Faktaunderlag
Rent mjöl i påsen?
– Om spannmålsodling, miljöpåverkan
och konsumtion
Text: Peter Einarsson och Naturskyddsföreningen
Omslagsfoto: Thinkstock
Naturskyddsföreningen augusti 2015
Upplaga 1
Sammanfattning
Spannmål tänker vi nog mest på som vardagsmat: vetebullar, råglimpor, havregrynsgröt
och frukostbröd. Eller kanske snarare ris, pasta och frukostflingor. Men huvuddelen av
den svenska spannmålen blir djurfoder och konsumeras genom olika animaliska
livsmedel.
I Sverige odlas ungefär lika mycket spannmål som vi konsumerar, omkring 5 miljoner
ton. Men det betyder inte att all spannmål vi använder är odlad här. Stora
handelsströmmar går både in och ut över gränserna.
I västvärlden odlas spannmål till största delen av specialiserade jordbruksföretag utan
djur, som baserar sin odling helt och hållet på konstgödsel. Konstgödsel bidrar till brutna
kretslopp, enorm förbrukning av fossilenergi och överbelastning av växtnäring i
kretsloppet.
Spannmål odlas ofta nästintill som monokultur, med olika sädesslag tre eller flera år i
följd och bara enstaka år med andra avbrottsgrödor, oftast oljeväxter. Det ger problem
med uppförökning av ogräs och skadegörare. Nästan alla spannmålsodlare utom de
ekologiska använder därför kemiska bekämpningsmedel.
Spannmålsodlingen i Sverige använder mer kemiska bekämpningsmedel än alla andra
grödor tillsammans. Spannmål tillhör inte de grödor som besprutas mest intensivt men
odlingsarealen är stor. Innan sådden används ofta ett totalbekämpningsmedel som dödar
all växtlighet. Och under odlingen sprutas större delen av arealen mot ogräs, hälften av
arealen mot svamp och ibland sprutas det med syntetiska växthormoner,
stråförkortningsmedel, för att få stråna att sluta växa så att säden inte lägger sig ner inför
skörd.
Den ekologiska spannmålsodlingen utgör bara en liten del av hela den svenska
spannmålsarealen och den totala skörden. Det odlas mycket mindre ekologisk spannmål i
Sverige än vad som förbrukas därför behövs satsningar på att få allt fler att odla ekologisk
spannmål i Sverige.
Dagens spannmålsodling är till stor del beroende av konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. Det gör den svenska spannmålsproduktionen produktiv men inte
resurseffektiv. Det är dags att jordbruket förändras i grunden. I mataffären kan man bidra
till utvecklingen av ett mer hållbart jordbruk genom att välja ekologiskt och äta mindre
animaliska produkter eftersom de största spannmålskonsumenterna idag är kor, grisar
och kycklingar.
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1
Inledning
3
Vad används spannmålen till?
4
Varifrån kommer spannmålen?
7
Hur odlas spannmålen?
8
Ekologisk spannmålsodling
11
Resursanvändning och miljöbelastning
13
Hur konstgödseln revolutionerade jordbruket
13
Kväve (N)
16
Fosfor (P)
18
Kalium (K)
19
Fossilenergi
19
Kemisk bekämpning
20
Stråförkortningsmedel
21
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
23
Diskussion
24
Vad kan jag göra som konsument?
25
Ordlista
26
Noter
28
2
Inledning
Spannmål eller säd kallas de gräsarter som odlas för sina torkade, ätliga frön. I Sverige
räknar vi traditionellt med fyra sädesslag: vete, råg, korn och havre. Idag odlas även
hybriden rågvete, lite majs och små arealer av historiska sädesslag som spelt (dinkel) och
emmer.
Globalt är det majs, ris och vete som är de tre stora sädesslagen. Sammantaget står de för
mer än 80 procent av spannmålsodlingen i världen, och tillsammans med en rad mindre
spannmålsslag täcker de mer än halva jordens åkerareal.1
I Sverige är spannmål den ena av två jämnstora grödor som helt dominerar jordbruket.
Den andra stora grödan är vall, fleråriga blandningar av gräs och klöver som odlas som
foder till nötkreatur, får och hästar. Spannmål och vall använder tillsammans 85-90
procent av den totala svenska åkerarealen på cirka 2,4 miljoner hektar. Alla övriga grödor
som oljeväxter, ärter, sockerbetor, potatis och grönsaker samsas på resterande 10-15
procent av odlingsmarken.2
Innan konstgödseln blev vanlig odlades vall och spannmål i växelbruk, det vill säga
omväxlande med varandra på samma åkrar. Då kunde spannmålen dra nytta av den
växtnäring som den kvävefixerande klövern lämnar efter sig i marken. Ännu mer
växtnäring hämtades från vallen till spannmålen med hjälp av de kor och andra
gräsätande djur som då fanns på varje lantbruk. Kor, hästar och får åt mest gräs och
klöver från vallen, men mycket av deras gödsel lades på spannmålen.
Efter andra världskriget har växelbruket till stor del upphört. Spannmålen har
koncentrerats till de bördigare slättbygderna och odlas med konstgödsel på gårdar utan
djur.3 Djuren och vallodlingen finns nu mest i områden med mindre bördiga jordar, där
spannmål inte kan ge lika höga skördar.4
Konstgödseln och specialiseringen har möjliggjort kraftigt ökade spannmålsskördar.
Sedan 1950-talet har den totala spannmålsproduktionen i Sverige vuxit från 3 till 5
miljoner ton, trots att odlingsarealen krympt med en tredjedel.5
Men priset har varit kraftigt ökad resursanvändning och miljöbelastning, långt över den
nivå som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Växtnäringskretsloppen har brutits,
fossilenergianvändningen flerdubblats, kemisk bekämpning blivit rutin, biologisk
mångfald utarmats och ekosystemtjänster urholkats.6
3
Vad används spannmålen till?
Spannmål tänker vi nog mest på som vardagsmat: vetebullar, råglimpor, havregrynsgröt
och korntunnbröd. Eller idag kanske snarare ris, pasta och frukostflingor. Sädesslagen var
bland de allra första växter människan lärde sig odla, och de blev snart basen i
mathållningen på de flesta håll i världen. Det är inte svårt att förstå varför. Spannmål är
energirika frön som är lätta att transportera och lagra, som går bra att äta som de är, men
också är enkla att tillaga.
I fattigare delar av världen är spannmål fortfarande i första hand ett baslivsmedel. I rika
länder är det nu bara en bråkdel av skörden som används att äta direkt. I Sverige
förbrukar vi i runda tal 5 miljoner ton spannmål varje år, alltså ungefär 500 kg per
person.7 Men det är bara cirka 13 procent av detta som vi äter direkt som bröd, gryn,
pasta, flingor eller andra spannmålsprodukter. Ytterligare några procent dricker vi i form
av öl och brännvin.
Den stora delen av den svenska spannmålskonsumtionen går istället omvägen via djuren.
Mer än två tredjedelar används som foder till kor, grisar, får och höns. Att grisar och höns
äter en hel del spannmål är inte konstigt. De är enkelmagade djur precis som vi och
behöver liknande kost. Den kraftigt ökade spannmålsproduktionen under efterkrigstiden
förklaras delvis av den ökade konsumtionen av gris- och kycklingkött. Men en annan
viktig förklaring är att korna, som förr åt mest gräs och klöver, nu också äter stora
mängder spannmål.
Allra mest spannmål förbrukar vi när vi äter kött, men även mjölkprodukterna är ganska
spannmålstäta. Äter du en macka med skinka eller ost har det faktiskt gått åt ungefär tre
gånger så mycket spannmål till pålägget som till brödet.
Tabell 1. Spannmålsåtgången för en macka med ost och skinka.
Källor: Livsmedelsverket och SIK8
Ingrediens
Bröd 40 g
Smör 5 g
En skiva ost 15 g
En skiva skinka 10 g
Spannmål
24 g
12 g
36 g
33 g
De senaste åren har Sverige också fått en ny stor spannmålskonsument, nämligen bilen.
Etanolinblandningen i bensin förbrukar nu mer spannmål än vad vi äter direkt i form av
spannmålsprodukter.
4
Diagram 1. Cirkeldiagrammet beskriver den totala konsumtionen av spannmål i Sverige, både det vi
äter direkt som spannmålsprodukter och den indirekta konsumtionen i form av framförallt kött och
andra animalier. Alla siffror gäller år 2012.9
Tabell 2. Så äter vi spannmål. Tabellen visar den genomsnittliga konsumtionen av olika
spannmålsprodukter i Sverige år 2012. Spannmålsinnehållet i produkterna varierar. Bröd innehåller
till exempel omkring 60 procent spannmål. Totalt åt genomsnittssvensken spannmålsprodukter
motsvarande 63 kg spannmål. Källa: Jordbruksverket10
Produkt
Bröd
Andra bakverk
Kg per
person
54
18
Mjöl
Gryn, flingor, välling, popcorn
9
6
Pasta
Ris
9
5
5
Diagram 2. Köttkonsumtionen i Sverige har nästan fördubblats sedan 1960-talet räknat per person.
Fram till slutet av 1970-talet var det framförallt grisköttet som ökade. Under 1980-talet minskade
köttkonsumtionen, men från mitten av 1990-talet har alla köttslag ökat igen, nu allra mest
fågelköttet. En förklaring är att köttpriserna sänktes kraftigt när Sverige blev EU-medlem 1995.
Källa: Jordbruksverket11
Spannmål som industriråvara
Spannmål är inte bara mat till människor och djur utan även en industriråvara. Förutom sprit till dryck
och bränsle tillverkas bland annat stärkelse, som går både till livsmedel och teknisk användning, och
glukossirap, ett sötningsmedel som bland annat används till smågodis.
Gluten, den del av spannmålsproteinet som gör brödet segt och luftigt, separeras och säljs till
bageriindustrin som tillsätter det i degarna för snabbare och säkrare jäsning.
Av korn görs malt till bryggeriindustrin. Malt är kornkärnor som blöts upp för att börja gro och sedan
torkas igen.
Ofta görs flera av de här produkterna i samma anläggningar, eftersom de utnyttjar olika delar av
spannmålskärnan. Det uppkommer också flera biprodukter som kan användas som djurfoder, till
exempel dranken från sprittillverkningen.
6
Varifrån kommer spannmålen?
I Sverige odlas ungefär lika mycket spannmål som vi konsumerar, omkring 5 miljoner
ton.12 Men det betyder inte att all spannmål vi använder är odlad här. Det går ganska stora
handelsströmmar både ut och in över gränserna.
Ungefär en miljon ton exporteras varje år som oförädlad spannmål. Importen varierar
men är betydligt mindre. I handelsstatistiken brukar Sverige därför ha en nettoexport av
spannmål som pendlar mellan en halv och en miljon ton.13
Därtill exporteras rejäla mängder av två spannmålsbaserade produkter. Den ena är vodka,
det svenska jordbrukets viktigaste exportvara i pengar räknat. Vodkaexporten motsvarar
omkring 200 000 ton vete. Den andra är malt för ölbryggning, som förbrukar nästan lika
stora mängder korn.14
Exportströmmarna balanseras av minst lika stora flöden i andra riktningen. En växande
post är importen av etanol som fordonsbränsle. Ungefär hälften av den drivmedelsetanol
som förbrukas i Sverige är importerad, motsvarande mer än 300 000 ton spannmål.
Dessutom importeras en stor del av råvaran till den svenska etanoltillverkningen.15
Men de allra största spannmålsmängderna ligger dolda i den snabbt växande importen av
kött och andra animalieprodukter. Vi äter allt mer animaliska livsmedel, samtidigt som
den svenska djurproduktionen krymper. Omkring 40 % av köttet är idag importerat, och
hela 60 % av osten. Animalieimporten motsvarar betydligt mer än en miljon ton
spannmål.16
Man kan alltså säga att det svenska jordbruket blivit mer av en råvaruekonomi. Spannmål
exporteras oförädlad, och istället importeras förädlade produkter med ungefär samma
spannmålsinnehåll.
Diagram 3. Den totala spannmålsskörden i Sverige har inte förändrats mycket de senaste 20 åren.
Det som tydligt har ökat är användningen som industriråvara, medan mängderna som går till
djurfoder har minskat, i takt med att allt mer av fodret importeras. Källa: Jordbruksverket17
7
Hur odlas spannmålen?
Både i Sverige och resten av den rika världen odlas spannmål till största delen av
specialiserade jordbruksföretag utan djur, som baserar sin odling helt och hållet på
konstgödsel. I Sverige står den sortens företag för omkring 70 procent av
spannmålsodlingen, och de är starkt koncentrerade till lerjordarna i slättbygderna.18 De
odlar det mesta av den spannmål som går till direkt användning som livsmedel, och även
råvaran till etanol och annan industrianvändning. Men den största delen av deras skörd
blir foderspannmål, som säljs till djurgårdar.
Återstoden av spannmålsodlingen finns på eller nära djurgårdar och utnyttjar stallgödsel
från djuruppfödningen, oftast i kombination med en hel del konstgödsel. Skörden
används nästan uteslutande som djurfoder. Men många djurbönder, särskilt de med
nötkreatur, har helt övergått till inköpt spannmål, och utnyttjar istället hela sin areal till
att odla vall och annat grovfoder till djuren. Bara 13 procent av spannmålen produceras i
skogsbygderna och Norrland, fastän mer än hälften av nötkreaturen finns där.19
Den ekologiska spannmålsodlingen utgör knappt 10 procent av hela den svenska
spannmålsarealen och omkring 5 procent av skörden.20 Det är mindre än vad som
förbrukas, så trots att Sverige varje år exporterar stora mängder o-ekologisk spannmål,
importeras det ekologisk.21
Ekospannmålen odlas i större utsträckning på eller nära de djurgårdar som använder den,
och en större andel av odlingen ligger i skogsbygderna. Även djurlösa
ekospannmålsodlare använder ofta stallgödsel som de köper in från närliggande gårdar,
och alla ekologiska företag odlar kvävefixerande grödor på en del av sin areal.
Diagram 4. Diagrammet visar att spannmålsodlingen är koncentrerad till de djurfattiga slättbygderna,
trots att så stora delar av skörden används i djuruppfödningen. Det framgår också att de så kallade
mellanbygderna bedriver ett jordbruk med bra regional balans mellan växtodling och djurhållning.
Slättbygderna är i jordbruksstatistiken lika med lerjordsområdena i Skåne och Halland, kring Vänern, i
Östergötland och i Mälardalen. Mellanbygderna finns i mellersta och östra Skåne, i Blekinge, kring Kalmar
och på Öland och Gotland. Skogsbygderna är större delen av övriga landet. Källa: SCB22
8
Den specialiserade spannmålsodlingen domineras av stora gårdar. Två tredjedelar av alla
spannmålsföretag odlar mer än 100 hektar, och mindre än 15 % av odlingen finns på
företag med mindre än 50 hektar spannmål.23
Produktionen är högt mekaniserad med ett arbetsbehov på några få timmar per hektar.
Datoriserade hjälpmedel som digitala kartor och gps-utrustade maskiner används till så
kallad precisionsodling, där gödslingen varieras inom varje fält för att matcha grödans
tillväxtpotential. Ekonomiska kalkyler styr valet av grödor och odlingsåtgärder.
Kvävegödslingen optimeras med stor träffsäkerhet utifrån förhållandet mellan
konstgödselpris och spannmålspris. Statistiken visar att givorna i den
konstgödselbaserade odlingen ligger mycket nära målet att dosera exakt upp till den
ekonomiskt optimala nivån.24 Växtnäringsförlusterna är oftast små jämfört med nivåerna
på djurgårdar25 och skulle kunna sänkas mycket mer utan stora konsekvenser för
avkastning och ekonomi.26 Odlingsförsök visar att det är möjligt att anpassa gödslingen så
att det inte tillförs mer växtnäring än vad som förs bort med produkterna27.
Precisionsodlingen ger alltså goda möjligheter att nå hög effektivitet i
växtnäringsutnyttjandet. Men odlingssystemet har en stor svaghet: det är så gott som helt
bortkopplat från växtnäringskretsloppet. Eftersom nästan all tillförd växtnäring säljs bort
med den skördade spannmålen finns nästan inget kvar att recirkulera på gården. Varje år
måste därför så gott som hela växtnäringsbehovet tillföras med konstgödsel, tillverkad
med stora insatser av ändliga resurser. Bristen på recirkulerande organiskt material leder
också sakta men säkert till sjunkande mullhalt i åkerjorden och minskande avkastning.28
Spannmål odlas ofta nästintill som monokultur, med olika sädesslag tre eller flera år i
följd och bara enstaka år med andra avbrottsgrödor, oftast oljeväxter. Det ger problem
med uppförökning av ogräs och skadegörare. Nästan alla spannmålsodlare utom de
ekologiska använder därför kemiska bekämpningsmedel. Så gott som hela den oekologiska spannmålsarealen besprutas mot ogräs och ungefär hälften även mot
svampangrepp. Insektsbekämpning görs på en mindre del. Ofta behandlas också utsädet
med bekämpningsmedel före sådd. En ökande andel av arealen besprutas också med
stråförkortningsmedel, ett slags växthormon som bromsar stråets längdtillväxt så att det
ska tåla mer kvävegödsling utan att brytas.29
Spannmålsproduktionen bedrivs på snarlikt sätt i hela den rika världen och styrs av
samma slags ekonomisk optimering. Det är därför ingen stor skillnad på hur den
importerade spannmålen är odlad jämfört med den svenska. Kvävegödslingen kan vara
större eller mindre, eftersom den anpassas efter faktorer som odlingssäsongens längd,
nederbörd och förväntad skördenivå. Bekämpningsmedelsanvändningen varierar bland
annat beroende på klimat, med mera insektsbekämpning i varmare regioner och mera
svampbekämpning i fuktigare klimat.30 Den spannmål som importeras till Sverige
kommer mestadels från närliggande EU-länder, bara små mängder från andra håll, främst
USA och Kanada.
9
Ekonomiskt optimal gödsling
Ekonomiskt optimal gödsling innebär att man kvävegödslar upp till den nivå där kostnaden för ett kg
kväve är lika stor som den skördeökning det ger. Den nivån varierar år från år beroende på
prisrelationen mellan spannmål och konstgödsel. Med högt spannmålspris och lågt kvävepris lönar
det sig att gödsla mer, och vice versa.
Eftersom kväveeffekten avtar kraftigt vid höga gödselgivor används ofta mer än hälften av kvävet till
att åstadkomma de sista 10-15 procenten av skörden. Den sista skördeökningen står därför för en
oproportionerligt stor del av miljö- och klimatbelastningen.
Data från ett långliggande odlingsförsök i Skåne illustrerar de här effekterna.31 Med en kvävegödsling
på 50 kg skördade man i genomsnitt 6,4 ton höstvete per hektar. Med tre gånger så mycket kväve,
150 kg, ökade skörden bara med ett ton (16 procent), medan klimatpåverkan och kväveförluster
ökade med 50 respektive 60 procent.
Officiella gödslingsrekommendationer från Jordbruksverket bygger också på ekonomisk optimering
och ligger i nivå med de högsta givorna i det skånska försöket32. Att gödsla enligt rekommendation är
alltså ingen garanti för miljömässig uthållighet. En ekologiskt optimal kvävegödsling skulle kanske
snarare hamna omkring 50 kg, där avkastningskurvan börjar plana ut samtidigt som kväveförlusterna
ökar.
Diagram 5. Källa: Göte Bertilsson33
10
Ekologisk spannmålsodling
Den ekologiska spannmålsodlingen skiljer sig på många sätt från den o-ekologiska. Det
handlar inte bara om att avstå från konstgödsel och kemisk bekämpning. Det är ett i
grunden annorlunda odlingssystem.
