Digitalisering och tillgänglighet
Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen
att se hur digitala lösningar
kan öka tillgängligheten till kultur
för personer med funktionsnedsättning.
Kulturrådet har gjort arbetet
tillsammans med Riksantikvarieämbetet,
Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
Myndigheten för handikappolitisk samordning – Handisam,
och Post- och telestyrelsen.
Det här är en sammanfattning på lättläst svenska
av rapporten.
I rapporten visar vi exempel på
hur digitala lösningar har ökat tillgången till kultur
för personer med funktionsnedsättning.
Digitala lösningar hjälper många
Det finns digitala lösningar
som tar bort en del av de hinder
som tidigare har hindrat personer med funktionsnedsättning
att ha tillgång till kultur.
Digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kulturlivet.
Men de digitala lösningarna kan aldrig ersätta
de grundläggande kraven på tillgänglighet.
Digitala lösningar hjälper inte heller alla personer.
Exempel på digitala lösningar som finns är:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hörslinga
Datorer och internet
Audioguider
Smarta mobiltelefoner och läsplattor
Digitala böcker
Hörapparat
Uppläst text
Streaming via internet
Viktigt att följa standarder för digital teknik
Det är också viktigt att de digitala lösningarna
följer tekniska standarder för tillgänglighet.
Det gäller till exempel standarder för
tillgänglig webb och e-tjänster.
Tekniken måste också fungera bra
och skötas på rätt sätt
för att tillgängligheten ska vara bra.
Målgruppen ska ha rätt och bra information om
hur den digitala tekniken fungerar.
Den fysiska tillgängligheten måste också vara bra.
2
Exempel på digitala lösningar och metoder
Det finns många bra exempel på projekt
som har hjälpt till att utveckla nya digitala lösningar.
Kulturrådet tycker det är viktigt
att fortsätta arbeta med sådana projekt
för att kulturlivet ska bli ännu mer tillgängligt för alla.
Digitala lösningar för alla
Här berättar vi om några digitala lösningar
som gör kulturen mer tillgänglig för många.
Vi berättar också hur vi tycker
att lösningarna kan utvecklas och bli ännu bättre.
Digital distribution av scenkonst
Det har blivit vanligare
att visa olika sorters scenkonst digitalt.
Folkets Hus och Parker
direktsänder operaföreställningar från
Metropolitan i New York.
Föreställningarna är textade på svenska
för att bli mer tillgängliga.
Föreställningarna skulle vara ännu mer tillgängliga
om de blev syntolkade eller hade uppläst text.
Vissa lokaler kan också bli mer fysiskt tillgängliga
så att fler kan uppleva föreställningarna på plats.
Stockholms konserthus och Göteborgs symfoniker
är exempel på institutioner
som sänder konserter via tjänster på webben.
Digital distribution av musik
Nästan alla inspelad musik
distribueras nu digitalt.
Musiktjänster som Spotify och Wimp är vanliga.
Men tjänsterna är inte tillgängliga för alla.
Personer med synnedsättning har till exempel svårt
att använda tjänsterna.
3
E-böcker
Digitalt inlästa böcker har ökat tillgängligheten
till litteratur
för personer som har svårt att ta till sig texter
som inte är omarbetade.
Formatet Epub är en internationell standard
med bra tillgänglighet.
Med Epub går det att ta del av texten
på flera vis.
Det går att få texten uppläst
eller i punktskrift.
Det går också att använda Epub
för rörliga bilder.
Samlingar av kulturarv på webben
Många samlingar av vårt kulturarv
går att ta del av på webben.
Åren 2006 till 2008 fanns Access-projektet
som gav stöd åt institutioner
för att bearbeta och göra samlingar tillgängliga digitalt.
Att ha bilder eller andra delar av utställningar
tillgängligt på webben
är bra och roligt för många.
Livrustkammaren vid Stockholms slott
har lagt ut sina samlingar av bilder.
Bilderna har bra upplösning
och det finns bra information, metadata,
om bilderna.
Bilderna finns också på Wikimedia commons.
Där de går att ladda ner fritt.
Men personer med synnedsättning har ändå svårt
att ta till sig information om bilderna.
Särskilt svårt är det till exempel med kartor
som innehåller mycket information.
4
Digitala lösningar
för tillgängliga kulturmiljöer och utställningar
Även om ett naturområde eller kulturområde
är långt bort från el eller mottagning
går det att ha audiell information,
alltså information man kan lyssna till.
Det finns till exempel mp3-spelare
som går att driva med en vev.
Sjöfartsmuseet i Göteborg har använt sig av QR-koder
i sina utställningar.
Besökaren skannar in en kod med sin mobiltelefon
och får texten till utställningen
direkt till mobiltelefonen.
Men det kan vara svårt att göra sådana här lösningar
som är både pedagogiska och enkla att använda.
Projektet TiNaKul! arbetar med att ta fram
en app som är tillgänglig för personer
med till exempel kognitiva funktionsnedsättningar.
