LÄROPLAN FÖR DE
SVENSKSPRÅKIGA
SKOLORNA I INGÅ
KOMMUN, ÅK 1-6
Godkänd i bildningsnämnden 18.5.2005
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
1
INLEDNING................................
INLEDNING ................................................................
................................................................................................
............................................................................................
............................................................ 4
2
UTGÅNGSPUNKTER................................
UTGÅNGSPUNKTER ................................................................
................................................................................................
................................................................................
................................................ 5
2.1
2.2
2.3
3
Skolornas värdegrund ........................................................................................................... 5
Synen på kunskap och lärande............................................................................................ 5
Allmänna mål för fostran och undervisning....................................................................... 5
UNDERVISNINGSARRANGEMANG
UNDERVISNINGSARRANGEMANG ................................................................
...........................................................................................
........................................................... 6
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
Timfördelning .............................................................................................................................6
Språkprogram..........................................................................................................................8
Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer...............................8
Klubbverksamhet.....................................................................................................................8
Arbetsmetoder........................................................................................................................8
Integrering och temaområden..............................................................................................9
3.6.1
Diagram ............................................................................................................................................................9
4 PRESENTATION AV SKOLORNAS
SKOLORNAS FYSISKA OCH PEDAGOGISKA MILJÖ OCH
OCH TYNGDPUNKTSOMRÅDEN
TYNGDPUNKTSOMRÅDEN
................................................................
................................................................................................
................................................................................................
...................................................................................
...................................................10
................... 10
4.1 Barösunds skola........................................................................................................................... 10
4.1.1 Den pedagogiska miljön ........................................................................................................................................... 10
4.1.2 Skolans tyngdpunktsområden ............................................................................................................................. 10
4.2 Degerby skola ................................................................................................................................11
4.2.1 Skolans tyngdpunktsområden ................................................................................................................................11
4.3 Kyrkfjärdens skola....................................................................................................................... 12
4.4 Solbergs skola ............................................................................................................................. 12
4.4.1 Presentation av skolan och inlärningsmiljön...................................................................................................... 12
4.4.2 Skolans tyngdpunktsområden.............................................................................................................................13
4.5 Västankvarns skola....................................................................................................................13
5 STÖD FÖR UNDERVISNINGEN
UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS VÄLMÅENDE ......................................................
...................................................... 14
5.1 Samarbete ......................................................................................................................................14
5.2 Plan för elevens lärande ............................................................................................................15
5.3 Elevvården .....................................................................................................................................15
5.3.1 Elevvårdens mål........................................................................................................................................................15
5.3.2 Elevvårdsgruppen...................................................................................................................................................15
5.3.3 Uppgjorda planer för olika ändamål.................................................................................................................. 16
5.4 Specialundervisningen................................................................................................................. 17
5.4.1 Arbetsprocedur........................................................................................................................................................18
5.4.2 Utvärdering ..............................................................................................................................................................19
6
ÄMNESVISA MÅL OCH INNEHÅLL
INNEHÅLL................................
NEHÅLL ................................................................
..........................................................................................
.......................................................... 20
6.1
6.2
6.3
6.4
Modersmål och litteratur ...................................................................................................20
Finska .......................................................................................................................................27
Engelska ...................................................................................................................................31
Matematik .............................................................................................................................. 34
6.4.1
6.4.2
6.4.3
6.4.4
Mål ...................................................................................................................................................................37
Centralt innehåll ...........................................................................................................................................37
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 5 ............................................................................... 38
Syfte ..............................................................................................................................................................39
2
6.4.5
6.4.6
6.5
6.6
6.7
6.7.1
Mål ..................................................................................................................................................................39
Centralt innehåll, åk 6 ............................................................................................................................. 40
Miljö- och naturkunskap........................................................................................................41
Biologi och geografi.............................................................................................................. 45
Religion ......................................................................................................................................51
Den ortodoxa religionen ........................................................................................................................... 55
6.8 Livsåskådningskunskap....................................................................................................... 55
6.9 Historia åk 5-6 ....................................................................................................................56
6.10
Musik................................................................................................................................... 58
6.11
Bildkonst.............................................................................................................................63
6.12
Slöjd.................................................................................................................................... 66
6.13
Gymnastik............................................................................................................................ 71
6.14
Elevhandledning................................................................................................................. 76
6.15
It-undervisning.................................................................................................................... 77
7
UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING
BEDÖMNING ................................................................
...........................................................................................
........................................................... 77
7.1
7.2
7.3
Elevbedömning under studiernas gång ............................................................................ 77
Slutbedömningen.................................................................................................................. 80
Utvärdering av utbildningen .................................................................................................81
3
1
I NL E DNI N G
Enligt § 2 i lagen om den grundläggande utbildningen är målet för den utbildning som avses i
denna lag, att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande
samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Ett av målet för förskoleundervisningen är att förbättra barnens förutsättningar för inlärning.
Enligt ”Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004” bör förskoleundervisningen och undervisningen i den grundläggande utbildningen åk 1-9 utgöra en sammanhängande och logisk helhet. Utbildningen bör främja bildningen och jämlikheten i samhället och elevernas förutsättningar att delta i utbildningen och i övrigt utveckla sig själva
under sin livstid. Utbildningens mål är också att säkerställa att undervisningen ges på lika
villkor i tillräcklig utsträckning i landet.
Denna läroplan gäller för alla svenskspråkiga skolor i Ingå kommun, Kyrkfjärdens skola, Degerby skola, Solbergs skola, Västankvarns skola och Barösunds skola. Den är uppgjord enligt
anvisningar i ”Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004”. Alla
klasslärare i åk 1-6 från alla fem skolor har utarbetat texterna om läroämnena. Denna läroplan
tas i bruk hösten 2005.
4
2
2.1
UTGÅNGSPUNKTER
Skolornas värdegrund
De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens
mångfald och omgivningens livsduglighet samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen skall gestalta och förmedla.
Den skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter
och rättigheter.
Undervisningen i de olika läroämnena skall var ideologiskt obunden och icke-konfessionell
med undantag av undervisningen i religion.
Skolorna i Ingå kommun betonar speciellt följande punkter:
2.2
Omsorg om medmänniskor
Ansvarsmedvetenhet
Kreativt tänkande
Förmåga till samarbete
Lokalt kulturarv
Studietekniska färdigheter
Personlig tillväxt
Omsorg om miljön
Respekt för oliktänkande
Aktiv kommunikation
Ämneskunskap
Synen på kunskap och lärande
Lärandet är en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs
upp och förändras, samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen.
Lärandet skall:
vara en aktiv och målinriktad verksamhet
uppmuntra till livslångt lärande
hjälpa eleven att tillägna sig olika inlärnings- och arbetssätt
för varje enskild elev vara beroende av tidigare kunskaper, motivation och inlärningsoch arbetsmetoder
leda till att eleven utgående från tidigare kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar stoffet
2.3
Allmänna mål för fostran och undervisning
I vår kommun strävar vi efter att eleven skall uppfylla följande mål:
I förhållande till sig själv
utveckla en positiv självbild
5
bibehålla glädje och iver att lära sig
utveckla kreativitet
öva tålamod och uthållighet
I förhållande till andra
känna ansvar
ta hänsyn till andra
lösa konflikter utan våld
omfatta goda seder och bruk
använda ett vårdat språk
uppmuntra förmåga till samarbete
förhållande till det egna skolarbetet
lära sig att arbeta självständigt, parvis och i grupp
utveckla sin initiativförmåga
lära sig ta ansvar
undersöka och iaktta
I förhållande till samhället och naturen
respektera olika individer
värna om och ta ansvar för naturen och miljön
bli medveten om att samhället förändras
förhålla sig kritiskt till informationsflödet
I förhållande till kulturen
värdesätta och förstärka den finlandssvenska identiteten
bevara kulturarvet
bekanta sig med olika konstformer, lokala och nationella kulturer
3
3.1
UNDERVISNINGSARRANGEMANG
Timfördelning
Tillsvidare fördelas veckotimmarna i åk 1-2 enligt samma grunder som tidigare, i och med att
indelningen av veckotimmarna för de högre årskurserna inte ännu är fastslagna inom samarbetskommunerna (Ingå, Sjundeå, Lojo, Karis).
6
Timfördelning i Degerby, Kyrkfjärden, Solberg, Västankvarn:
Läsämnen:
Modersmål
Finska (A-språk)
Engelska (frivilligt A-språk)
Matematik
Miljö- och natur:
- omgivningslära
- biologi och geografi
- fysik och kemi
Religion/livsåskådningskunskap
Historia och samhällslära
Konst- och färdighetsämnen:
- musik
- bildkonst
- slöjd
- gymnastik
Summa
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
7
1
7
1
5
2
5
2
3
3
4
4
4
2
3
4
5
2
3
4
1
1
3
4
2
1
1
2
1
1
2
1
122226
122226
1
1
2
1
112
2
19
112
2
19
112
2
22
112
2
22
Varje skola har till sitt förfogande:
- en veckotimme som fritt kan disponeras efter eget behov så att det totala antalet veckotimmar uppgår till 20 i åk 1-2
- en veckotimme som fritt kan disponeras efter eget behov i läsämnena och en veckotimme i
konst- och färdighetsämnen så att det totala antalet veckotimmar uppgår till 24 i åk 3-4 och 26
i åk 4 i Barösund
- två veckotimmar som fritt kan disponeras efter eget behov i konst- och färdighetsämnen så
att det totala antalet veckotimmar uppgår till 28 i åk 5-6
Timfördelning i Barösund:
Läsämnen:
Modersmål
Finska (A-språk)
Engelska (frivilligt A-språk)
Matematik
Miljö- och natur:
- omgivningslära
- biologi och geografi
- fysik och kemi
Religion/livsåskådningskunskap
Historia och samhällslära
Konst- och färdighetsämnen:
- musik
- bildkonst
- slöjd
- gymnastik
Valfria ämnen
Ofördelade
Summa
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
7
1
7
1
5
2
3
3
4
5
2
2
4
4
2
2
4
5
2
2
4
1
1
3
4
2
1
1
2
1
1
2
1
11
222
2
26
1
1
2
1
112
2
112
2
112
2
112
2
11
22-
1
20
1
20
2
22
2
24
4
24
7
3.2
Språkprogram
Språkundervisningen i Ingå svenskspråkiga skolor genomförs i enlighet med gällande grundskolelag.
Som gemensamt A1-språk läses finska. Studierna inleds i åk. 1 med praktiska övningar i form
av sånger, ramsor, lekar och drama. I åk. 3 inleds skriv- och grammatikövningar. De elever
som har starkare finskspråkig bakgrund eller annars har goda förutsättningar att lära sig språket läser finska i form av modersmålsinriktad finska från åk. 3.
Som frivilligt A2-språk erbjuds i de svenskspråkiga skolorna engelska. Studierna inleds i åk.
5 och i Barösunds skola i åk 4.
I fall behov och resurser finns kan undervisning i förstärkt modersmål ges.
3.3
Undervisning av elever från olika språkliga och kulturella
miljöer
Vid behov ordnas undervisning av elever från olika språkliga och kulturella miljöer i enlighet
med gällande lag för den grundläggande utbildningen.
3.4
Klubbverksamhet
För att stödja skolans fostran och undervisning kan elevklubbar bildas, i mån av ekonomiska
och mänskliga resurser. Klubbarna kan verka t.ex. i samband med eftermiddagsverksamhet.
3.5
Arbetsmetoder
I undervisningen skall mångsidiga arbetsmetoder användas. Beroende på läroämne och -stoff
väljer läraren för situationen den mest ändamålsenliga undervisningsmetoden. Läraren har då
han eller hon förverkligar läroplanen frihet att välja metod och arbetssätt. Arbetsmetoderna
skall ge möjlighet till skapande verksamhet, lek och upplevelser och utveckla förmågan till
inlärning, tänkande och problemlösning, förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande.
Metoderna och arbetssätten kan t.ex. vara:
elevcentrerade arbetsmetoder såsom individuellt arbete, par- och grupparbete (läraren
handleder)
s.k. katederundervisning
diskussion, muntliga redogörelser
försök och experiment
insamling och bearbetning av fakta
exkursioner, utomhusundervisning, studiebesök, intervjuer
lek och rörelse, dans, drama och rollspel
utnyttjande av media och datorer
8
projektarbeten
temadagar och –veckor
3.6
Integrering och temaområden
Undervisningen kan vara integrerad eller ämnesindelad. Målet med integrerad undervisning är
att lära ut förmågan att betrakta företeelser som helheter. Integrering kan användas i alla ämnen, men vissa temaområden bör ingå för att sammanföra fostran och undervisning. I åk 1-2
är temaområdet ”Trafik och trygghet”. Läraren har frihet att välja i vilken mån integrering av
ämnen används.
3.6.1
Diagram
9
4 PRESENTATION AV SKOLORNAS FYSISKA OCH
PEDAGOGISKA MILJÖ OCH TYNGDPUNKTSOMRÅDEN
4.1 Barösunds skola
4.1.1 Den pedagogiska miljön
Barösunds skola är en tvålärarskola, naturskönt belägen på Orslandet i Barösunds skärgård.
Till skolan hör två byggnader, Källnäsudd som inrymmer festsal/gymnastiksal, duschrum och
slöjdutrymme och Barnabo med två klassrum, bibliotek, kök/matsal samt grupparbetsrum och
utrymmen för elevvården. Skolmaten tillreds i skolans eget kök. I skolans närmiljö finns både
skog, odlad mark och stränder.
Eleverna i skolan är indelade i två grupper. Till den ena undervisningsgruppen hör förskolan
samt årskurs ett och två. Den andra gruppen är sammansatt av årskurserna tre, fyra, fem och
sex. Förskoleundervisningen är avsedd för barn som fyllt sex år.
I skolan verkar en direktion vars uppgifter finns angivna i kommunens förvaltningsstadga.
Barösunds skola har också en aktiv Hem och Skola-förening som genom sitt frivilliga arbete
ger eleverna möjlighet att förverkliga projekt som inte ryms inom skolans egna budgetramar.
Övriga samarbetsformer mellan skola och hem är utvecklingssamtal och föräldramöten minst
en gång per läsår.
I Barösunds skola vill vi ge barnen en god start för fortsatt skolning, så att de känner att det är
roligt att lära sig. Arbetet i sammansatta klasser fostrar eleverna till självständiga, tänkande
individer med god självkänsla. Det lär också eleverna att ta hänsyn till andra och acceptera
olikheter. Ofta förekommande grupparbeten lär eleverna att samarbeta samt lyssna till varandras åsikter. Individuella projekt utvecklar elevernas självständiga tänkande och lär dem
hur man själv letar reda på den information man behöver och utvecklar god arbetsdisciplin
och kreativitet. Muntliga redogörelser vänjer eleverna att framföra sin åsikt inför andra och att
uppträda frimodigt inför publik. Vi anser det viktigt att ge eleverna till en positiv inställning
till resultatet av sitt arbete.
Den omgivande naturen ger goda möjligheter att väcka elevernas känsla för naturen och allt
levande samt göra eleverna medvetna om samspelet mellan människan och den omgivande
miljön. Exkursioner i närmiljön samt studiebesök och lägerskolan på åk 6 motiverar och inspirerar eleverna, och utgör en praktisk tillämpning av det i skolan inlärda. Dessutom ordnas
temaveckor- och dagar, då eleverna arbetar över åldersgränser och kunskapsnivåer.
4.1.2 Skolans tyngdpunktsområden
Fostran till ett gott uppförande och goda umgängesvanor
Ett genomgående tema under hela skoltiden är fostran till ett gott uppförande och goda umgängesvanor som bygger på hänsyn till medmänniskan och omgivningen. Eleverna och skolans personal har tillsammans utarbetat ordningsregler för skolan. Reglerna finns som bilaga
till läroplanen och delas ut årligen i samband med den övriga läsårsinformationen.
10
Miljöfostran
I miljöfostran är målet att lära eleverna värna om naturens mångfald och främja en hållbar
utveckling. Vi förverkligar målet genom att bekanta oss med växt- och djurlivet i skolans
närmiljö på exkursioner och naturstigar. Vi tar tillvara vad naturen ger genom att plocka
svamp och bär till skolköket samt använda naturmaterial i konst- och färdighetsämnena. Skolans avfall sorteras och köksavfallet komposteras. Vi samarbetar också med andra miljöintresserade skolor, även via internet.
4.2 Degerby skola
Degerby skola är en av sex skolor i Ingå kommun. Skolan är belägen 13 km från Ingå kyrkoby invid bysamhället Degerby.
Skolhuset är byggt år 1961, och grundligt renoverat år 1994, då även en ny gymnastiksal blev
klar. Skolan, sportplanen och biblioteket invid och framförallt gymnastik-/festsalen utgör viktiga och populära samlingspunkter för såväl yngre som äldre också ytterom skoltid. Tillbygge
omfattande 4 klassrum och personalutrymmen blir färdigt år 2005.
Degerby som är en jordbruksbygd kännetecknas idag av en rätt stor inflyttning. Många elever
och deras föräldrar är “nya” i bygden. På så sätt får skolan elever med rätt olika bakgrund.
Inflyttning och val av svenskspråkig skola har medfört att elevantalet ökar. (Under läsåret
2005-2006 arbetar 5 basgrupper i skolan). Majoritetsspråket i bygden är svenska, men idag
kommer många elever från tvåspråkiga hem och några från enspråkigt finska hem.
Eleverna kommer från ett rätt vidsträckt område, till årskurs 5 och 6 även från Solbergs skolas
distrikt. Sålunda ordnas skolskjuts för över hälften av eleverna, vilket i sin tur begränsar möjligheterna till skolaktiviteter ytterom skjutsramarna.
4.2.1 Skolans tyngdpunktsområden
Degerby skola vill profilera sig som en elevnära, utåtriktad skola, där vi lägger stor vikt vid
upprätthållandet av gemenskap och god anda mellan alla inom skolsamfundet. Vi betonar den
finlandssvenska kulturidentiteten och miljövård. Att värna om traditioner och känslan för den
egna närmiljön, d.v.s. bygden som sådan är en viktig strävan i skolans arbete.
Speciellt vill vi betona vikten av gemenskap i skolan. En mindre skola som Degerby skola,
har alla förutsättningar att bevara och utveckla gemenskapen och känslan av samhörighet mellan elever, lärare och föräldrar. Vi vill poängtera betydelsen av ett aktivt samarbete mellan
skolan och hemmen.
Musik, drama och konst är ämnen som vi med våra lärarresurser kunnat satsa på.
Att kunna trafik har genom åren blivit en viktig profilering för vår skola.
Skolan har de senaste åren, och i synnerhet innevarande år satsat mycket på användning av
datorer i skolmiljö. De flesta av skolans lärare innehar nu sådan datakunskap att datorerna kan
användas i skolarbetet på ett optimalt sätt.
11
4.3 Kyrkfjärdens skola
Kyrkfjärdens skola i Ingå är naturskönt belägen söder om ån - mellan Ingå kyrka och Gammelgården i Ingå (museiområdet). Den nuvarande skolan togs i bruk år 1949. Sedan har skolan sanerats och tillbyggts två gånger, senast under läsåret 1997-98.
Kyrkfjärdens skola verkar i moderna utrymmen som präglas av ljus och rymd. Här finns välutrustade och funktionella klassrum och även en sal för teknisk slöjd. En stor gymnastiksal
och ett flitigt anlitat bibliotek hör också till bilden.
I skolan undervisar 6 ordinarie klasslärare, en lektor i A1-språket samt två speciallärare för
elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter. De tre sistnämnda lärarna ambulerar även till andra
skolor. Skolans elevantal har under de senaste åren vuxit kraftigt vilket betyder att skolan under läsåret 2003-04 dessutom har tre t.f. klasslärare.
Skolans elever kommer från ett vidsträckt område. När eleverna i Västankvarn skola har gått
ut åk 4 fortsätter de sin skolgång i åk 5 och 6 i Kyrkfjärdens skola.
Till skolans åk 1 söker sig också elever från tvåspråkiga hem. Skolan strävar till att ge eleverna ett rikt och nyanserat modersmål som stärker och utvecklar det svenska språket. Detta sker
genom att vi försöker ge tillräckliga resurser för att få alla elever att utveckla sina språkliga
färdigheter - oberoende av språklig bakgrund.
Atmosfären är positiv och lärare och elever trivs här. Samhörigheten är en viktig aspekt inom
skolan. I undervisningen betonas vikten av en god allmänbildande grund samt utveckling av
elevernas samarbets- och initiativförmåga och förstärkning av deras självkänsla.
4.4 Solbergs skola
4.4.1 Presentation av skolan och inlärningsmiljön
Solbergs skola är en trivsam byskola i genuin landsbygdsmiljö -en skola i tiden. Skolan är
belägen i norra Ingå i Västersolbergs by omgiven av jordbruksbygd och djupa skogar ca 13
km från Ingå kyrkby med adressen Vassbölevägen 703, 10140 Solberg.
Invid skolan finns en sportplan med möjlighet till friidrott, fot- och boboll och skridskoåkning. En motionsbana löper i skogen alldeles intill och banan är ypperlig för terränglöpning
och vintertid för skidåkning. På grund av sitt läge fäster skolan speciellt vikt vid värnandet om
miljön och allt levande i naturen.
Skolfastigheten har genomgått en grundreparation 1999-2000. Då förstorades gymnastiksalen
och försågs med omklädnings- och duschrum. Samtidigt omdisponerades bottenvåningens
utrymmen så att en skild slöjdsal kunde inredas och elevtoaletterna omplacerades och förnyades. Skolans utrymmen är ändamålsenliga och i gott skick och erbjuder en positiv och
sporrande arbetsmiljö.
Skolan ger undervisning i årskurserna 1-4 i två sammansatta klasser åk 1-2 och åk 3-4. Från
och med åk 5 undervisas eleverna i Degerby skola. Skolan elevantal har de senaste åren på
årsnivå uppgått till 35-39 elever. Undervisningen sköts av två klasslärare och en speciallärare
12
verkar som timlärare vid skolan. Elever med specifika inlärningssvårigheter kan erhålla specialundervisning av en speciallärare. Stödundervisning ges vid behov utanför lektionstid. Även
klubbverksamhet kan ordnas om de ekonomiska och personliga resurserna medger detta. En
bra skolmiljö är en förutsättning för att skolgången för den enskilda eleven skall bli framgångsrik. Denna förutsätter en öppen och tillitsfull atmosfär där eleven möter en trygg gemenskap och blir bemött med respekt för sin person.
Elevupptagningsområdet är rätt stort. De flesta elever måste anlita skolskjuts, endast få elever
bor nära skolan. Skolskjutstidtabellerna binder skolans verksamhet i hög grad. Skolans undervisningsspråk är svenska, men skolan har också elever med finska som hemspråk. Därför har
skolan en viktig roll i att förmedla den finlandssvenska kulturen och språket till sina elever.
Skolan fäster stor vikt vid gamla traditioner och olika högtider under kalenderåret.
4.4.2 Skolans tyngdpunktsområden
Skolans målsättning är att främja elevernas utveckling och ge eleverna goda baskunskaper
och färdigheter som de kan bygga vidare på. Eleverna behöver en bred allmänbildning för att
kunna förstå vårt snabbt föränderliga samhälle. Skolan betonar hänsyn, tolerans, samarbete
och god arbetsdisciplin. I Solbergs skola har eleven möjlighet att utvecklas enligt sina egna
förutsättningar och resurser för nuet och för framtiden. Skolan strävar till att i samarbete med
hemmen förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter för fortsatta studier och för livet.
En förutsättning för att uppnå de mål, som uppställs för skolans fostran är, att man i undervisningen använder olika arbetssätt och mångsidiga undervisningsformer. En ständig förbättring
– kvalitetsutveckling – krävs dock för att möta elevens behov och samhällets ökande krav.
Skolans kunskapsuppgift kan inte reduceras till en fråga om att enbart förmedla kunskap, utan
även att stöda eleven att utveckla förmågan till tänkande och reflektion där också kreativa,
estetiska och etiska dimensioner ingår.
4.5 Västankvarns skola
Västankvarns skola är en liten byskola som är belägen i västra Ingå intill Yrkeshögskolan
Sydväst Västankvarn. Omgivningen är lantlig med åkrar, ängar, kor och traktorer alldeles i
närheten. Vi är stolta över den omgivande naturen som är en unik resurs i undervisningen.
I skolan arbetar årskurserna 1-4, vanligen i sammansatta klasser. Dessutom ordnas en frivillig
förskola i samarbete med åk 1-2, dock med egen handledare. När eleverna gått ut åk 4 fortsätter de i Kyrkfjärdens skola i Ingå kyrkby, där de går åk 5-6.
I skolan arbetar två heltidsanställda lärare, en speciallärare (1dag/vecka), ett skolgångsbiträde
samt en städare. En livaktig Hem och skola förening, Almus, stöder skolans arbete på många
olika sätt.
Vi arbetar i två hemtrevliga skolhus. Det ena är ett typiskt skolhus i rött trä som byggdes år
1911. Det andra skolhuset är ett grått rappat stenhus från början av femtiotalet. I klassrummen
finns mycket plats, såväl för sköna lässtunder på dynor palmernas skugga som för grupparbeten på stora bord. I skolan finns även en gymnastiksal och ett lekrum samt ett välförsett bibliotek. Skolan har en stor, grönskande gård med plats för bollspel och lek. Fotbollsplanen förvandlas vintertid till skridskobana och på de omgivande åkrarna finns möjlighet till olika
slags skidbanor.
13
Vi är en liten skola med mycket familjär stämning. Vi poängterar samarbete och hänsyn och
vill att alla i skolan skall känna sig trygga. Genom trygghet vågar man vara sig själv och tro
på den man är. Vi försöker också tillvarata allas egenskaper på bästa sätt. Dessutom uppmuntras eleverna till kreativitet och initiativförmåga. Vi vill även betona vikten av en sund livsföring t.ex. genom att röra på oss och vara mycket ute.
Med de lärarresurser vi har nu vill vi satsa på följande tyngdpunktsområden:
En mångsidig och positiv musikundervisning, i vilken alla får vara med och spela, sjunga och
röra sig.
Skapa ett positivt intresse för dans av alla slag genom att röra mycket på oss till musik och
dansa olika slags danser t.ex. pardans, polonäs, sånglekar, fri improvisationsdans. Därigenom
förs skolans mångåriga danstradition vidare.
Att i natur och miljöundervisningen uppleva och göra så mycket som möjligt, genom s.k.
”learning by doing”- metoder. Vi försöker uppleva naturen omkring oss med så många sinnen
som möjligt, vilket underlättas av vårt ypperliga läge. Samtidigt utvecklas elevernas kreativitet och miljömedvetenheten växer. Vi strävar också till att lära känna vår närmiljö bra, även
kulturmiljön.
5 STÖD FÖR UNDERVISNINGEN OCH ELEVERNAS
VÄL M ÅE NDE
5.1 Samarbete
Ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt med tanke på elevens harmoniska och sunda utveckling och lärande.
Vårdnadshavarna skall erhålla information om elevens skolgång och skolans verksamhet.
Både vårdnadshavarna och lärarna kan ta initiativ till samarbetet.
Samarbetet skall vara ömsesidigt och öppet.
Samarbetet kan ske under olika former, t.ex. genom föräldramöten, telefonkontakter,
samtal, utvärderingssamtal, samt genom skrivna formulär.
Under läsåret skall ordnas minst ett utvärderingssamtal per elev och ett föräldramöte.
Samarbetet utvecklas och utvärderas kontinuerligt.
Eleven skall beredas möjlighet att tillsammans med läraren och vårdnadshavarna utveckla verksamheten.
14
Det är viktigt att skolan och hemmet samarbetar med elevvårdspersonalen och den övriga skolpersonalen.
Skolorna och förskolorna utvecklar samarbetet genom att t.ex. besöka varandra och
ordna lärarträffar.
5.2 Plan för elevens lärande
Inom kommunen strävar vi till att följa den kommunala läroplanen. Individuella läroplaner
uppgörs endast i undantagsfall samt alltid när en elev är överförd till specialundervisning.
5.3 Elevvården
Den verksamhet som härrör sig till elevvården är en del av skolarbetet och eleverna har rätt
till elevvårdens olika serviceformer. Utgångspunkten är att omsorgen om elevernas välfärd
berör alla i skolan. En viktig del av elevvården är samarbetet mellan skolan och hemmen.
5.3.1 Elevvårdens mål
Elevvården har hand om elevernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Genom elevvård främjar de vuxna elevernas harmoniska tillväxt och utveckling samt säkerställer möjligheten till jämlikt lärande för alla. Målet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö
samt att skydda elevernas mentala hälsa.
Elevvården strävar till att i tillräckligt god tid förebygga och upptäcka hinder för inlärningen
samt andra problem och ingripa i tid.
Elevvården genomförs i samarbete med hemmen. Elevvårdsarbetet samordnas och utvecklas i
en yrkesövergripande elevvårdsarbetsgrupp.
5.3.2 Elevvårdsgruppen
Elevvårdsgruppen består av skolans rektor, klasslärare, speciallärare, skolpsykolog, kurator
och skolhälsovårdare. Den medicinska, sociala och psykologiska sakkännedomen kompletterar lärarnas pedagogiska kunskaper i elevvårdsarbetet. Ett väl fungerande samarbete är ofta
förutsättningen för att kunna hjälpa elever med svårigheter. Elevvårdsgruppen sammanträder
i de olika skolorna enligt ett överenskommet schema.
Elevvårdsgruppen eller en del därav har vid behov även möten med den berörda eleven och
hans föräldrar.
All skolpersonal som arbetar med elevvård, eller kommer i kontakt med den, har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller alla uppgifter om elevernas eller familjernas personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Sådana uppgifter får inte ges vidare till utomstående utan
samtycke från vårdnadshavarna. Om tystnadsplikten stipuleras i Lagen om grundläggande
utbildning.
15
Ansvarsfördelningen inom elevvårdsgruppen
Rektorn leder elevvårdsgruppens arbete samt ansvarar för att de behövliga stödåtgärderna för
varje elev förverkligas.
Specialläraren/rna ger specialundervisning efter behov åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter samt åt elever som är överförda till specialundervisningen. Specialläraren handleder
och stöder skolgångsbiträdena i deras arbete.
Skolpsykologen stöder elevens harmoniska tillväxt och välbefinnande genom utredningar av
inlärningssvårigheter som omfattar både eleven, samspelet mellan elever samt elever och lärare och skolan som organisation. Skolpsykologen erbjuder stöd och rådgivning riktat till elever, föräldrar och skolpersonal; evaluering av utbildnings/fortbildningsbehov i elevvårdsgruppen, konsultationer till andra inom och utanför skolan i syfte att i god tid förebygga hinder för inlärningen samt främja elevens harmoniska tillväxt och utveckling.
Skolkuratorn är skolans socialarbetare. Målsättningen är att ingripa, utreda och stöda i de
svårigheter som hänrör sig till elevens skolgång, utveckling samt olika livssituationer. Skolkuratorn samarbetar med eleven, föräldrar, skolans personal, social- och hälsovårdsmyndigheter samt de enheter utom skolan som ger service till barn och deras familjer. Skolkuratorn
besöker de olika skolorna regelbundet enligt överenskommet schema samt vid behov. Skolkuratorn träffar tillsammans med skolhälsovårdaren de blivande första klassisterna på sommaren före skolstarten. Även de elever som byter skola (Solberg och Västankvarn) från klass
fyra till fem samt vid övergången till högstadiet träffar kuratorn.
Skolhälsovårdaren har ansvar för den skolvisa och elevernas individuella hälsovård. Målsättningen är att trygga en sund fysisk och psykisk tillväxt och utveckling i samarbete med
föräldrarna, lärarna och den övriga elevvårdsgruppen. Skolhälsovårdaren gör hälsokontroller
enligt en fastställd plan samt ger en viss sjukvård. Hon arbetar främst förebyggande med varje
elev enligt hälsopedagogiska och familjecentrerade principer, men även med elevgrupper
eller klasser i samarbete med klassläraren. Skolhälsovårdaren besöker skolorna regelbundet
enligt överenskommet schema samt vid behov.
Skolläkaren är en viktig samarbetspartner. Skolläkaren arbetar enligt samma principer som
skolhälsovårdaren. Skolläkaren besöker skolorna enligt överenskommelse och deltar vid behov i elevvårdsmöten.
5.3.3 Uppgjorda planer för olika ändamål
Antimobbningsplan utgående från Farsta-modellen har uppgjorts för Ingås skolor. Planen behandlar förebyggandet av mobbning och ingripandet vid enskilda mobbningsfall.(bilaga)
En krisplan har uppgjorts för varje skola och enligt den handlar man vid olika slag av traumatiska händelser. (bilaga)
En antidrogplan är för tillfället under arbete.
16
5.4 Specialundervisningen
Motto för specialundervisning
Om jag vill lyckas
med att föra en människa
mot ett bestämt mål
måste jag först finna henne
där hon är
och just börja där
Den som inte kan det
lurar sig själv
när hon tror att hon kan hjälpa
andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå
mer än vad hon gör
men först och främst
förstå det hon förstår
Om jag inte kan det
så hjälper det inte
att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan
så beror det på att jag är fåfäng
och högmodig
och egentligen vill bli beundrad
av andra
istället för att hjälpa henne.
All äkta hjälpsamhet
börjar med ödmjukhet inför den
jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa
inte är att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag inte heller hjälpa någon.
(Sören Kierkegaard)
Skolans speciallärare ger specialundervisning efter behov åt elever med tal-, läs- och skrivsvårigheter. Specialundervisningens mål är att stöda elevens personliga utveckling, stärka identiteten, initiativförmågan och självförtroendet. Tyngdpunkten inom specialundervisningen bör
ligga på de lägsta årskurserna. Specialundervisningen genomförs individuellt, i små grupper
eller med specialläraren som kompanjonlärare i klassen. Specialundervisningen följer skolans
läroplan och sker under skoltid.
Övergripande mål:
att eleven skall få kunskaper, erfarenheter, attityder, redskap och hjälpredskap för att kunna
fungera självständigt, respekterande och med samarbetsförmåga ute i samhället och vardagslivet.
17
Mål:
• för läsningen: att eleverna ska kunna läsa texter som är anpassade till deras nivå
flytande, samt förstå innehållet i det som lästs.
• för skrivningen: att eleverna kan producera egna texter och berättelser på deras egen
nivå, och skriva så felfritt som möjligt. Skrivandet skall vara en process, där också stilen kommer in som ett övningsmoment.
• för matematiken: att eleverna kan de räknesätt som hör till kursen, klarar av huvudräknings- och textuppgifter anslutna till verkligheten och vardagslivet samt övning i
problemlösning.
• för den personliga utvecklingen: att eleverna ser sina starka och sina svaga sidor, låter
de starka sidorna ”blomma ut” och arbetar på de svaga sidorna samt att kunna föra en
dialog och fungera i grupp.
Metoderna för de olika målen varierar från elev till elev. I och med att varje människa har
olika starka sidor är det viktigt att utgå från elevens starka sidor för att en dialog skall kunna
föras och för att kunna mötas på samma nivå.
5.4.1 Arbetsprocedur
Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter deltar i specialundervisningen på
deltid. För dem fortsätter övningarna som tidigare i och med att specialläraren känner till deras svårigheter. På basen av alla tester och utlåtanden besöker elever från åk 1-6, med dyslexi
(specifika inlärningssvårigheter), dysfasi (avvikande språkutveckling), dyskalkyli (matematiska svårigheter) och fonetiska problem (talfel) specialläraren varje vecka enligt uppgjort
schema. Målet är dock att eleven ska kunna återföras till s.k. normal klassundervisning.
Innan eleverna kan besöka specialläraren, bör specialläraren/ klassläraren kontakta föräldrarna
för skriftligt godkännande, varefter följer en diskussion med speciallärare, föräldrar, klasslärare och elev, där målen, tidtabellen och utvärderingen fastslås.
Elever, för vilka specialundervisning på deltid inte räcker till,samt även utvecklingsstörda och
beteendestörda, kan via skolpsykologen och Folkhälsan erhålla beslut om överföring till specialundervisning. För dessa elever uppgörs individuella läroplaner samt anordnas vid behov
stödtjänster såsom assistenttjänster och specialhjälp. Även detta i samarbete med föräldrarna.
Undervisningen av de mest handikappade eleverna, utvecklingsstörda, beteendestörda elever
med språkstörning samt kroniskt sjuka omfattas antingen av den nioåriga läroplikten eller en
förlängd läroplikt i enlighet med vad som slagits fast i beslutet om intagning eller överföring
av elev till specialundervisning. Även när elever överförts till specialundervisning är målet att
eleven så långt det är möjligt får delta i den vanliga klassundervisningen. Specialundervisningen förutsätter alltid att speciella åtgärder vidtas med avseende på undervisningsplats, lokal, tid och verksamhet, val av undervisningsmetoder och undervisningsmaterial samt uppföljning och utvärdering av inlärningen och inlärningsresultaten.
För varje elev som tagits in till eller överförts till specialundervisning skall utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Planen bör grunda sig på en godkänd läroplan.
18
På hösten och våren görs följande tester:
1. Bokstavskontroll
2. Diktamen
3. Läsförståelse
Testerna fördelas sålunda:
Åk 1-2: Bokstavstest, höstterminen
Åk 2: Diagnostiskt läs- och skrivtest, vårterminen
När testerna korrigerats får alla se sina tester som sedan samlas in.
På basen av testerna övar elever med svårigheter bl.a. följande delar:
a) Auditiva sekvenser
•
b) Visuell perception
•
c) Sensomotorik
d) Skrivning
e) Lexia-program
•
•
•
sifferminne, bokstavsminne, korttidsminne, logiskt tänkande m.m.
ögonövning, jfr figurer, läge i rummet, teckna låtsasbilder
m.m.
riktningar, symmetriska figurer, läsa tillsammans m.m.
stilövningar, ifyllnadsövning, läsa tillsammans m.m.
ett mycket omfattande dataprogram som kan programmeras för varje elev enskilt med särskilda svårigheter.
På hösten genomförs matematiktestet Makeko med årskurs 4 i kommunens samtliga svenskspråkiga skolor.
I Barösunds skola, Degerby skola och Kyrkfjärdens skola genomförs ett läsförståelsetest under höstterminen i årskurs 5.
Eleverna skall få möjlighet att ta del av sitt eget testresultat.
Den individuella läroplanen
För varje elev som överförs till specialundervisning uppgörs en individuell läroplan som uppdateras årligen av klassläraren.
I den individuella läroplanen skall ingå:
-en beskrivning av elevens inlärningsförmåga, kunskaper, färdigheter, starka sidor och utvecklingsbehov, med hänsyn till funktionshindrets art
-undervisningens väsentliga innehåll härleds ur de målsättningar som ställts upp för undervisning och inlärning på kort och lång sikt
-antalet årsveckotimmar i läroämnen som ingår i planen och en förteckning över läroämnen
som följer den allmänna läroplanen
5.4.2 Utvärdering
Utvärderingen sker enligt överenskommelse med föräldrar, lärare och eventuellt andra berörda personer, en eller flere gånger per termin. Utvärderingen fokuserar dels på målen, dels på
utvecklingsprocessen.