All ekologisk spannmål odlas i växelbruk med kvävefixerande baljväxter. Det är ett krav
för att få vara ekocertifierad34. Oftast odlas vall, alltså fleråriga blandningar av gräs och
klöver. När vallen plöjs lämnar den efter sig ett förråd av solenergifixerat organiskt kväve i
jorden, som sakta frigörs och i flera år efteråt kan utnyttjas av spannmål och andra icke
kvävefixerande växter. Vallen har också andra fördelar. Det fleråriga avbrottet i
spannmålsodlingen bryter uppförökningen av ogräs och växtskadegörare som bara trivs i
spannmål.35 Den stora rotmassan som bildas ökar mullhalten och förbättrar
jordstrukturen. Det ökar jordens förmåga att lagra och frigöra växtnäring – bördigheten.36
Högre mullhalt gör också jorden mer lättarbetad. Det minskar energibehovet för plöjning
och annan jordbearbetning.37
Det mesta av den ekologiska spannmålsodlingen har en koppling till djurhållning. Det är
viktigt eftersom den största delen av spannmålen används till djurfoder. Växtnäringen
från spannmålsåkrarna hamnar då i stallgödseln från djuren. Ett energieffektivt
växtnäringskretslopp förutsätter därför att djuren och spannmålsodlingen finns så nära
varandra att stallgödseln kan komma tillbaka till åkern. Det är mycket vanligare bland
ekologiska djurgårdar att odla sin egen foderspannmål. Många djurlösa
ekospannmålsodlare samarbetar med närliggande djurgårdar och får tillgång till
stallgödsel i utbyte mot den spannmål de levererar. Ungefär 60 procent av ekospannmålen
gödslas med stallgödsel, mot bara en dryg fjärdedel av den o-ekologiska.38
Ekospannmålsodlare som inte har tillgång till stallgödsel kompletterar istället de
kvävefixerande baljväxterna med andra former av recirkulerad växtnäring, ofta baserade
på slaktavfall eller andra restprodukter från livsmedelsindustrin. Ungefär en sjättedel av
den ekologiska spannmålsarealen gödslas överhuvudtaget inte under odlingsåret. Den
klarar sig enbart på det näringsförråd som byggts upp i marken genom kvävefixering och
stallgödsling under tidigare år.
Istället för kemisk bekämpning jobbar ekologiska spannmålsodlare framförallt med
förebyggande växtskydd. Den viktigaste metoden är växelbruket, som minskar problemen
med ogräs och växtskadegörare överlag. Ett tydligt exempel är Fusarium, en besvärlig
svampinfektion som bildar ett mykotoxin (svampgift) som är ett hälsoproblem både i
livsmedel och i djurfoder. Fusarium-infektioner är betydligt mindre vanliga i ekologisk
spannmålsodling, och forskare pekar på växelbruket som den viktigaste orsaken.39
Ekobönderna har också utvecklat ny teknik för mekanisk ogräsbekämpning. Det finns ett
antal maskinlösningar på marknaden, från enkla ogräsharvar till avancerade system för
radhackning med kameraassisterad styrning.40 För behandling av utsäde mot
svampsjukdomar (betning) finns nu både biologiska och termiska metoder helt utan
negativa miljöeffekter.
11
Ekologisk spannmålsodling har betydligt lägre skördar per hektar jämfört med den oekologiska. Samtidigt finns goda möjligheter att anpassa spannmålsanvändningen till en
mindre kostym, bland annat genom att minska den höga köttkonsumtionen. Den
viktigaste förklaringen till lägre skörd är mycket lägre kvävenivåer i ekoodlingen.
Avkastningsskillnaden är störst i vete, det spannmålsslag som kvävegödslas mest och
odlas på de bästa spannmålsjordarna i slättbygden. Ekologiska veteskördar ligger i
allmänhet mellan 50 och 60 procent av de o-ekologiska. I korn och havre, de vanligaste
foderspannmålsslagen, ligger de ekologiska skördarna i spannet 60-80 procent av de oekologiska.41 Men kvävegödslingen skiljer ännu mera. I genomsnitt får den ekologiska
spannmålsarealen mindre än hälften så mycket kväve per hektar som den o-ekologiska.
Det betyder att ekobönderna i de flesta fall skördar fler kg spannmål per kg kväve än de oekologiska.42
Större mångfald på ekologisk åker
Omläggning till ekologiskt lantbruk kan vända minskningen av biologisk mångfald på en gård. Stopp
för konstgödsel och bekämpningsmedel är kanske den viktigaste faktorn, men längre och mer
varierade växtföljder gör också stor skillnad, särskilt på slättbygdsgårdar med intensiv och ensidig
spannmålsodling.
Metaanalyser, där man tittat på resultat från flera olika länder, visar att ekologiska gårdar i
genomsnitt har 30 procent större mångfald räknat i arter och 50 procent räknat i individer. De arter
som gynnas mest är insekter och andra leddjur, och det i sin tur gynnar fåglarna.43
Eftersom den ekologiska gården är starkt beroende av ekosystemtjänster kopplade till den biologiska
mångfalden finns också ett tydligt ekonomiskt incitament att gynna den biologiska mångfalden på
och kring åkern, t ex se till att det finns habitat för nyckelpigor som äter upp bladlöss eller lämpliga
blommande växter för humlor och andra pollinerare.
12
Resursanvändning och miljöbelastning
Hur konstgödseln revolutionerade jordbruket
Spannmålsodlingens beroende av konstgödsel är inte bara ett resurshushållningsproblem. Konstgödseln är också roten till de flesta av de miljöproblem som skapas av
dagens spannmålsproduktion. Förklaringen är grundläggande biologi.
Växtnäring är den avgörande produktionsresursen i ett ekosystem. Det gäller naturliga
ekosystem likaväl som jordbruksekosystem. All biologisk produktion handlar om att
omvandla solenergi till biomassa med hjälp av växternas fotosyntes. Men hur mycket
solenergi växterna kan tillgodogöra sig begränsas av tillgången på växtnäringsämnen, i
första hand kväve, fosfor och kalium, men även svavel, kalcium, magnesium och en hel
rad mikronäringsämnen.
I naturliga ekosystem är växtnäring nästan alltid en bristvara som begränsar tillväxten.
Recirkulationen via nedbrytning av växtrester och djurspillning är den enda stora
växtnäringskällan. Historiskt har även jordbruket levt med samma begränsning. Utöver
odlingen av kvävefixerande växter har bönderna haft små möjligheter att tillföra ny
växtnäring. Har man fuskat med växtnäringskretsloppet har det genast gett utslag i
minskad avkastning.
Det var därför konstgödseln blev så revolutionerande. För första gången fanns möjlighet
till obegränsad växtnäringstillförsel. Tillgången på växtnäring var nu bara en
kostnadsfråga, och vid mitten av 1900-talet hade konstgödseln blivit så billig att den slog
igenom på bred front bland bönderna i Europa och resten av den rika världen.
I Sverige ökade konstgödselanvändningen från omkring 100 000 ton i slutet av 1940-talet
till 400 000 ton på 1970-talet, räknat i rent kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Från att
ha varit ett mindre tillskott blev konstgödseln den största växtnäringskällan i jordbruket, i
runda tal dubbelt så stor som stallgödseln. Recirkulationen var inte längre nödvändig.
Växtnäringskretsloppen kunde brytas utan konsekvenser för produktionen.
Så tog även jordbruket som sista stora näringsgren steget in i industrisamhället.
Jordbruksföretaget kunde precis som industriföretaget specialisera sig och optimera sin
produktion efter tillgång och pris på råvaror och industritillverkade produktionsmedel.
En modell som redan länge präglat resten av samhället, men en helt ny logik för
bönderna, som av nödvändighet och lång tradition alltid tänkt ekologiskt.
Med industrialiseringen följde industriproduktionens välkända fördelar och nackdelar.
Produktionen kunde ökas, arbetsbehovet minskas och priserna sänkas. Men det kostade i
form av kraftigt ökad resursanvändning och miljöbelastning.
13
Diagram 6. Billigare spannmål, billigare kött. Diagrammet visar hur priset på kött nästan exakt följt
priset på foderspannmål under hela efterkrigstiden, men också att bonden under hela perioden i reala
termer fått allt mindre betalt. Priserna är omräknade till 2013 års nivå med SCBs
konsumentprisindex/levnadskostnadsindex. Källor: SCB och SJV44
Spannmålsodlingen var en del av jordbruket som snabbt kunde dra fördel av de nya
möjligheterna. Med billig konstgödsel kunde djurhållningen minskas och
spannmålsarealerna öka på de bästa åkerjordarna i slättbygderna. Efterhand upphörde
många gårdar helt med djurhållning och vallodling för att istället använda hela sin areal
till spannmål i kombination med mindre arealer av andra ettåriga grödor, framförallt
oljeväxter och sockerbetor.
Utanför slättbygderna gjorde många bönder tvärtom. De ökade sitt djurantal och
minskade sin spannmålsodling, för att istället köpa billig spannmål från slättbygderna.
Även inköpen av proteinrika fodermedel ökade. Det var både svenska produkter som
pressrester från rapsoljetillverkningen och importerade som soja. Specialiseringen var en
lönsam affär för båda parter, helt i linje med klassisk ekonomisk teori. Slättbönderna
kunde producera foderspannmålen till lägre kostnad än djurbönderna själva, och
djurföretagen kunde producera mer kött, mjölk och ägg utan att öka sin areal.
14
För miljön var det en sämre affär. Större delen av växtnäringen från konstgödslingen på
spannmålsgårdarna finns i foderspannmålen som säljs till djurgårdarna. Där passerar den
genom djuren och hamnar via stallgödseln på åkrarna. Det blir alltså ett enkelriktat
växtnäringsflöde från konstgödslingen på spannmålsgårdarna till åkermarken på
djurgårdarna.
Det här är skälet till att stora växtnäringsöverskott nästan alltid uppstår på djurgårdar.
Det beror inte på att stallgödsel skulle vara en sämre eller miljöfarligare form av
växtnäring, bara på att för mycket av den samlas på ett ställe. Överskotten på
djurgårdarna är helt enkelt den växtnäring som borde recirkuleras i spannmålsodlingen
för att sluta kretsloppen.
