Europeiska konventet om EU:s framtid

advertisement
Statens kulturråd
                                 
Utrikesdepartementet
EU-enheten
103 33 STOCKHOLM
Dnr 911/03-27
2003-09-04
Remiss om Europeiska konventet om EU:s framtid (Ds 2003:36)
Sammanfattning
Till att börja med framhåller Kulturrådet vikten av att kulturaspekten, i enlighet med
förslaget, också i fortsättningen förblir en nationell angelägenhet. Genom det ökade
skyddet för/betoningen av subsidiaritetsprincipen understryks detta, något som rådet
välkomnar.
Kulturrådet anser också att det hade varit värdefullt om alla medborgares ”rätt till
deltagande i det kulturella livet” hade betonats i rättighetskatalogen, och inte som nu
enbart med avseende på äldre. (Artikel II-25, s. 52)
Kulturrådet vill också framhålla betydelsen av den betoning som fördraget ger den
kulturella och språkliga mångfald som kännetecknar unionens länder.
Kulturrådet anser emellertid att förhållandet att det gemensamma europeiska kulturarvet
inbegriper mångfalden av alla kulturer inom unionen ännu tydligare bör framhävas i
kulturartikeln (III-181, s. 146).
Kulturrådet anser att frågan om en övergång från enhällighet till kvalificerad majoritet
inom kulturområdet måste bedömas utifrån en avvägning mellan å ena sidan
beslutseffektivitet och å andra sidan värdet av en bibehållen nationell vetorätt.
Förslag till ställningstagande i Kulturrådets remissvar
Kulturrådet instämmer med den beskrivning i förslagets ingress (s. 3-4) som så tydligt
framhåller vilken central roll kulturen har och har haft för mänskligt liv och utveckling i
Europa. Av särskilt värde är därvid att man där och i Artikel 3, Unionens mål, punkt 3
(s. 6), betonar vikten av att respektera den rikedom som ligger i den kulturella och
språkliga mångfald som kännetecknar unionens länder. Samma aspekter betonas i
ingressen (s.47) till stadgan om de grundläggande rättigheterna liksom i några av
stadgans artiklar (artikel II-13, s. 50 och artikel II-22, s. 52).
Av rättighetskatalogen framgår att unionen ”erkänner och respekterar rätten för äldre
att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet”
(Artikel II-25, s. 52). Kulturrådet vill peka på att denna rättighet borde omfatta alla
människor. Kulturrådet vill också framhålla att stadgans artiklar (II-22, s. 52) om att
Unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden och (II-13,
        
     
           
        
       