Appen ska göra naturmiljöer och kulturmiljöer
mer tillgängliga.
Inkluderande utställningar
Tekniska museet i Stockholm arbetar med
att ta fram ett nytt science center, ett vetenskapscenter.
Det ska öppna år 2015.
Meningen är att unga besökare ska lära sig mer om
vad hjärnan kan göra.
Besökarna ska utforska utställningen tillsammans,
i stället för en och en.
I utställningen finns det mycket ny teknik
till exempel för att kunna styra datorer med ögonen.
En del av tekniken är utvecklad
för tv-spel.
Utställningen ska utgå från
att det inte ska finnas särskilda lösningar
för personer med funktionsnedsättning.
Alla ska kunna vara med på samma villkor.
5
Exempel på digitala lösningar
som tar bort specifika hinder inom kulturen
Grundtanken i funktionshinderspolitiken är
att alla ska ha tillgång till kultur på samma villkor.
Men ibland behövs en särskild lösning
för att avhjälpa ett särskilt hinder.
Sådana lösningar är ofta bra för alla personer,
också för de utan funktionsnedsättning.
Här berättar vi om några exempel.
Textning av teaterföreställningar
I början av 2000-talet
skaffade Göteborgs Stadsteater ett system
med särskilda displayer som visar text.
Besökaren får låna displayen på föreställningen.
För att textningen ska fungera bra
behöver en person se till
att textningen följer samma tempo
som personerna i föreställningen pratar.
Det är också viktigt
att hela organisationen arbetar med frågor om tillgänglighet
för att det ska fungera.
Alla har ett gemensamt ansvar,
från kommunikationsavdelningen som sköter webbplatsen
till personerna som tar hand om displayerna
och ser till att de är laddade när det ska vara föreställning.
Den tekniska personalen måste också se till
att systemen fungerar
och att de utvecklas om de kan.
Riksteatern har tillsammans med företaget Dogood IT
tagit fram appen Rikstext.
Med appen kan man ladda ner text
eller syntolkning
till sin mobiltelefon, till en läsplatta
eller till en monitor som alla i publiken kan se.
6
Tillgänglig bio
Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen
har tillsammans tagit fram en teknisk lösning
för att ha ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa
som fungerar på en digital utrustning på en biograf.
Det hjälper både synskadade
och personer med lässvårigheter.
Biobesökaren kopplar upp sig till
ett trådlöst nätverk på biografen
och använder en app i sin telefon
för att kunna använda de extra ljudspåren.
Taktila fotografier
Projektet Taktil foto handlar om
att fyra personer med syn- och hörselnedsättning
ska lära sig fotografera
och hitta nya metoder för att ta fram taktila bilder.
Med taktil bild menar vi en bild
som personen tar på för att känna formen och utseendet.
Ett mål med projektet är
att hitta nya sätt att ta fram taktila bilder.
Museer, konsthallar och utställare
ska kunna använda teknikerna i framtiden
så att dövblinda kan ta del av utställningarna.
Taltidningar, talböcker
och inlästa kulturtidskrifter
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM,
har ansvar för
att personer med läsnedsättning har tillgång till medier
på det vis som passar dem bäst.
DAISY är en standard
för digital inläsning.
Med appen Legiums
kan man använd sin smarta mobiltelefon
eller läsplatta
för att låna inlästa böcker
eller hämta inlästa tidskrifter som man prenumererar på.
7
Information om vad som finns tillgängligt
För att ha god tillgänglighet i kulturen
är det viktigt att det finns information om
vad som är tillgängligt,
och vad som inte är tillgängligt.
Appen Öppen Handel
är ett bra exempel utanför kulturområdet
på teknik som ger bättre tillgänglighet.
Användaren får information om tillgänglighet på
till exempel kaféer eller restauranger
genom bilder som andra har laddat upp.
Det ger också ägarna en bild av
hur tillgängligheten är i deras verksamhet.
Staten behöver ge mer pengar
för att öka tillgängligheten till kultur
Många som arbetar med kultur
vill att kulturområdet ska bli ännu mer tillgängligt
för personer med funktionsnedsättning.
I ett av regeringens delmål för kulturområdet står det
att webb och e-tjänster ska vara tillgängliga senast år 2016.
Men det är också viktigt att komma ihåg
att nya sätt att distribuera kultur
inte kan ersätta möjligheten att besöka ett evenemang.
Det är viktigt att de som arbetar med kultur
kan fortsätta att ta fram fler och bättre lösningar
som ökar tillgängligheten.
Det kan vara både digitala lösningar
och andra insatser.
Därför tycker Kulturrådet det är viktigt
att det ska finnas statliga pengar att söka
till sådana projekt.
Kulturrådet tycker att det behövs
särskilda insatser
för utbildning och information kring tillgänglighet.
Antagligen behöver staten ge mer pengar
för att kunna genomföra de här insatserna
och för att följa upp arbetet
både på regional och på lokal nivå.
8
