Systematiskt kvalitetsarbete pa Åsaskolan
Årbetslag:
Enligt skollagen och Skolverkets Allmänna Råd har vi ett ansvar för att planera, följa upp och utveckla
utbildningen. Detta ska ske kontinuerligt och systematiskt på alla nivåer i organisationen. Rektor har
ansvar för att kvalitetsarbetet genomförs och bestämmer inriktning utifrån skollag, nationella mål
och föreskrifter från Skolverket. Ledningen på Åsaskolan har valt att fokusera på att utvärdera de
förbättringsområden som vi arbetat med under läsåret.
Grundtanken med utvärdering och kvalitetsarbete är att all personal ska se nyttan med
utvärderingen genom att det leder till analys och framtagande av åtgärder som vidare leder till en
högre måluppfyllelse. Vårt instrument för utvärderingen är Skolverkets modell för hur ett
systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete kan genomföras. Faserna beskrivs nedan.
Följa upp - Var är jag/ vi?
För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse,
är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra.
Allt förbättringsarbete måste därför starta i en kort nulägesbeskrivning och en bedömning av
måluppfyllelse. För att kunna följa upp och bedöma måluppfyllelse krävs underlag. Detta kan vara
planeringar, utvärderingar som gjorts under året, enkäter av olika slag eller annan form av
dokumentation tex åtgärdsprogram eller iup.
Analysera och bedöma utvecklingsbehov- Vart ska jag/ vi?
När vi analyserar formulerar vi tillsammans varför resultatet blev som den blev. Vad i verksamheten
påverkar resultatet? Vad kunde gjorts annorlunda? Försök att se det ur både individ, grupp och
organisationsperspektivet. Utifrån denna analys formuleras sedan konkreta mål för
förbättringsarbetet. Målen ska vara tydliga så att de går att följa upp och utvärdera. Fundera på vilka
utvecklingsbehoven är för just detta område.
Planera - Hur gör jag/ vi?
Bestäm vilka konkreta insatser som ska genomföras. Fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder.
Identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen. Ta fram en tydlig tidsplan.
Fördela ansvar. Bestäm redan i den inledande fasen hur uppföljning och utvärdering ska ske,
eftersom det har en direkt inverkan på den fortsatta planeringen.
Genomföra -> Följa upp
Cirkeln är sluten
Utvärdering i arbetslagen
Vi har ett positivt förhållningssätt till elevernas idéer
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i
samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga at ta ett personligt ansvar genom att delta i planering och
utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna
utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11 sid 8)
Minsta gemensamma namnare:
1.
2.
3.
4.
Åll undervisning ska utga fran en pedagogisk planering och eleverna ska ha varit delaktiga och ha
haft inflytande over traningsformer och bedomningsformer i den pedagogiska planeringen.
Den pedagogiska planeringen ska aktualiseras regelbundet i undervisningen.
Åll personal har dialog med eleverna for att medvetandegora dem om vad elevinflytande ar.
Varje elev haller i sitt eget utvecklingssamtal.
Bedöm måluppfyllelsen från
ert nuläge:
Analys av framgångsfaktorer Planera förändringar
som behövs göras i
och svårigheter:
undervisningen:
1. Pedagogisk planering
2. Pedagogisk planering
aktualiseras
3. Dialog om elevinflytande
4. Utvecklingssamtal
(Ur Åsaskolans folder Prioriterade Mal 15/16)
En väl fungerande organisation skapar trygghet
Denna del av våra prioriterade mål utvärderades i december i samband med att vi
reviderade planen mot diskriminering och kränkande behandling. Därför behöver ni inte
samtala om dessa punkter vid detta tillfälle.
Skolan har en viktig roll där varje elev har rätt att få känna trygghet, växandets glädje och få erfara
den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lgr 11 sid. 10)
En del i lasarets arbete ar att forankra de karnvarderingar, ordningsregler och konsekvenser som
vi arbetade fram under forra lasaret tillsammans, elever personal och ledning.
Minsta gemensamma namnare:
1.
2.
3.
Vi ska pa skolan strava efter att efterleva och uppratthalla skolans karnvarderingar och
ordningsregler tillsammans elever, personal och ledning.
Faddergrupperna ska mötas vid 2 tillfällen per termin där alla klasser ingår. Dessa tillfällen är
schemabrytande och är inlagda i skolans kalendarium. Vid det första tillfället ska vi arbeta kring
skolans ordningsregler. Vid det andra tillfället ska vi arbeta med våra kärnvärderingar.
Mentor ansvarar för att ytterligare samverkan mellan faddergrupperna kommer till stånd under
terminen.
(Ur Åsaskolans folder Prioriterade Mal 15/16)
Ovanstående punkter utvärderas varje år i december i samband med att planen mot
diskriminering och kränkande behandling utvärderas. Alltså behöver ni inte skriva något
här.
Alla elever får utvecklas efter sina förmågor
”Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att
skolan utvecklas kvalitativt… detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultat följs upp och
utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. (Lgr 11 sid. 11)
Skolans ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Detta på vilket flickor och
pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem. (Lgr 11 sid. 8)
Minsta gemensamma nämnare:
1. Varje lärare utgår ifrån strukturen i dokumentet god lärmiljö på Åsaskolan i
upplägget av sina arbetspass.
2. Varje lärare aktualiserar varje vecka ett antal begrepp för eleverna som är aktuella i
arbetsområdet.
3. Varje lärare ger i undervisningen utrymme för eleverna att träna på att föra
resonemang. Samt visar på goda elevexempel på detta.
(Ur Åsaskolans folder Prioriterade Mal 15/16)
Bedöm måluppfyllelsen från
ert nuläge:
1. God lärmiljö
2. Aktualisera begrepp
Analys av framgångsfaktorer Planera förändringar
som behövs göras i
och svårigheter:
undervisningen:
3. Resonemang
Vår information är alltid uppdaterad
Rektor bör skapa förutsättningar för att tillsammans med lärarna utveckla arbetet med
den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Samt tillsammans med lärarna utveckla
ändamålsenliga former för dokumentation som kan användas i den skriftliga individuella
utvecklingsplanen. (Skolverkets Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga
individuella utvecklingsplanen sid. 18)
Informationen till vardnadshavare och elever har forbattrats under lasaret 14/15. Vi vill
fortsatta denna utveckling. Unikum ar vart framsta kommunikationsverktyg. Dar finns
info om elevernas kunskapsutveckling, aktuella bedomningar och elevens reflektion
kring sitt larande. Som ett komplement till Unikum och en del av skolans ansikte utat
finns var blogg Portalen Åsaskolan.
Minsta gemensamma namnare
1. Folja Åsaskolans guide infor utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella
utvecklingsplanen.
2. I ak 4-9 ska veckoplaneringen vara ifylld i varje amne.
3. I ak F-3 skriver varje arbetslag ett brev till vardnadshavarna minst varannan
vecka om hur verksamheten fortloper i skolan och vad som planeras framover.
4. I ak 4-6 skriver varje arbetslag ett brev till vardnadshavarna minst varannan
vecka om hur verksamheten fortloper i skolan och vad som planeras framover.
(Ur Åsaskolans folder Prioriterade Mal 15/16)
Bedöm måluppfyllelsen från
ert nuläge:
1. Följa Åsaskolans guide inför
utvecklingssamtalet
2. Veckoplanering i åk 4-9
3. Brev till vårdnadshavarna
F-3 och 4-6
Analys av framgångsfaktorer Planera förändringar
som behövs göras i
och svårigheter:
undervisningen:
Ledningen ger personalen goda förutsättningar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal på skolan har rektorn det övergripande
ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. (Lgr 11 sid. 18)
Skolledningen kommer att fokusera på att skapa strukturer för genoförande av prioriterade mål och
ge tid för pedagogiska reflektioner och diskussioner kring dessa mål på konferenser och studiedagar.
Minsta gemensamma nämnare:
Onsdagskonferenserna kommer att planeras upp utifrån skolans prioriterade
utvecklingsområden, tex positivitet och respekt, övergripande trygghetsarbete, utveckling av
undervisning och BFL.
Uppstart och avslut av terminen på trevliga platser.
Lägga tyngdpunkt på möten på dialog och samarbete och hålla informationspunkter korta.
Ånvända sig av olika arbetsmodeller för att ge alla medarbetare möjlighet att komma till tals vid
möten.
Få igång skolans trivselgrupp.
Årbeta aktivt med att förverkligade prioriterade förslagen från Ourgrupperna.
(Ur Åsaskolans folder Prioriterade Mal 15/16)
Ovanstående punkter utvärderas på apt, senare denna dag, genom en karusell.
Utvärdering av plan för fortsatt arbete med att
implementera Positivitet och respekt på Åsaskolan
Mål
Vad
Hur
När
Ansvarig
Få all
personal
och elever
att förstå
hur vi ska
arbeta med
Positivitet
och respekt
på skolan
under
läsåret
Få
positivitet
och respekt
att leva på
skolan
Presentera
planen på apt.
Positiva rundan i
varje klass varje
vecka.
Cissi och Robert
och Åsa
presenterar.
Rektorerna backar
upp vid behov.
2/9, 30 min
Cissi, Robert,
Åsa
Rektorerna
följer upp att
modellen
används vid
träffar med
arbetslagen.
Positiva rundan i
alla klasser varje
vecka.
Mentorerna har
detta på fredagar
på mentorstid.
Varje vecka
hela året.
Mentorer
Bedöm
måluppfyll
else.
Få
positivitet
och respekt
att leva på
skolan
Skapa
respektfulla
möten.