         
         -     
        -      
   .        -   
 -   
s t a t e n s . k u l t u rra d @ k u r. s e
h t t p : / / w w w . k u r. s e /
Statens kulturråd
s. 50) om Frihet för konsten och vetenskapen, är betydelsefulla för att värna om
kulturens status inom unionen.
Det är enligt Kulturrådet även självklart att, som konventet föreslår, den möjlighet som
medger import- eller exportrestriktioner i syfte att skydda bl.a. nationella skatter av
konstnärligt historiskt och arkelogiskt värde skall finnas kvar (artikel III-43, s.75).
Motsvarande gäller det undantag från förbud mot statligt stöd som avser kultur och
kulturarv enligt artikel III-56, punkt 1.d, s 81. Detta är värdefullt för medlemsstaternas
möjlighet att införa och genomföra de stödformer som man finner riktiga och angelägna
med hänsyn till sin nationella kulturpolitik.
Kulturartikeln
Förslaget till kulturartikel (III-181, s. 146) är i huvudsak oförändrad. Enligt punkt 1
skall Unionen liksom tidigare ”bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med
respekt för deras nationella och regionala mångfald och samtidigt framhäva det
gemensamma kulturarvet”. Kulturrådet vill i detta sammanhang understryka att
Europeiska unionens gemensamma kulturarv innefattar den mångfald som inflyttningen
till Europa för med sig.
Kulturen är ett område där subsidiaritetsprincipen (artikel 9, s 9-10) gäller, och där
unionen endast har stödjande befogenhet. Unionen får på detta område inte vidta
åtgärder som bättre kan uppnås på medlemskapsnivå. Detta innebär att medlemsstaterna
även i framtiden bibehåller rätten att utforma sin kulturpolitik. Kulturrådet välkomnar
också konventets förslag (protokoll, s.229-231) om att upprätta ett system för att
kontrollera EU-institutionernas tillämpning av subsidiaritetsprincipen.
Oförändrad är också kulturartikelns punkt 4 enligt vilken unionen ”skall beakta de
kulturella aspekterna när den handlar enligt andra bestämmelser i konstitutionen,
särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald”. Detta är betydelsefullt för
att den kulturella dimensionen skall kunna göra sig gällande inom alla områden och för
att projekt med kulturanknytning i större utsträckning skall kunna få stöd från andra
fonder och stödprogram.
Konventet föreslår i fördraget att systemet med kvalificerad majoritet skall tillämpas
även på kulturområdet. Idag gäller som bekant krav på enhällighet på detta område.
Rent allmänt gäller att krav på enhällighet kan leda till att viktiga beslut blockeras eller
att beslutsprocesser blir onödigt utdragna. Ett system med kvalificerad majoritet är
ägnat att motverka sådana komplikationer och bidrar på så sätt till ökade möjligheter att
få till stånd angelägna beslut. Krav på enhällighet kan även medföra att förhandlingar
resulterar i kompromisslösningar som enbart tar sikte på minsta gemensamma nämnare.
Å andra sidan innebär ett system med kvalificerad majoritet att ett land någon gång får
finna sig i att ett beslut fattas som man inte står bakom. Därför är det viktigt att
analysera för vilka frågor ett system med kvalificerad majoritet kan bli aktuella.
2
Statens kulturråd
Kulturrådet kan då konstatera att det i det nya fördraget inte förslås någon
harmonisering eller gemensam politik på kulturområdet. Den för Sverige centrala frågan
om att kulturpolitiken skall bedrivas nationellt har därför lösts på ett tillfredsställande
sätt. Och den tidigare nämnda betoningen på subsidiaritetsprincipen är som nämnts
ägnad att förstärka denna utgångspunkt.
De fall som regler om kvalificerad majoritet kan komma att tillämpas på kan gälla
beslut inom Ministerrådet om inriktningen av och innehållet i ett nytt kulturprogram för
den Europeiska unionen, ur vilket medlemsländerna kan söka ekonomiskt bidrag för
olika gemensamma kulturprojekt. Inriktningen och den ekonomiska omfattningen av det
program som om efter 2006 skall ersätta det nuvarande Kultur 2000 kan således
påverkas av en sådan beslutsordning.
Mot bakgrund härav och av de skäl som talar för ökad effektivitet på detta område, inte
minst i ljuset av den förestående utvidgningen, kan det ifrågasättas om inte fördelarna
med kvalificerad majoritet kan antas uppväga riskerna. Denna fråga bör emellertid
analyseras noga.
Den gemensamma handelspolitiken
Beslut med kvalificerad majoritet skall enligt konventets förslag vara huvudregel vid
förhandlingar om och vid ingående av internationella avtal. Krav på enhällighet föreslås
dock gälla på bl.a. området kulturella och audiovisuella tjänster, i de fall där sådana
avtal riskerar att påverka unionens kulturella och språkliga mångfald (artikel III-217,
punkt 4, s. 166). Kulturrådet understryker betydelsen av en sådan ordning.
Detta beslut har fattats av generaldirektör Kristina Rennerstedt, efter föredragning av
Leif Sundkvist och Helene Komlos Grill. På grund av den korta remisstiden har ej
samråd kunnat ske med Kulturrådets styrelse. I den slutgiltiga handläggningen har även
avdelningschef Per Svenson deltagit.
Kristina Rennerstedt
Per Svenson
3
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards