Kostnad per brukare och per resultat

Kostnad per brukare
och per resultat
Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt och erfarenheter. Det innebär att den antingen innehåller resultat från projekt som
fått ekonomiska bidrag eller annat stöd från Socialstyrelsen för forskning, försöksverksamhet, utvecklings- och kvalitetsarbete m.m. eller
presentationer av erfarenheter, goda exempel och idéer som kan stimulera utveckling och förändring. Författarna/uppgiftslämnarna svarar
själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser.
Artikelnr
2006-124-6
Publicering
www.socialstyrelsen.se, juli 2006
2
Förord
Under åren 2001 – 2004 genomförde Socialstyrelsen i samverkan med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet projektet InfoVU (Informationsförsörjning och VerksamhetsUppföljning). Arbetet genomfördes
på uppdrag av regeringen och avrapporterades 2005 i rapporten ”Mäta och
öppet redovisa resultaten i vård och omsorg”. I den sammanfattas kunskapsunderlag och förutsättningar som är nödvändiga för att kunna genomföra en
individbaserad verksamhetsuppföljning och på ett enhetligt och tillförlitligt
sätt kunna mäta, registrera, sammanställa, analysera, jämföra och öppet redovisa information om resultat, kvalitet och kostnader.
De kunskaper som genererats i det tidigare InfoVU-arbetet måste dock
implementeras och utvecklas för att det fortsatta, långsiktiga, förändringsarbetet ska bli framgångsrikt. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i
uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting driva och
samordna implementeringen under 2005 – 30 juni 2006. I uppdraget ingick
bland annat att ytterligare pröva modellen för verksamhetsuppföljning. Detta har genomförts i tre delprojekt – ”Stroke”, ”Omsorg för individer med
psykiskt funktionshinder” och ”Kostnad per brukare och resultat”.
I den här rapporten redovisas hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en individrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan beräknas inom vård och
omsorg i Östersunds kommun. Den ger också ett konkret åskådningsexempel på hur man skulle kunna beräkna Kostnad per resultat KPR). Kvalitet för
den enskilde är bl.a. att få de insatser man behöver på ett samordnat sätt. Det
ställer nya krav på samverkan men också på en verksamhetsuppföljning som
kan följa vårdprocesser. Kostnad per brukare eller per resultat är då viktiga
verktyg.
I projektet har Birgitta Söderlund, projektledare, Sveriges Kommuner och
Landsting, Lena Hallqvist, förvaltningschef, Vård och omsorg i Östersund,
Börje Hoflin, ekonom, Östersund, representanter för verksamheter samt
Andreas Johansson, konsult, Ensolution AB medverkat. Bengt André, Sveriges Kommuner och Landsting och Ulla Gerdin, Socialstyrelsen har varit
adjungerade till projektet. Rapporten har tagits fram av Birgitta Söderlund
och Andreas Johansson.
Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika brukargrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag som leder till utveckling av brukarrelaterad
redovisning och en diskussion och fördjupad analys av hur måluppfyllelse
och resultat för vård och omsorg ska kunna beskrivas.
Bo Lindblom
Avdelningschef
Socialstyrelsen
Ellen Hyttsten
Avdelningschef
Sveriges Kommuner och Landsting
3
4
Innehåll
Förord
3
Sammanfattning
7
Kostnad per brukare
7
Kostnad per resultat
8
Inledning
9
Bakgrund
9
Projektets syfte
9
Mål
9
Metod
10
Genomförande
10
Kostnad per brukare – Modellutveckling och prövning
12
Varför finns ett behov av Kostnad per brukare (KPB)?
12
Borlängeprojektet – vad gjordes?
13
Vad är KPB ?
13
Vilka resultat kan en KPB-analys ge?
15
Utveckling av processkarta och modell
17
Ordinärt boende
18
Särskilt boende
20
Insatser enligt LSS
21
Öppen verksamhet
22
Praktisk tillämpning av KPB i Östersund
Beskrivning för gruppen psykiskt funktionshindrade
Analys av Kostnad per brukare inom Östersunds kommun
23
23
25
Kostnader för olika insatser och tjänster
25
Exempel på analys
26
Kostnad per brukare inom ordinärt och särskilt boende
26
Jämförelse mellan Östersund och Borlänge
27
Brukare med liten respektive stor vårdkonsumtion
28
Kostnad per resultat – är det möjligt?
32
Mätning av resultat i Östersunds kommun
32
Mätmodell för Kostnad per resultat
34
5
Analys utifrån gruppen psykiskt funktionshindrade
35
Diskussion
40
Kan KPR-modellen användas generellt?
41
Slutsatser
43
Kostnad per brukare
43
Kostnad per resultat
43
Referenser
45
Bilaga 1. Kostnad per insats
46
Bilaga 2. Begrepp och termer för KPB
47
6
Sammanfattning
InfoVU är ett projekt som Socialstyrelsen i samverkan med dåvarande
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedrev under åren
2001–2004 [1]. Info står för informationsförsörjning och VU för verksamhetsuppföljning. Projektet syftade till att utveckla uppföljning av vård och
omsorg till ett heltäckande och sammanhållet system. Alla berörda ska kunna få bättre information om vem som får vilka insatser, till vilken kvalitet
och kostnad. Socialstyrelsen har den 1 januari 2005 – 30 juni 2006 haft ett
fortsatt uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting
bland annat ansvara för ytterligare prövning av InfoVU:s modell för individbaserad verksamhetsuppföljning.
Den här rapporten redovisar ett delprojekt som har genomförts i samarbete med Östersunds kommun. Projektet har haft till syfte att:
• Pröva den modell för att beräkna Kostnad per brukare (KPB) som tidigare utvecklats av InfoVU tillsammans med Borlänge kommun [2]. Är
KPB-modellen tillräckligt konkret och generaliserbar för att kunna tilllämpas av alla kommuner? Behöver kompletteringar göras?
• Utvidga Kostnader per brukare till resonemang och beräkningar av
Kostnad per resultat (KPR). Kan uppgifter om insatser och kostnader på
individnivå kopplas till vårdens resultat?
I projektet har man prövat att relatera resultatbeskrivningar till Kostnad per
brukare för en mindre grupp psykiskt funktionshindrade i Östersund som
var beroende av insatser från både kommun och landsting.
Kostnad per brukare
Kostnad per brukare är en individrelaterad redovisning av insatser och kostnader. Enkelt uttryckt är det en metod för hur man kopplar kostnader för
olika insatser till de individer som fått dessa insatser. De olika steg som ingår i en KPB-beräkning redovisas i rapporten, liksom de kompletteringar
som gjorts. De viktigaste kompletteringarna är att hemsjukvård och boendestöd till psykiskt funktionshindrade har tillkommit som egna insatser. KPB
har beräknats för all kommunal vård- och omsorgsverksamhet i Östersund.
Delprojektet har visat att den i Borlänge kommun utvecklade KPBmodellen är generaliserbar. Det gick snabbt att ta fram en komplett kalkyl i
Östersunds kommun. Metoden ger värdefull verksamhetsinformation och
kan därmed ge underlag till en effektivisering i den aktuella kommunen.
Med hjälp av KPB kan kommunerna nu börja använda sina verksamhetssystem för uppföljning och få möjlighet att kontinuerligt följa upp brukarnas
konsumtion och kostnader. Hur detaljerad KPB-informationen blir är beroende av hur registreringen i kommunens grundsystem ser ut.
7
InfoVU kan efter prövningarna i Borlänge och Östersund konstatera att de
registreringar som görs i kommunerna är tillräckliga för att beräkna KBP.
Ökad detaljeringsgrad och vidareutveckling kan göras successivt när metoden är i drift. InfoVU anser att KPB-modellen även bör kunna användas av
närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorg.
Kostnad per resultat
I rapporten presenteras en generell mätmodell för Kostnad per resultat
(KPR). Modellen utgår från att beviljade insatser ges efter det funktionstillstånd och de behov som brukaren hade innan insatsen påbörjades. Ett mål
för insatsen bestäms och resultatet mäts i måluppfyllelsen när insatsen genomförts. Måluppfyllelsen utvärderas genom att brukarens funktionstillstånd mäts vid mätperiodens slut. En värdeskala används. Till dessa resultatmått kopplas Kostnad per brukare (KPB). Modellen har prövats för en
grupp psykiskt funktionshindrade. Urvalet är mycket litet, endast sju personer, varför resultatet endast kan ses som ett exempel på hur man kan skapa
resultatmått och kostnadssätta dem. Men trots att prövningen var liten och
skedde under speciella förhållanden har den gett värdefulla erfarenheter.
En slutsats är att mätmodellen för resultat bör kunna generaliseras och
även användas för andra grupper än psykiskt funktionshindrade. Modell och
resonemang har generell karaktär. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot individrelaterade resultatmått. Den
visar att under förutsättning att individens aktuella funktionstillstånd och
situation registreras i början och slutet av en mätperiod kan viktiga resultatmått såsom förändring i brukarens funktionstillstånd tas fram och det går att
koppla ihop dessa mått med KPB. Det krävs dock en hel del utvecklingsarbete när det gäller att formulera mätbara mål och använda värdeskalor för att
mäta måluppfyllelse innan man kan mäta Kostnad per resultat i landstings
och kommuners verksamhet. En verksamhetsuppföljning som fokuserar på
resultat för individen kommer också att kräva delvis nya arbetsmetoder.
Resultat kan beskrivas ur fler aspekter och resultatmåtten som beskrivits
bör därför relateras till fler indikatorer, exempelvis för kvalitet för att ge en
nyanserad bild.
Vid beräkningar av KPR är mätning av funktionstillstånd centralt både för
att skapa resultatmått, sätta mål och utvärdera mål. Ett första steg mot att
kunna beräkna Kostnad per resultat är därför främst att utveckla beskrivning
och klassificering av funktionstillstånd och att koppla värdeskalor (bedömningsinstrument) till dessa.
8
Inledning
Bakgrund
InfoVU är ett projekt som Socialstyrelsen i samverkan med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedrev under åren 2001–2004 [1].
Info står för informationsförsörjning och VU för verksamhetsuppföljning.
Arbetet genomfördes på uppdrag av regeringen och inom ramen för Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.
1999/2000:49) [3]. Projektet syfte var att utveckla uppföljning av vård och
omsorg till ett heltäckande och sammanhållet system. Alla berörda ska kunna få bättre information om vem som får vilka insatser, till vilken kvalitet
och kostnad. Socialstyrelsen har under perioden den 1 januari 2005 – 30 juni
2006 haft ett fortsatt InfoVU-uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting ytterligare pröva projektets modell för individbaserad
verksamhetsuppföljning. Den fortsatta modellprövningen har genomförts i
tre delprojekt ” Vård och omsorg för individer med psykiskt funktionshinder”, ”Stroke” och ”Kostnad per brukare och resultat”. Det sistnämnda delprojektet har genomförts i samarbete med Östersunds kommun.
Projektets syfte
Projektets syfte har varit att pröva den modell för Kostnad per brukare
(KPB) som tidigare utvecklats av InfoVU tillsammans med Borlänge kommun [2]. Är modellen tillräckligt konkret och generaliserbar för att kunna
tillämpas av alla kommuner? Behöver kompletteringar göras?
Ett viktigt syfte har även varit att se om delprojektet ”Vård och omsorg
för individer med psykiskt funktionshinder” kan kompletteras med uppgifter
om kostnader kopplade till vårdens resultat, dvs. visa hur de individbaserade
uppgifterna om behov, utförda insatser och dess resultat kan kopplas till
kostnaderna för de vårdtagare som är mottagare av insatserna. Även detta
projekt genomfördes i Östersunds kommun med medverkan av Jämtlands
läns landsting. Målgruppen var där personer med psykiskt funktionshinder
som var beroende av insatser från både kommun och landsting. Av särskild
vikt var att göra analyser som ledning och verksamhetsföreträdare har användning för som underlag för uppföljning och förbättringsarbete.
Mål
Projektets mål har varit:
• Kostnad per brukare (KPB) ska vara prövat och finnas framtaget för all
vård- och omsorgsverksamhet i Östersunds kommun.
• En mer detaljerad beskrivning av insatser för personer med psykiskt
funktionshinder ska ha prövats.
9
•
KPB ska kopplas ihop med information om resultat för gruppen psykiskt
funktionshindrade och målet är att kunna visa hur Kostnad per resultat
kan beräknas. För att nå det målet är projektet beroende av att information om resultat tas fram och beskrivs på ett systematiskt sätt. Slutmålet
är ett praktiskt utfört exempel som visar hur de data som tas fram kan
användas för en flerdimensionell uppföljning och analys.
Metod
En viktig utgångspunkt är att kostnadsinformationen liksom annan information ska vara individbaserad. Kostnaderna för de insatser som görs för den
enskilde vårdtagaren ska kunna särskiljas.
Den metod som använts är den som redan finns utvecklad i den s.k. Borlängemodellen, en individrelaterad kostnadsmodell för kommunal vård och
omsorg [2]. Kostnad per brukare (KPB) bygger på samma principer som
KPP-metodiken (Kostnad per patient) inom hälso- och sjukvården [4]. Det
innebär att samma principer gäller oberoende av huvudman.
Metoden innebär att de insatser/åtgärder som utförs kostnadsberäknas.
För varje brukare sammanställs sedan de insatser som har utförts för just
denne. Därefter summeras kostnaderna för de insatser, som har utförts för de
enskilda brukarna och totalkostnaden räknas fram för var och en.
Kostnadsberäkningen ska inkludera verksamhetens totala kostnader, en
s.k. fullkostnadskalkyl. Kostnaden för varje insats kommer således att bestå
i dels de direkta kostnaderna för exempelvis den personal som deltagit i
brukarkontakten och för det material som har förbrukats, dels de indirekta
kostnader som härrör från gemensamma verksamheter som administration
och ledning m.m.
Resultatmått, som ska kopplas ihop med KPB, prövades i projektet ”Vård
och omsorg för individer med psykiskt funktionshinder” [5]. De mått som
avses är förändring av brukarens funktionstillstånd relaterat till professionellt satta mål och förändring i brukarens egenuppfattade aktuella tillstånd
relaterat till brukarens egna mål.
KPB har beräknats för all kommunal vård- och omsorgsverksamhet i Östersund. Dessutom har resultatbeskrivningar gjorts för målgruppen psykiskt
funktionshindrade. Kostnad per resultat har dock bara beräknats för ett
mindre urval av dessa brukare eftersom samtycke är en förutsättning för att
uppgifter från olika verksamheter och huvudmän ska kunna sammanställas
på individnivå.
Genomförande
Ekonomer, verksamhetsrepresentanter liksom IT-kunniga från Östersunds
kommun deltog i arbetet. Med insatsbeskrivningarna från Borlängeprojektet
som utgångspunkt kunde kommunen ”lägga till” och ”dra ifrån” så att beskrivningen anpassades till Östersunds situation. Speciellt fokus ägnades
beskrivning och kalkylering av de insatser som ges till personer med psykiskt funktionshinder. Vidare prövades om befintliga uppgifter tillåter en
större detaljeringsnivå. Utgångspunkten i projektet har varit att utnyttja de
10
uppgifter som redan finns registrerade om insatser för de enskilda personerna i form av timmar, dagar eller dygn etc. En förutsättning var att det inte
skulle behövas ytterligare insamling av brukarinformation.
Det har också varit regelbunden kontakt och samarbete med delprojektet
”Vård och omsorg för individer med psykiskt funktionshinder” i Östersund
[5].
Kunskapen om vilka insatser psykiskt funktionshindrade verkligen får är
bristfällig. Det var därför viktigt att representanter från Östersunds kommun
deltog i analysen av möjligheter och nytta med individrelaterad redovisning
för att kunna beskriva de samlade insatserna för en brukargrupp.
11
Kostnad per brukare
– Modellutveckling och prövning
Varför finns ett behov av Kostnad per brukare
(KPB)?
Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade är verksamheter som genomgått och genomgår stora förändringar. Befolkningens ålderssammansättning, ökade möjligheter att ge vård hemma, den medicintekniska utvecklingen, förväntningar från befolkningen – allt pekar på en efterfrågan som
ökar snabbare än tillgången på resurser. Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med en god kvalitet och med ett effektivt
resursutnyttjande. En viktig förutsättning för detta är en väl fungerande
verksamhetsuppföljning. Man måste kunna följa upp, styra och analysera
verksamheten för att den ska bli effektiv och behovsstyrd. Medborgare, brukare och ledning kräver en öppen information som ger besked om frågor
såsom:
• Vem? (Vilken brukargrupp? Vilket behov?)
• Får vad?
• Med vilken kvalitet?
• Till vilken kostnad?
• Uppnåddes målet med arbetet?
• Kan resurserna användas på ett annat eller mer effektivt sätt?
Det finns starka samband mellan vårdens olika delar. Kvalitet för den enskilde är att få de insatser man behöver oberoende av huvudman och på ett
samordnat sätt. Det ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser.
Det kräver en annan ansats än i dagens uppföljning.
Den information som tas fram idag syftar främst till att följa upp olika organisatoriska enheter eller delverksamheter. Den anlägger ett ”producentperspektiv”. Informationen är svår att relatera till annan information och
möjligheten att belysa helheter och resultat för enskilda individer blir då
ytterst begränsad. Om individer, istället för insatser, blir informationsbärare
får vi ett flerdimensionellt system där individen och de totala insatserna i
vårdkedjan såväl som insatser kan fokuseras. Ett ”individperspektiv” behöver utvecklas för att verksamhetsuppföljningen ska bli ändamålsenlig och
motsvara dagens utveckling och krav.
En individrelaterad redovisning av insatser och kostnader per brukare ger
möjligheter att lägga till ytterligare variabler som beskriver funktionstill-
12
stånd eller vårdtyngd och kvalitet. Det ger ökade möjligheter att formulera
mål eller resultat. KPB blir i detta sammanhang det första viktiga steget mot
en flerdimensionell brukarredovisning.
Borlängeprojektet – vad gjordes?
I Borlängeprojektet lades den traditionella redovisningen om från producentperspektivet till brukar-/individperspektivet [2]. Istället för att redovisa
per verksamhet och tillgodose producentens behov av att följa upp kostnader, intäkter och produktion för sin verksamhet blev brukaren ”uppföljningsobjekt”. Vilka samlade insatser fick brukaren, hur omfattande var de
och vad kostade de?
Resultatet från Borlänge projektet kan sammanfattas i följande punkter:
• En processkartläggning av all kommunal vård och omsorg gjordes. En
sådan processkartläggning identifierar och beskriver vårdens och omsorgens olika verksamheter. Resultatet är en generell processkarta över
kommunal vård och omsorg som alla kommuner kan relatera sig till. Det
innebär att andra kommuner som vill införa KPB inte behöver göra en
kartläggning utan kan utgå ifrån den generella karta som togs fram i
Borlängeprojektet
• En modell och beskrivning av de olika stegen som behövs för att göra en
KPB-beräkning utvecklades. Dessutom beskrivs noggrant hur modellen
tillämpades i Borlänge. Utgångspunkten var det som gjorts inom sjukvårdens Kostnad per patient (KPP). Det var viktigt att utgå från samma
principer.
• Borlängeprojektet gav en modell för individrelaterad insats- och kostnadsredovisning som är praktiskt genomförd och i drift med utfall från
fyra olika år.
InfoVU:s bedömning är att processkartan och KPB-modellen från Borlängeprojektet är möjlig för alla kommuner att tillämpa. Det går att utgå från
befintlig information som finns om ekonomi och verksamhet. I Östersund
prövades processkarten samtidigt som den utvecklades. I det följande beskrivs KPB och de olika steg som ingår i en KPB-kalkyl.
Vad är KPB?
KPB är enkelt uttryckt en metod för hur man kopplar kostnader för olika
insatser till de individer som fått del av dessa insatser, brukarna. Man kan då
fånga vårdkonsumtionen, summan av insatserna för en individ, och svara på
frågan vem som får vad och till vilken kostnad. Inom sjukvården har man
under flera år arbetat med Kostnad per patient KPP [4]. Det är därför en stor
fördel att KPB bygger på samma metod; det gör att man får underlag att
följa vårdprocesser över huvudmannagränser. I kommunal verksamhet har
det inte funnits möjlighet eller tradition att använda individbaserad information för att planera och följa upp verksamheten. Det finns dock ett stort in-
13
tresse och en stor efterfrågan på individrelaterad uppföljning. KPB kan ses
som ett steg mot en sådan uppföljning.
Huvudsteg som utförs i en KPB-kalkyl:
1. Definiera insatser och aktiviteter – vad görs?
2. Samla summerad produktionsstatistik för insatser – hur mycket har
gjorts?
3. Kostnadsberäkna verksamhetens insatser och aktiviteter utifrån redovisningen – vad kostar insatserna per enhet?
4. Individrelatera insatserna – Knyt ihop rätt insatser med rätt brukare
utifrån registreringar i verksamhetssystemet.
Figur 1 beskriver stegen samt de indatakällor som behövs för kalkylen:
Definitioner
Identifiera verksamheter och insatser
inom vård och omsorg
Processkartläggning
Skapa översättningstabell
från redovisningen
Kontoutfall
Verksamhet kombinerat
med ansvar och ev. projekt
eller aktivitet
Ekonomisystem
Fördelas på
Förs till
Sammanställa kostnader
per delverksamhet
och insats
Sammanställa kostnader
för gemensamma
verksamheter
Förs till
Verksamhetssystem
Fördelas på
Kostnadsberäknad
insats
Volymer,
brukaruppgifter
Förs till
Kostnad per brukare
Figur 1. Indatakällor och steg i en KPB-kalkyl.
En mer detaljerad beskrivning av de steg som ingår i en KPB-kalkyl:
1. Utifrån erfarenheterna från Borlänge och Östersunds kommuner har en
term- och begreppsbas kunnat skapas. Använda termer och begrepp har i
samråd med Socialstyrelsen anpassats till de termer som rekommenderats av Socialstyrelsens terminologiråd. Dessa ligger till grund för de definitioner av insatser och aktiviteter som finns i kalkylmodellen (se
avsnitt ”Utveckling av processkarta och modell”).
2. Nästa steg är ett uttag ur ekonomisystemet där olika kombinationer av
koddelar används för att så långt som möjligt relatera kostnaderna till
14
rätt verksamhet, insats eller aktivitet. Framför allt används kombinationen av koddelarna konto (kostnadsslag) – verksamhet – ansvar, men
även t.ex. projekt (t.ex. extern utförare).
3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvuddelar, aktiviteter
som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst) och aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). Detta steg är nödvändigt för att fördela koddelarna
verksamhet – ansvar som gäller flera insatser (t.ex. ett boende som har
både permanent boende och korttidsplatser). Kostnader för de gemensamma verksamheterna ska sedan fördelas med ett påslag på olika insatser.
4. I detta steg sammanställs kostnad per insats, dvs. en enhetskostnad och
en totalkostnad per insats beräknas. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden med den fördelade gemensamma kostnaden
påförd. Totalkostnaden delas sedan med total volym i kommunen, t.ex.
antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn.
5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår bara att knyta
samman kostnader med insatserna för den enskilda individen. De aktuella volymerna per brukare tas från det administrativa verksamhetssystemet (t.ex. Procapita eller Sofia Omfale). Man får då en kostnad per
brukare.
KPB-beräkningar innehåller en stor mängd data. De måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli en meningsfull information för olika användare. I både Östersund och Borlänge har beräkningar bearbetats i ITverktyget QPR CostControl; ett kalkylverktyg för insats- och KPBkalkylering.
Vilka resultat kan en KPB-analys ge?
Borlängeprojektet har visat att KPB bidragit med ny information och kunskap [2]. Beskrivningar på individnivå gav ett annat perspektiv på uppföljningen och gör att man nu kan följa utvecklingen och förskjutningar i
vårdkonsumtion på ett mer precist sätt. En analys visade att:
• Knappt 6 procent av brukarna står för 20 procent av kostnaderna.
• Drygt 30 procent av brukarna står för 80 procent av kostnaderna.
• Det var stora skillnader i kostnad per brukare och år från några tusen
kronor till en och en halv miljon.
• Många (44 procent) av brukarna har en låg vårdkonsumtion.
• De flesta med låg vårdkonsumtion (hemtjänst, larm, matdistribution) var
80 år och äldre.
• De kostsammaste brukarna bodde i ordinärt boende och hade inte bara
hemtjänst utan flera andra insatser t.ex. korttidsvård, dagverksamhet,
matleveranser etc.
• Variationen inom en åldersgrupp kan vara större än mellan åldersgrupper.
15
•
•
Få brukare (4 procent) med insatser enligt LSS (lag om stöd och service
till vissa funktionshindrade) har en låg vårdkonsumtion och kostnad, och
många, 27 procent, har en hög, över 600 000 kr.
För att förändra den totala kostnaden för individen behövs det ett nära
samarbete med flera aktörer för att kunna samordna insatserna. Primärvården är en viktig aktör.
Ytterligare information om Borlängeprojektet finns i rapporten Kostnad per
brukare i kommunal vård och omsorg [2].
16
Utveckling av processkarta
och modell
För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna genomfördes en
förenklad processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen i Östersund. Syftet med denna övning var att pröva om den i Borlängeprojektet
utvecklade modellen var tillräckligt konkret och generaliserbar för att kunna
användas av alla kommuner. Den generella processmodellen för kommunal
omsorgsverksamhet har utvecklats särskilt vad avser hemsjukvård. InfoVU
har identifierat sju olika processer inom vård och omsorg.
Processer
Ordinärt boende
Särskilt boende
Huvudprocesser
LSS
Öppen verksamhet
Bostadsanpassning
Stödprocesser
Färdtjänst
Administration
Ledningsprocesser
Figur 2. Delprocesser inom kommunal vård och omsorg.
Ordinärt boende, Särskilt boende, LSS (insatser enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) och Öppen verksamhet är huvudprocesser
medan Bostadsanpassning, Färdtjänst är att betrakta som stödprocesser och
Administration som ledningsprocess. För definitioner av termer och begrepp
som använd i processkartan se Bilaga 2.
Den utvecklade processkartan indelas i tre olika nivåer, Process, Insats
nivå 2 och Insats nivå 3. Insats nivå 3 kan redovisas i olika enheter. Exempelvis kan ledsagning mätas som ”antal personer som har insatser” eller
17
”antal utförda timmar per brukare”. Mätenheten för Insats nivå 3 beror till
stor del på vilka data som finns registrerade hos den enskilda kommunen.
Ordinärt boende
Process
Ordinärt boende
Insats, nivå 2
Hemtjänst
Insats, nivå 3
Personlig omvårdnad
Service
Ledsagning
Avlösarservice
Samtliga insatser kan
utföras antingen i egen
regi eller av extern
utförare
Trygghetslarm
Matdistribution
Hemsjukvård
HSL-insats, rehab delegerad utförd av hemtjänst
HSL-insats, SSK delegerad utförd av hemtjänst
HSL-insats, sjuksköterska
HSL-insats, arbetsterapeut
HSL-insats, sjukgymnast
Korttidsvård
Dagverksamhet
Boendestöd
Utskrivningsklara
Avlastning / Växelvård
Korttidsvård
Boendestöd, mobilt team / boendestödjare
Boendestöd, hemtjänst
Daglig verksamhet, SoL
Figur 3. Processer och insatser inom ordinärt boende.
Den ursprungliga modellen har kompletterats med hemsjukvård. Med hemsjukvård avses de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med
stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patienten vistas. Hälften, 145, av landets kommuner har ansvar för all hemsjukvård, dvs.
hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilda boendeformer, i LSS-boende, i korttidsvård/boende, dagverksamheter och i det ordinära boendet. I övriga 145
kommuner har landstingen ansvar för hemsjukvård i det ordinära boendet
18
medan kommunerna har ansvar i de olika boendeformerna och i dagverksamheter. Östersunds kommun har ansvar för hemsjukvården i det ordinära
boendet. Hemsjukvården har delats in i fem olika insatser, där uppdelning
görs på insatser som utförs av legitimerad personal respektive på delegation.
De fem insatserna är:
• HSL-insats (hälso- och sjukvårdsinsats) utförd av sjuksköterska.
• HSL-insats utförd av arbetsterapeut.
• HSL-insats utförd av sjukgymnast
• HSL-insats utförd av hemtjänstpersonal på delegation av sjuksköterska.
• HSL-insats utförd av hemtjänstpersonal på delegation av arbetsterapeut
eller sjukgymnast (rehabiliteringspersonal).
När det gäller de delegerade insatserna benämns de ”SSK-delegerad” och
”rehab-delegerad” i bilden ovan. HSL-insatser kan mätas i antal besök, antal
utförda timmar eller total nedlagd tid. Notera att det kan vara svårt att särskilja delegerade tiden. Erfarenheten hittills visar på att det i många kommuner saknas en god kontinuerlig uppföljning av utförda hälso- och
sjukvårdstimmar på delegation och att det i regel endast går att redovisa
antal hemtjänsttimmar där den delegerade tiden ingår.
Den ursprungliga modellen har också kompletterats med insatsen boendestöd, vilket är uppdelat i boendestöd utförd av särskild personal (boendestödjare eller mobilt team) respektive boendestöd som utförs av
hemtjänstpersonal. Boendestöd är bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda grupper i eget boende. Insatsen riktar sig ofta till
personer med psykiskt funktionshinder och utförs mer som en ”motiverande” insats än som en direkt service eller personlig omvårdnad.
I insatserna inom korttidsvård ingår hälso- och sjukvårdsinsatser, både delegerade insatser som utförs av undersköterskor och vårdbiträden och insatser från legitimerad personal.
19
Särskilt boende
Särskilt boende
Hemtjänst i servicehus
Sjukhemsboende
Insatserna på de olika
boendena
kan också delas i
service och
omvårdnad
Service / Omvårdnad
Ledsagning
Omsorgsboende
Demensboende
Trygghetsavdelning
Köp vårdplatser
Boende, psykiskt funktionshindrade
HSL-insatser i särskilt boende
HSL-insats, rehab delegerad utförd av usk
HSL-insats, SSK delegerad utförd av usk
HSL-insats, sjuksköterska
HSL-insats, arbetsterapeut
HSL-insats, sjukgymnast
Figur 4. Processer och insatser inom särskilt boende. Samtliga insatser kan utföras
antingen i egen regi eller av extern utförare.
Inom särskilt boende särredovisas hälso- och sjukvårdsinsatserna. Det är
viktigt att beakta om dessa kostnader kan särredovisas vid jämförelser mellan kommuner. Detta gäller framför allt uppdelningen av delegerad tid utförd av undersköterska (usk).
Som mätenhet för de olika boendena har antal platser valts. Det vore
önskvärt att differentiera platskostnaden genom någon form av vårdtyngd,
men det kräver en kontinuerlig vårdtyngdsmätning; uppgifter som oftast inte
finns tillgängliga. I modellen valdes att redovisa en uppdelning och jämförelse mellan olika boenden. Motivet till detta är att de olika boendena har
olika kostnadsstruktur. Det ger också en högre andel särredovisning av
kostnaderna. Denna uppdelning torde vara intressant för flertalet kommuner;
speciellt de som har en stor andel olika boenden.
20
Insatser enligt LSS
Process
LSS
Insats, nivå 2
Insats, nivå 3
Personlig assistans
Personlig assistans LASS
Daglig verksamhet
Personlig assistans, LSS
Kortidstillsyn
Korttidsvistelse
Korttidsvistelse
Boende för vuxna
Boende för vuxna
Personlig assistans, extern utförare
Korttidsvistelse
Korttidsvistelse, stödfamilj
Boende för barn och ungdom
Kontaktperson
Ledsagarservice
Avlösarservice
Råd och stöd
Figur 5. Processer och insatser inom LSS.
Den förändring i relation till Borlängemodellen som gjorts för LSSinsatserna är en uppdelning av korttidsvistelse i form av korttidsboende eller
i form av stödfamilj. I övrigt är insatserna indelade enligt de olika lagstadgade LSS-insatserna. Även här gäller att samtliga insatser kan utföras antingen i egen regi eller av extern utförare.
21
Öppen verksamhet
Process
Insats, nivå 2
Öppen verksamhet
Dagcentral
Föreningsbidrag
Personliga ombud
Jourtelefon
Stödlägenheter
Stödlägenheter
Kök / barservering
Dagliga aktiviteter, psykiskt funktionshindrade
Bostadsanpassning
Bostadsanpassning
Drift och underhåll efter anpassning
Drift och underhåll efter anpassning
Färdtjänst med taxi
Färdtjänst
Färdtjänst med buss
Färdtjänst med buss
Riksfärdtjänst
Riksfärdtjänst
Administration
Administrera verksamheten, enhetsnivå
Administrera verksamheten, förvaltningsnivå
Administrera verksamheten, förvaltningsnivå
Administrera verksamheten, kommunnivå
Administrera verksamheten, kommunnivå
Figur 6. Processer och insatser inom öppen verksamhet, bostadsanpassning, färdtjänst och administration.
Den ursprungliga modellen har här kompletterats med insatsen kök/barservering. Det är en öppen verksamhet som riktar sig till brukare inom ordinärt
boende för att underlätta för dem att bo hemma.
22
Praktisk tillämpning av KPB
i Östersund
Utgångspunkten i Östersundsprojektet var att använda och anpassa Borlängemodellen till verksamheten i Östersunds kommuns. Ett viktigt inslag
var att testa om modellen var tillräckligt konkret och generaliserbar för att
kunna användas av alla kommuner.
Det var inga svårigheter för Östersunds kommun att ”känna igen sig” och
relatera till Borlängemodellens processkarta över kommunal vård och omsorg. Vi vet av erfarenhet att det används många olika termer och begrepp
ute i kommunerna, men samtidigt har det varit fullt möjligt och inte alltför
svårt att översätta dessa termer till dem som återfinns i processkartan och i
Socialstyrelsens termbank. Generellt sätt har modellen fungerat mycket väl.
En given anpassning av modellen (steg 1 i KPB-kalkylen) var att Östersund hade hemsjukvården i kommunal regi medan den drevs i primärvårdens regi i Borlänge. Således kompletterades modellen med hemsjukvård.
En inventering av insatser gjordes även specifikt för gruppen psykiskt funktionshindrade. Detta bidrog till att boendestöd kom med som en särskild
insats. I Östersund utförs den visserligen av hemtjänsten och inte av speciell
personal men vi har ändå valt att redovisa detta som en separat insats eftersom insatsen i en del kommuner utförs av specifik personal. Likaså kompletterades modellen med t.ex. insatser som även utfördes av externa
utförare.
Det som framför allt skiljer mellan kommuner är detaljeringsnivån på indata i grundsystemen. Möjligheten att kontinuerligt ta ut väldefinierade registreringar på brukarnivå direkt från grundsystemen (t.ex. Procapita) är
avgörande för hur enkelt det går att applicera modellen. Det är framför allt
dessa faktorer som avgör modellens praktiska tillämpning i en enskild
kommun. Grundsystemen används alltför sällan och det finns därför en stor
potential i att kvalitetssäkra och bruka dem. När de samutnyttjas i uppföljningssammanhang kommer det att leda till att flera olika detaljer behöver
förbättras.