Diagram 7. Diagrammet visar konstgödselförsäljningen per hektar brukad åker. Ekologiskt odlade
arealer är borträknade. Källor: SCB och Jordbruksverket45
15
Kväve (N)
Kväve har en särställning bland växtnäringsämnena på flera sätt. Rent biologiskt är det
oftast kväve som är den begränsande faktorn för tillväxten. I spannmålsodlingen är den
första kvävegödslingen direkt kopplad till skördeökning. Om man odlar för
bakningsändamål gödslas odlingen med ännu mer kväve för att få höga proteinhalter som
i sin tur ger önskade bakegenskaper.
Kväve är det överlägset mest använda konstgödselslaget. I Sverige har den totala
försäljningen länge pendlat kring en genomsnittsnivå strax över 80 kg N per hektar. I
spannmålsodlingen används mera, från 100 upp till närmare 200 kg.46
Kväve är också det växtnäringsämne som orsakar den största och mest svårhanterade
miljöbelastningen, på alla nivåer från lokalt till globalt. De kväveföreningar som finns i
både konstgödsel och stallgödsel är lättrörliga i miljön och kan avgå som ammoniak till
luften eller nitrat till vatten. Lokal övergödning är en gammal företeelse, till exempel i
diken och kring lagårdar. När de totala kvävemängderna ökade kraftigt vid konstgödselns
genombrott började man också se övergödningsproblem längre bort från jordbruket.
Först i sötvattensystemen, sedan i kustområden och till slut långt ut i haven.
En annan biologisk mekanism med direkt koppling till mängden tillfört kväve i
jordbruket är bildningen av lustgas (dikväveoxid) i åkermarken. Lustgasavgången från
mark är det svenska jordbrukets största bidrag till växthuseffekten.47 Lustgasen är också
huvudorsaken till ozonhålen i stratosfären, sedan freonanvändningen reducerats.
Först de senaste 10-15 åren har forskningen börjat förstå hur alla de här kväverelaterade
miljöproblemen hänger ihop, förstärker varandra och har en gemensam orsak. Det är helt
enkelt så att den totala nytillförseln av kväveföreningar har ökat till en nivå som rejält
överstiger vad jordens ekosystem kan hantera. Precis som växthusgaserna ackumuleras i
atmosfären ackumuleras allt mer kväveföreningar i landekosystemen för varje år.
Hela den här ökningen beror på mänskliga aktiviteter, till största delen på den industriella
kvävefixeringen till konstgödseln. Mer kväve tillförs idag jordytan med konstgödsel än
med alla naturliga processer sammantagna.48
Precis som med växthusgaserna finns ingen annan riktig lösning än att angripa orsaken
och strypa kvävetillförseln vid källan. Det kräver en mycket kraftig minskning av
kvävegödslingen,. Olika kalkylmodeller landar i minskningsbehov på 30-85 procent.49
16
Det rubbade kvävekretsloppet
Kväve är ett av de vanligaste grundämnena på jorden, men nästan allt kväve är i form av kvävgas eller
molekylärt kväve (N2), som utgör 78 procent av luften vi andas. Kvävgasen är kemiskt mycket stabil och
kräver mycket energi för att bilda kemiska föreningar med andra ämnen – reaktivt kväve. Samtidigt är
kväveföreningar en nödvändig byggsten i alla levande organismer, till exempel i aminosyrorna som alla
proteiner består av. Därför är reaktivt kväve nästan alltid en bristvara i naturliga ekosystem.
I naturen skapas nästan allt reaktivt kväve av olika mikroorganismer genom biologisk kvävefixering. De
producerar ammoniak eller kvävedioxid, som sedan kan omvandlas till många andra kväveföreningar i
ekosystemen. Men alla kväveföreningar är relativt instabila och bryts så småningom ned till kvävgas igen.
Fram till för några hundra år sedan rådde troligen balans mellan nybildning och nedbrytning av reaktivt
kväve i landekosystemen på en nivå under 90 miljoner ton N/år.50
Människan började påverka kvävekretsloppet med odling av kvävefixerande baljväxter när växelbruket
infördes från 1700-talet och framåt. Men det var först när den industriella kvävefixeringen började
användas i stor skala från 1950-talet som balansen rubbades på allvar.
De senaste 50 åren har nytillförseln av reaktivt kväve till landekosystemen varit större än nedbrytningen, så
att kväveföreningar ackumulerats år för år. Idag beräknas den årliga tillförseln till jordytan vara cirka 270
miljoner ton N/år, alltså tre gånger den förindustriella nivån. Ökningen beror helt på mänsklig påverkan. Den
industriella kvävefixeringen bidrar ensam med 120 miljoner ton N. Därtill kommer ökad biologisk
kvävefixering i jordbruket och kväveoxidutsläpp från fossilenergiförbränning.51
De permanent förhöjda nivåerna av reaktivt kväve i miljön är grundorsaken till alla de välkända
miljöproblem som bottnar i kväveöverskott, fastän de orsakas av olika kväveföreningar. Så snart kvävet
övergått i reaktiv form kan det lätt ombildas från en kväveförening till en annan. Samma kväveatom kan
därför "vandra" genom ekosystemen och bidra till en rad olika miljöeffekter i snabb följd, ett fenomen som
forskningen döpt till "kvävekaskaden".52
Kraftigt minskad nytillförsel är därför enda sättet att verkligen åtgärda kvävets negativa miljöeffekter.
Minskningen måste till allra största delen hända i jordbruket, eftersom det är där den stora nytillförseln
görs. Cirka tre fjärdedelar av den mänskligt orsakade nytillförseln av kväveföreningar sker i jordbruket.
Diagram 8. Diagrammet visar hur
snabbt den globala nytillförseln av
reaktivt kväve ökat sedan mitten av
1900-talet, framförallt beroende på
den industriella kvävefixeringen
(röda fältet). Underlaget kommer
från flera olika vetenskapliga
källor53 och är delvis osäkert.
Osäkerheten gäller dock framförallt
omfattningen av den biologiska
kvävefixeringen, både i naturliga
ekosystem och i jordbruket.
Beräkningarna av kvävetillförseln
via industriell kvävefixering och
fossila bränslen är däremot relativt
exakta.
17
Fosfor (P)
Fosforkonstgödsel tillverkas av fosfathaltiga mineraler från gruvbrytning, alltså av en
ändlig resurs. Det finns olika bedömningar av hur länge de kända fyndigheterna räcker,
från någon generation till över hundra år. Stora delar av fosfatmalmerna har dock så hög
förorening av kadmium att de är olämpliga att använda utan kostsam rening. Vid ett
högre pris finns också andra tänkbara källor till fosforråvara, bland annat gruvavfallet
från järnmalmsproduktionen.54
Fosfor kan liksom kväve transporteras med vatten och orsaka övergödning. Kväve och
fosfor i kombination är orsaken till algblomningar i havsvatten. Djurtäta gårdar som
köper mycket foder utifrån samlar på sig stora mängder fosfor, ofta mer än vad som enligt
lag får spridas på åkermark i Sverige med stallgödsel (22 kg per hektar och år).
Förutom på djurgårdar med stallgödselöverskott gödslas det idag relativt lite med fosfor.
Under en lång period på 1900-talet, med kulmen kring 1975, användes betydligt mer
fosforkonstgödsel än vad grödorna utnyttjade, och det byggdes upp stora reserver i många
åkerjordar.
Fram till 1995 innehöll fosforgödningen höga halter kadmium, vilket ledde till en
upplagring av kadmium i åkerjorden. Särskilt i områden där de naturliga
kadmiumhalterna är höga innebär detta än idag problem för spannmålsodlingen,
eftersom spannmål tar upp mycket kadmium från jorden. Kadmium är en hälsofarlig
tungmetall som bland annat kan ge njurskador, cancer och hormonstörningar.
Från 1995 till 2009 fanns en skatt på fosforgödning med kadmiumhalt över 5 mg/kg P.
Den ledde till att all fosforgödning med högre halter försvann från marknaden, en
situation som än så länge kvarstår trots att det är lagligt med halter ända upp till 100
mg/kg P.
Idag är nedfall av kadmium från förbränning den helt dominerande källan till
kadmiumförorening av åkermarken i Sverige. Nedfallet kommer till 90 procent från
anläggningar i utlandet, framförallt från koleldning i Polen.
Kalium (K)
Kaliumkonstgödsel tillverkas av olika kaliumsalter som kommer från gruvbrytning. Precis
som med fosfor var användningen stor under en period med kulmen på 1970-talet, men
har sedan minskat. Kalium kan precis som kväve och fosfor transporteras med vatten,
men det orsakar inga direkta miljöproblem utan är uteslutande en
resurshushållningsfråga.
18
Fossilenergi
Fossilenergi är grunden för hela industrisamhället, och det industrialiserade jordbruket är
inget undantag. Mekaniseringen bygger självklart på fossilenergi i form av drivmedel,
men också tillverkningen av maskinerna, transporter, underhåll, reservdelar och så vidare
är fossilenergiberoende. Kvävegödning är nästan ren fossilenergi. Men också brytning och
tillverkning av fosfor- och kaliumgödning är energikrävande. Uppdelningen av
jordbruket i specialiserade växtodlings- och djurhållningsregioner understöds av en
fossilenergibaserad transportapparat. Uppräkningen skulle kunna fortsätta.
Spannmålsodlingen hör till de mer fossilenergiberoende delarna av jordbruket. Med strax
över 40 procent av den svenska odlingsarealen använder den en bra bit över hälften av
hela åkerbrukets fossilenergi. Vallodlingen behöver bara omkring hälften så mycket för
ungefär samma areal.55
Fossilenergibudgeten i spannmålsodlingen har tre stora poster. Nummer ett är
konstgödseltillverkningen. Därefter dieseln till traktorer och tröskor, som är betydligt
mindre. På tredje plats, inte långt efter dieseln, kommer oljan till torkning av skörden.56
Den ekologiska spannmålsodlingen har alltså gjort sig av med den största
fossilenergiposten, men är fortfarande beroende av oljan som hjälpenergi.