Positiva rundan
Arbetslaget inleder
på
mötet med
arbetslagsmöten positiva rundan.
.
Varje möte
hela året.
Mötesordför
ande
Använda
dialogmodellen i
olika typer av
möten
En stödstruktur för
dialog tas fram och
lamineras för att
kunna ligga
framme vid alla
möten.
Vid apt 2/9
Få alla
medarbetar
e att ta ett
eget ansvar
för att
arbeta för
positivitet
och respekt
på skolan
Modella
kollaborativ
t arbete för
att kunna
bygga
positivitet
och respekt
på skolan.
Varje
medarbetare
skriver tre
utfästelser.
Uppföljning av
arbetet på Sju
Sjöar. Påminnelse i
samband med
genomgången av
planen. Lyfts vid
medarbetarsamtal
i sept/okt.
Apt 2/9
inlämnas till
rektor
senast 9/9
Cissi Robert
och Åsa
presenterar
den.
Rektorerna
följer upp att
modellen
används vid
träffar med
arbetslagen.
Varje
medarbetare
.
Rektorerna lägger
upp en plan för
mötet för att
arbeta utifrån
kollegialt lärande.
Apt 30/9
Rektorerna
Öka antalet
positiva
möten på
skolan
Under två
timmar arbetar
vi utifrån
kollegialt
lärande hur vi
kan arbeta med
positivitet och
respekt på
skolan med våra
elever. Vi skapar
utfästelser på
ett liknande sätt
som förra
läsåret.
En Hej-kampanj
på skolan.
Implementeras i
alla klasser.
Måndag
vecka 46
startar vi i
klasserna.
Alla
medarbetare
på
Åsaskolan.
Fest för
positivitet
och respekt
på skolan
Få
positivitet
och respekt
Alla hjälps åt att
fixa en rolig fest
tillsammans på
skolan.
Alla klasser gör
filmer med
inslag av musik,
Vi brainstormar på
en apt på
höstlovet allt läggs
i ett digitalt
verktyg där vi kan
dela idéer med
varandra.
Arbetslagen
planerar varsin del
av festen.
16/12
Trivselgrupp
en
Arbetslag/mentore
r arbetar
tillsammans för att
Vecka 9.
Mentorer
att leva på
skolan F-6
Få
positivitet
och respekt
att leva på
skolan. 7-9
drama. Där
”Hej”, positivitet
och respekt
kommer in.
Alla klasser gör
filmer med
utgångspunkt i
Friends filmer
Få
positivitet
och respekt
att leva på
skolan.
Fadderdagarna
planeras för att
sprida positivitet
och respekt.
Få
positivitet
och respekt
att leva på
skolan.
Alla klasser tittar
på varandras
filmer
Följa upp
och
utvärdera
arbetet med
positivitet
och respekt
Samtala i dialog
i arbetslaget
tillsammans
med sin rektor
kring hur man
upplever arbetet
med positivitet
och respekt har
fortlöpt under
läsåret.
få till bra
processer.
Arbetslag/mentore
r planerar detta
tillsammans för att
få in det i den
ordinarie
undervisningen.
När pedagogerna
planerar detta har
de med positivet
och respekt i
tanken.
Arrangera
filmvisning.
Ska vara
klart vecka
9
Mentorer
Vid de fasta
faddergrup
pstilfällena
under
vårtermine
n.
Varje vecka
under
mentorstid
vecka 1020.
På en
studiedag i
maj.
Mentorer
Mentorer
Rektorer
Utifrån ovanstående punkter, vad tycker ni är klokt att fortsätta med läsåret 16/17?
Our kopplat till EHT
Utvecklingsområdet inom Our kopplat till eht handlar om kommunikation. I detta ingick att eht ska
komma till arbetslagen enligt förutbestämt schema. Syftet var att förbättra kommunikationen och få
ett närmare samarbete mellan arbetslagen och eht.
Bedöm måluppfyllelsen från
ert nuläge:
Analys av framgångsfaktorer Föreslå förändringar
som behövs göras:
och svårigheter:
1. Kommunikation arbetslageht
GR enkät
Denna utvärdering gäller åk 2, 5, 8. Övriga kan avstå.
Gå in på Fronter, arkiv, enkät
Titta både på de övergripande och detaljfrågorna och gör en analys i arbetslaget av vad ni ser. Titta
både på vad elever och vårdnadshavare har svarat. Bilden som heter prioriteringsmatris ger bra
underlag till samtal kring hur vi kan tänka framåt, även om man inte måste hålla med om deras
värdering eftersom den enbart bygger på en rent statistisk analys.
Vad ser vi i de övergripande
frågor?
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
Helhet
Vad ser vi i detaljfrågorna?
Vad tänker vi framåt?
Dokumentera ert arbete i detta dokument och maila till Pia, Fredrik och Ulrika
Glöm inte att fylla i arbetslagets namn överst i dokumentet!
