte har kommun som ägare eller bildare. Genom att bilda ett kommunalt företag överlämnar kommunen ansvaret för att anordna viss gymnasieutbildning till företaget. Samtidigt kommer utbildningen att vara en del av det kommunala utbildningsutbudet och kommunen kommer att ha ett fortsatt övergripande ansvar. Det är kommunen som avgör hur många elevplatser som ska erbjudas hos företaget. Kommunen ska t.ex. också svara för ansökningsförfarandet, mottagning och antagning. Däremot ska det kommunala företaget vara huvudman för den utbildningsverksamhet som företaget bedriver. Företaget ansvarar därmed för hur verksamheten genomförs. Det krävs då att företaget har en egen rektor och egna lärare för att kunna fullgöra sitt åtagande. Kommunens inflytande över den verksamhet som bedrivs i det kommunala företaget sker genom ägarskapet, liksom i andra kommunala företag. Det är inte nödvändigt att föreslå särskilda regler för att trygga kommunens inflytande i de kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning. För att tydliggöra att den kommunala självkostnadsprincipen alltid gäller i de kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning, oavsett hur stor kommunens andel i företaget är, ska en hänvisning till 8 kap. 3c § kommunallagen införas i skollagen. Några ytterligare regler om begränsningar i rätten till vinstutdelning för kommunala företag som driver gymnasieverksamhet är inte påkallade. Ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska anförtros den myndighetsutövning som krävs för fullgörande av skolverksamheten. En gymnasieutbildning som tillhandahålls av ett kommunalt företag ska ha en ansvarig rektor. Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet ska gälla för samtliga de bolag, föreningar och stiftelser som driver gymnasieutbildning med stöd av skollagen. Därmed kommer även sekretesslagen att gälla såväl i fråga om utlämnande av allmänna handlingar som när det gäller tystnadsplikten för personal som är anställd vid dessa skolor. En följdändring görs också i arkivlagen. Några särskilda regler för tillsyn och kontroll av verksamheten i de bolag som bedriver gymnasieutbildning är inte påkallade. Lars Olov Lernberg Skolchef Bilaga 3 Till Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 Stockholm Göteborgs Stads yttrande över Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle ( SOU 2006:1) Göteborgs Stad har givits tillfälle till yttrande över rubricerat betänkande och lämnar sammanfattningsvis följande synpunkter. Utökade entreprenadmöjligheter Först kan konstateras att gymnasieskolan har en stor utmaning, eftersom nästan en fjärdedel av ungdomarna under 20 år antingen inte påbörjar eller inte slutför sina studier i gymnasieskolan. Flera av dessa ungdomar återkommer till vuxenutbildningen vid senare tillfälle, varför det finns goda skäl att utveckla flexiblare utbildningsformer som attraherar flera ungdomar. I Göteborg är samverkan med näringslivet och högskolan sedan länge etablerad främst inom ramen för de yrkesförberedande utbildningarna. Erfarenheterna är goda och det finns all anledning att vidareutveckla samverkan inom ytterligare områden. Vi delar utredningens uppfattning att kommunens möjligheter att bedriva utbildning på entreprenad behöver breddas och utökas. De demografiska förändringarna i ungdomsgrupperna, ny teknik och utveckling i arbetslivet förutsätter att kommunens utbildningsorganisation snabbt kan ställa om och anpassas. Möjligheten att samverka med näringsliv och andra utbildningsföretag om hela eller delar av utbildningar innebär att elevernas val bör kunna tillgodoses i än högre utsträckning. Vi tillstyrker att nuvarande begränsningar avseende vem som kan anlitas som entreprenör tas bort. Entreprenaderna är ett sätt för kommunen att i första hand utveckla yrkesutbildningarna medan det däremot inte bedöms vara lika angeläget för de utbildningar som förbereder för högskolan. Det finns vissa inslag och profileringar även inom dessa program som kan bli aktuella att lägga ut på entreprenad, men det är ytterst tveksamt att entreprenadförlägga studieförberedande program i sin helhet då merparten av den kompetens som krävs finns inom den kommunala utbildningsverksamheten. Eventuellt bör detta regleras i lagstiftning för att vinna erfarenheter innan nästa steg kan tas och större delar av de studieförberedande programmen kan entreprenadförläggas. Av utredningen framgår att samtliga grundskoleämnen som ingår i ett Individuellt program skall kunna läggas ut på entreprenad. Det innebär i praktiken att en skolform, gymnasieskolan, ges rätt att anordna utbildning inom en