Kvävegödning = fossilenergi
Kvävet i konstgödsel är en ren industriprodukt som tillverkas genom att slå samman kvävemolekyler
från luften med vätemolekyler från vätgas vid hög temperatur och högt tryck. Det kräver mycket
energi, oftast i form av fossilgas, som även är råvara till den vätgas som används.
Processen resulterar i ammoniak, som sedan används som råvara till de olika kvävegödselmedlen, i
Sverige oftast ammoniumnitrat eller kalciumnitrat. Ammoniak är också råvara till många andra
kemikalier, bland annat sprängmedel, men större delen av världsproduktionen, cirka 80 procent,
används till kvävegödning.
Energiåtgången per kg N varierar mellan olika tillverkare. Ett europeiskt genomsnitt ligger kring 40
MJ, motsvarande ungefär en liter olja. Effektiva anläggningar kan ligga 20 procent lägre, gamla
fabriker 50 procent högre.57
Kvävegödingen står ensam för nästan halva fossilenergianvändningen i spannmålsodlingen. Det är
ungefär dubbelt så mycket som dieseln till traktorer och skördetröskor.58
19
Kemisk bekämpning
Praktiskt taget hela den svenska spannmålsarealen, förutom de cirka 10 procent som
odlas ekologiskt, behandlas en eller flera gånger varje år med kemiska
bekämpningsmedel. Spannmål hör inte till de grödor som besprutas mest intensivt, vare
sig räknat i antal besprutningar eller mängd bekämpningsmedel per hektar. Men eftersom
arealen är så stor, används ändå betydligt mer än hälften av alla bekämpningsmedel i
spannmålsodlingen.59
Det som i stort sett alla spannmålsodlare använder är medel mot ogräs. Det finns två
varianter. Den ena är de selektiva medlen, som man sprutar i växande gröda. De är
verksamma mot ogräs av en eller flera typer, men skadar inte spannmålen. Den andel av
spannmålsarealen som sprutas med selektiva ogräsmedel har ökat markant sedan början
av 1990-talet, från strax över 70 till närmare 90 procent.
Den andra sortens ogräsmedel är totalbekämpningsmedel, som dödar all växtlighet utan
undantag. De kan därför bara användas före sådd eller efter skörd. Det vanligaste är att
spruta på stubben efter att spannmålen tröskats. Det görs på ungefär en fjärdedel av
spannmålsarealen.
Strax under hälften av arealen sprutas också mot angrepp av olika svampsjukdomar.
Svampbekämpningen har ökat ännu kraftigare än ogräsbekämpningen sedan början av
1990-talet, då bara en tiondel av spannmålsarealen besprutades mot svamp. En mindre
del sprutas också mot insektsangrepp. Både svampmedel och insektsmedel används i
mycket större utsträckning i den sydligaste delen av landet.
De flesta spannmålsodlare sprutar en eller två gånger per säsong i grödan, men en mindre
grupp gör upp till fem behandlingar. Mot svampsjukdomar och insekter används också
kemisk behandling av utsädet före sådd (betning). Omkring hälften av spannmålsarealen
odlas idag med kemiskt betat utsäde. Andelen har minskat senaste åren, eftersom
biologiska betningsmedel (Pseudomonas-bakterier) och värmebehandning av utsädet
delvis ersatt kemikalierna.60
Rester av dessa bekämpningsmedel förekommer dock sällan i svenska
spannmålsprodukter. Däremot är det vanligt med rester av stråförkortningsmedel (se
nästa avsnitt). Även i importerade spannmålsprodukter är bekämpningsmedelsföroreningarna betydligt mindre än i mer intensivt bekämpade grödor som frukt och
grönsaker.61
20
Stråförkortningsmedel
Stråförkortningsmedel eller tillväxtregulatorer är bekämpningsmedel som innehåller
syntetiska växthormoner. De används för att stoppa längdtillväxten av spannmålsplantans
strå. Syftet är att undvika liggsäd, det vill säga att axet blir så tungt att strået lägger sig på
marken. Liggsäd gör spannmålen svårare att tröska och kan försämra kvaliteten genom
att axet blir fuktigt och sädeskornen börjar gro. Risken för liggsäd är stor framförallt vid
kraftig kvävegödsling, så tekniken är ett sätt att möjliggöra mera gödsling än vad plantan
annars klarar av.
I övriga Europa används stråförkortningsmedel ganska allmänt i spannmålsodlingen. I
Sverige var de förbjudna från 1987 till 2011, förutom i rågodlingen som fick dispens.
Stråförkortning har under hela förbudstiden använts på större delen av den svenska
rågarealen. Sedan 2012 får stråförkortningsmedel användas även i vete, rågvete, korn och
havre, och försäljningen har ökat kraftigt.62
Det är i huvudsak fyra olika stråförkortningsmedel som används i stråsäd i Sverige. Det är
klormekvat, trinexapak, etefon och mepikvat. Klormekvat är det stråförkortningsmedel
som säljs mest i Sverige men som har en sjunkande användning. Den senaste statistiken
visar på att det såldes 14,3 ton år 2012 i Sverige men klormekvat kan även används för
odlingen av prydnadsväxter och gräsfröodling.63 Det finns flera oroande studier som visar
att klormekvat kan påverka djurs reproduktion även i låga halter.64
Stråförkortningsmedlet trinexapak kan användas i alla typer av spannmål, gräsfröodling
samt till gräsmattor på golfbanor och fotbollsplaner. Användningen har i Sverige mellan
2011 och 2012 femdubblats och är nu 6,5 ton. Trinexapak har visat sig ha hög rörlighet i
jord och har hög giftighet för fisk samt medför risker för fåglar och däggdjur.65 Under
2012 såldes 2,4 ton av stråförkortningsmedlet etefon och ämnet beskrivs i
säkerhetsfaktabladet som ”giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter”.66
Stråförkortningsmedlet mepikvat får användas i höstråg, höstvete, rågvete, höstkorn och
vårkorn och 0,9 ton såldes i Sverige 2012. EU:s riskbedömning för mepikvat säger att
länderna ska vara särskilt uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel.
Stråförkortningsmedlen ger betydligt mer föroreningar i produkterna än andra
bekämpningsmedel i spannmålsodlingen. Livsmedelsverket hittade vid sina
provtagningar 2011-2013 resthalter av stråförkortningsmedel i importerad spannmål och
i de flesta proverna av svensk råg samt i enstaka prover av svensk havre och vete.67
21
Mer kemisk bekämpning
Det är inte bara i spannmål som den kemiska bekämpningen ökat. Det är likadant i de flesta grödor.
Det stora undantaget är vallen där det knappast används någon kemisk bekämpning alls, förutom att
den ibland dödas med totalbekämpningsmedel inför sådd av en annan gröda.68
Räknat i antal besprutningar per hektar skedde ett trendbrott kring mitten av 1990-talet. Fram till
dess låg användningen i många år stabilt kring 2,5 besprutningar per hektar (med vallareal och
ekologiskt odlad areal borträknad). De senaste tio åren har genomsnittet varit drygt 3,5. Ungefär
hälften av besprutningarna görs med ogräsmedel, en tredjedel med svampmedel och resten med
insektsmedel.69
Även mängden bekämpningsmedel har ökat sedan 1990-talet, men mängden är ett trubbigt mått.
Doseringen av bekämpningsmedel kan variera mellan 10 gram och 2 kg per hektar, eftersom olika
medel har helt olika verkningssätt och kemisk sammansättning. I början av 1980-talet användes
ungefär dubbelt så mycket ogräsmedel per hektar som idag, men det räckte ändå bara till hälften så
många bekämpningar. Förklaringen är att många nyare ogräsmedel har extremt låg dosering per
hektar.
Diagram 9. Diagrammet visar hur många normaldoser av olika bekämpningsmedel som sålts i Sverige
per hektar av sådana grödor där kemisk bekämpning används. Ekologiskt odlad areal är borträknad,
liksom all areal med vallodling, där bekämpningsmedelsanvändningen är minimal.
Källa: KemI och SCB70
22
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Den industriella specialiseringen sätter tydliga spår i landskapet. Snart finns ingen kvar
som har egna minnen av när slättbygden om våren var "en stor duk, som var indelad i en
otrolig massa små och stora rutor" (Selma Lagerlöf)71. Det Nils Holgersson såg var
grönskande höstråg omväxlande med stubbåkrar och nedvissnade gamla klövervallar.
Idag är duken enfärgad i stora sjok.
Att skogsbygdens landskap också förenklats kan vara svårare att se. Åkrarna ligger
fortfarande insprängda i skogen. Men många har lagts ner och vuxit igen. Det odlas
nästan ingen spannmål längre, mest bara vall, och i åkerkanterna är örterna ersatta av
kvickrot som gillar stora mängder flytgödsel. Betesmark finns det gott om, men allt färre
djur att beta den.
Förenklade landskap är inte bara en estetisk fråga. De är också en indikation på
minskande biologisk mångfald. Mest uppenbart i "helåkerslandskapet" i slättbygden där
all mark är plöjd och ibland inte ens diken och vägrenar finns kvar som reservat för vilda
växter, insekter och fåglar. Men även ensidig vallodling kan minska artrikedomen, med
täta avslagningar och höga kvävenivåer.
Minskad biologisk mångfald kan också leda till försämrade ekosystemtjänster, med
direkta konsekvenser för produktionen.72 Minskningen av humlor och andra vilda
pollinerare har mätbar effekt på skördarna av insektspollinerade grödor. Samma sak med
bladlössens naturliga fiender. Minskar de minskar spannmålsskörden.
En ofta underskattad produktionsfaktor är mullhalten i åkerjorden. Att högre mullhalt
ökar skördarna är gammal kunskap. Idag kan den effekten till stor del förklaras
vetenskapligt. Mängden organiskt material i marken är starkt kopplad till många
markorganismer som bidrar till hög biologisk aktivitet och bra jordstruktur, det vill säga
gynnsamma förutsättningar för grödans rotutveckling och näringsupptag. Med andra ord
är mullhalten en förutsättning för välfungerande ekosystemtjänster.
Att ensidig spannmålsodling utan vare sig växelbruk eller stallgödseltillförsel leder till
långsamt men ofrånkomligt sjunkande mullhalt är väl dokumenterat.73 Många
jordbruksföretag har nu drivit sådan produktion så länge att det börjar ge utslag i
produktionsresultaten. Försämrad markstruktur minskar också åkerjordens
vattenhållande förmåga och då ökar risken för näringsförluster. Därtill är sjunkande
mullhalt liktydligt med att kol förloras från marken till atmosfären, det vill säga ett bidrag
till växthuseffekten. Mullförlusterna på en djurlös spannmålsgård kan innebära flera
gånger så mycket koldioxid per hektar som traktorkörningen.74
23
Diskussion
Naturskyddsföreningen anser att dagens jordbruk behöver förändras i grunden. En
långsiktigt trygg försörjning med mat och andra jordbruksprodukter kräver
produktionsmetoder som håller sig inom planetens gränser och inte orsakar bestående
skador på ekosystem. Det är helt klart ett tufft beting jämfört med hur produktionen ser
ut idag. Det kräver stora förändringar av jordbrukarna, men också av samhället i stort,
som till exempel måste ta ett helt annat ansvar för sin del av växtnäringskretsloppet. Men
det finns inga uppenbara tekniska hinder för att komma en bra bit på vägen. Växelbruk
med kvävefixerande baljväxter, mekanisk och biologisk bekämpning av ogräs och växt
sjukdomar är några av de tekniker och metoder som redan finns. Utmaningen är att
skapa de ekonomiska förutsättningarna, och det ställer bland annat krav på politiskt
ledarskap.
Exakt hur den ska gå till, vilken kombination av tekniska lösningar som kommer att
fungera bäst om 20-30 år, kan ingen veta idag. Tydlig är dock att utvecklingen av
lösningar på flera stora utmaningar måste prioriteras högre, te x odlingssystem med
begränsad nytillförsel av växtnäring, energi från förnybara källor, biologiskt växtskydd
osv. Samtidigt räcker dagens kunskap mycket väl för att börja gå i rätt riktning redan nu.
Just för att processen kommer att ta många år är det desto viktigare att inte förlora tid i
onödan.
KRAV-märkta och andra ekocertifierade bönder har redan kommit en bra bit på väg,
men det finns en gräns för hur mycket som går att förändra som enskild jordbrukare.
Ekobönderna sitter också fast i fossilenergianvändning, regional specialisering och dålig
växtnäringsrecirkulation från städerna. Därför finns en rad kompromisser även i de
ekologiska certifieringsreglerna. Men ekoproduktionen kan på många sätt fungera som ett
innovationssystem, en modell för resten av jordbruket, både när det gäller
systemlösningar och enskilda tekniker och metoder för ett mer hållbart jordbruk.
Det mesta som ekocertifierade spannmålsodlare gör idag kan också göras av alla andra
spannmålsodlare, och de flesta metoder går utmärkt att tillämpa var för sig. Samtidigt
finns goda möjligheter att anpassa spannmålsanvändningen till en mindre kostym genom
att minska den höga köttkonsumtionen.
Mer ekologisk produktion är bra för miljön och djuren. Samtidigt gynnas en levande
landsbygd då ekologiska gårdar oftare har gårdsbutiker och satsar mer på turism och
förädling av mat och oftast har de bättre lönsamhet. Så satsningar på ekologiskt lantbruk
är inte bara bra för miljön utan för hela Sverige. Och genom att byta till ekologiska
livsmedel bidrar vi till att utvecklingen av ett hållbarare jordbruk.
24
Vad kan jag göra som konsument?
Som konsument gör du alltid rätt val om du köper ekologisk spannmål. Den har odlats i
ett bättre system med växelbruk och växtnäringskretslopp. Nytillskotten av kväve
kommer framförallt från biologisk kvävefixering. Det har inte använts någon konstgödsel
och inga kemiska bekämpningsmedel eller stråförkortningsmedel.
Men kom ihåg att du köper mycket mer spannmål när du handlar kött, ägg och
mjölkprodukter än när du handlar bröd, flingor, pasta och andra spannmålsprodukter.
Du påverkar alltså spannmålsodlingen betydligt mera genom ditt val av animaliska
livsmedel – allra mest om du väljer att äta mindre av dem.
Vill du minska ditt spannmålsavtryck är alltså det klart effektivaste sättet att äta mindre
kött. Bröd och andra spannmålsprodukter behöver du inte snåla med, men välj gärna
ekologiskt.
Den dolda spannmålskonsumtionen
Till 1 kg griskött går det i genomsnitt åt mer än 3 kg spannmål, till 1 kg kyckling knappt 2 kg.75
Nötkött och lammkött kan vara producerat med olika mycket spannmål. I ekologisk produktion äter
nöt och lamm alltid mest gräs och klöver, och relativt små mängder spannmål, ibland ingen alls. Oekologiskt nöt- och lammkött är också ofta producerat med mycket gräs och klöver, men ibland är
det snabbuppfött med minst lika mycket spannmål som grisköttet. Tyvärr finns sällan något sätt för
konsumenten att veta vilket.
Mjölkprodukter kan också ha krävt olika mycket spannmål. I genomsnitt går det åt ungefär 1 kg
spannmål per 4 liter mjölk. Ett kg ost görs av ungefär 10 liter mjölk och har alltså förbrukat cirka 2,5
kg spannmål. Ekologiska mjölkkor äter mindre spannmål än genomsnittet. Många o-ekologiska
mjölkbönder har också minskat på spannmålen, men precis som med nöt- och lammköttet finns inget
sätt för dig som konsument att hitta just deras mjölk, eftersom den blandas på mejeriet.
Att äta ägg är ett relativt spannmålssnålt sätt att få i sig animaliskt protein. Lite drygt 1,5 kg går åt
till varje kg ägg.
Ekologiskt nöt- och lammkött och ekologiska mjölkprodukter har garanterat lågt spannmålsinnehåll.
Ekologiska grisar, kycklingar och höns äter tvärtom lite mer spannmål än de o-ekologiska, eftersom
uppfödningen är mindre intensiv, men det är förstås ekologiskt odlad spannmål.
Kör du etanolbil är den troligen familjens största spannmålsslukare. Cirka 1,4 kg o-ekologisk
spannmål har det gått åt per liter etanol om man räknar bort den andel som blir djurfoder och andra
restprodukter från tillverkningen.76 Kör du på vanlig bensin med 5 % etanolinblandning motsvarar
det ett par brödskivor per liter, cirka 70 g.
25
Ordlista
Baljväxter
Baljväxterna eller ärtväxterna är en stor växtfamilj med
proteinrika frön. Många baljväxter används som mat eller
djurfoder, till exempel ärtor, bönor, jordnötter och klöver. De
flesta baljväxter kan hämta kväve från luften med hjälp av
symbiotiska bakterier på sina rötter (se Kvävefixering).
Bekämpningsmedel
Kemiska substanser som används för att bekämpa ogräs,
mögelsvampar, insekter och andra organismer som vi betraktar
som skadliga. De flesta bekämpningsmedel är syntetiska
kemiska molekyler som är skadliga både för människors hälsa
och för andra organismer i naturmiljön. Bekämpningsmedel
som används i jordbruket kallas ofta växtskyddsmedel.
Brödsäd
Spannmål som används till bakning och andra livsmedel. I
Sverige framförallt vete och råg.
Fodersäd
Spannmål som används till djurfoder. I Sverige betraktas korn
och havre traditionellt som fodersäd, men idag används även
vete och råg i stor utsträckning som foder.
Hektar
Ett arealmått som används för jordbruksmark. Ett hektar är
10 000 kvadratmeter, till exempel en kvadrat på 100 x 100
meter.
Konstgödsel
Artificiellt framställd växtnäring som består av enkla kemiska
föreningar. Kallas även handelsgödsel eller mineralgödsel. Det
som tillförs med konstgödsel är framförallt kväve, fosfor och
kalium, men även mindre mängder av en rad andra ämnen, till
exempel svavel och magnesium.
Kvävefixering
Många mikroorganismer har förmågan att bilda
kväveföreningar av luftens kvävgas med hjälp av solenergi.
Processen kallas kvävefixering. Den biologiska
kvävefixeringen står för nästan hela nytillförseln av
kväveföreningar till naturliga ekosystem. De vanligaste
biologiska kvävefixerarna är Rhizobium-bakterierna som
lever på baljväxternas rötter och även har stor betydelse i
jordbruket. Kvävefixering kan sedan början av 1900-talet
också göras industriellt.
Molekylärt kväve
Kväve i ren form (N2). Kvävet i luften är molekylärt. Det är
mycket kemiskt stabilt och reagerar ogärna med andra
ämnen.
26
Oljeväxter
Växter som odlas för sina fettrika frön, som pressas till
vegetabilisk olja. Raps är den enda oljeväxt som odlas i stor
skala i Sverige. Globalt är soja den viktigaste oljeväxten. Vid
pressningen ger oljeväxterna proteinrika biprodukter som
används till djurfoder.
Reaktivt kväve
Kväve som reagerat med andra ämnen och bildat
kväveföreningar. De flesta levande organismer kan bara
utnyttja reaktivt kväve. Undantaget är de kvävefixerande
mikroorganismerna, som kan omvandla molekylärt kväve till
reaktiva former.
Spannmål
Gräsarter med stora, stärkelserika frön som används torkade.
De viktigaste spannmålsslagen globalt är majs, ris och vete. I
Sverige odlas mest vete, korn, havre och råg.
Stallgödsel
Den gödsel (urin och exkrementer) som djuren utsöndrar
inomhus under stallperioden. Stallgödseln samlas in och
används som gödning på åkermarken följande sommar.
Betande djur gödslar även betesmarken direkt under
sommarhalvåret (betesgödsel).
Stråförkortningsmedel
Bekämpningsmedel som innehåller syntetiska växthormoner
för att minska stråtillväxten hos spannmål. Kallas även
tillväxtregulatorer.
