ETT TILLGÄNGLIGT
KULTURLIV FÖR ALLA
– mål 2011–2016
Drygt 1 miljon människor i åldrarna 16–64 år har någon form av funktionsnedsättning.
Tar man med alla medborgare – också barnen och de äldre, blir siffran väsentligt
mycket högre. Handikappolitikens mål har varit att enkelt avhjälpta hinder i publika
lokaler skulle vara åtgärdade 2010. Så har det inte blivit. Därför tar regeringen ett nytt
tag med en ny strategi för att nå målen för åren 2011–2016.
Kulturrådet och flera andra myndigheter har fått regeringens uppdrag att ta fram delmål
inför en nationell strategi på handikappområdet. De tidigare handikappolitiska målen är
oförändrade men regeringens inriktningsmål som ligger till grund för strategin är nya.
Regeringens inriktningsmål för kulturområdet
• Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras
• Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet
• Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning
Ett kulturliv tillgängligt för alla
Inom kulturområdet är följande aspekter särskilt viktiga att beakta:
Kultursektorns lokaler
Det ska vara möjligt att ta sig till, in och runt i de aktuella lokalerna. Plan- och bygglagen
ställer krav på fastighetsägare och de som driver publik verksamhet att undanröja enkelt
avhjälpta hinder.
Information
Tillgängligheten ökar med ett bra bemötande, god pedagogik och modern teknik.
Syntolkning och textning ska exempelvis fungera tillsammans med de konstnärliga
uttrycken. Tryckt information ska kunna fås i alternativa format; punktskrift, teckenspråk
och tillgängliga pdf-filer.
Planering och beslutsfattande
Tillgänglighetsperspektivet ska finnas med i den dagliga planeringen. Den så kallade
ansvars- och finansieringsprincipen som är utgångspunkt för målen, innebär att
kostnaderna för att öka tillgängligheten ska planeras och finansieras inom ordinarie
verksamhet.
Delmål för ökad tillgänglighet inom kultursektorn
•
•
•
•
•
Fler handlingsplaner
Ökad fysisk tillgänglighet
Ökad tillgänglighet till information
Ökad tillgänglighet till arrangemangens innehåll
Ökat deltagande
Så här jobbar Kulturrådet med delmålen
• Kulturrådet har en effektiv och systematisk dialog och samverkan med kulturlivets aktörer
• De regionala kulturplanerna ska innehålla en beskrivning av regionens kulturverksamhet ur ett
tillgänglighets­perspektiv
• Kulturrådet samarbetar med andra myndigheter och organisationer
• Kulturrådet bidrar till metod – och kunskapsutveckling
• Kulturrådet initierar och deltar i strategiska satsningar
Kulturrådets ansvar
Kulturrådet har ett så kallat sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till myndighetens ansvarsområde. Kulturrådet ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet.
Ytterligare information: www.kulturradet.se/tillganglighet
Utgångspunkter
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Det finns i FN:s konvention om mänskliga rättigheter en särskild artikel som handlar om
deltagande i kulturliv, idrott, friluftsliv och rekreation.
Den nationella handikappolitiken
Arbetet ska inriktas på tillgänglighet och delaktighet för människor med funktionsnedsättning. Olika delar av samhället bör samverka för att skapa förutsättningar för detta. Målbilden
är en samhällsgemenskap som grundar sig på mångfald och jämlikhet i levnadsvillkor.
Samhällsgemenskap med mångfald som grund
Samhället ska utformas så att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar att
leva självständigt och göra egna val. Det ska handla om generella lösningar i stället för
särlösningar.
Bristande tillgänglighet som diskriminering
Det har föreslagits i promemorian ”Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet” att det
ska införas förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning.