annan skolform, grundskolan utan begränsningar. Motsvarande möjlighet finns inte inom grundskolan. Rätten att anordna utbildning på entreprenad inom det individuella programmet bör begränsas till grundskolans behörighetsgivande ämnen. Detta innebär självklart att övriga aktiviteter inom IV med fördel skall kunna bedrivas i entreprenadform. Lärarbehörighet Utredningens förslag innebär att behörighet endast skall krävas för den lägsta nivån, exv. matematik A och engelska A, då det är dessa kurser som betecknas som kärnämnen. På de studieförberedande programmen utgör de högre kurserna karaktärsämnen. Det vore olyckligt att införa en generell reglering som innebär att elever i entreprenadutbildning inte garanteras undervisning av behöriga lärare i sina karaktärsämnen. Förslaget att det skall räcka med kompetens för karaktärsämnen i entreprenadutbildning avstryks. De bestämmelser som finns redovisade i förslag till ny skollag medger en möjlighet att anställa personer utan lärarutbildning när behöriga sökanden saknas. Denna öppning bör vara tillräcklig även för utbildning på entreprenad. Rektors uppdrag Enligt utredningen skall den offentliga huvudmannen svara för de uppgifter som åligger rektor enligt lag och förordning. Rektorernas arbetsuppgifter har varit i fokus under flera år och vikten av att rektors dagliga pedagogiska ledarskap stärks och utvecklas har påpekats i ett flertal utvärderingar av den kommunala skolorganisationen. Rektorn blir därmed en viktig garant för likvärdighet och kvalitet i utbildningen, särskilt med tanke på att entreprenaderna kan omfatta hela program eller stora elevgrupper. Det förutsätter att rektorerna utvecklar nya samverkansformer med entreprenörerna. Vi tillstyrker att rektorsfunktionen skall åligga den kommunala organisationen vid utbildning på entreprenad. Offentlig upphandling och konkurrens Vi delar utredningens bedömning att upphandlingskompetensen är väsentlig och att behovet av utökat stöd och utbildningsinsatser inom området är viktiga. Detta inte minst mot bakgrund av att upphandlingslagstiftningen främst är utformad för att stödja anbudsgivare/säljaren, medan den upphandlande enheten inte företräds i samma utsträckning. Nya driftsformer, kommunala företag. I Göteborg bedrivs sedan länge gymnasieutbildning i samverkan med näringslivet och erfarenheterna är att det vitaliserat och moderniserat yrkesutbildningarna på ett mycket positivt sätt. De former som Göteborg valt för samverkan är bland annat samverkan inom ramen för en fristående gymnasieskola (GTG), en form som inte är helt klarlagd i gällande lagstiftning. Behoven av olika samverkansformer mellan kommun och näringsliv är tydliga och det är därför angeläget att detta regleras. Skolväsendet för barn, unga och vuxna utgör en helhet för att inte skapa återvändsgränder för den enskilda. Det senaste året har ett flertal utredningar och betänkanden behandlat de regelverk som skall gälla respektive skolform. Det kan konstateras att flera av förslagen inte är synkroniserade utan istället för att stärka samsyn och transparens inom utbildningssystemen så föreslås särskilda regelverk för respektive skolform. Regelverket för entreprenadutbildning i samverkan med näringslivet bör utformas likartat för utbildning i ungdomsskolan och inom den kommunala vuxenutbildningen. Den föreslagna driftsformen ”kommunalt företag” skall enligt förslaget enbart tillåtas då andra samverksformer mellan kommun och näringsliv inte kan utnyttjas. Det finns en otydlighet vilka begräsningsfaktorer och regelverk som skall gälla vid inrättande av ett kommunalt företag som har ett eget huvudmannaskap. Den utökade rätten att bedriva utbildning på entreprenad, möjligheten att sluta samverkansavtal mellan kommuner mm kommer att skapa nya och förbättrade förutsättningar för den samverkan med näringslivet och andra intressenter som efterfrågas. Om man skall införa en helt ny form av huvudmannaskap för den kommunala utbildningsverksamheten krävs ytterligare förtydligande om vilka effekter detta får för den kommunala och fristående skolverksamheten. . Göteborg är positiv till förslaget om införande av kommunala företag, men anser att det krävs ytterligare konsekvensbelysningar och förtydliganden om hur införandet av en ny form av huvudmannaskap inom gymnasieskolan påverkar förutsättningarna för fristående och kommunala skolor. Det är angeläget att regelverken för gymnasial utbildning i samverkan med näringslivet harmoniseras för de skolformer som samverkar med arbetslivet dvs. gymnasieskola och vuxenutbildning. För GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE