4.2 Trakasserier och kränkande behandling

BJÖRKHAGENS SKOLA
UTBILDNI NGSFÖRVALTNINGE N
SID 1 (13)
17-07-14
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Likabehandlingsplan
Läsåret 2012/12
BJÖRKHAGENS SKOLA
Karlskronavägen 10
121 52 JOHANNESHOV
Te l : 0 8 / 5 0 8 1 5 9 0 0
Fax: 08/508 15 910
E-post: [email protected]
h t t p : / / w w w. b j o r k h a g e n s s k o l a . c o m
SID 2 (13)
Innehåll
Sida
1.
Inl
edning och bakgrund
3
Sträv
2.
an och vision, Björkhagens skola
3. Trygghetsarbetet på Björkhagens skola
3.1
4
5
Det
främjande arbetet
5
3.2 Det förebyggande arbetet
7
3.3 Det åtgärdande arbetet
8
3.3.1 För att stoppa kränkningar bland personal
4. Begrepp, definitioner, lästips
9
10
4.1 Diskriminering
10
4.2 Trakasserier och kränkande behandling
10
4.3 Diskrimineringsgrunderna
12
4.4 Lästips
13
SID 3 (13)
1. Inledning och bakgrund
Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla elever och
vuxna i skolan ska ha samma rättigheter – oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck samt ålder. Alla elever och vuxna har rätt att vistas i skolan utan att
utsättas för någon form av kränkande behandling. Det handlar om allas mänskliga
rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbete
handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av två lagar enligt Skollagen kap 6
§.8 och det finns två nya diskrimineringsgrunder: ålder och könsöverskridande
identitet eller uttryck.. Skolans fokus är dock detsamma: att arbeta för barns och
vuxnas lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska
uppdraget (se Lgr 11 kap 1, Skolans värdegrund och uppdrag). Detta hänger i sin tur
samman med hela skolans verksamhet. För att nå målet krävs att alla är väl medvetna
om denna handlingsplan och agerar därefter. Den som väljer att inte se, eller ser men
inget gör, är medskyldig till kränkningen. Allt du gör för att stoppa en kränkning har
betydelse. Ju snabbare du reagerar och agerar desto större effekt har också din insats.
Alla situationer där kränkningar förekommer är unika, beroende på vilka som är
inblandade och hur situationen ser ut. Därför passar inte alltid en viss metod eller ett
visst arbetssätt. Denna handlingsplan är dock ett stöd i processen kring ett ärende
samt lyfter fram några viktiga generella åtgärder som alltid ska beaktas.
En bedömning skall göras om den kränkande handlingen skall anmälas till andra
myndigheter. Bedömningen skall göras av rektor tillsammans med inblandade parter
där rektor har det yttersta ansvaret. Planen är framtagen och processats med
elevrepresentanter inom Trygghetsgruppen. Eleverna har haft en utbildningsdag
tillsammans med lärare.
SID 4 (13)
2. Strävan och vision, Björkhagens skola.
Vår vision är att ingen diskriminering och kränkande behandling får förekomma
mellan barn-barn, barn-vuxna, eller vuxna-vuxna.
Vår strävan är att alla elever skall känna att det finns någon vuxen i skolan som de
har förtroende för och som de kan vända sig till om de blir utsatta för någon form av
kränkande behandling.
Alla har en skyldighet att alltid ingripa om någon behandlas illa. För att ingen skall bli
diskriminerad och utsatt för kränkande behandling måste all personal på skolan
ständigt vara vaksam på om kränkningar och trakasserier förekommer. Alla
medarbetare och elever på skolan har ansvar för att kränkande behandling och
trakasserier inte förekommer på vår arbetsplats/skola. Alla medarbetare har ansvar för
alla barn på skolan. Alla har skyldighet att vara uppmärksamma på vad som sker på
lektioner, på raster, i matsalen, i omklädningsrum, o.s.v. Den som ser, men inget gör,
är medskyldig till kränkningen eller trakasseringen.
Arbetsgivaren är ytterst ansvarig vid uppkomna situationer.