19
För elever som är överförda till specialundervisningen antecknas på vårterminens betyg eller i
vårrapporten om att bedömningen skett i enlighet med den individuella läroplanen.
6
6.1
ÄM NE S VI S A M ÅL O CH I NNE H ÅL L
Modersmål och litteratur
Skolans undervisningsspråk är svenska och modersmålsundervisningen bör stöda och stärka
eleverna så att de får ett gott modersmål och en finlandssvensk identitet. Elevernas språkliga
bakgrund är mycket varierande, vilket bör uppfattas som en resurs och inte som ett hinder.
Umgängesspråket i de svenskspråkiga skolorna i Ingå kommun är, och skall vara, svenska och
eleverna bör alltså erbjudas ett rikligt svenskt ordförråd för att möjliggöra detta.
Mål för åk 1 - 2
Eleverna skall
upptäcka idén med att läsa och skriva
lära sig den grundläggande tekniken för läsning och skrivning
vilja, våga och kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt och genom drama
kunna lyssna koncentrerat och med inlevelse
delta i samtal
öva sig i att iaktta sin egen läsning
få möjlighet att även genom datateknik utveckla sina färdigheter
genom att lyssna till högläsning och att läsa litteratur lära sig det skrivna språket
utveckla sin fantasi och få impulser för sitt eget tänkande och skrivande
genom litteraturen
CENTRALT INNEHÅLL:
Tala och lyssna
uttrycka sig muntligt, t.ex. genom att berätta, återberätta, redogöra, fråga och svara
genom improvisation, berättande, lek och drama bearbeta det hörda, sedda, upplevda
och lästa
öva sig i att lyssna
öva dikter och ramsor, också utantill
bekanta sig med det talade standardspråket med hjälp av lärarens berättande och högläsning
undersöka språkljuden samt hur och var de bildas
Läsa
lära sig sambandet mellan språkljud och bokstav genom olika övningar
känna igen och lära sig läsa enkel text och så småningom övergå till svårare texter och
tystläsning
20
utveckla den språkliga medvetenheten genom att laborera med språket på olika sätt
t.ex. genom språklekar, rim, ramsor, sagor och drama
att med hjälp av diskussion och bilder lära sig förstå olika texter.
bekanta sig med olika lässtrategier; bli medveten om hur man läser olika slags texter
med hjälp av diskussion och bilder lära sig förstå olika texter
Skriva
uppmuntras till att uttrycka sig i skrift som till en början kan bestå av bilder och
gemensamt formulerad text
lära sig bokstavsskrivning (öva genom att t.ex. spåra, forma, måla)
skriva egna texter både för hand och på dator eller med hjälp av andra hjälpmedel så
som t.ex. bokstavskort och klossar
i egen takt lära sig begynnelsebokstav, interpunktion mellan ord och rad-brytning
individuellt övergå från textning till att lära sig skrivstil med typbokstäver
Litteratur
på ett mångsidigt sätt bekanta sig med litteratur t.ex. genom hög-, tyst- och parläsning, genom att berätta, dramatisera m. m.
bekanta sig med sagor, dikter, berättelser, rim, ramsor, fakta texter, serier, litteratur i
form av bild, film, teater samt digitala texter
bearbeta och samtalar om det de läst, sett och hört
använda litteraturen som inspirationskälla
bekanta sig med begrepp som hör ihop med litteratur t.ex. huvudperson, handling,
miljö
lära sig använda bibliotek och öva sig i alfabetisk ordning
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I ÅRSKURS 2
Tala och lyssna
Eleven
uttrycker sig flytande och rationellt i dagligt tal och kan lyssna till läraren och de
andra eleverna
kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidra med egna kommentarer och frågor i
diskussioner
är van att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter
på ett sammanhängande sätt
har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm, och kan leka med språket, uppfatta
rim och reflektera över ordens form och betydelse
Läsa och skriva
Eleven
läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling och
lästekniken bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och elever känner lätt igen
välbekanta ord
textförståelsen har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att han eller hon
ser texten i sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen sin egen läsförståelse av
21
det lästa. Eleven förstår att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket ifall förståelsen av texter är bristfällig
vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer
skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld och kan producera
egen datortext
behärskar svenskans grundläggande stavningsregler och frekventa ord är korrekt stavade
skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar åtminstone tidvis
av att inleda meningarna med stor bokstav
Litteratur
Eleven
är en motiverad och aktiv läsare, som själv skaffar sig lämplig och intressant litteratur
har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap
ordförråd och medieläsförmåga är tillräcklig för att han eller hon skall förstå till åldern anpassade tryckta texter samt medietexter
Modersmål åk 3-5
Mål
Målet i åk 3 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 2
- deltar aktivt i kommunikationssituationer
- övar sig i att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons
- lär sig att ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten
- lär sig att söka information ur källor som är lämpliga för denna åldersgrupp
- lär sig skriva flytande skrivstil
-utvecklar förmåga att uttrycka sig tydligt och övar sin meningsbyggnad
- övar sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang
- uppmuntras till läsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lära sig välja
böcker som engagerar
Målet i åk 4 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 3
- lär sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons
- lär sig att olika texter kräver olika sätt att läsa
- lär sig att iaktta och tillämpa grunderna för skriftspråkets och talspråkets normer i funktionella sammanhang
- lär sig att lägga märke till och respektera de språk som talas i närmiljön och lära känna de
nordiska grannspråken
Målet i åk 5 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 4
- kan orientera sig i textmiljöer där ord, bild och ljud samverkar med läsaren
- lär sig att välja lämplig litteratur och vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter
i texter och jämföra dem med egna livserfarenheter och vidga sin värld
- lär sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt
-utvecklar förmåga att utvidga sitt ord- och begreppsförråd och utveckla sin meningsbyggnad
i ett funktionellt sammanhang
22
- får erfarenheter av att producera olika slags texter med ord- och textbehandlingsprogram
- lär sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer
- får möta olika länders kulturer genom litteratur, teater, film och andra medier samt erbjuds
möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
- lär sig baskunskaper om medier och att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier
både i skolan och under fritiden
CENTRALT INNEHÅLL
Kommunikation
Åk 3
- att bekanta sig med kommunikationens grunder
- att berätta och beskriva, uttrycka egna åsikter, ställa frågor, delta i diskussionen
Åk 4
- att lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav
Åk 5
- att iaktta olika kommunikationssituationer
- att utveckla och berika sin uttrycksförmåga genom estetiska uttrycksmedel
Textförståelse
Åk 3
- att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i text
- att ställa frågor till texten
Åk 4
- att reflektera innehållet i en text
Åk 5
- att förutse innehåll och strukturer i en text på basis av bilder, rubriker och tidigare läserfarenhet
- att komprimera innehållet i en text
- att använda sig av tankekartor
Skriva och tala
Åk 3
- att få vana att uppträda
- att berätta och skriva något välbekant
- att ge och ta emot respons på texter
- att skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil
- att få övning i grundläggande rättstavning
Åk 4
- att skapa en egen berättelse med intrig
Åk 5
- att ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlägg
- att samla information till en helhet samt uttrycka åsikter och motivera dessa
- att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter
- att använda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker
23
Informationssökning
Åk 3
- att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker
- att utveckla sin förståelse för faktatexter
- att bekanta sig med biblioteket
Åk 4
- att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera
steg
Åk 5
- att i biblioteket söka information och böcker av olika slag
Språk, litteratur och kultur
Åk 3
- att observera språket och dess funktion
- att läsa rikligt med texter och bekanta sig med litterära genrer såsom berättelse, saga, drama,
lyrik och serier
- att gemensamt läsa och lyssna till flera barn- och ungdomsböcker och kortare texter och bearbeta det lästa
Åk 4
- att klassificera ord och laborera med språket enligt olika kriterier
- att känna till ordklasser, ordböjning och meningsbyggnad
- att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannspråken
Åk 5
- att känna till begreppen subjekt och predikat
- att se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet språk
- att redogöra för sina gemensamma och personliga läserfarenheter genom att berätta, diskutera, skriva eller dramatisera
- att bekanta sig med några centrala begrepp som är viktiga då man analyserar och diskuterar
litteratur
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Kommunikation
Eleven
- strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer
- tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och
åsikter och jämför dem med andras
- strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till
situationen och till mediet
- vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt
- kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både
ord, bilder och ljud
- klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation
- tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer
24
Att tolka och bruka olika slags texter
Eleven
- kan läsa flytande
- kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten
-förstår vad en informationssökningsprocess innebär
- kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och elektroniska källor
- kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att
tillämpa källkritik
- läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje
Att producera och bruka olika slags texter
Eleven
- kan både skriftligt och muntligt producera olika slags texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter
- har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra
sin text
- är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet
-förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter
logiskt
- behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är
även van vid att producera text med hjälp av textbehandling
- kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd
- förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter
- känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga
ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och
tillämpa de centrala reglerna för interpunktion.
Språk, litteratur och kultur
Eleven
- använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter
- kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter
- kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk
- kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en
enkel sats
- har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik
- har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig
själv som läsare
- strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet
- har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier
- känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna.
Årskurserna 6-9
I årskurserna 6-9 är målet för undervisningen att vidga elevernas språk- och textkompetens.
Elevernas texterfarenhet breddas och fördjupas och de lär sig att utveckla sin språkanvändning så att den motsvarar de krav som standardspråket ställer.
25
Under denna fas skall eleverna bli allt mer medvetna om sig själva som läsare, talare, lyssnare
och skribenter. Undervisningens uppgift är att inspirera eleverna att läsa och reflektera över
både litteratur och medietexter. Genom litteraturen möter eleverna olika kulturer och litteraturen ger dem även kunskap och insikt. Elevernas förmåga att tolka, analysera och
producera texter utvecklas, de blir mera medvetna i sitt språkbruk och laborerar med ord och
språkformer.
Målet i åk 6 är att eleven utöver det som krävs för godkänt vitsord i åk 5
- blir medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat och vänjer sig vid olika
synsätt och olika uttryckssätt
- stärker sina färdigheter i att tolka och utvärdera texter
- utvecklar sina färdigheter att söka och använda information i olika slag av källor
- utvecklas till en textförfattare som är lämplig för denna åldersgrupp
- vill och vågar framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras
- utvecklar sitt ordförråd i funktionella sammanhang
- ökar och fördjupar sitt läs- och litteraturintresse
- utvecklar språklig tolerans och respekterar språklig variation hos olika språkbrukare
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 6
Kommunikation
- att diskutera och föra dialog
- att stärka förmågan och viljan att kommunicera, föra fram egna åsikter och motivera dessa
- att reflektera över sina egna färdigheter i läsning, kommunikation och medieanvändning
Textförståelse
- att öva sig i att förstå och reflektera då man lyssnar och läser
- att reflektera över betydelser i texter utgående från texten och från egna erfarenheter
- att gå i dialog med texter och dela sina läsupplevelser med andra
Skriva och tala
- att producera texter både för hand och med textbehandlingsprogram
- att sammanställa och presentera ett arbete
- att reflektera och bearbeta information (öva)
- att utforska språket experimentellt, bland annat genom drama
- att öva rättskrivning
- att använda sig av standardspråk både i tal och skrift
Informationssökning
- att planera och strukturera informationssökningen
- att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar
- att välja, strukturera och presentera material
Språk, litteratur och kultur
- att laborera med ordval och ordbetydelser
- att läsa rikligt med gemensamma och valfria romaner eller ungdomsböcker och dessutom
dikter, noveller och annan kortprosa
- att läsa och bearbeta nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur
26
- att få erfarenhet av litteratur och kultur i form av teater, film och andra medier och att analysera och dela dessa upplevelser tillsammans med andra
6.2
Finska
Mål:
Lekfinskan riktar sig till barn som inte har tidigare kunskaper i finska, så att de:
- vänjer sig vid språket och övervinner en eventuell rädsla för finskan
- lär sig lyssna på språket och lär sig idiomatiska uttal
- har lättare att börja med egentlig undervisning i finska i åk.3
CENTRALT INNEHÅLL:
I lekfinskan behöver eleven inte läsa eller skriva. Undervisningen sker muntligt
och kan innehålla t.ex.:
namn och egenskaper på olika föremål i klassen och på bilder
korta diskussioner, hälsningar, presentationer
sånger och ramsor
spel och lek
Finska i åk 3-6
I årskurserna 3-6 skall eleverna tillägna sig de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna för alldagliga språksituationer och teman så att de förstår, kan reagera och svara på tilltal samt också själv kan och vågar uttrycka sig på finska. Eleverna skall utveckla en positiv
attityd till språket, så att de upplever att de kan och vill lära sig det. Till grundstudierna hör
också kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv, såsom platser, sedvänjor, talesätt, sånger
och berättelser.
Mål
I årskurserna 3 - 6 skall eleven inhämta ett grundläggande ord- och uttrycksförråd och lära
sig behärska finskans elementära strukturer, så att han eller hon
- förstår tilltal, personliga frågor, uppmaningar och önskemål, åtminstone i rutinartade vardagssituationer, och kan svara och reagera på dem i enkla ord
- kan samtala om kursens ämnen, motiv, bilder eller situationer i anslutning till dessa
- kan berätta om sig själv och sin närmaste krets, reder sig i några vanliga alldagliga situationer, t.ex. vid möte och i telefon
- förstår korta berättelser och dialoger om vardagsliv och händelser och mycket enkla instruktioner
27
- kan skriva meddelanden och korta berättelser om bekanta ämnen och skriva enkla meningar,
frågor och svar av den typ som förekommit i inlärningssituationerna
- kan förklara vad vanliga ord, uttryck och meningar betyder på svenska och vid behov med
hjälpmedel översätta några korta fraser och meningar från och till finska
Åk 3
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner:
- platser och händelser i hem, skola och närmiljö
- människan och klädseln
- familj och sällskapsdjur
- att hälsa och tacka
- att fråga och svara
- att berätta
- enkla översättningar
Strukturer:
- nominativ, singularis och pluralis
- singularis av genitiv, inessiv och adessiv
- jakande presens i alla personer
Åk 4
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner utöver det som tas upp i åk 3:
- natur, idrott och intressen
- räkneord, veckodagar, årstiderna, klockan, dygnet
- kommunikationsmedel
- muntliga referat, små uppsatser
- att beskriva, begära och befalla
Strukturer:
- partitiv singularis
- jakande och nekande presens i alla personer
- imperativ, 2 person singularis
- helobjekt (ackusativ I)
- objekt i nekande mening, (partitiv)
28
Åk 5
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner utöver det som tas upp i åk 3 och 4:
- månader, helger, fester och traditioner
- servicesituationer
- resor
- hobbyer
- väder
- små föredrag, brev
- intervjuer och dialoger
- översättningar
Strukturer:
- lokalkasus singularis
- infinitiv I
- imperfekt
- possessiv suffix
- essiv i tidsuttryck
- ordningstal
Åk 6
CENTRALT INNEHÅLL
Ämnesområden, situationer och funktioner utöver det som tas upp i åk 3 - 5:
- yrken, verksamheter och redskap
- hälsa och föda
- trafik, turism, teknik
- finsk kultur
- att uttrycka känslor och åsikter
Strukturer:
- nekande imperfekt
- jakande och nekande perfekt
- helobjekt och delobjekt
- essiv och translativ
- partitiv pluralis, förberedande övningar
29
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅK 6
Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
HÖRFÖRSTÅELSE
A.1.3 Fungerande
elementär
språkfärdighet
TAL
A.1.3
Fungerande elementär språkfärdighet
LÄSFÖRSTÅELSE
A.2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede
SKRIFT
A.1.3 Fungerande
elementär språkfärdighet
Nivåerna är riktgivande. Vid vitsordsgivningen i finska kan i åk 6 ännu i någon mån tas hänsyn till elevens varierande kontakt med språket i närmiljön, dock så att man åtminstone i
samma kommun och på likadana språkområden följer samma kriterier.Utöver de angivna kraven på respektive nivå i bilagan skall eleven kunna ange några av de viktigaste skillnaderna
mellan finskan och svenskan, redogöra för elementtära realia, t.ex. för namn, orter, platser och
sedvänjor i Finland. I samband med lärandet och redovisningen av sina kunskaper skall han
eller hon visa grundläggande förtrogenhet med de arbetssätt och strategier som behövs för
eleven att lära sig finska och språk överhuvudtaget.
Modersmålsinriktad finska
Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge de tvåspråkiga eleverna i de
finlandssvenska grundskolorna möjlighet att förbättra och fördjupa de praktiska språkkunskaper som de fått hemma eller i sin närmiljö, att göra dem medvetna om sitt språk, sitt kulturarv
och sin dubbla identitet. den modersmålsinriktade finskundervisningen gör det också möjligt
för de enspråkigt svenska eleverna att få en mera adekvat undervisning och bedömning, eftersom elever som har olika språkbakgrund och har följt olika lärokurser inte behöver undervisas
tillsammans och jämföras med varandra.
Åk 3-6
Mål
Målet för den modersmålsinriktade finskundervisningen i årskurserna 3 - 6 är att den tvåspråkiga eleven skall
- bli mera medveten om sitt språkbruk, om finskans byggnad, ordförråd och betydelser, så att
han eller hon bättre kan hålla språken isär och nyansera sitt språk både i tal och skrift
- lära sig läsa och skriva finska utifrån den språkförmåga han eller hon bär med sig
- fördjupa och nyansera sitt ordförråd på olika ämnesområden och lära sig hålla talspråk,
slang och standardfinska isär
- lära sig att läsa för åldern lämplig litteratur på finska och stifta bekantskap med det finska
kulturarvet i form av talesätt, sedvänjor, sånger, dikter, traditioner, m.m. gärna i jämförelse
med svenskan och med anknytning till andra ämnen i skolan
30
- anamma en positiv attityd till vardera nationalspråket och skapa en realistisk bild av sin
förmåga, så att han eller hon kan och vill läsa, lyssna på och lära sig mera finska också på
egen hand
CENTRALT INNEHÅLL
- längre texter, t.ex. skönlitterära berättelser och lättare saktexter i anslutning till samma motiv
som i A-finska
- standardfinska i jämförelse med slang och dialekt
- finska sånger, dikter, lekar och högtider
- natur- och områdeskunskap
- ljudlängd och ordslut
- aktiva och passiva verbformer
- finskans partitiv, objektets böjning och rektionsfrågor
- finskans genitiv och lokalkasus i jämförelse med svenskans prepositioner
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅK 6
Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
HÖRFÖRSTÅELSE
B1.2 Flytande
grundläggande
språkfärdighet
TAL
LÄSFÖRSTÅELSE
B1.1 Fun- B1.2 Flytande
gerande
grundläggande
grundlägspråkfärdighet
gande språkfärdighet
SKRIFT
B1.1 Fungerande
grundläggande
språkfärdighet
Kriterierna är riktgivande och tillämpas ännu i årskurs 6 med hänsyn till språkmiljön och till
hur mycket undervisning som getts enligt den modersmålsinriktade lärokursen.Utöver de angivna färdigheterna på respektive nivå skall eleverna uppvisa medvetenhet om sitt språk och
sin språkförmåga, vilja att iaktta och korrigera sitt språk i tal och skrift, grundläggande insikter i skillnaderna mellan finska och svenska, samt intresse för och förmåga att läsa för åldern
lämplig skönlitteratur på finska.