Vall
Gräs eller blandningar av gräs och klöver som odlas på
åkermark som foder till djur. Vallen kan skördas till
vinterfoder (slåttervall) eller betas av djuren under
sommarhalvåret (betesvall). Vinterfodret konserveras
antingen genom torkning till hö eller mjölksyrning till
ensilage.
Växelbruk
Odlingssystem som växlar mellan kvävefixerande grödor som
fyller på jordens kväveförråd och andra växtslag som hämtar
ut från förrådet.
Växtnäring
De ämnen växterna behöver för att utvecklas. Sex ämnen
(makronäringsämnen) behövs i stora mängder: kväve, fosfor,
kalium, kalcium, magnesium och svavel. En rad andra ämnen
är också nödvändiga, men bara i små mängder
(mikronäringsämnen). I naturen hämtar växterna sin näring
från förmultnat organiskt material och från jordens
mineraler. I jordbruket tillförs växtnäringen till stor del med
konstgödsel.
27
Noter
1
FAOSTAT, United Nations Food and Agriculture Organization. http://faostat3.fao.org
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd26f9b/1406033168679/JO01
BR1401v2.pdf
3
Gödselmedel i jordbruket 2012/13, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, Statistiska
centralbyrån, Örebro 2014.
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1001/2012B13/MI1001_2012B13_SM_MI30SM1402.pdf
4
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, se not 2.
5
Statistikdatabasen, Jordbruksverket.
http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625
6
För detaljer och referenser, se kapitlet Resursanvändning och miljöbelastning.
7
Konsumtionssifforna i detta avsnitt och tillhörande cirkeldiagram är sammanställda från offentlig
statistik i följande publikationer:
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Statistiska meddelanden JO 44 SM 1401,
Jordbruksverket, Jönköping 2014.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.3d54618b14a5f84b09c6e2a6/1418987770109/JO44
SM1401v2.pdf
Statistikdatabasen, Statistiska centralbyrån.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=3baeafa4-2036-44c9-a2d1-9f5ded9f7503
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd26f9b/1406033168679/JO01
BR1401v2.pdf
Transportsektorns energianvändning 2014, Rapport ES 2014:01, Energimyndigheten, Eskilstuna.
http://www.energimyndigheten.se/Global/Ny%20statistik/Slutlig%20anv%c3%a4ndning/Transpor
t/Transportsektorns%20energianv%c3%a4ndning%202013%20final.pdf
Fördelningen av foderspannmålsanvändningen på olika djurslag framgår inte av någon offentlig
statistik. Beräkningarna här bygger på de uppskattningar som finns redovisade i Christel
Cederberg et al, Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990
and 2005, SIK Report No 793, Göteborg 2009. http://www.sik.se/archive/pdf-filerkatalog/SR793.pdf
Spannmålsinnehållet i bränsleetanol är beräknat exklusive den restprodukt (drank) som används
huvudsakligen till djurfoder. Se Sven Bernesson och Ingrid Strid, Svensk spannmålsbaserad drank
- alternativa sätt att tillvarata dess ekonomiska, energi- och miljömässiga potential, Rapport 032,
Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 2011.
http://pub.epsilon.slu.se/9079/1/bernesson_etal_120927.pdf
8
Livsmedelsdatabasen, Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedelsdatabasen
Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005, SIK
Report No 793, Göteborg 2009. http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR793.pdf
9
Se not 7.
10
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Statistiska meddelanden JO 44 SM 1401,
Jordbruksverket, Jönköping 2014.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.3d54618b14a5f84b09c6e2a6/1418987770109/JO44
SM1401v2.pdf
11
Statistikdatabasen, Jordbruksverket, se not 5.
2
28
12
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, se not 2.
Försörjningsbalanser för spannmål publiceras med några års mellanrum i Jordbruksverkets
marknadsöversikter, senast i Marknadsöversikt – Spannmål, Rapport 2014:08, Jordbruksverket,
Jönköping. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra14_8.pdf
14
Statistikdatabasen, Statistiska centralbyrån.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=3baeafa4-2036-44c9-a2d1-9f5ded9f7503
15
Analys av marknaderna för biodrivmedel, Rapport ES 2013:08, Statens energimyndighet,
Stockholm.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2870
16
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Statistiska meddelanden JO 44 SM 1401,
Jordbruksverket, Jönköping 2014.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.3d54618b14a5f84b09c6e2a6/1418987770109/JO44
SM1401v2.pdf
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd26f9b/1406033168679/JO01
BR1401v2.pdf
Christel Cederberg et al, Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and
eggs 1990 and 2005, SIK Report No 793, Göteborg 2009. http://www.sik.se/archive/pdf-filerkatalog/SR793.pdf
17
Diagrammet baseras på de årliga försörjningsbalanser för spannmål som görs av
Jordbruksverket. De data som använts kommer från opublicerat material som ställts till förfogande
av Patrik Eklöf, Jordbruksverket. De fullständiga balanserna för 2002 och framåt finns även
publicerade i Jordbruksverkets marknadsöversikter, rapporterna 2006:34, 2008:21, 2010:4,
2012:26 och 2014:08, tillgängliga på internet via
http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/rapporter/handel-marknad-ochkonsumente/marknadsoversikter/ALLA/sida.html
18
Beskrivningen av den o-ekologiska spannmålsodlingens struktur är sammanställd av offentlig
statistik från flera olika källor:
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd26f9b/1406033168679/JO01
BR1401v2.pdf
Gödselmedel i jordbruket 2012/13, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, Statistiska
centralbyrån, Örebro 2014.
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1001/2012B13/MI1001_2012B13_SM_MI30SM1402.pdf
Jordbruksföretagens driftsinriktning 2013, Statistiska meddelanden JO 35 SM 1401,
Jordbruksverket, Jönköping 2014.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cda4db/1398257195120/JO35S
M1401.pdf
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011, PM
Lantbruksstatistik 2013:2, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.1b8a384c144437186eadbbd/1394011666302/SCB_R
esultatrapport_GU-Sk%C3%B6rd_2011.pdf
19
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, se not 2.
20
Beskrivningen av den ekologiska spannmålsodlingens struktur bygger på offentlig statistik från
två källor:
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013, Statistiska meddelanden JO 14 SM 1401,
Statistiska centralbyrån, Örebro 2014.
13
29
http://www.scb.se/Statistik/JO/JO0608/2013A01/JO0608_2013A01_SM_JO14SM1401.pdf
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011, PM
Lantbruksstatistik 2013:2, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.1b8a384c144437186eadbbd/1394011666302/SCB_R
esultatrapport_GU-Sk%C3%B6rd_2011.pdf
21
Olle Ryegård, Ekologiska spannmålsmarknaden 2015, Agroidé AB, Lidköping 2015.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.5e1b63ef14c6fa3030611c9b/1427811477912/Ekologi
sk+spannm%C3%A5lsmarknad+2015+Olle.pdf
22
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, se not 2.
23
Jordbruksstatistisk årsbok 2014, se not 2.
24
Gödselmedel i jordbruket 2012/13, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, Statistiska
centralbyrån, Örebro 2014
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1001/2012B13/MI1001_2012B13_SM_MI30SM1402.pdf
Riktlinjer för gödsling och kalkning 2013, Jordbruksinformation 12-2012, Jordbruksverket,
Jönköping.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo12_12.pdf
25
Maria Wivstad m fl, Ekologisk produktion – möjligheter att minska övergödning, Centrum för
uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 2009.
http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Publikationer/Ekoprod-overgodning-syntes-web.pdf
26
Ingemar Gruvaeus, "Vad är rätt kvävegödsling?", Växtpressen 1-2008, Yara AB, Landskrona.
http://www.vaxteko.nu/html/sll/hydro_agri/vaxtpressen/VPN08-1/VPN08-1.PDF
27
Göte Bertilsson, Kväveförsörjning i en uthållig växtodling, Rapport 5871, Naturvårdsverket,
Stockholm 2008. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-58715.pdf?pid=3470
28
Göte Bertilsson, "Behöver vi tänka på mullhalten?", Växtpressen 1-2010, Yara AB, Landskrona.
http://www.vaxteko.nu/html/sll/hydro_agri/vaxtpressen/VPN10-1/VPN10-1.PDF
29
Växtskyddsmedel i jordbruket 2013. Beräknat antal hektardoser, Statistiska meddelanden Mi 31
SM 1401, Statistiska centralbyrån, Örebro 2014.
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0501/2013A01/MI0501_2013A01_SM_MI31SM1401.pdf
30
Se kartor över bekämpningsmedelsanvändningen i Europa hos EU:s miljöbyrå EEA:
Use of herbicides across Europe http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/use-ofherbicides-across-europe
Use of insecticides across Europe http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/use-ofinsecticides-across-europe
Use of fungicides across Europe http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/use-offungicides-across-europe
31
Gödselmedel i jordbruket 2012/13, se not 24.
32
Riktlinjer för gödsling och kalkning 2015, Jordbruksinformation 12-2014, Jordbruksverket,
Jönköping.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.2b94dc5814a2e549b27e9cb7/1418215478895/jo14_
12.pdf
33
Göte Bertilsson, Mat – Klimat – Miljö. En möjlighetsbok, Greengard AB, Dösjebro 2010.
http://www.greengard.se/Mat_Klimat_Milj%C3%B6.pdf
Göte Bertilsson, Kväveförsörjning i en uthållig växtodling, Rapport 5871, Naturvårdsverket,
Stockholm 2008. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-58715.pdf?pid=3470
30
34
Odling av vall eller gröngödsling är ett villkor för ekocertifiering enligt EU-lagstiftningen. För
KRAV-certifierade gårdar ska vall eller gröngödsling normalt vara minst 20 procent av arealen.
Rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, EG 834/2007
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02007R083420130701&qid=1424100508785&from=SV
Regler 2015, KRAV ekonomisk förening, Uppsala.
http://www.krav.se/sites/www.krav.se/files/kravs-regler2015-webb.pdf
35
Anneli Lundkvist, Ogräskontroll på åkermark, Jordbruksverket, Jönköping 2014.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd22169/1403179977195/ovr28
.pdf
36
Göte Bertilsson, Mat – Klimat – Miljö. En möjlighetsbok, Greengard AB, Dösjebro 2010.
http://www.greengard.se/Mat_Klimat_Milj%C3%B6.pdf
37
Karin Gustafsson, Dragkraftsbehov för plog, kultivator och tallriksredskap vid olika
markvattenhalter, Meddelanden från jordbearbetningsavdelningen, Sveriges lantbruksuniversitet,
Uppsala 2003
http://pub.epsilon.slu.se/5348/1/gustafsson_k_101104.pdf
38
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011, PM
Lantbruksstatistik 2013:2, Statistiska centralbyrån, Örebro.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.1b8a384c144437186eadbbd/1394011666302/SCB_R
esultatrapport_GU-Sk%C3%B6rd_2011.pdf
39
Aksel Bernhoft et al, "Influence of Agronomic and Climatic Factors on Fusarium Infestation
and Mycotoxin Contamination of Cereals in Norway", Food Additives and Contaminants. Part
A,Vol 29, No 7, July 2012.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3379782/pdf/tfac29_1129.pdf
40
Två exempel, båda svenskutvecklade, är System Cameleon och CombCut.
http://www.gothiaredskap.se/index.php?lang=sv#
http://www.justcommonsense.eu/ograsskararen-combcut?lang=en
41
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013, Statistiska meddelanden JO 14 SM 1401,
Statistiska centralbyrån, Örebro 2014.
http://www.scb.se/Statistik/JO/JO0608/2013A01/JO0608_2013A01_SM_JO14SM1401.pdf
42
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011, se not 38.
43
Camilla Winqvist, Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett
landskapsperspektiv, EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges
Lantbruksuniversitet, Uppsala 2013.
http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningarprojekt/epok/Publikationer/mngfaldsyntes_webb.pdf
44
Statistikdatabasen, Jordbruksverket, se not 5.
Statistikdatabasen, Statistiska centralbyrån.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=3baeafa4-2036-44c9-a2d1-9f5ded9f7503
45
Handelsgödsel, stallgödsel och kalk i jordbruket – långa tidsserier, Statistiska meddelanden Na
15 SM 8501, Statistiska centralbyrån, Örebro 1985.
Statistikdatabasen, Jordbruksverket.
http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625
46
Gödselmedel i jordbruket 2012/13, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, Statistiska
centralbyrån, Örebro 2014.
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI1001/2012B13/MI1001_2012B13_SM_MI30SM1402.pdf
31
47
Sveriges sjätte nationalrapport om klimatförändringar, Ds 2014:11, Miljödepartementet,
Stockholm.
48
David Fowler et al, "The global nitrogen cycle in the twenty-first century", Philosophical
Transactions of the Royal Society B, Vol 368, Issue 1621, July 2013.
http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/368/1621/20130164.full-text.pdf
49
För några olika uppskattningar se
Mark A Sutton et al (eds), The European Nitrogen Assessment. Sources, Effects and Policy
Perspectives .Cambridge, UK 2011.
http://www.nine-esf.org/ENA-Book
Johan Rockström et al, "A safe operating space for humanity", Nature 461:472-475, 24 September
2009.
http://www.nature.com/nature/journal/v461/n7263/full/461472a.html
Wim de Vries et al, "Assessing planetary and regional nitrogen boundaries related to food security
and adverse environmental impacts", Current Opinion in Environmental Sustainability, Vol 5,
2013.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877343513000833
50
David Fowler et al 2013, se not 48.
51
David Fowler et al 2013, se not 48.
52
James N Galloway et al, “The Nitrogen Cascade”, Bioscience, Vol 53, No 4, April 2003.
http://bioscience.oxfordjournals.org/content/53/4/341.full.pdf+html
53
James N Galloway et al, “The Nitrogen Cascade”, Bioscience, Vol 53, No 4, April 2003
http://bioscience.oxfordjournals.org/content/53/4/341.full.pdf+html
James N Galloway et al, “Nitrogen cycles: past, present, and future", Biogeochemistry Vol 70,
Issue 2, September 2004
http://link.springer.com/article/10.1007/s10533-004-0370-0
David Fowler et al, "The global nitrogen cycle in the twenty-first century", Philosophical
Transactions of the Royal Society B, Vol 368, Issue 1621, July 2013.
http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/368/1621/20130164.full-text.pdf
David F Herridge et al, "Global inputs of biological nitrogen fixation in agricultural systems",
Plant and Soil Vol 311, Issue 1-2, 2008.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.470.2458&rep=rep1&type=pdf
Navin Ramankutty and Jonathan A Foley, "Estimating historical changes in global land cover:
Croplands from 1700 to 1992", Global Biogeochemical Cycles, Vol 13, No 4, December 1999.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/1999GB900046/pdf
G P H Chorley, "The Agricultural Revolution in Northern Europe, 1750-1880: Nitrogen, Legumes,
and Crop Productivity", The Economic History Review, Vol 34, Issue 1, February 1981.
http://www.jstor.org/stable/2594840?seq=1#page_scan_tab_contents
Vaclav Smil, "Nitrogen in crop production: An account of global flows", Global Biogeochemical
Cycles, Vol 13, No 2, June 1999.
http://www.vaclavsmil.com/uploads/smil-article-global-biogeochemical-cycles.1999.pdf
FAOSTAT
http://faostat3.fao.org
54
Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580, September 2013, Naturvårdsverket, Stockholm.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6580-5.pdf?pid=9620
55
Mats Edström m fl 2005, se not 58.
56
Mats Edström m fl 2005, se not 58.
57
Göte Bertilsson 2008, se not 27.
32
58
Mats Edström m fl, Jordbrukssektorns energianvändning, JTI-rapport 342, Institutet för
jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 2005.
http://www.jti.se/uploads/jti/R-342ME.pdf
59
Hela avsnittet bygger på SCBs periodiska intervjuundersökningar av lantbrukarnas
bekämpningsmedelsanvändning:
Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 1991/92, Statistiska meddelanden Na 31 SM 9303.
Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 1997/98, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 9902.
Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2006, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 0701.
Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 1101.
De nyare utgåvorna finns för nedladdning på
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Kemikalier-forsaljning-ochanvandning/Vaxtskyddsmedel-i-jordbruket-forbrukningsstatistik-genom-jordbrukarintervjuer/
60
Uppskattning baserad på en opublicerad hektardosberäkning utförd av SCB och
försäljningsstatistik från Bioagri AB, båda daterade juni 2015.
Jämför senaste publicerade data (intervjuundersökning): Växtskyddsmedel i jord- och
trädgårdsbruket 2006, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 0701, Statistiska Centralbyrån, Örebro
2007.
http://www.scb.se/statistik/MI/MI0502/2006A01/MI0502_2006A01_SM_MI31SM0701.pdf
61
Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2011 och 2012, Rapport 5-2014,
Livsmedelsverket, Uppsala.
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/2014-livsmedelsverket-5-kontrollbekampnmed.pdf
Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2013, Rapport 4-2015, Livsmedelsverket,
Uppsala.
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/kontroll-avbekampningsmedelsrester-i-livsmedel-2013.pdf
62
Försäljningen av stråförkortningsmedel ingår i den årliga försäljningsstatistiken över kemiska
bekämpningsmedel (se not 69). Användningen i olika grödor finns i SCBs intervjuundersökningar
om kemisk bekämpning (se not 59).
63
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Statistik/ForsaldaBKM/forsalda_bkm_
2013.pdf
64
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/brev-och-underlag/3-
bekampningsmedel-i-din-mat.pdf
65
Emmerman A.& Franzén M. (1998). Uppdrag om tillväxtreglerande medel. Utredning,
Statens Jordbruksverk, sida 13
66
http://www.cropscience.bayer.se/~/media/Bayer%20CropScience/Scandinavia/Sweden/Produkte
r/Safety%20Data%20Sheets%20SE%202014/Cerone.ashx
67
Se not 61.
68
Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 1101,
Statistiska centralbyrån, Örebro 2011.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljeradinformation/?publobjid=15130+
69
Uppgifterna om försålda mängder och antal besprutningar de motsvarar är hämtade från SCBs
årliga beräkningar av antalet försålda hektardoser. Senaste utgåva Växtskyddsmedel i jordbruket
2013. Beräknat antal hektardoser, Statistiska meddelanden Mi 31 SM 1401, Statistiska
centralbyrån, Örebro 2014.
33
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0501/2013A01/MI0501_2013A01_SM_MI31SM1401.pdf
Tidigare utgåvor tillbaka till 2001 finns för nedladdning på http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Kemikalier-forsaljning-och-anvandning/Vaxtskyddsmedel-ijordbruket-beraknat-antal-hektardoser/#booksAndReports_
70
Se not 69.
71
Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Bonniers, Stockholm 1907.
http://litteraturbanken.se/forfattare/LagerlofS/titlar/NilsHolgersson1/sida/-4/etext
72
Juliana Dänhardt m fl, Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, CEC Syntes nr 01,
Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, Lund 2013.
http://www.cec.lu.se/sites/cec.prodwebb.lu.se/files/ekosystemtjanster_final_20140515_lagupplost.
pdf
73
Göte Bertilsson 2010, se not 36.
74
Göte Bertilsson 2010, se not 36.
75
Spannmålsanvändningen för olika animalieprodukter är hämtad från beräkningarna i Christel
Cederberg et al, Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990
and 2005, SIK Report No 793, Göteborg 2009.
http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR793.pdf
76
Sven Bernesson och Ingrid Strid, Svensk spannmålsbaserad drank - alternativa sätt att tillvarata
dess ekonomiska, energi- och miljömässiga potential, Rapport 032, Institutionen för energi och
teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 2011.
http://pub.epsilon.slu.se/9079/1/bernesson_etal_120927.pdf
34
Denna rapport om spannmålsodling ligger till grund för Naturskyddsföreningens kampanj
Byt till eko med Miljövänliga Veckan 2015 – välkomna att delta!
Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691
Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation
med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger
miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och
myndigheter såväl nationellt som ­i nternationellt.
Föreningen har ca 221 000 medlemmar och finns i
lokalföreningar och länsförbund över hela landet.
Bra Miljval är vår egen miljömärkning.
www.naturskyddsforeningen.se
iii