SID 5 (13)
3. Trygghetsarbetet på Björkhagens skola
På Björkhagens skola delar vi upp trygghetsarbetet i tre olika delar:
 Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och
omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Det riktas mot alla och bedrivs utan
förekommen anledning samt är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
 Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en
kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer.
 Det åtgärdande arbetet påbörjas genast när det kommit signaler om att ett
barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Då vidtar
skolan åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningen upprepas. Skolan har rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
när någon diskrimineras, trakasseras eller behandlas kränkande.
3.1




Det främjande arbetet
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
Omfattar alla diskrimineringsgrunderna
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
Är en naturlig del i det vardagliga arbetet
Samtal: På Björkhagens skola är grunden för det främjande arbetet samtalet. Att
regelbundet prata om hur vi mår, hur vi tror eller vet att andra mår, hur vi har det
tillsammans och vad som händer just här och nu i vårt sociala samspel är viktigt. Alla
måste få möjlighet att göra sin röst hörd och att bli lyssnad på. Människosyn, regler,
normer och värderingar skall vara återkommande inslag i samtalen. Regelbundenheten
i samtalen är viktig och skall genomsyra den dagliga verksamheten. Alla vuxna på
skolan har ansvar för att det sociala samtalet förekommer regelbundet.
Arbetslaget: Varje arbetslag bedriver ett främjande arbete med eleverna. Det kan ske i
olika former: klassråd, ta del av litteratur, film och teater, värderingsövningar, drama,
rollspel och forumspel, samtal och diskussioner. På pedagogernas arbetslagsmöten en
gång i veckan är elevhälsa/elevvård en stående punkt för att uppmärksamma
elevernas situation.
SID 6 (13)
Lokaler: Arbetslagens sätt att vara organiserade främjar tryggheten bland eleverna.
Alla årskurser har egna korridorer där den övervägande delen av undervisningen sker.
I anslutning till elevernas egna korridorer har lärarna sitt arbetsrum och är anträffbara
under hela skoldagen. Det ger en större möjlighet för lärarna att få inblick i elevernas
skoldag och snabbare ingripa vid konflikter och andra otrygga situationer som kan
uppstå. Bland de yngre barnen (F-3) ligger också fritidslokalerna i anslutning till
klassrum och korridor.
Information till föräldrar: Arbetslagen informerar föräldrarna om skolans
likabehandlingsplan. Detta sker på höstterminens första föräldramöte. Då förs också
ett samtal om läget/stämningen i klassen.
Utvecklingssamtal/mentorstid: Elevens individuella sociala situation diskuteras vid
utvecklingssamtalet och på mentorstiden.
Gruppindelningar: De vuxna ansvarar för alla gruppindelningar samt placeringar t ex i
klassrum, under praktisk-estetiska lektioner och på fritids. Detta gäller även för
matsalen för F-6.
Trivsel-/trygghetsenkät: Varje hösttermin utför trygghetsgruppen en trivsel/trygghetsenkät i alla klasser. Resultatet av enkäten utgör grunden för det
förebyggande arbete som bedrivs nästkommande år. Utifrån resultatet av enkäten ska
konkreta trygghetsmål formuleras. En plan ska också göras för hur man ska nå målen.
Dessa ska sedan utvärderas i slutet av läsåret.
Kompisdagar: Kompisdagar genomförs i början av varje hösttermin.
Kompisdagarnas strävansmål är
 Att öka trivseln och tryggheten på skolan
 Att öka respekten för varandra
 Att få bättre samarbetsförmåga
 Ökad medvetenhet om vår inre och yttre miljö på skolan
Raster: Pedagogerna är rastvärdar/rastvakter enligt fastslaget schema som är välkänt
för alla. Rastvärdarnas/rastvakternas uppgift är att uppsöka eleverna där de befinner
sig på rasten samt att upptäcka och förhindra alla former av kränkande behandling
Kompisstödjare: Varje klass utser två kompisstödjare. Deras uppgift är att vara goda
förebilder, vara uppmärksamma och lyssna på sina kamrater samt delta aktivt på
regelbundna kompisstödjarmöte. Kompisstödjarna genomgår varje läsår en
kompisstödjarutbildning som skolan anordnar.