6.3
Engelska
Det viktigaste i undervisningen är att skapa undervisningssituationer som är fyllda av språkglädje. Undervisningen strävar till att väcka och bevara elevens intresse för det engelska språket och kulturen. Undervisningen består till en början till stor del av lekar, ramsor, sånger etc.
Tyngdpunkten ligger i att utveckla det verbala kunnandet.
Åk 5
Mål
Eleven skall
31
* lära sig att med stöd av sammanhanget förstå det viktigaste innehållet i tal eller text om vardagsliv och rutinartade händelser
* lära sig att ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer
* lära sig att känna igen det väsentliga i talad och skriven text
* lära sig att självständigt utnyttja läroböcker
* våga uttrycka sig med hjälp av inlärda fraser
CENTRALT INNEHÅLL
Strukturer:
- substantivets grundform, genitiv, pluralis
- bestämd artikel (the), obestämd artikel (a/an)
- adjektiv i grundform
- verbens personformer i presens (jakande, nekande, frågande och imperativ)
- grundtal, ordningstal, klockslag och datum
- de vanligaste frågeorden
- pronomen; personliga och possesiva samt demonstrativa
- prepositioner
- jakande och nekande imperfekt (i Barösunds skola)
- det engelska alfabetet
- veckodagar
- månader
- färger
- årstider
Ämnesområden: Se åk 6
Kommunikationsstrategier: Se åk 6
Åk 6
Mål
Eleven skall
* lära sig att skriva korta meddelanden i de allra mest bekanta och lättast förutsägbara situationer som anknyter till dagliga behov och upplevelser
* lära sig om likheter och skillnader mellan den egna och den främmande kulturen
* lära sig att kommunicera i alldagliga situationer
* lära sig att använda ordböcker och andra källor samt att använda nya ord och strukturer i
sina texter och sitt tal
* inse att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning och vänja sig vid självutvärdering av sitt arbete
CENTRALT INNEHÅLL
Strukturer:
- repetition av tidigare grammatik
- substantiv; oregelbunden pluralis
32
- adjektiv; komparation
- verb; skillnaden mellan enkelt presens och pågående handling (ing-form)
- de vanligaste adverben
- pronomen; reflexiva och indefinita
- verb i imperfekt (endaste de vanligaste med oregelbunden böjning)
- futurum (going to, will)
Ämnesområden:
(Skolorna väljer själva på vilken årskurs de olika ämnesområdena behandlas.)
- familjen
- skolan
- hobbyn
- husdjur
- hus och hem
- livet på landet och i staden
- kroppen och utseendet
- kläder
- måltider
- traditioner i samband med högtider med tyngdpunkt på julen
- brittisk kultur (sport, skola, mat, restaurangbesök)
Kommunikationsstrategier: (I både åk 5 och 6)
- hörförståelseövningar
- dialoger om aktuella ämnen
- beskrivningar
- dramatisering
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Språkfärdighet
Färdighetsnivån i språket i årskurs 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga):
SPRÅK
Engelska
HÖRFÖRSTÅELSE
A2.1 Fungerande
elementär språkfärdighet
TAL
LÄSFÖRSTÅELSE
A1.3 Elemen- A2.1 Fungerande
tär språkelementär
färdighet
språkfärdighet
stadd i
utveckling
SKRIFT
A1.3 Elementär
språkfärdigstadd i utveckling
Kulturell kompetens
Eleven
• känner till det mest centrala innehållet, skillnaderna och likheterna mellan sin egen
kultur och den främmande kulturen
• kan i enkla vardagssituationer kommunicera med dem som talar målspråket.
33
Inlärningsstrategier
Eleven
• använder smidigt vissa arbetssätt som är effektiva i språkstudier och språkinlärning,
såsom diskussioner parvis och i smågrupper, och använder läro- och ordböcker
• har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning och är van vid
självvärdering av sitt arbete.
6.4
Matematik
Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleven möjligheter att utveckla ett matematiskt tänkande och lära sig matematiska begrepp och de mest använda lösningsmetoderna.
Undervisningen skall utveckla ett kreativt och exakt tänkande hos eleven och skall lära eleven
att hitta och matematisera problem och söka lösningar på dem. Matematikens betydelse bör
ses ur ett brett perspektiv – den påverkar elevens andliga tillväxt och främjar hans eller hennes
förmåga till målmedvetet handlande och social växelverkan.
Undervisningen i matematik skall framskrida systematiskt och den skall lägga en bestående
grund för eleven att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Konkretisering kan fungera som ett viktigt hjälpmedel då elevens erfarenheter och tankesystem förenas med matematikens abstrakta system. Läraren bör effektivt utnyttja problem ur vardagen som kan lösas
med hjälp av matematiskt tänkande eller matematiska metoder. Informations- och kommunikationsteknik bör användas för att stödja elevens lärande.
Årskurserna 1-2
De huvudsakliga målen för undervisningen i matematik i årskurserna 1-2 är att eleven skall
utveckla ett matematiskt tänkande, lära sig att koncentrera sig, öva sig i att lyssna och kommunicera och skaffa sig erfarenheter som grund för hur man bildar matematiska begrepp och
strukturer.
Mål
Eleven skall
lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera
få utveckla sitt tänkande och uppleva glädje och tillfredsställelse av att förstå och lösa
problem
få mångsidiga erfarenheter av olika sätt att presentera matematiska begrepp; det centrala i begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, olika hjälpmedel och
symboler
förstå att begreppen bildar strukturer
förstå begreppet naturligt tal och lära sig hithörande grundläggande räknefärdigheter
lära sig att motivera sina lösningar och slutsatser med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt eller skriftligt och lära sig att i fenomenen hitta likheter och
olikheter, lagbundenheter och beroendeförhållanden
öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp och som känns betydelsefulla och utmanande för eleven
34
CENTRALT INNEHÅLL
Tal och räkneoperationer
- antal, räkneord och siffersymboler
- talens egenskaper;att med konkreta hjälpmedel jämföra, klassificera, ordna dela upp och
kombinera tal
- principen för hur tiosystemet är uppbyggt
- addition, subtraktion och sambanden mellan räknesätten vid räkning med naturliga tal
- multiplikation och multiplikationstabeller
- divisionsuppgifter med konkreta hjälpmedel
- att använda olika räknesätt och hjälpmedel; klossar och material för tiosystemet, tallinjen, huvudräkning, användning av papper och penna
-att undersöka antalet alternativ
- grunden för bråkbegreppet genom att utnyttja konkreta hjälpmedel
Algebra
att i bilder se regelbundenheter, förhållanden och beroenden
enkla talföljder
Geometri
att iaktta och beskriva rymdförhållanden i omgivningen
att iaktta, beskriva och namnge geometriska former i omgivningen
att känna igen, redogöra för och namnge tvådimensionella och tredimensionella former
geometriska grundbegrepp såsom punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel
att konstruera, rita och avbilda tvådimensionella figurer och känna igen och bygga tredimensionella kroppar
enkla speglingar och förstoringar
Mätning
principen för mätning
längd, massa, area, volym, tid och pris
att använda mätredskap
använda och jämföra centrala måttenheter
att uppskatta mätresultat
Informationsbehandling och statistik
att söka, samla och registrera information
att avläsa enkla tabeller och diagram
att presentera samlad information i form av stapeldiagram
35
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅK 2
Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och genom att presentera och förklara dem för andra elever och för läraren
kan dra motiverade slutsatser och förklara sitt handlande och kan presentera sina lösningar med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt och skriftligt
kan göra jämförelser, bl.a. längdjämförelser, och sätta saker i rätt ordning, hitta på
motsatser till dem och klassificera dem enligt olika egenskaper och redogöra för ett föremåls läge i rummet, till exempel med användning av orden ovanför, under, till höger, till vänster, bakom eller mellan; eleven kan jämföra mängders storlek med användningen av orden mera, mindre, lika många, mycket och litet samt skriva och använda jämförelsesymbolerna >, = och <
Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven
förstår talens betydelse i mängd- och ordningsuttryck, kan skriva tal och kan åskådliggöra talen på tallinje
kan dela upp och kombinera tal, jämföra tal, bilda summor och talföljder; eleven känner till jämna och udda tal
känner till, förstår och kan använda tiosytemet som positionssystem
förstår räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division samt kan tillämpa
dem i vardagliga situationer
kan söka alternativa lösningar på enkla problem och bestämma hur många alternativ
det finns
känner till och kan presentera enkla bråk med konkreta hjälpmedel, såsom ett halvt, en
fjärdedel och en tredjedel
Geometri
Eleven
känner till grundformerna hos plana figurer och geometriska kroppar, bl.a. fyrhörning,
triangel, cirkel, klot och kub samt känner de geometriska grundbegreppen: punkt,
sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel, och vet hur dessa hänför sig till de
enklaste plana figurerna
kan använda enkla speglingar och förstoringar
Mätning
Eleven
kan utföra mätningar med enkla mätredskap och känner till de viktigaste storheterna,
såsom längd, massa, volym och tid
kan plocka ut det väsentliga ur enkla problem i vardagen och kan använda sina matematiska kunskaper och färdigheter för att lösa dem
36
Årskurserna 3-5
De huvudsakliga målen för undervisningen i matematik i årskurserna 3–5 är att utveckla
ett matematiskt tänkande, förbereda inlärningen av matematiska tankemodeller, befästa
talbegreppet och de grundläggande räkneoperationerna och att ge eleverna en grund för att
tillägna sig matematiska begrepp och strukturer.
6.4.1
Mål
Eleven skall
• få känslan av att lyckas i matematiken
• lära sig att bilda matematiska begrepp och begreppssystem genom att undersöka och
göra observationer
• lära sig att använda matematiska begrepp
• lära sig grundläggande räknefärdigheter och lösning av matematiska problem
• finna likheter och skillnader, lagbundenheter och beroendeförhållanden i olika fenomen
• motivera sitt handlande och sina slutledningar och presentera sina lösningar för andra
• lära sig att ställa frågor och dra slutsatser på basis av observationer
• lära sig att använda regler och följa anvisningar
• lära sig att arbeta koncentrerat och långsiktigt och att arbeta i grupp.
6.4.2
Centralt innehåll
6.4.2.1 Tal och räkneoperationer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
att fördjupa förståelsen för tiosystemet, att bekanta sig med 60-systemet med hjälp av
klocktider
att klassificera och ordna tal
multiplikation
innehållsdivision, delningsdivision och delbarhet
algoritmer och huvudräkning
begreppet bråk, omvandlingar av bråk
begreppet decimaltal
sambandet mellan bråk, decimaltal och procent
addition och subtraktion av bråk samt multiplikation och division med naturliga tal
bedömning, granskning och avrundning av räkneoperationernas resultat
att använda parenteser
begreppet negativa heltal
att undersöka antalet alternativ
6.4.2.2 Algebra
•
•
•
•
begreppet uttryck
att tolka och skriva talföljder
regelbundenheter, förhållanden och beroenden
att söka lösningar till ekvationer och olikheter genom slutledning
37
6.4.2.3 Geometri
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
förstoringar och förminskningar, likformighet och skala
speglingar i en rät linje och i en punkt, symmetri, kongruens genom att utnyttja konkreta hjälpmedel
cirkeln och dess delar
parallella och vinkelräta räta linjer
vinkelmått och klassificering av vinklar
att undersöka och klassificera olika polygoner
omkrets och area
att undersöka figurers och kroppars geometriska egenskaper
att stärka förståelsen för mätprincipen
att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten
att uppskatta mätresultat och granska mätningar
6.4.2.4 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
•
•
•
•
•
•
6.4.3
att söka, samla, registrera och presentera information
koordinatsystemet
att avläsa enkla tabeller och diagram
begreppet medelvärde och beräkning av medelvärden
att klassificera och ordna information, att bekanta sig med begreppen typvärde och
median
erfarenheter av klassisk och empirisk sannolikhet
Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 5
6.4.3.1 Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
• visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och mångsidigt presentera dem med hjälpmedel, bilder, symboler, ord, tal eller
diagram
• försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer; eleven
kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina observationer och tankar genom att
handla, tala, skriva och använda symboler
• kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt genom att jämföra, klassificera, ordna, konstruera och ställa upp modeller
• kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt kriterium och
kan upptäcka gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa och kvantitativa
egenskaper och kan beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att göra sanna och
falska påståenden om dem
• kan presentera matematiska problem i ny form; eleven kan tolka en enkel text, bild eller händelse och kan göra upp en plan för att lösa ett problem
• kan följa regler.
38
6.4.3.2 Tal, räkneoperationer och algebra
Eleven
• förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning av dem;
eleven förstår begreppen negativt tal och bråk och kan åskådliggöra dem på olika sätt
• kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till sambanden mellan
olika räkneoperationer; eleven kan med överslagsräkning göra en uppskattning av ett
resultat i förväg och kan undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda och bedöma hur förnuftig lösningen är
• kan bilda och fortsätta talföljder och presentera beroendeförhållanden.
6.4.3.3 Geometri
Eleven
• kan göra figurer enligt givna instruktioner; eleven kan upptäcka egenskaper hos enkla
geometriska figurer och känner till den struktur som bildas av begreppen för plana figurer
• känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt förstora och
förminska figurer i ett givet förhållande; han eller hon känner igen figurer som är
symmetriska med avseende på en rät linje
• förstår principerna som gäller vid mätning; eleven kan uppskatta mätobjektets storlek,
hur rimligt mätningsresultatet är och ange det med lämplig måttenhet
• kan beräkna arean och omkretsen för parallellogrammer och trianglar.
6.4.3.4 Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet
Eleven
• kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk form; han eller
hon kan läsa enkla tabeller och diagram
• kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ och avgöra om en händelse är omöjlig eller säker.
Åk 6
6.4.4
Syfte
Syftet med undervisningen i matematik i årskurs 6 är att fördjupa elevernas förståelse för matematiska begrepp samt erbjuda grundläggande matematiska färdigheter. Eleverna övar sig att
koncentrera sig och uttrycka sig exakt. Eleverna litar på sig själv i matematiken och tar ansvar
för den egna inlärningsprocessen.
6.4.5
Mål
Eleverna skall
• lära sig att tillämpa olika metoder för att hämta och bearbeta information
39
•
•
6.4.6
lära sig att uttrycka sina tankar entydigt och att motivera sitt handlande och sina slutsatser
lära sig att ställa frågor och dra slutsatser utgående från observationer
Centralt innehåll, åk 6
Tankeförmåga och tankemetoder
• att utföra uppgifter som kräver logiskt tänkande såsom att klassificera, jämföra, ordna,
mäta, konstruera, ställa upp modeller, söka regler och beroenden och att presentera
dem
• att tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden
• att tolka och producera matematiska texter
• enkel bevisföring: motiverade uppskattningar och försök, den systematiska försökoch misstag- metoden, att påvisa fel, direkt bevisföring
• att lösa kombinatoriska problem med olika metoder
• att använda skisser och redskap som stöder tänkandet
Tal och räkneoperationer
• fördjupad förståelse för de grundläggande räkneoperationerna
• naturliga tal, hela tal, rationella tal
• tidsberäkning, tidsintervall
• primtal, faktorisering, talens delbarhetsregler
• förkortning och förlängning av bråk och omvandling av decimaltal till bråk
• multiplikation med decimaltal och bråk
• division med decimaltal
• förhållande och proportionalitet
• fördjupad förståelse för begreppet procent, procenträkning
• avrundning och överslagsräkning och användning av miniräknare
• potenser med heltalsexponenter i samband med geometri
• begreppet rot och räkneoperationer med kvadratrot
Algebra
• lösning av förstagradsekvationer
• proportionalitet
Funktioner
• att åskådliggöra talpar i koordinatsystemet
Geometri
• samband mellan vinklar; vinkelsumman i trianglar och fyrhörningar
• begrepp som anknyter till trianglar och fyrhörningar
• benämna regelbundna polygoner
• att beräkna omkretsen och arean för trianglar och fyrhörningar
• cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
• att benämna och klassificera kroppar
• att beräkna volymen och arean för rätblock
• konstruera vinklar och cirklar med hjälp av passare och gradskiva
40
Sannolikhet och statistik
• frekvens, medelvärde och typvärde
• definitionerna för medelvärde, typvärde och median
• att tolka diagram
• att samla in och bearbeta information och presentera den i användbar form
6.5
Miljö- och naturkunskap
Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik,
kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för en hållbar utveckling. Målet för undervisningen är att eleven skall lära sig att förstå naturen och kulturmiljön,
sig själv och andra, olikheter människor emellan samt hälsa och sjukdom.
Undervisningen i miljö- och naturkunskap bygger på ett undersökande och problemcentrerat
betraktelsesätt, med utgångspunkt i frågor, fenomen och händelser som anknyter till elevens
egen miljö och elevens tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. En undervisning inriktad på erfarenheter och upplevelser utvecklar ett positivt förhållande till natur och miljö
hos eleven.
Arbetssätt och innehåll i miljö- och naturkunskap väljs utifrån elevernas förutsättningar och
utvecklingsnivå och på ett sätt som möjliggör studier utomhus. Begreppen inom miljö- och
naturkunskap kan struktureras till helheter där eleven, den omgivande världen och elevens
handlande som medlem i samhället granskas. Studierna av dessa helheter hjälper eleven att
förstå sin omgivning och växelverkan mellan människan och hennes miljö.
Mål
Eleverna skall
lära sig ett iakttagande, undersökande och reflekterande arbetssätt
lära sig att mänskan är en del av den omkringliggande miljön
lära känna naturen och den byggda miljön
använda enkla verktyg för forskning och inlärning
lära sig jämföra och klassificera
få en positiv inställning till naturen och kunna röra sig i den på ett ansvarsfullt sätt
lära sig sunda levnadsvanor (fysiska, psykiska, sociala)
lära sig trafikvett och kunna röra sig tryggt i trafiken
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 1-2
Organismer och livsmiljöer
• växt- och djurarter i skolans närmiljö
• att röra sig i naturen utan att lämna spår
• bekanta sig med årstidsväxlingarna i växt- och djurvärlden genom t.ex. naturruta
• lära sig varifrån maten kommer t.ex genom att besöka bondgårdar, trädgårdar
41
Närmiljön, hembygden och jordklotet
• hembygden Ingå
• samarbete med omkringliggande gårdar intensifieras under rubriken ”En levande
landsbygd”
• basfakta om Finland (karta, flagg, placering på jordklotet)
• lär sig iaktta naturfenomen genom att göra egna observationer, t.ex. vindstryka- och
riktning, temperatur, regnmäng
• klockan, årstider, månader
• lär sig de vanligaste trafikmärkena och trafikreglerna som berör fotgängare och cyklister samt öva sig att röra sig i trafiken
Fenomen i omgivningen
• varmt och kallt, värmeöverföring
• ljus och mörker
• tystnad och buller
Olika ämnen i miljön
• undersöka vatten: aggregationstillstånd (fast, flytande, gas)
• undersöka luft: tryck, varm och kall luft
• jordmån och berggrund: sand, lera, sten, berg
• lära känna olika material så som glas, plast, trä, papper, metall, textilier
• lära sig vikten av att värna om en ren miljö
• inse nyttan av att använda sparsamt, sortera och återvinna
Människan och hälsan
• lära känna människokroppen
• lära sig hälsovanor som hygien, lämplig klädsel, hälsosam kost, vikten av motion,
kroppshållning, friluftsliv
• lära sig balans mellan skola, fritid och vila
• insikter om de vanligaste sjukdomarna
• lära sig första hjälpens grunder
Säkerhet
• skolans ordningsregler och säkerhetsplan
• lära sig respektera varandra
• lära sig förhindra mobbning och våld
• farliga situationer: svag is
• lära sig att iaktta försiktighet med eld, elektriska apparater, verktyg och maskiner
• bekanta sig med skolans räddningsplan
Åk 3-4
Mål
Utöver de redan beskrivna målen skall eleven
• Lära sig att handla tryggt och självbevarande i sin egen närmiljö och lära sig att följa
givna regler i skolan, närmiljön och trafiken.
• Lära sig känna naturen och kulturmiljön i Finland och närområdena
42
•
•
•
•
•
Lära sig att skaffa information om naturen och miljön genom att iaktta, undersöka och
använda olika slags källmaterial
Lära sig att redovisa sina iakttagelser med hjälp av muntliga och skriftliga presentationer, samt grafer och diagram
Lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök
Lära sig att tolka och rita kartor och använda kartverk
Lära sig naturvetenskaplig terminologi
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 3-4
Organismer och livsmiljöer
• vanliga växter och svampar, deras byggnad och förökningsbiologi
• istiden
• människans inverkan på naturen: kulturlandskapet
• ekosystem i skolans närhet, t.ex. skogen, skärgården, ängen, sjön…
• växternas och djurens anpassning till årstidsväxlingarna
• sällskapsdjur och rumsväxter
• matproduktion i de nordiska länderna
Närmiljön, hembygden och jordklotet
• kartan: hur den blir till, olika typer av kartor, väderstreck, skalor, karttecken,
• hemkommunen: natur, bebyggd miljö, människans verksamhet
• Finland, Norden, länderna kring Östersjön: naturgeografi, energiproduktion, näringar,
kommunikationer, hållbar utveckling och nordiskt samarbete
Fenomen i omgivningen
• ljusets och ljudets ursprung och fortplantning, reflexion och brytning, skydda hörsel
och syn
• magnetism: kompassen
• hävstång, hjul, fjäder och olika konstruktioner
• elektricitet: enkla kopplingar, elsäkerhet och elsparsamhet
Olika ämnen i miljön
• vatten: kretslopp, vattenanvändning
• luftens egenskaper, sammansättning, förbränning, väderleksobservationer
• kemiska ämnen i hemmet: mediciner, tvätt- och rengöringsämnen, tobak och alkoholprodukter, varningstexter
Säkerhet
• regler och överenskommelser, lagligt och olagligt för åldergruppen
• goda seder och bruk
• att undvika olyckor i skolan och hemma: brandsäkerhet, elsäkerhet, trafiksäkerhet på
land och till sjöss
• pengar, företagsamhet, sparsamhet, att respektera andras egendom
• kemiska ämnen i hemmet: mediciner, tvätt- och rengöringsämnen, tobak och alkoholprodukter, varningstexter
43
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Kunskaper i naturundersökning
Eleven
• kan göra iakttagelser med sina olika sinnen och fästa uppmärksamhet vid de väsentliga i det som undersöks
• kan beskriva, jämföra och klassificera föremål, organismer och fenomen på basis av
deras olika egenskaper
• kan under handledning göra enkla undersökningar om naturen och dess fenomen och
om kulturmiljön
• kan använda olika slags informationskällor och jämföra information från olika källor
• kan presentera informationen om naturen och kulturmiljön i tal och skrift och genom
att teckna.
Organismerna och livsmiljön
Eleven
• förstår hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig från varandra och kan beskriva drag i olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar, ängar och åkrar och känner igen de vanligaste arterna där; eleven kan ge exempel på ryggradsdjur och ryggradslösa djur
• känner till årstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpassat sig
till olika årstider, speciellt till vintern i Finland
• vet varifrån födoämnena kommer och var maten produceras
• kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö, visar intresse och ansvar
för dem och kan bedöma miljöns skönhet, mångfald och trivsamhet
• förstår hur man betecknar olika objekt på en karta, kan använda väderstreck, teckenförklaringar och skalor som hjälp vid kartläsning och kan rita en enkel karta över
skolgården och den egna närmiljön
• kan beskriva naturförhållanden och människans verksamhet i sin hembygd och i sitt
eget landskap
• har en uppfattning om Finland, de nordiska länderna och övriga närområden och inser
rikedomen i deras naturlandskap
• förstår att den egna hembygden är en del av Finland och att Finland är en del av Norden och förstår att människorna lever på jordklotet.
Ämnen och fenomen i miljön
Eleven
• kan använda centrala begrepp och gestalta begreppsliga helheter
• kan använda enkla undersökningsredskap såsom klocka, måttband, termometer och
lupp och dessutom egenhändigt gjorda redskap
• kan förklara hur enkla anordningar såsom hävstänger, hjul och fjädrar fungerar och
kan undersöka hållfastigheten i olika konstruktioner
• kan bygga en enkel strömkrets med hjälp av batteri, lampa och ledare och känner till
de elapparater som används i hemmet; eleven förstår att elanvändning är förenad med
risker och visar att han eller hon kan använda elapparater tryggt
• känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och känner igen och kan undersöka ljus-,
ljud- och värmefenomen såsom ljudets fortplantning, ljusets fortplantning och reflexion samt värmeöverföring och uppvärmning
44
•
•
•
•
•
känner till hur man skyddar syn och hörsel och förebygger brännskador och kan handla därefter
kan undersöka egenskaper hos luft och vatten, ändringar i vattnets aggregationstillstånd och beskriva vattnets kretslopp i naturen
förstår vad ämnesomvandling innebär, t.ex. då ett ljus eller trä brinner och känner till
lättantändliga ämnen och kan använda enkel släckningsutrustning
känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material och vet att det i
hemmet kan finnas skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel, lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter
kan sortera avfall i hemmet, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och
värme
Människan och hälsan
Eleven
• kan beskriva olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp, kan
namnge människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner
• känner till hälsofrämjande vanor och rutiner såsom dygnsrytm, tillräcklig sömn och
vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan
och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien, klädsel
• behärskar de grundläggande normerna för hur man fungerar i grupp och uppför sig artigt; han eller hon känner igen och kan namnge olika känslor och vet att det går att behärska sina känslor
• kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symtom och vården av dem; han
eller hon känner till grundläggande principer för medicinanvändning; han eller hon
behärskar grunderna i första hjälpen och kan tillkalla och hämta hjälp vid behov.
Säkerhet
Eleven
• kan beskriva olika tecken på mobbning och våld; han eller hon har kännedom om individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna mellan acceptabel och
oönskad beröring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan söka hjälp och vet vem
som erbjuder hjälp i skolan och närmiljön
• vet vad som är lagligt och olagligt för åldersgruppen
• vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till
sjöss och på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna för fotgängare och
cyklister och förstår varför överenskomna regler och anvisningar måste följas.
6.6
Biologi och geografi
Årskurserna 5-6
I undervisningen i biologi undersöker man livet och dess yttringar. Undervisningen anordnas
på ett sådant sätt att eleven lär sig känna igen olika arter, förstår växelverkan mellan organismerna och deras livsmiljöer samt lär sig att uppskatta och vårda naturens mångfald. Målet för
undervisningen i biologi är att eleven skall lära känna sig själv som människa och som en del
av naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och
erfarenheter av naturen och lära sig att iaktta miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig
på undersökande inlärning som sker i både terräng och i klassrum.
45
I undervisningen i geografi betraktar eleven jordklotet och dess olika områden. Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans verksamhet och till växelverkan mellan dem på olika områden. Målet för undervisningen i geografi är att elevens världsbild skall vidgas från hemlandet till Europa och den övriga världen.
Undervisningen anordnas så att eleven får en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen och lär sig uppskatta dem. Undervisningen i geografi skall
skapa en grund för internationalism och tolerans mellan olika nationer och kulturer.
I årskurserna 5-6 integreras även undervisningen i hälsokunskap i undervisningen i biologi
och geografi. Med hjälp av undervisningen i hälsokunskap skall eleven lära sig förstå sin egen
uppväxt och utveckling som en fysisk, psykisk och social process och som en växelverkan
mellan människan och hennes miljö.
Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd och vård av livsmiljöer
och stödja elevens uppväxt till en aktiv medborgare som har förbundit sig till en hållbar livsstil.
Mål
Utöver de redan beskrivna målen skall eleven
• lära sig att känna till Finlands vanligaste växt- och djurarter, deras uppbyggnad och liv
och deras anpassning till sina livsmiljöer
• lära sig att klassificera organismer
• lära sig röra sig i naturen och göra fältundersökningar
• lära sig basfakta om jordbruk och annan näringsproduktion
• förstå betydelsen av miljövård och miljövänligt handlande
• lära sig att göra enkla fältundersökningar och redogöra resultatet på ett mångsidigt sätt
med hjälp av kartor, statistik, diagram, bilder och elektroniska medier.
• lära sig världsdelarnas och världshavens namn och placering på karta, samt europas
karta i huvuddrag
• lära sig grundläggande fakta om Europas, Afrikas, Asiens och Oceaniens geografi
• lära sig att förstå att den mänskliga verksamheten är beroende av de möjligheter som
miljön på jordklotet erbjuder.
• lära sig värdera och förhålla sig positivt till främmande länder, folk och kulturer
• lära sig grundläggande fakta om människokroppen, puberteten och människans sexualitet
• lära sig att uppskatta uppväxt och utveckling som en personlig process
• lära sig hänsyn, tolerans och ansvar
CENTRALT INNEHÅLL
Organismer och livsmiljöer
• närområdets växter och djur, artkännedom, anpassning till livsmiljön och näringskedjor, undersökning av ett ekosystem, t.ex. sjön, ängen, bebyggd miljö…
• insamling av växter under handledning, växtpressning och fotografering
• organismernas livsmiljö, t.ex skogen: skogstyper, näringskedjor och skogsbruk, praktiska undersökningar, t.ex. artbestånd per ytenhet, trädens ålder och höjd, indikatorarter
• fotosyntesen
• växternas tillväxt: experiment med frön och plantor
46
•
•
•
organismernas fortplantning, könlig och könlös förökning
organismsystemet i huvuddrag
jordbruk och trädgårdsodling i Finland och Europa
Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa
•
•
•
•
människokroppens byggnad och centrala livsfunktioner, fortplantning och fysiska,
psykiska och sociala förändringar under puberteten, individuella variationer i den sexuella utvecklingen
matvanor, sömn, vila och motion, njutningsmedel och deras risker, första hjälp
ansvar och rättigheter som hör till åldern
människorelationer: att visa och behärska sina känslor, ta hänsyn och se på saker ur
olika synvinklar
Naturens mångfald
•
•
allemansrätten
betydelsens av naturens mångfald, utrotningshot, miljövård
Europa som en del av världen
•
•
•
Europa på världskartan: länder och huvudstäder, naturgeografi, energiproduktion, näringar, kommunikationer, hållbar utveckling och europeiskt samarbete
EU-länderna
undersökning av valbart land med hjälp av kartverk, elektronisk information, uppslagsverk o.s.v. Redogörelse med hjälp av egna kartor, diagram, bilder och statistik
Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet
•
•
•
kartan: skala, längd- och breddgrader, temakartor
världsdelarna, världshaven, Afrika, Asien, Australien och Oceanien: naturgeografi,
energiproduktion, näringar, kommunikationer, hållbar utveckling, miljövård och människans påverkan i naturen.
undersökning av valbart land med hjälp av kartverk, elektronisk information, uppslagsverk o.s.v. Redogörelse med hjälp av egna kartor, diagram, bilder och statistik
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Färdigheter att undersöka naturen
Eleven
• kan röra sig i naturen och undersöka den
• kan genomföra och beskriva egna enkla undersökningar om naturen och den övriga
miljön och kan redogöra för resultaten
• känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar
47
Organismerna och livsmiljöerna
Eleven
• känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste däggdjuren,
fåglarna och fiskarna i närmiljön och kan ge exempel på hur olika djur har anpassat
sig till sin miljö
• vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation
• kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper
• förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av naturen och
kan ta reda på baslivsmedlens ursprung
• kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande naturen och boendemiljön
Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa
Eleven
• kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner
• kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra för vilka
förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten och för den sexuella utvecklingen och kan ge exempel på hur förändringarna varierar från person till person
• kan ge exempel på hur man kan behärska sina känslor och se saker också ur andra
människors synvinkel och kan med exempel beskriva människors olika sätt att uttrycka känslor
• känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern
Kartfärdigheter
Eleven
• kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen och kan tolka olika slags kartor
• kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information och kritiskt bedöma
olika slags informationskällor
• kan själv rita enkla kartor och diagram
Europa som en del av världen
Eleven
• känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder och kan beskriva
de varierande naturförhållandena och människans verksamhet i Europa
Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet
Eleven
• känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de största
bergmassiven samt regnskogs- och ökenområden
• vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några exempel på hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och regnmängd, påverkar
den mänskliga verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner och kan
beskriva människolivet i olika miljöer
• kan ge exempel på hurudana förändringar den mänskliga verksamheten har orsakat i
miljön, t.ex. när städer och industri har byggts, för mycket betesmark har röjts eller för
mycket skog har huggits till ved
• känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer
48
FYSIK OCH KEMI
Årskurserna 5-6
Med elevens tidigare inhämtade kunskaper och erfarenheter som utgångspunkt och med
hjälp av tidigare observationer och undersökningar av kroppar, ämnen och fenomen i omgivningen riktas undervisningen nu mot fysikens och kemins grundbegrepp och principer.
Undervisningen skall inspirera eleven till studier i naturvetenskap, hjälpa eleven att begrunda betydelsen av en bra och trygg omgivning och lära eleven att akta och vårda sin
omgivning. I undervisningen integreras hälsofostran där elevens handlande granskas ur
säkerhets- och hälsosynvinkel.
Mål
Elev skall
• lära sig arbeta och röra sig tryggt, skydda sig själv och sin omgivning och följa givna
anvisningar
• lära sig att göra observationer och mätningar, söka information om det som skall undersökas och bedöma informationens tillförlitlighet
• lära sig att dra slutsatser av sina observationer och mätningar och känna igen orsakssammanhang om naturfenomen och kroppars egenskaper
• lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök som utreder egenskaper hos fenomen,
organismer, ämnen och kroppar och sambandet mellan dessa egenskaper
• lära sig att använda fysikaliska och kemiska begrepp i beskrivningar, jämförelser och
klassificeringar av naturvetenskaplig information
• lära sig att inse det farliga i alkohol och droger
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 5
Fysik och kemi som läroämnen
• ett naturvetenskapligt arbetssätt: planering, observation, mätning
• säkerhet och trygghet i experimentsituationer
• informationssökning
• redovisning, beskrivning, jämföring
Energi och elektricitet:
• elproduktion med hjälp av förnyelsebara och icke-förnyelsebara energikällor, så som
vind, vatten, olja, kärnkraft samt deras för- och nackdelar ur miljösynpunkt
• batteriets och ackumulatorns uppbyggnad och funktion, glödlampans uppbyggnad, parallell och seriekoppling
• risker med elektricitet t.ex. kortslutning, el och vatten, skillnad mellan stark och svag
ström
Strukturer i naturen
• jordens och månens rörelser: t.ex. dygn, årstider, ebb och flod, vindar och klimatzoner
• hur jordens dragningskraft inverkar på rörelser, t.ex. kast- och fallrörelser
• solsystemets och stjärnhimlens struktur
Ämnen i omgivningen
• verksamma ämnen i tobak, alkohol och droger samt deras skadeverkningar
49
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 6
Strukturer i naturen
• att rör sig tryggt och förebygga olyckor
• likformig och olikformig rörelse, friktion och hastighet, och inverkan av dessa i t.ex.
trafiken
Ämnen i omgivningen
• luftens sammansättning och gasernas kemiska symboler
• atmosfären
• vattnets egenskaper och vattenundersökningar: ytspänning, pH, vattnet som lösningsmedel, vattenrening
• klassificering av olika ämnen i jordskorpan
• separeringar t.ex. filtrering, kristallisering och sollning
• kemiska symboler för de vanligaste grundämnena
• ursprung, användning och kretslopp av olika ämnen och produkter, t.ex. metall, olja,
papper, plast och glas samt trygg användning av dem
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Utforskning av naturen
Eleven
• kan arbeta och fungera tryggt, skydda sig själv och sin omgivning och följa givna anvisningar
• kan göra observationer och mätningar med olika sinnen och instrument, kan koncentrera sig på de väsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis rörelse eller temperatur och förändringar i dem
• kan dra slutsatser av sina observationer och mätningar, presentera resultaten till exempel med hjälp av tabeller och förklara orsakssammanhang om naturens grundfenomen och kroppars egenskaper, till exempel antagandet att ju större massa en kropp har
desto svårare är det att sätta den i rörelse eller att stoppa dess rörelse
• kan genomföra enkla undersökningar, till exempel att kartlägga de faktorer som påverkar fasta ämnens löslighet
• kan använda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av egenskaper hos ämnen, kroppar och fenomen
• kan samla in information från olika källor och begrunda dess riktighet utgående från
tidigare kunskaper, undersökningar och diskussioner
Energi och elektricitet
Eleven
• känner till olika spänningskällor såsom batterier och ackumulatorer och kan göra försök där elektricitet används för att producera värme, ljus och rörelse
• vet att elektricitet och värme kan produceras med hjälp av olika naturresurser och kan
klassificera dem i förnybara och icke-förnybara naturresurser
50
Strukturer i naturen
Eleven
• kan undersöka olika krafter som växelverkningar åstadkommer, till exempel tyngdkraft, friktion samt luft- och vattenmotstånd och känner till olika typer av rörelse
• kan undersöka hur en kraft förändrar en rörelse och kan tillämpa sina naturvetenskapliga kunskaper i trafiken och då han eller hon rör sig
• känner till fenomen som beror på jordens och månens rörelser, till exempel tid på
dygnet, årstider, månfaser och förmörkelser och känner till solsystemets strukturer och
kan göra iakttagelser om stjärnhimlen
• kan beskriva farliga situationer i trafiken och i andra vardagsmiljöer
Ämnen i vår omgivning
Eleven
• känner luftens sammansättning och kemiska symboler för gaser i atmosfären och förstår luftens livsuppehållande funktion
• kan undersöka vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas
• kan klassificera ämnen som finns i jordskorpan, känner till kemiska symboler för
grundämnen som finns i jordskorpan och kan genomföra olika separationer, till exempel filtrering, kristallisering och sållning
• känner till elementära fakta om kretsloppen hos ämnen och produkter i sin omgivning,
vet hur man kan använda dessa ämnen på ett tryggt sätt och kan undersöka deras egenskaper, till exempel surhet
• känner till viktiga fakta om tobak, alkohol och droger, vet varför de är skadliga och
kan ge exempel på varför det är farligt att använda dem.
6.7
Religion
Mål för åk 1-2
Eleverna skall
få kunskap om den egna religionen
inse religionens betydelse i omgivningen
bekanta sig med andra religioner och livsåskådningar
utveckla en sund självkänsla och lär sig respektera olikheter
ta del av Bibelns berättelser
CENTRALT INNEHÅLL FÖR ÅK 1-2:
Förtröstan och trygghet
Gud som skapare
livet och döden
Jesus, den gode herden
bönens betydelse
bibliska berättelser
51
Värdefullt och unikt liv
respekt för allt levande
rätt och fel
beredskap att göra val
tolerans, den ”Gyllene regeln”
bibliska berättelser som förankras i vardagssituationer
Mina rötter
värdesätta traditioner
delta i gudstjänster
bekanta sig med kyrkan och den egna församlingens verksamhet
Kyrkoårets högtider
kyrkoårets högtider, hur och varför de firas
Religion åk 3-4
Mål
•
•
•
bli förtrogen med Gamla testamentets och Nya Testamentets centrala berättelser
bekanta sig med den lutherska kyrkan och församlingens verksamhet
lära sig fundera på etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och erfarenheter och
att tillämpa kristen etik
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 3-4
Ett värdefullt och unikt liv
• mina rötter, familjens och släktens värderingar och traditioner
• aktning för andra människor och naturen
• tolerans
Bibelns berättelser och läror
• patriarkberättelserna
• från Egypten till det förlovade landet
• Jesu liv och läror, bönen Fader Vår
Livet i den lutherska kyrkan
• församlingen i elevens liv
• församlingens centrala verksamhetsformer som gudstjänst, kyrkliga förrättningar, diakoni och verksamhet som församlingsmedlem
• kristna symboler i kyrkan och elevens omvärld, kyrkokonst samt psalmer och andra
andliga sånger
Etisk tillväxt
• den gyllene regeln och de tio budorden
• människan som förvaltare av skapelsen
52
Religion åk 5
Mål
• att förstå den heliga dimensionen och se religionens inflytande i sitt eget och i andras
liv
• att respektera olika trosuppfattningar
• lära känna andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och icke-religiösa livsåskådningar
• lära sig förstå sambandet med kyrkoåret och Jesu liv
• fördjupa kunskapen om den lutherska kyrkans trosuppfattning
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 5
Ett värdefullt och unikt liv
• aktning för andra människors livssyn
• att träffa val och ta ansvar
• bibliska berättelser kring ett tema, t.ex. barmhärtighet, förlåtelse
Livet i den lutherska kyrkan
• kyrko- och kalenderårets högtider och kristna innehåll och sedvänjor som hör till dem
• den lutherska kyrkans uppfattning av Gud, barmhärtigheten, frälsningen och Bibeln
Etisk tillväxt
• det dubbla kärleksbudet
• samlevnad och rättvisa
Religiositet i elevens omgivning
• grunddragen i judendom, kristendom och islam
• olika kristna samfund i Finland
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5
Eleven känner till det centrala i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och kan använda det inlärda för att skaffa sig ytterligare kunskaper.
Eleven
• känner till Bibelns centrala berättelser
• känner till de grundläggande dragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
och församlingen där han eller hon bor
• vet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och
känner till andra kristna kyrkor och samfund
Eleven gestaltar religionen som företeelse
Eleven
• förstår det religiösa språkbrukets karaktär
• identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer
• ser religionens inverkan i sitt liv och sin närmiljö
53
Eleven kan utnyttja religiös kunskap
Eleven
• har en preliminär uppfattning om trons och kunskapens grundläggande karaktär
• kan särskåda livsfrågor som står honom eller henne nära
• kan gestalta sin egen världsåskådning på ett sätt som motsvarar elevens åldergrupp
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
• har förmåga till etisk reflektion
• identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.
Religion åk 6
Mål
Eleven skall
• känna till huvuddragen i kristendomens uppkomst och utveckling
• känna till Bibelns uppbyggnad i huvuddrag
• bekanta sig med några viktiga världsreligioner
• känna till grunderna för den kristna etiken
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 6
Elevens reflektioner kring sin världsåskådning
• livets betydelse och begränsningar
• förhållandet mellan tro och kunskap
Världsreligionerna
• det centrala i några betydande världsreligioner
Kyrkan
• kristendomens uppkomst och utveckling
• reformationen
• katolsk och ortodox kristenhet
• kyrkobyggnaden och dess symbolik
• kyrklig verksamhet: mission
Bibeln
• Bibelns uppbyggnad
• Apostlagärningarna
• Nya testamentet som uttrycksmedel för Jesu läror, t.ex. liknelser och Bergspredikan
Finländsk livsåskådningstradition
• reformationen i Finland, Mikael Agricola
Människan som etisk varelse
• personer i nutid som påverkat samhället genom sin kristna livssyn, t.ex. Martin Luther
King, Moder Teresa, Dom Helder Camara?, Henri Dunant, Albert Schweitzer?
54
6.7.1
Den ortodoxa religionen
Den ortodoxa religionsundervisningen skall grunda sig på jämlikhet mellan människor, förmåga att komma överens med varandra och på respekt för andra och sig själv, samt även på
att utveckla initiativförmågan och sunt självförtroende. Till sin natur skall den ortodoxa undervisningen ses som en kyrklig mission.
Mål:
att forma en ortodox etisk övertygelse
att anpassa de etiska dygderna och behärskandet av de kyrkliga sanningarna i det vardagliga livet
att lära eleverna att uppmärksamma de etiska problemen i dagens samhälle
att söka lösningar som ökar förverkligandet av människovärdet på alla livsområden
att uppväcka en positiv inställning till och intresse för den egna kyrkan
göra eleven förtrogen med den egna församlingen och bli en aktiv medlem
hjälpa eleven att förstå sig själv som en medlem av den världsomfattande ortodoxa
kyrkofamiljen
ge eleven möjlighet att uppleva helighet genom positiva upplevelser
att eleven förstår den ortodoxa kyrkans tradition
Förslag till innehåll:
Alla årskurser:
kyrkoåret, gudstjänsterna och den egna församlingen t.ex. genom permeabilitetsprincipen och kyrkofärder
Årskurserna 0-2:
den ortodoxa kristendomens grundbegrepp
att leva som medlem av kyrkofamiljen
Bibelns värld
Huvudpunkterna i Jesu liv
6.8
Livsåskådningskunskap
Livsåskådningskunskap är avsedd för elever som inte tillhör något trossamfund. Undervisningen bör utgå från målgruppens behov och beakta livsåskådningarna som finns i hemmen.
Mål:
Eleverna skall
lära sig skilja mellan rätt och fel
öva sig i att göra ansvarsfulla val
förstå olika livssyner och bygga upp sin egen livsåskådning
få kunskap om olika åskådningar och kulturtraditioner
55
Förslag till innehåll:
De mänskliga relationerna
hantera olika slags relationer och kommunikation genom t.ex. rollspel och dramatiseringar
vänskapens betydelse
Självkännedom och kulturidentitet
vem är jag och vad kan jag?
uppmuntras till att värdesätta den egna familjens livsåskådning
-bekanta sig med festtraditioner och sedvänjor, religiösa synsätt och kulturella
uttrycksformer som finns i den egna skolan genom att iaktta och diskutera
värdesätta kulturella olikheter
Mänskliga rättigheter
regler, löften, förtroende, avtal, ärlighet och den gyllene regeln
jämlikhet
Människan och världen
naturens betydelse
liv och död
6.9
Historia åk 5-6
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 5
Mål
Eleven skall
• lära sig förstå att historisk kunskap baserar sig på historikernas tolkning som kan förändras på grund av nya källor eller nytt sätt att studera.
• Lära sig förstå olika sätt att dela in historien i tidsperioder och rätt kunna använda begreppen förhistoria, historia, gamla tiden, medeltiden och nya tiden
• Lära sig huvuddragen i den europeiska civilisationens uppkomst och utveckling
• Lära sig att känna igen kontinuiteten i historien och orsakerna till förändringar vid
övergången av en tidsperiod till en annan
De egna rötterna och den historiska kunskapen
• arkeologiska forskningsmetoder, begreppen förhistorisk och historisk tid
Förhistorisk och historisk tid samt de första högkulturerna
• hur jordbrukets uppkomst, staternas uppkomst och skrivkonsten inverkade på människornas liv: Egypten
Den europeiska civilisationens uppkomst
• samhället och kulturen i det antika Aten och Rom
• antikens återspeglingar på nutiden
56
Medeltiden i Europa
• feodalsamhället
Den nya tidens genombrott
• förändringar i den europeiska människans världsbild och värden vid övergången från
medeltiden till nya tiden
• renässansen inom konsten, reformationen inom religionen, världsbildens utvidgning
inom vetenskapen
Frihetens ideologi vinner terräng
• konsekvenserna av franska revolutionen
CENTRALT INNEHÅLL ÅK 6
Mål
Eleven skall
• lära sig känna igen förändringar i den egna familjens eller hembygdens historia och
kunna beskriva förändringar som väsentligt har ansetts påverka människornas liv, såsom jordbrukets uppkomst
• förstå betydelsen av historiska källor, såsom skrifter, föremål och fornlämningar
• förstå huvuddragen i samhällsutvecklingen i Finland från stenåldern fram till 1800talet
De egna rötterna och den historiska kunskapen
• den egna familjens och hembygdens historia
• hur minnen, skrifter, föremål och byggd miljö leder fram till historisk kunskap
Förhistorisk och historisk tid i Finland
• samhällsutvecklingen från stenåldern till 1800-talet i Finland
Medeltiden
• införlivandet av Finland som en del av Sverige
• religionernas inverkan på människornas liv och människornas ojämlika ställning i
samhället
Finland som del av det svenska riket
• livet som kungens undersåtar och invånare i en stormakt
• utformningen av den finländska kulturen
Tema
• en valbar utomeuropeisk högkultur
Profil för god kunskaper i slutet av åk 6: se Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 ss. 221-222
57
PROFIL FÖR ELEVENS GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 6
Att skaffa sig kunskap om det förgångna
Eleven
• kan skilja fakta från åsikter
• kan skilja källan och tolkningen av den från varandra
Att förstå historiska fenomen
Eleven
• vet att det förflutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska
drag för olika samhällen och tidsperioder
• känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en annan och förstår att
förändring inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder detsamma ur olika människor och gruppers synvinkel
• kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.
Att utnyttja historiska kunskaper
Eleven
• kan skildra ett aktuellt tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur vissa aktörers synvinkel
• känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.
6.10 Musik
Syftet med musikundervisningen är att stödja eleven i hennes personliga utveckling och forma
hennes musikaliska identitet genom att:
- hjälpa henne att hitta sitt intresseområde inom musiken
- vägleda henne till musikalisk verksamhet
- uppmuntra henne till att uttrycka sig musikaliskt
Musikundervisningen skall sträva till att ge eleverna insikt om att musiken är tids- och situationsbunden. Musiken är olika i olika kulturer och samhällen och har under olika tider påverkat människan och förändrats i takt med de förändringar som skett i samhället.
För att eleven skall kunna förstå och uttrycka sig musikaliskt, samt få en positiv och nyfiken
inställning till musik, skall musikundervisningen bereda henne möjlighet till positiva musikupplevelser och musiklyssnande.
I musikundervisningen skall elevernas musikaliska färdigheter uppmuntras och utvecklas genom en långsiktig träning och repetition. Dessa färdigheter utvecklas genom att eleverna får
en möjlighet att musicera tillsammans. På detta sätt utvecklas elevernas sociala färdigheter
och uttrycksförmåga.
Musikläraren skall i mån av möjlighet hitta anknytningar till andra läroämnen samt utnyttja de
möjligheter som media och teknik erbjuder.
58
Årskurserna 1-2
Mål
Eleverna skall
få positiva erfarenheter och upplevelser av att göra musik
få uttrycka sig med hela kroppen, genom att sjunga, spela och röra sig både ensamma
och i grupp
bekanta sig med olika rytm- och melodiinstrument
bekanta sig med musikens grundbegrepp t.ex. rytm, melodi, harmoni
uppöva ett koncentrerat och aktivt lyssnande
lära sig lyssna på olika slag av musik
Centralt innehåll:
barnsånger, sånglekar och aktuella sånger, t.ex. enligt årstid, temaområden o.s.v.
rytm och rörelse
ljudexperiment
improvisation och skapande av egna melodier
ackompanjemang t.ex. på rytminstrument
att få upplevelser genom att lyssna på musik
uttrycka sig med rösten och kroppen
Årskurserna 3- 4
Det centrala i musikundervisningen i årskurserna 3-4 är en fokusering på en helhetsinriktad
verksamhet där tyngdpunkten ligger på elevens musikaliska uttrycksförmåga. Undervisningen
skall erbjuda eleven olika slags ljudmiljöer där eleverna får uttrycka sina känslor, föreställningar och färdigheter med hela kroppen, med rösten och med hjälp av olika musikinstrument.
Mål
Eleven skall
- lära sig att använda sin röst på ett naturligt sätt och uttrycka sig genom att sjunga, spela och röra sig både enskilt och i grupp
- lära sig att koncentrerat och aktivt lyssna på musik och iaktta ljudmiljön
- lära sig att använda musikens olika element som stoff i sitt musikskapande
- lära sig att förstå mångfalden i musikens värld
- lära sig att fungera på ett ansvarsfullt sätt som medlem i en musicerande grupp och
som musiklyssnare
CENTRALT INNEHÅLL
1. SÅNG
- övningar i röstbehandling genom t.ex. tal, ramsor, sånger och sånglekar. Eleven får
bekanta sig med och repetera stamtonernas namn (c,d,e…).
59
-
övningar som förbereder flerstämmighet genom t.ex. kanon och solmisation (handtecken: do-re-mi…)
eleven skall bekanta sig med en sångrepertoar som omfattar både finländsk musik,
musik från andra länder och kulturer och som innehåller exempel från olika tidsepoker
och olika musikstilar
2. INSTRUMENTSPEL
- övningar som förbereder samspel och utvecklar grundrytmen genom kropps-, rytm-,
melodi-, och ackordinstrument. Eleverna lär sig att spela olika instrument genom t.ex.
eko-övningar eller fråga/svar-övningar. Eleven får bekanta sig med stamtonernas
namn och lära sig begrepp som solo/ tutti.
- eleven skall bekanta sig med en spelrepertoar som omfattar både finländsk musik,
musik från andra länder och kulturer och som innehåller exempel från olika tidsepoker
och olika musikstilar
3. MUSIKLYSSNANDE
- övningar som utvecklar elevens förståelse av musik, där hon lär sig uttrycka sina egna
upplevelser, föreställningar och erfarenheter
- eleven skall bekanta sig med en lyssnarrepertoar som omfattar både finländsk musik,
musik från andra länder och kulturer och som innehåller exempel från olika tidsepoker
och olika musikstilar
4. MUSIKENS ELEMENT/MUSIKLÄRA
Till musikens element hör begrepp som rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfärg
och form. Dessa delmoment inom musiken inlärs och utvecklas genom musicerande,
musiklyssnande, musik och rörelse samt musikskapande enskilt och i grupp.
Rytm
- övningar som utvecklar elevens rytmsinne. Begreppen takt, taktart, tempo och rytm inlärs genom att eleverna får bekanta sig med olika taktarter, rytmstavelser, noter och
deras tidsvärden samt pauser.
Melodi, harmoni
- övningar som utvecklar elevens förståelse av melodi och harmoni. Elevens melodiuppfattning tränas genom att hon får en möjlighet att sjunga traditionella och populära
barnsånger och folkvisor samt bekanta sig med våra vanligaste stamsånger. Gehörsträningen (renheten) uppövas t.ex. med hjälp av solmisation. Elevens harmoniuppfattning tränas genom att hon lär sig skillnaden mellan dur och moll, kanonövningar, solmisation och i mån av möjlighet stämsång. Dur och molltreklangen presenteras.
Klangfärg
- övningar som utvecklar elevens förmåga att använda sin röst på olika sätt (klangfärg).
Eleven får lära sig att känna igen de vanligaste instrumenten på deras klangfärg.
Dynamik
- övningar som utvecklar elevens uppfattning av dynamik. Begrepp som piano, forte,
crescendo och diminuendo inlärs. Eleven får uppleva hur styrkeväxlingar påverkar
stämningarna i musiken.
60
Form
- övningar som utvecklar elevens känsla för musikens form. Begrepp som t.ex. repris
och da capo al fine inlärs. Eleven kan få tillverka egna ljudpartitur och följa musikens
gång m.h.a. liknande partitur.
5. MUSIKSKAPANDE
- övningar som uppövar elevens förmåga att själv skapa musik. Eleven kan tillverka
egna ljudkompositioner med olika symboler för grader av ljudstyrka. Eleven kan pröva på att improvisera på rytminstrument eller enkla melodiinstrument.
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
- kan använda rösten så att han eller hon kan delta i unison sång
- uppfattar musikens grundrytm så att han eller hon kan öva sig i att spela och delta i
samspel
- behärskar en sångrepertoar, delvis utantill
- kan ensam och i grupp och med hjälp av ljud, rörelse, rytm eller melodi hitta på musikaliska lösningar i olika övningar, t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti
- känner igen den musik han eller hon hört och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse
verbalt, med bilder eller med rörelser
- kan fungera i en musicerande grupp och tar hänsyn till de andra medlemmarna i gruppen.
Årskurserna 5-6
Det centrala i musikundervisningen i årskurs 5-6 är utvecklandet av elevens förmåga att analysera musikens värld och musikaliska upplevelser. I samband med musicerande och musiklyssnande skall eleven lära sig att använda musikaliska begrepp och notation (nedteckning av
musik i noter).
Mål
Eleven skall
- utveckla och upprätthålla sin musikaliska uttrycksförmåga enskilt och som medlem i
en musicerande grupp
- lyssna på olika ljudmiljöer samt utvidga sin kännedom om musikens olika arter och
stilar
- lära sig att förstå vilken uppgift musikens element, rytm, melodi, harmoni, dynamik,
klangfärg och form har i musiken och lära sig att använda begrepp och notationer för
dem.
CENTRALT INNEHÅLL
1. SÅNG
- övningar i röstbehandling genom sånglekar och sånger
61
-
övningar som utvecklar förmågan till flerstämmighet genom t.ex. kanon och solmisation. Eleven får bekanta sig med människans olika röstlägen.
eleven skall bekanta sig med en sångrepertoar som omfattar musik från olika stilar och
genrer, från olika tidsepoker, länder och kulturer, delvis utantill
2. INSTRUMENTSPEL
- övningar som utvecklar samspelsförmågan och en spelrepertoar som allsidigt representerar olika musikstilar och musikkulturer
- eleven skall bekanta sig med en spelrepertoar som omfattar musik från olika tidsperioder, länder och kulturer
3. MUSIKLYSSNANDE
- en mångsidig lyssnarrepertoar som omfattar t.ex. folkmusik, scenmusik, filmmusik,
klassisk musik, jazz-, pop-, och rockmusik
- eleven får bekanta sig med en lyssnarrepertoar som omfattar musik från olika tidsperioder, länder och kulturer
4. MUSIKENS ELEMENT/MUSIKLÄRA
Till musikens element hör begrepp som rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfärg
och form. Elevens förståelse av dessa begrepp skall befästas och fördjupas, genom
musicerande, musiklyssnande, musik och rörelse samt musikskapande enskilt och i
grupp.
Rytm
- övningar som utvecklar elevens rytmsinne. De vanligaste begreppen inom rytm och
tempo befästs. Eleven får bekanta sig med olika taktarter som t.ex. enkla, sammansatta
och oregelbundna taktarter.
Melodi, harmoni
- övningar som utvecklar elevens förståelse av melodi och harmoni. Eleven får bekanta
sig med de enklaste tonarterna (t.ex. C-dur, a-moll, G-dur, F-dur). Begrepp som höjningstecken (#) och sänkningstecken () införs.
Klangfärg
- övningar som utvecklar elevens förmåga att uppfatta de vanligaste instrumenten i en
symfoniorkester (stråkinstrument, blåsinstrument, slaginstrument). Eleven bekantar
sig med de vanligaste instrumenten i en rockorkester (synt, gitarr, bas, trummor).
Dynamik
- övningar som befäster de tidigare inlärda begreppen gällande styrkeväxlingar samt
presenterar nya begrepp som t.ex. pianissimo, mezzoforte och fortissimo
Form
- övningar som befäster tidigare inlärda begrepp och presenterar nya begrepp som t.ex.
mål och två- och tredelad visform
5. MUSIKSKAPANDE
- övningar som utvecklar elevens egna musikaliska idéer genom improvisation
62
6.11 Bildkonst
UTGÅNGSPUNKT
Undervisningen i bildkonst har som uppgift att stödja elevernas visuella tänkande och utveckla deras estetiska och etiska medvetenhet samt ge dem färdigheter för att kunna uttrycka sig
visuellt.
Genom att utgå från omgivningens bildvärld, sinnesintryck, föreställningar och upplevelser
strävar undervisningen i bildkonst till att utveckla elevernas fantasi och främja deras förmåga
till kreativ problemlösning och undersökande studier.
Målet är att eleverna skall förstå och utveckla en personlig relation till de visuella uttrycksformerna, dvs. konst, media och miljö, i sin egen kultur och kulturer som är främmande för
dem.
Mål:
Eleverna skall
uttrycka sig genom bilder
lära sig att rita, måla, klippa och limma
bearbeta fantasin
utveckla färg och formsinne
uppmuntras till kreativitet och estetiskt tänkande
uppöva iakttagelseförmågan
lära sig att kritiskt granska bilder t.ex. i böcker, i massmedia och i dataspel
lära sig planera sitt arbete
lära sig att uppskatta och respektera olika konstformer
lära sig känna igen och använda sitt eget kulturarv
CENTRALT INNEHÅLL:
teckna, måla, modellera och bygga
använda olika redskap t.ex. kritor, vattenfärg, täckfärg, blyerts och tusch
använda olika material t.ex. papper och naturmaterial
enkla tryckmetoder
olika experiment med färger
analysera bilder
illustrera texter, musik och egna upplevelser
formgivning t.ex. bokstäver, siffror och geometriska figurer
besöka museer och utställningar
ÅRSKURS 3-4
Mål
Eleverna skall
- få uppleva glädje i att skapa och uttrycka sig visuellt
63
-
-
få öva sig i att uttrycka sig i bild och tänka visuellt både med hjälp av fantasi och verklighet samt att se skillnaden mellan dessa
lära sig färdigheter som behövs för bildframställning och rumsåtergivning genom att bekanta sig med och använda olika material och verktyg inom bildkonsten
öva sig att planera, utföra och utvärdera sitt arbete
få öva sig att kritiskt granska, diskutera med hjälp av bildkonstens grundläggande begrepp
och respektera olika konstformer, både sina egna och andras
bekanta sig med nutidskonst, arkitektur, formgivning, finländsk byggtradition, viktiga
byggnader och naturmiljöer på hemorten och uppmuntras till att värdesätta estetiska värden, trivsel och funktionsduglighet i sin omgivning
lära sig granska olika mediers betydelse i sitt eget liv och lära sig använda redskap för
visuell kommunikation
CENTRALT INNEHÅLL:
Eleven skall
• kunna uttrycka sig i bild och tänka visuellt
• måla, teckna, göra grafik, bygga, modellera
• bildkomposition: jämvikt, spänning, rytm, färg, form, rum, rörelse, linje, tid
• kritiskt granska, diskutera och bedöma bilder
• planera, slutföra och utvärdera sitt arbete
Konstkännedom och kulturell kompetens
• besök på museum eller konstutställning
• bekanta sig med en konstnärs arbete
• göra egna konstbilder och öva sig att analysera dem
• bekanta sig mästare från den finska konstens guldålder (??) och konst från olika epoker och nutidskonst
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
• bekanta sig med och beskriva natur, byggnader och byggnadstradition på hemorten
och iaktta förändringar i miljön
• granska, planera och framställa föremål/byggnader tredimensionellt och miljöer
• göra miniatyrmodeller
Medier och visuell kommunikation
• från berättelse till bild, när- och avståndsbild, kombinationen av bild och text
• illustrationer, tecknade serier, reklambilder, fotografier, video och digitala bilder
• kritisk iakttagelse och analys av budskap i tv, dataspel, filmer, tecknade serier och reklam
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅK 4
Eleven
• kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form och omvandla sina iakttagelser till bilder
• känner till kompositionens grunder i bildframställning och rumsåtergivning och förstår
materialets egenskaper
64
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
kan använda de viktigaste redskapen och teknikerna i sin bildframställning och använda skisser som hjälpmedel i sitt arbete
kan vårda arbetsredskap och material
kan dokumentera sin arbetsprocess och använda den vid självvärdering
kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och känna till grundläggande begrepp inom bildkonsten, t.ex. ”collage”, ”perspektiv” osv.
vet vad konstnärer gör, känner till en del finländska konstnärers arbeten och de visuella uttrycken för främmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets
vet hur man för sig i ett museum och på en konstutställning och i olika konstsammanhang
kan under handledning använda till exempel konstverk, bilder i omgivningen, natur
och byggd miljö, böcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som informationskällor
kan identifiera och sätta värde på estetiska och etiska värden i närmiljön och i skolan
vet vad arkitekter och formgivare gör och känner till en del arbeten av arkitekter och
formgivare
kan bedöma hur han eller hon utnyttjar media, kan göra val och motivera sin ståndpunkt
kan observera och bedöma skillnaden mellan den verkliga och den fiktiva världen
kan använda några redskap för visuell kommunikation
kan arbeta ensam och i samverkan med andra
ÅRSKURS 5-6
”I undervisningen i bildkonst i årskurserna 5–9 betonas bildens betydelse som ett medel för
uttryck och kommunikation, att behärska grunderna och tillvägagångssätten för visuellt uttryck och att hantera medieteknik. Elevens kännedom om konst och konsthistoria och förmåga
att tolka bilder skall utvecklas genom visuella uppgifter. Målet är att elevernas insikt i olika
kulturer och hur de samverkar med varandra skall utvecklas. Inlärningssituationerna skall
stödja elevernas möjligheter att arbeta tillsammans och i växelverkan med varandra och ge
dem gemensamma konstupplevelser. Målet är att arbetet, dokumentationen av arbetsprocessen och utvärderingen av den tillsammans med andra elever skall utveckla elevens förståelse
för bildkonstens olika processer och stödja utvecklingen av visuellt tänkande och lärande.”
(Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004)
Mål
Åk 5-6
Eleven skall
• fördjupa sina kunskaper om centrala uttryckssätt, material, tekniker och arbetsredskap
och att i sitt skapande använda dem på ett ändamålsenligt sätt
• lära sig att bedöma sitt eget och andras konstnärliga uttryck och arbetssätt, såsom innehållsmässiga, visuella och tekniska lösningar och att använda centrala begrepp i
bildkonsten
• lära sig att utnyttja kulturella tjänster och elektroniska medier som källor för sitt arbete, för informationssökning och för egna upplevelser
65
•
•
•
lära sig olika metoder för visuell kommunikation och påverkan och lära sig att använda de viktigaste medlen för visuell kommunikation. Förutom de traditionella medlen
bör eleverna, utgående från skolans utrustningsnivå, också få bekanta sig med elektroniska medier såsom videoprojektor, videokamera, stillbildskamera och dator.
lära sig att betrakta och bedöma konst, visuell kommunikation och miljö ur estetisk
och etisk synvinkel
lära sig att arbeta självständigt och som medlem i en grupp i olika konstprojekt.
CENTRALT INNEHÅLL:
Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt
• teckning, grafik, målning, keramik, fördjupat bildtänkande
• grunderna i bildkomposition: jämvikt, spänning, rytm, form, färg, rum, rörelse, linje
och tid
• bildsymbolik och olika stilar i bildkonsten i den egna visuella framställningen
• att ge sina iakttagelser, tankar och föreställningar visuell form
Konstkännedom och kulturell kompetens
• centrala drag i konstens historia och nutidskonsten och i bildvärlden i olika kulturer
• att bekanta sig med en konstnärs arbete och att utnyttja kulturtjänster på Internet
• bildanalys: att undersöka hur ett bildkonstverk är uppbyggt, att tolka bildens innehåll
och ge konstkritik
Miljöestetik, arkitektur och formgivning
• att granska växelverkan mellan natur och byggd miljö, att granska och bedöma olika
miljöer ur estetisk, etisk, ekologisk och planeringsmässig synvinkel
• att bekanta sig med uttryckssätt, stildrag och traditioner i arkitektur och formgivning
• att bekanta sig med de viktigaste representanterna för finländsk arkitektur och formgivning
Medier och visuell kommunikation
• granskning av bildens funktioner i medierna, analys av olika medieprodukters uppbyggnad och innehåll, reklam
• fotografering och/eller videofilmning
• former för bildberättande: särdrag hos illustrationer, tecknade serier och rörliga bilder
• grafisk design: att kombinera ord och bild, grunderna i typografi och layout
6.12 Slöjd
Slöjdundervisningens uppgift är att utveckla elevens slöjdfärdigheter på ett sätt som ökar hans
eller hennes självkänsla och ger honom eller henne glädje, positiv inställning och tillfredställelse över sitt arbete. Dessutom utvecklas elevens ansvarskänsla för arbete och materialanvändning och han eller hon lär sig att uppskatta arbete och material av god kvalitet och att
förhålla sig kritiskt både till sina egna val och till tillbudstående impulser, produkter och
tjänster.
66
Undervisningen genomförs med hjälp av projekt som motsvarar elevens utvecklingsstadium.
Slöjdundervisningen skall utveckla elevens kreativitet samt estetiska, tekniska och psykomotoriska färdigheter, problemlösningsfärdigheter och förståelse för teknologiska fenomen i vardagen genom att lära eleven att arbeta systematiskt, långsiktigt och självständigt. Eleven skall
i mån av möjlighet få bekanta sig med nationella och internationella kulturtraditioner inom
slöjden.
ÅRSKURSERNA 1-2
Mål:
Eleverna skall
erhålla en positiv attityd till handens arbete och uppleva arbetsglädje
utveckla händighet, initiativförmåga, uthållighet, kreativitet och ansvarskänsla
lära sig utvärdera arbetsprocessen, arbetsmetoderna och den färdiga produkten
uppmuntras till nyfikenhet och uppfinningsrikedom
planera och tillverka slöjdprodukter
lära känna olika material, arbetsredskap och arbetssätt
uppöva samarbetsförmåga och förmåga till självständigt arbete
CENTRALT INNEHÅLL:
göra pappersarbeten
sy för hand
fläta
tvinna
fingervirka / virka
klippa
göra knut
knyta rosett
trä tråd på nål
tofsteknik
såga
spika
slipa
konstruera och göra egna modeller
bekanta sig med hantverkstraditioner
ÅRSKURSERNA 3-4
Undervisningen innehåller teknisk slöjd och textilslöjd och genomförs med samma innehåll
för alla elever .Den centrala uppgiften är att eleven skall erhålla slöjdkunskaper och färdigheter och att väcka elevens kritiska förmåga, ansvarskänsla och kvalitetsmedvetenhet i
arbete och materialval. Eleven skall ges de grundläggande förutsättningarna att planera och
förverkliga sitt arbete. Eleven får handledning i att använda enkla slöjdredskap och olika maskiner och apparater på ett tryggt och ändamålsenligt sätt.
67
Mål
Eleven skall
• lära sig olika slöjdbegrepp och att tryggt använda olika material, arbetsredskap och
arbetssätt
• tillägna sig en positiv inställning till arbetarskydd
• lära sig rumsgestaltning och tredimensionellt tänkande i sin planering och i sitt arbete
• lära sig produktplanering och de grundläggande teknikerna i slöjd och öva sig i de
färdigheter som dessa förutsätter samt att småningom behärska en hel slöjdprocess
• lära sig att inse vikten av produkters estetiska egenskaper, färger och former
• lära sig att tillverka underhålla och i mån av möjlighet reparera bruksföremål
• lära sig att ta ansar för föremål i sin omgivning och förstå att produkter har en livscykel
• bekantar sig med användningen av informationsteknik under slöjdprocessens olika skeden
• lära sig att utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete
CENTRALT INNEHÅLL
•
•
•
•
•
•
centrala material samt arbetsredskap och arbetssätt som används i den tekniska slöjden och
textilslöjden
säkerhetsfaktorer som gäller arbete och arbetsrum
planering av egna arbeten, övningar i tekniker som behövs för att förverkliga planerna,
visualiseringstekniker och tillverkning av produkter
slöjdprodukter, slöjdredskap och slöjdmaterial och arbetssätt typiska för hemorten samt
andra hantverkskulturer
vård, renovering, reparation samt återvinning och återanvändning av material och
produkter
fenomen som förkommer nära eleven, i naturen och i den byggda miljön och deras
tekniska tillämpningar
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
• kan under handledning förverkliga kreativa idéer och prova på tekniska lösningar och
planera en produkt som går att tillverka
• kan under handledning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan med beaktande av
arbetssäkerheten
• behärskar de grundläggande teknikerna i slöjd, känner till centrala begrepp och basmaterial
• arbetar långsiktigt både i grupp och på egen hand, vill utvecklas som slöjdare och känner
sitt ansvar för gemensamma arbetsredskap och för ordning och trivsamhet i arbetsrummen
• förstår funktionsprinciperna för teknologin i livsmiljön
• kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande och arbetsresultat
• förhåller sig positivt till sitt eget och andra folkgruppers kulturarv
ÅRSKURSERNA 5 – 6
Den centrala uppgiften inom slöjdundervisningen i åk 5-6 är att fördjupa och öka elevens färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon självständigare än förr kan välja ändamålsenliga material, arbetssätt och arbetsredskap i slöjdprocessens olika faser. Eleven uppmuntras
68
att planera innovativt och arbeta själständigt och lärs att uppskatta arbete och material av god
kvalitet.
Mål
Målen för årskurserna 1–4 fördjupas, dessutom tillkommer följande mål
Eleven skall
• lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet
och att i sitt arbete ta hänsyn till de etiska, ekologiska och ekonomiska värdena
• sätta sig in i finländarnas och i tillämpliga delar också i andra folkgruppers formgivnings-,
hantverks-, och teknologikultur
• sätta sig in i kunskaper och färdigheter inom traditionell och modern teknologi som
kan tillämpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i kommande arbetsuppgifter och under
fritiden
• lära sig att kritiskt reflektera över och att sätta värde på sitt eget och andras arbete samt
att självständigt och i samarbete med andra söka kreativa lösningar på problem
CENTRALT INNEHÅLL:
Allmänt innehåll i slöjden
• idéer till produkter och processer
• form, komposition, färg
• kännedom om material och konsumentfrågor
• ändamålsenlig användning av material
• arbetsordningar och arbetsbeskrivningar
• samband mellan problem och tillämpningar inom slöjden och andra läroämnen såsom
bildkonst, naturvetenskap och matematik
• olika tekniker för visualisering, rapportering och dokumentation av planer och produkter
• kännedom om och upplevelser av finländsk kultur, tradition och formgivning och
intryck från andra kulturer
• att bekanta sig med produktionslivet och företagsamheten på hemorten i mån av möjlighet.
• utvärdering av det egna arbetet och resultatet och deltagande i gemensam utvärdering
Innehåll i den tekniska slöjden
Visuell och teknisk planering
• teknisk ritning, förmåga att skapa modeller och datatekniska tillämpningar i planeringen
• ändamålsenlig och kreativ användning av olika material för olika ändamål och med
olika tekniker
• den byggda miljön och olika produkter samt deras symboliska betydelse och budskap
• olika apparaters funktionsprinciper, konstruktion, teknologiska begrepp och system
och tillämpningar av dem
Tillverkning
• att lära sig ändamålsenlig och trygg användning av handverktyg och maskiner inom
tekniska slöjdens område
• olika material och tillverkningstekniker i teknisk slöjd och att välja, kombinera och
bearbeta dem på ett kreativt sätt
• att stifta bekantskap med mångsidigt laborationsmaterial
• skötsel, underhåll och återanvändning av utrustning som hör till hemmet och fritiden
69
Innehåll i textilslöjden
Visuell och teknisk planering
• textil- och modehistoria i tillämpliga delar i samband med arbetsområden som berör
hemmets textilier och kläder
• den symboliska betydelsen av, dvs. det budskap man vill förmedla genom inredningstextilier, kläder och textilkonst
• datatekniska tillämpningar och ny teknologi som ett hjälpmedel i planeringen
• konstruktion av textilprodukter i tredimensionell form, t.ex. mönsterritningens grunder
• ändamålsenlig och kreativ användning av textilmaterial för olika ändamål och i olika tekniker.
Tillverkning
• textilslöjdens traditionella och moderna arbetsredskap och maskiner, rätt val och
användning av dem, redskapens funktionsprinciper, trygga användning och skötsel
• textilslöjdens olika material och tillverkningstekniker och att välja, bearbeta och
kombinera dem på ett kreativt sätt
• skötsel, underhåll och återanvändning av textilprodukter
Bilaga 1 Slöjd
Förslag till innehåll (gäller dock ej Barösund):
Slöjd åk 3-4
• sömnad med symaskin
• symaskinens grunder
• rak söm
• sick-sack
• strykjärn och strykning
• virkning och / eller stickning
• sömnad för hand / broderi
• tygtryck
• materiallära: bomull
Teknisk slöjd åk 3
• handsåg / ryggsåg
• fil
• sandpapper
• hyvelbänken / skruvtving
• borrsväng
• vinkelhake / måttband
Teknisk slöjd åk 4
• stämjärn
• hammare + spik
• lim
• skruvtving
• lövsåg
• hyvel
Slöjd åk 5 – 6
• behärska symaskinen
70
•
•
•
•
planering och tillverkning av plagg genom att följa en arbetsordning
lappteknik och applikation
knytteknik och snoddar
materiallära: naturfiber / konstfiber
Teknisk slöjd åk 5
• arbetsskydd
• limning + skruv
• limfog
• pelarborrmaskin
• lövsågsmaskin
• gångjärn
Teknisk slöjd åk 6
• svarvning
• tappning
• vässning av kniv
• splitsning av rep
• test: såga, hyvla enligt angivna mått
• metall: drivning av plåt, kallsmide, nitning, tråd (luffarslöjd), lödning (bleckplåt)
6.13 Gymnastik
UTGÅNGSPUNKT
Målet är att skapa en positiv attityd till fysiska aktiviteter, utveckla elevernas psykiska och
fysiska prestationsförmåga samt lära eleverna att samarbeta och utveckla ett positivt motionsoch hälsobeteende.
Lekfullhet skall genomsyra all verksamhet inom gymnastik och idrott. I samband med undervisningen betonas gemenskap, ansvar, rent spel och trygghet. Dessutom handleds eleven till
att handla tryggt i olika situationer under gymnastiklektionerna.
I undervisningen beaktas förhållanden och årstider i naturen, lokala förhållanden samt de möjligheter som närmiljön och skolan erbjuder. Även elevens särskilda behov och hälsotillstånd
beaktas. Om möjlighet finns och behov föreligger kan pojkar och flickor undervisas skilt
inom delar av gymnastikundervisningen.
Eleven skall erhålla simundervisning i årskurs 1-4. När eleven gått ut årskurs 4 skall hon/han
sammanlagt ha fått åtminstone 12 gånger simundervisning.
I årskurs 5-6 ges också fortsatt simundervisning om behov föreligger med tanke på målen för
gymnastik.
Mål för årskurserna 1-2:
Eleverna skall
få uppleva glädje att röra sig och uppmuntras till motion och rörelse, också på fritiden
71
öva kropps- och rumsuppfattning
träna motoriska basfärdigheter
lära sig grunderna inom olika idrottsgrenar
lära sig samarbeta, ta hänsyn och följa överenskomna regler
vänja sig vid en god personlig hygien
vänja sig vid sunda levnadsvanor och lära sig förstå sambandet mellan motion och
hälsa
Lekfullheten skall genomsyra all verksamhet inom gymnastik och idrott.