SID 7 (13)
Trygghetsgruppen: Trygghetsgruppen har ett extra ansvar för trivseln och tryggheten på
skolan. Varje arbetslag utser en vuxen som är lagets representant i Trygghetsgruppen.
Samma person har också ansvar för arbetslagets Kompisstödjargrupp. Förutom en
vuxen från varje arbetslag består Trygghetsgruppen av representanter från
elevvårdsteamet, fritids och Melliz.
Ny elev: När det under läsåret kommer en ny elev informeras all personal om detta
genom skolledningen. Arbetslaget och undervisande lärare informeras särskilt.
Klassen förbereds bland annat genom att en fadder utses. I fadderns uppgift ingår att
göra eleven hemmastadd på skolan. Det finns en checklista (se bilaga) för hur elevens
introduktion ska gå till.
3.2
Det förebyggande arbetet
 Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling
 Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten
identifieras som riskfaktorer. Kartläggningen utgår från hälsoprofilen som
skolsköterskan gör, trivsel-/trygghetsenkäten och det vardagliga arbetet.
Samtal: På Björkhagens skola är grunden för det främjande arbetet samtalet. Att
regelbundet prata om hur vi mår, hur vi tror eller vet att andra mår, hur vi har det
tillsammans och vad som händer just här och nu i vårt sociala samspel är viktigt. Alla
måste få möjlighet att göra sin röst hörd och att bli lyssnad på. Människosyn, regler,
normer och värderingar skall vara återkommande inslag i samtalen. Regelbundenheten
i samtalen är viktig och skall genomsyra den dagliga verksamheten. Alla vuxna på
skolan har ansvar för att det sociala samtalet förekommer regelbundet.
Arbetslagen: Varje arbetslag ansvarar för och bedriver ett förebyggande arbete med
eleverna genom att ha klassråd, ta del av litteratur, film och teater, värderingsövningar,
drama, rollspel och forumspel, samtal och diskussioner.
På arbetslagsmötet en gång i veckan har arbetslaget elevvård/elevhälsa. I första hand
försöker arbetslaget lösa situationen kring eleven/eleverna genom samtal med de
berörda och samarbete med föräldrarna. Om arbetslaget behöver råd och hjälp så
kontaktas Trygghetsgruppen.
Trygghetsgruppen: Trygghetsgruppen har extra ansvar för att förebygga trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling. Vid behov informerar Trygghetsgruppen
skolledningen och elevhälsoteamet. Trygghetsgruppen informerar om och
SID 8 (13)
dokumenterar kontinuerligt eventuella fall av diskriminering, trakasserier, kränkningar
och mobbning på skolan.
Utvecklingssamtal/mentorstid: Elevens individuella sociala situation diskuteras vid
utvecklingssamtalet och mentorstiden.
Information till föräldrar: Lärarna informerar föräldrarna om stämningen i klassen på
föräldramötena som är minst en gång per år, samt vid behov.
Gruppindelningar: De vuxna ansvarar för alla gruppindelningar samt placeringar t ex
i klassrum, under praktisk-estetiska lektioner och på fritids. Detta gäller även för
matsalen för F-6.
3.3
Det åtgärdande arbetet
 Skall påbörjas genast när det kommit signaler om att någon känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
 Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och
utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Det krävs goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling. Det finns flera olika metoder och arbetssätt
för hur man kan gå till väga. Alla situationer där kränkningar förekommer är unika,
beroende på vilka som är inblandade. Därför kan man inte säga att en specifik metod
alltid passar, vilken metod som används kan variera från fall till fall. Det viktiga är att
något görs och att den kränkte blir tagen på allvar. Alla vuxna har alltid ett ansvar att
ingripa vid direkta kränkningar
All personal som ser eller på något sätt får kännedom om att någon elev är utsatt
måste ingripa och meddela elevens mentor och/eller arbetslag. I första hand ska de
arbetslag som de inblandade eleverna tillhör samtala med eleverna och försöka lösa
situationen i samarbete med föräldrarna.
Om inte situationen förändras är Trygghetsgruppen tillsammans med
klassläraren/mentorn och arbetslaget ansvariga för att följande åtgärder vidtas för att
få stopp på kränkningen:
 Trygghetsgruppen har allvarssamtal med den/de som utfört
kränkningen. Se bifogad bilaga hur det skall gå till.
SID 9 (13)
 Mentorn /EHT pratar med den som är utsatt/kränkt. Samtalet ska gå
ut på att ge stöd samt att informera om vad som händer i ärendet.
 Föräldrarna informeras.
 Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom två veckor.
 Om kränkningarna ej upphör efter vidtagande åtgärder kallas föräldrar
till elevvårdskonferens. Därefter följer vidare åtgärder som rektor har
ansvar för.
Trygghetsgruppen och arbetslaget dokumenterar fortlöpande och utvärderar varje
vecka samt informerar rektor/biträdande rektor om det som sker.
Effekterna av åtgärderna dokumenteras och utvärderas av Trygghetsgruppen och de
inblandade arbetslagen.
3.3.1 För att stoppa kränkningar bland personal
Om någon personal är utsatt ska rektor meddelas. Den som anser sig utsatt för
kränkning har ansvar för att genast ta kontakt med sin närmaste chef. Den som ser att
någon blir kränkt har ett ansvar för att reagera på det inträffade. Om en personal är
inblandad skall rektor på skolan kontaktas. Skyddsombudet och Företagshälsan skall
också meddelas.
SID 10 (13)
4. Begrepp, definitioner, lästips
4.1
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra
elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad pga av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m m.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas
att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med
motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev pga kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever
serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som pga religiösa skäl
behöver annan mat.
4.2
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling
kan vara
 Fysiska (slag, knuffar)
 Verbala (hot, svordomar, öknamn)
 Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer, ryktesspridning)
 Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och
meddelanden på olika webbcommunities).
SID 11 (13)
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck samt ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier
även när en elev kränks pga en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder mm.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, frysa ut
någon, knuffas eller att rycka någon i håret.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Mobbning
Kränkande behandling och trakasserier kan ta sig uttryck som mobbning. Mobbning
förutsätter att den som kränks eller trakasseras utsätts vid upprepade tillfällen. Vidare
råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till mobbning.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling
p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en
elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Befogade tillsägelser
SID 12 (13)
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
4.3
Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. Diskrimineringsgrunderna är centrala
i diskrimineringslagstiftningen då diskriminering eller trakasserier alltid måste kunna
kopplas till dessa (gäller ej sexuella trakasserier). Diskrimineringsgrunderna är följande:
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av
elever. Det kan ta sig uttryck i utfrysning, förlöjligande, skämt kopplade till en elevs
könstillhörighet, sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt
material.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma
nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt
skollagen.
Religion och trosuppfattning
Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får
inte missgynna någon elev pga hans eller hennes religion.
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på
olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder
rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och
dyslexi.
Sexuell läggning
SID 13 (13)
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Skolan ska
arbeta mot homofobi och för rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ,
en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet
eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot
principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Transpersoner är ett paraplybegrepp som använd om människor som på olika sätt
bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot
föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Transpersoner kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella (personer
som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer
som definierar sig bortom kön eller utanför det traditionella könsidentiteterna).
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras pga ålder. Det är tillåtet att särbehandla
pga ålder
 vid indelning i grupper utifrån elevernas ålder.
 om det finns ett berättigat syfte och det medel som används är lämpliga och
nödvändiga. Det gäller tex åldersgränserna för tillträde till gymnasium.
4.4
Lästips
Leander E, Nilsson M, Waller M. Pedagogik som förebygger. En del av en hälsofrämjande
skolutveckling. Utgiven av Socialförvaltningen, Stadsövergripande sociala frågor,
Preventionscentrum Stockholm. (Finns som pdf)
Wrethander. Marie. Inneslutning och uteslutning – barns relationsarbete i skolan.
Studentlitteratur. (Finns som pdf)