CENTRALT INNEHÅLL:
grundgymnastik: gå, springa, åla, krypa, klättra, hänga, rulla, slå kullerbytta,balansera
och hoppa
lekar och spel både inne och ute
redskapsgymnastik t.ex. ringar, ribbstolar och bänk
övningar med handredskap t.ex. ärtpåsar, bollar, hopprep och tunnband
musik och rörelse t.ex. dans, sånglekar och ramsor med rörelser
idrott t.ex. löpning, längdhopp, höjdhopp, kastgrenar, skid- , pulka- och skridskoåkning
orienteringsövningar i klassrummet och i närmiljön
simövningar och vattenlekar
Mål för årskurserna 3-4
Innehållet i årskurs 3-4 består av grundläggande övningar inom gymnastikens olika delområden. I årskurs 5-6 befästs det tidigare inlärda och färdigheterna vidareutvecklas med hjälp av
s.k. påbyggnadsövningar.
Eleverna skall
• få uppleva glädje att röra sig och uppmuntras till motion och rörelse, också på fritiden
• öva kropps- och rumsuppfattning
• öva grunderna inom olika idrottsgrenar, bollspel och gymnastik
• öva sig i att samarbeta, ta hänsyn och följa överenskomna regler
• träna sina färdigheter i att arbeta självständigt utan betoning på inbördes tävlan
• vänja sig vid en god personlig hygien
• lära sig att simma
CENTRALT INNEHÅLL FÖR ÅK 3-4:
GRUNDGYMNASTIK
Övningar i grundgymnastik:
* koordinationsövningar (gå, springa, åla, krypa, klättra, hänga, rulla, balansera)
* avslappningsövningar
* tänjningar
72
LEKAR
Lekar ute och inne:
* tafattlekar
* terränglekar
* stafetter
* bollekar
* musiklekar
* uppmärksamhetslekar
BOLLSPEL
Utespel: kickboll, fyramål, fotboll
Innespel: koddboll, innebandy, droppboll, minibasket
* hantera bollen med händerna eller med fötterna tex. studsa, passa, kasta, dribbla, fånga,
sparka, slå
* bollekar och övningar individuellt och i grupp som förbereder olika bollspel
* olika bollspel med anpassade regler
REDSKAPSGYMNASTIK
Övningar på redskap, t.ex. ringar, rep, ribbstol, bänk/bom, matta, plint, trampett
* hänga, pendla, klättra, hävövningar
* balansövningar
* kullerbytta framåt och bakåt, inledning till hand- och
huvudstående
* avstamp från satsbräde, trampett
* olika hopp (ljus-, X-hopp)
Övningar med handredskap, t.ex. ärtpåse, boll, hopprep, tunnband
* kasta, fånga, rulla, studsa, balansera, hoppa
MUSIK OCH RÖRELSE
Övningar till musik:
* rytm och rörelse
* stegserier, enkla danser
* folkdanser, gamla danser, ringlekar
* improvisation till musik
FRIIDROTT
Grundläggande övningar i friidrott:
* löpning (stafettväxling, terränglöpning)
* längdhopp
* höjdhopp
* bollkastning
* kulstötning
VINTERSPORT
Grundläggande övningar inom vintersport:
* skidåkning
* skridskoåkning
* isspel
* pulkåkning
* säkerhet på isen
73
ORIENTERING
Orienteringsövningar:
* i klassrummet, på skolgården, i närmiljön
* karttecken och kartövningar
FRILUFTSLIV
* vandringar, naturstigar
SIMNING
Simövningar och vattenlekar:
* vattenvaneövningar och -lekar
* flyt- och glidövningar
* elementära simövningar (bröst- och ryggsim)
* badvett
PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4
Eleven
* behärskar grundläggande motoriska färdigheter och kan
tillämpa dem i olika motionsformer
* kan löpa, hoppa och kasta
* kan gymnastikrörelser med och utan redskap
* kan uttrycka sig med hjälp av gymnastik och röra sig rytmiskt
eller till musik
* kan handskas med spelredskap i lekar och övningar och
fungera i spel
* kan röra sig i naturen med hjälp av en undervisningskarta
* kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkning
* kan röra sig mångsidigt på skidor
* kan simma på många sätt i simdjupt vatten
* handlar långsiktigt och förhåller sig realistiskt till sina egna
prestationer
* kan klä sig ändamålsenligt för gymnastiken och sköta sin
personliga hygien
* fungerar självständigt och i grupp enligt överenskomna
instruktioner och deltar ansvarsfullt och aktivt i
gymnastikundervisning
Mål för årskurserna 5-6
Eleverna skall
• få uppleva glädje att röra sig och uppmuntras till motion och rörelse, också på fritiden
• vidareutveckla de grundläggande motoriska färdigheterna
• känna till olika idrottsgrenar, bollspel och gymnastik
• kunna handla enligt överenskomna regler och förstå innebörden av sportmannaanda
• träna sina färdigheter i att arbeta självständigt och i grupp utan betoning på inbördes tävlan
74
•
•
•
förstå att det är viktigt att klä sig ändamålsenligt och upprätthålla en god personlig
hygien
vänja sig vid sunda levnadsvanor och göras uppmärksamma på sambandet mellan
motion och hälsa
utveckla sin simkunnighet och få bekanta sig med livräddning
CENTRALT INNEHÅLL FÖR ÅRSKURS 5-6:
GRUNDGYMNASTIK
Påbyggnadsövningar i grundgymnastik:
* koordinationsövningar (gå, springa, åla, krypa, klättra, hänga, rulla, balansera)
* avslappningsövningar
* tänjningar
LEKAR
Lekar ute och inne:
* tafattlekar
* terränglekar
* stafetter
* bollekar
* musiklekar
* uppmärksamhetslekar
BOLLSPEL
Utespel: kickboll, fyramål, fotboll, boboll
Innespel: koddboll, innebandy, droppboll, minibasket, volley
* bollhantering : studsa, passa, kasta, dribbla, fånga, sparka, slå
* bollövningar individuellt och i grupp som förbereder olika bollspel
* bollspel med anpassade och grundregler
REDSKAPSGYMNASTIK
Påbyggnadsövningar på redskap, t.ex. ringar, rep, ribbstol, bänk/bom, matta, plint, trampett
* hänga, pendla, klättra, hävövningar
* balansövningar
* kullerbytta framåt och bakåt, hand- och huvudstående
* avstamp från satsbräde, trampett
* olika hopp (ljus-, X-hopp)
Påbyggnadsövningar med handredskap, t.ex. ärtpåse, boll, hopprep, tunnband
* kasta, fånga, rulla, studsa, balansera, hoppa
MUSIK OCH RÖRELSE
Övningar i gymnastik
* rytm och rörelse
* stegserier, enkla danser
* folkdanser, gamla danser, ringlekar
* improvisation till musik
* motionsgymnastik till musik
75
FRIIDROTT
Påbyggnadsövningar i friidrott
* löpning (stafettväxling, terränglöpning)
* längdhopp
* höjdhopp
* bollkastning
* kulstötning
VINTERSPORT
Påbyggnadsövningar inom vintersport:
* skidåkning
* skridskoåkning
* isspel
* pulkåkning
* säkerhet på isen
ORIENTERING
Orienteringsövningar:
* på skolgården, i närmiljön
* karttecken och kartövningar
FRILUFTSLIV
* vandringar, naturstigar
SIMNING
Simövningar och vattenlekar:
* vattenvaneövningar och -lekar
* flyt- och glidövningar
* elementära simövningar (bröst- och ryggsim)
* badvett och livräddningsövningar
6.14 Elevhandledning
Elevhandledningen integreras i undervisningen, eftersom det inte finns särskilda lektioner i
ämnet.
Målet är att
utveckla studiefärdigheter för att underlätta inlärning, t.ex. genom att lära sig en bra studieteknik, genom att använda olika arbetsmetoder och genom att söka kunskap på ett
mångsidigt sätt
stöda elevernas sociala fostran, t.ex. genom att arbeta självständigt och i grupp
eleverna får ett ansvarsfullt förhållningssätt till skolarbetet
eleverna lär sig använda sina resurser i sitt lärande, utgående från sina personliga förutsättningar
eleverna får bekanta sig med olika yrken t.ex. genom studiebesök eller besök av yrkesutövare
76
6.15 It-undervisning
Dataundervisningen integreras i undervisningen, eftersom det inte finns särskilda lektioner i
ämnet. Målen och innehållet följer den plan för ”Informationsteknik i skolornas läroplan” som
gjorts upp i Ingå kommun 2002 (bilaga).
7
UTVÄRDERING OCH BEDÖMNING
Elevbedömningen indelas i bedömning under studiernas gång och slutbedömning. Dessa har
olika funktioner.
7.1
Elevbedömning under studiernas gång
Bedömningens uppgift
Bedömningens uppgift under studiernas gång är att handleda och sporra eleven i studierna
och att beskriva hur väl eleven har nått de mål som ställts för fostran och lärande. Bedömningens syfte är att hjälpa eleven att bilda en realistisk uppfattning om sin inlärning
och sin utveckling och på så sätt också stödja personlighetens tillväxt.
Principerna för bedömningen
• bedömningen under studiernas gång skall vara sanningsenlig och grunda sig på mångsidiga prov
• bedömningen skall omfatta elevens lärande och framsteg på lärandets olika delområden
• vid bedömningen skall dess betydelse för lärandeprocessen beaktas
• elevbedömningen utgör en helhet där en kontinuerlig respons från läraren är viktig
• med hjälp av bedömningen leder läraren eleven att bli medveten om sitt tänkande
och sitt handlingssätt och får eleven att förstå hur han eller hon lär sig
• elevens framsteg, arbete och uppförande skall bedömas i förhållande till målen i läroplanen och till profilerna för goda kunskaper
• profilen för goda kunskaper och kriterierna för slutbedömningen definierar nationellt den kunskaps- och färdighetsnivå som utgör grund för bedömningen
• vid sifferbedömning definieras profilen för goda kunskaper till nivån för vitsordet
åtta (8)
• vid verbal bedömning stöder profilen för goda kunskaper läraren i bedömningen av
elevens framsteg och utgör en grund för beskrivningen av hur eleven har nått målen
• en profil för goda kunskaper har gjorts upp som avslutning på varje läroämnesavsnitt
vid etappmålen i timfördelningen
• i läroplanen skall de allmänna och läroämnesspecifika principerna för bedömningen
fastställas
• information om bedömningsgrundernas principer skall ges till eleven och vårdnadshavaren i förväg och på begäran skall i efterhand en utredning ges över hur principerna
har tillämpats vid bedömningen
• läroämnen, ämneshelheter och uppförande bedöms verbalt, med siffervitsord eller
som en kombination av dessa två
77
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ett siffervitsord anger kunskapsnivån
elevens framsteg i studierna och lärandeprocessen kan också bedömas verbalt
vid bedömningen av de gemensamma ämnena skall sifferbedömning användas på betygen, senast i årskurs åtta
om eleven dessförinnan har fullgjort alla studier i något gemensamt läroämne skall sifferbedömning användas på läsårsbetyget redan samma år som studierna i läroämnet i
fråga avslutas
då verbal bedömning används skall det framgå av läsårsbetyget om eleven har nått de
mål som ställts upp för årskursen med godkänt resultat
i läroplanen bestäms hur valfria ämnen skall bedömas
förutom genom läsårsbetygen skall eleven och vårdnadshavaren ges feedback om
framstegen i tillräcklig utsträckning och på olika sätt
information skall ges om elevens framsteg i studierna, om elevens starka sidor och
om sådana områden inom lärandet där eleven bör förkovra sig
feedbacken kan ges i form av mellanbetyg, olika slags meddelanden, genom utvärderingssamtal eller på annat sätt
Studiegång enligt årskurs
Principerna för studiegång och uppflyttning från en årskurs till en annan har fastställts i 11½ i
förordningen om grundläggande utbildning. Grunderna för läroplanen preciserar förordningen. I läroplanen specificeras reglerna för kvarstannande i årskursen.
En elev som med godkänt resultat har fullgjort alla studier i olika läroämnen eller ämneshelheter som fastställts i läroplanen för årskursen flyttas upp till följande årskurs.
En elev kan också flyttas upp till följande årskurs trots att han eller hon har underkända prestationer, om man bedömer att eleven kan klara av den följande årskursens studier med godkänt resultat.
En elev kan stanna kvar på en årskurs om hans eller hennes prestation har underkänts i ett
eller flera ämnen eller ämneshelheter som hör årskursens lärokurs. Eleven skall beredas möjlighet att visa att han eller hon har nått godkända kunskaper och färdigheter utan att delta i
undervisningen. Under läsåret eller efter läsårets slut, enligt vad som bestäms i läroplanen,
kan ett eller flera tillfällen anordnas.
Om möjligheten att avlägga provet ges efter läsårets slut kan ett villkorligt beslut fattas om
kvarstannande i årskursen. I beslutet nämns de delområden inom årskursens lärokurser som
eleven skall fullgöra med godkänt resultat vid ett särskilt prov för att en uppflyttning från årskursen skall vara möjlig. Ett särskilt prov kan göras mångsidigt så att eleven har olika möjligheter att visa sina kunskaper och färdigheter.
En elev kan också stanna kvar på en årskurs även om han eller hon inte har några underkända
prestationer om det anses ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna skolframgång.
Vårdnadshavaren skall då beredas möjlighet att bli hörd innan beslutet fattas.
Prestationerna upphör att gälla för en elev som stannar kvar på en årskurs.
Studiegång enligt ett eget studieprogram
Ifall det i enlighet med 11§ 3 mom. I förordningen om grundläggande utbildning har bestämts
i läroplanen att en elev går vidare i sina studier enligt ett eget studieprogram i stället för enligt
78
en årskursformad lärokurs skall i läroplanen bestämmas vilka kunskaper och färdigheter som
förutsätts för att de olika studiehelheterna skall kunna inledas. Enligt förordningen om grundläggande utbildning flyttas en elev som studerar enligt ett eget studieprogram upp till följande
årskurs efter det att läsårets skolarbete är avslutat. En elev kan stanna kvar i årskursen endast
på grund av allmän svag skolframgång.
Eleven räknas som elev i nionde årskursen tills han eller hon har fullgjort alla lärokurser i den
grundläggande utbildningen och fått avgångsbetyg eller läropliktsåldern nåtts och eleven avgått från skolan.
Läroämnen som bedöms
Alla läroämnen i den grundläggande utbildningen, med undantag av ämnesgruppen miljö- och
naturkunskap, bedöms separat. I årskurserna 1-4 bedöms miljö- och naturkunskap som en
helhet. I årskurserna 5-6 bedöms biologi och geografi som en helhet liksom också fysik och
kemi. ( I årskurserna 7-9 bedöms biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap separat).
Bedömningen av arbetet
Bedömningen av arbetet utgör en del av bedömningen av elevens förmåga att lära sig. Den
skall bygga på de mål som uppställts för arbetet i olika läroämnen. Bedömningen av arbetet
gäller elevens förmåga att planera, reglera, genomföra och bedöma sitt arbete. Vid bedömningen beaktas också hur ansvarsfullt eleven arbetar och hur han eller hon fungerar i samarbete med andra. Bedömningen av arbetet ingår i bedömningen av läroämnet. Arbetet kan också
bedömas separat.
Bedömningen av uppförandet
Bedömningen av uppförandet fokuserar elevens sätt att ta hänsyn till andra människor och
till omgivningen och hur eleven följer regler. Uppförandet skall bedömas av alla lärare som
undervisar eleven. Målet för elevens uppförande bör ingå i läroplanen. Då målen för uppförandet slås fast skall de mål som skolan ställt upp för fostran beaktas.
Elevens självvärdering
En av den grundläggande utbildningens uppgifter är att utveckla elevens förutsättningar för
självvärdering. Syftet med utvecklandet av självvärderingsförmågan är att ge stöd för ökad
självkännedom och utveckling av studieförmågan. Målet är att elevens självkänsla och positiva bild av sig själv som elev och känslan av delaktighet förstärks. I och med att förmågan till
självvärdering utvecklas lär sig eleven att bli medveten om sina framsteg och om de mål som
ställts upp för lärandet och att själv ställa upp mål för sina studier och styra sin inlärningsprocess.
För att förmågan till självvärdering skall utvecklas bör eleven lära sig att pejla sin inlärningsprocess och att bedöma sina inlärnings- och arbetsfärdigheter. Detta förutsätter att eleven får
regelbunden respons på sitt arbete. Eleven skall ledas och uppmuntras till att bedöma sina
kunskaper och sitt lärande på ett mångsidigt sätt.
79
Bedömningen av elever som är i behov av särskilt stöd
Vid bedömningen av en elev som inte tagits in eller förts över till specialundervisning skall
lindriga inlärningssvårigheter beaktas. Vid bedömningen bör användas sådana metoder genom
vilka eleven på bästa möjliga sätt kan påvisa sina kunskaper.
Grunderna för bedömningen av en elev som tagits in eller förts över till specialundervisning fastställs i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas (IP) som
görs upp för eleven.
Om det i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas har bestämts att eleven
skall genomgå den grundläggande utbildningen enligt den allmänna läroplanen skall elevens
prestationer bedömas i relation till målen för den allmänna lärokursen och till profilerna för
goda kunskaper.
Om det i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas har bestämts att eleven i
ett eller flera läroämnen studerar enligt en individuell lärokurs, bedöms elevens prestationer
enligt de mål som fastställts för honom eller henne i den individuella planen. I sådana fall
bedöms elevens kunskaper inte enligt de profiler för goda kunskaper som fastställts i grunderna för käroplanen. I läroämnen som studeras enligt en individuell lärokurs kan verbal bedömning användas i alla årskurser.
Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig på den allmänna
läroplanen för den grundläggande utbildningen eller på individuella lärokurser, enligt vad som
bestämts i den individuella planen som gjorts upp för eleven.
Bedömningen av en elev vars undervisning har ordnats enligt verksamhetsområden skall
utgå från elevens personliga mål enligt den individuella planen för hur undervisningen skall
ordnas. Bedömningen av eleven skall riktas på framstegen enligt verksamhetsområden.
Verksamhetsområden som skall bedömas är elevens motorik, språk och kommunikation, sociala färdigheter, dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Bedömningen skall grunda sig på
elevens tillväxt- och lärandeprocess samt på processens utgångspunkter och mål. Vid bedömningen av lärandet skall hinder förorsakade av elevens handikapp eller sjukdom beaktas.
Bedömningen av elever med invandrarbakgrund
Vid bedömningen av olika läroämnen för elever med invandrarbakgrund skall elevens bakgrund och den kunskap i svenska eller finska som så småningom utvecklas beaktas. I bedömningen av eleven skall mångsidiga, flexibla bedömningsmetoder som anpassats till elevens
situation användas så att han eller hon kan visa sina kunskaper utan att avseende fästs vid
eventuella brister i kunskaperna i svenska eller finska. Bedömningen av en elev med invandrarbakgrund kan vara verbal under hela den grundläggande utbildningen med undantag av
slutbedömningen.
7.2
Slutbedömningen
Bedömningens uppgift
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven har nått målen i de olika läroämnena i den grundläggande utbildningens lärokurs då studierna avslutas. Slutbedömningen
skall vara nationellt jämförbar och behandla eleverna på lika villkor. Slutvitsordet i varje
80
gemensamt läroämne skall grunda sig på elevens kunskaper i slutskedet av den grundläggande
utbildningen i årskurserna 8-9.
7.3
Utvärdering av utbildningen
Utvärderingen av skolornas verksamhet och utbildningen i Ingå kommun sker utgående från
den lokala utvärderingsstrategi för skolväsendet i Ingå, som uppgjorts år 2002 (bilaga).
81