Beskrivning för gruppen psykiskt
funktionshindrade
En uppgift för projektet var att pröva en mer detaljerad beskrivning av insatser för psykiskt funktionshindrade. Definitionsmässigt är detta ”Personer
som lider av sådana funktionsnedsättande och omfattande psykiska besvär
att de har svårt att klara det dagliga livet och därför har behov av vård
och/eller omsorgsinsatser” [6].
23
Inom gruppen psykiskt funktionshindrade har vi identifierat att följande
insatser ges inom kommunal vård och omsorg enligt Socialtjänstlagen (SoL)
och LSS:
• Boendestöd
• Daglig verksamhet
• Hemtjänst
• Särskilt boende
• Ledsagning
• Öppen verksamhet = daglig sysselsättning, träffpunkt.
Boendestöd är en insats som speciellt riktar sig till denna grupp. Insatsen
kan ges av speciella hemtjänstgrupper eller av specialteam. Den öppna verksamheten är en för denna grupp mycket viktig insats. Den bygger på att man
inte är ”inskriven” eller har ett biståndsbeslut. Det betyder att denna verksamhet inte kan individrelateras utan ligger utanför Kostnad per brukare. I
en del kommuner t.ex. Östersund ger man ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för denna verksamhet, här är den kallad daglig verksamhet enligt
socialtjänstlagen. Detta ska skiljas från daglig verksamhet enligt lagen om
särskilt stöd och service (LSS). En annan viktig insats för denna grupp kan
vara personligt ombud som också är att betrakta som en öppen verksamhet.
Insatser inom LSS-området är naturligtvis också aktuella för målgruppen.
Här finns i grundmodellen alla LSS-insatser med. Exempel på insatser som
beviljats psykiskt funktionshindrade är boende, daglig verksamhet och kontaktperson.
För de aktuella brukarna i Östersund där resultatmått skulle kopplas ihop
med Kostnad per brukare var LSS-insatser aktuella i ett fall; i övrigt var det
endast socialtjänstinsatser. Modellen har varit tillämpbar med tillägget för
boendestöd.
24
Analys av Kostnad per brukare
inom Östersunds kommun
Inom Östersunds kommun (och mer eller mindre hela kommunsektorn) saknas idag en uppföljning av processer som beskriver verksamheten ur brukar/medborgarperspektiv.
All analys i KPB-modellen har gjorts med hjälp av kostnadsdata för helår
2004. Brukarstatistiken är från helår 2004. Den summerade statistik som
använts för att beräkna kostnad per insats är baserat på mätperioden i slutet
av året, dvs. den statistik som lämnades till SCB för 2004. Utdrag av brukarstatistik på individnivå har även gjorts direkt från grundsystemet Procapita. Det innebär att det finns skillnader i statistiken eftersom utdraget ur
Procapita baseras på hela perioden 2004 och inte bara mätperioden.
Vissa insatsers volym registrerades i dagsläget inte på individnivå. InfoVU har därför inte kunnat brukarrelatera riktigt alla kostnader i kalkylen.
Exempel på sådana insatser är hälso- och sjukvårdsinsatser som inte registrerades med utförd volym per individ i Östersund. Öppen verksamhet är
ett annat exempel. Öppen verksamhet vänder sig till olika målgrupper som
en allmän service (inget biståndsbeslut krävs) och besökarna registreras
följaktligen inte. Det medför att om kostnaden beräknas utifrån brukardimensionen (Kostnad per brukare) får man inte en fullständig avstämning
med insatsdimensionen (kostnad per insats x antalet insatser).
Insatsdimensionen är 100 procent av totala kostnaden och fullständigt
spårbar ner till kontonivå i redovisningen. Brukardimensionen utgör ca 85
procent av kostnadsmassan. Sammantaget torde dock materialet ge en god
bild av verksamhetens kostnader i brukardimensionen. De stora insatserna
(särskilt boende, hemtjänst, LSS-boenden) har en mycket hög avstämning
mellan brukar- och insatsdimensionen. Det vore önskvärt att hälso- och
sjukvårdsinsatserna volymmässigt registrerades på individnivå. En sådan
registrering skulle väsentligt öka samstämmigheten mellan verksamhetens
kostnader i brukardimensionen.
Kostnader för olika insatser och tjänster
I Bilaga 1 finns en sammanställning av kostnaden per insats (enhetskostnad
och totalkostnad). Av bilagan framgår exempelvis att kostnaden för boende
för barn enligt LSS är 715 221 kr för ett år medan familjehem för barn kostar 229 833 kr. Äldreboende kostar 436 099 kr under ett år. Motsvarande för
LSS-boende för vuxna är 553 558 kr. En timme hemtjänst hos brukaren kostar 352 kr. Denna typ av information är intressant när man vill göra jämförelser mellan enheter av samma slag eller med andra kommuner.
Informationen ger möjligheter att klargöra olika samband mellan de insatser
och kombinationer av insatser som brukarna får samt organisation av verksamheten å ena sidan och kostnader å den andra.
25
Exempel på analys
Traditionella uppföljningar redovisar hur många brukare som får del av de
stora verksamheterna såsom hemtjänst och särskilt boende och vad dessa
verksamheter kostar. Mindre insatser, t.ex. larm och matdistribution redovisas mer sällan. Framför allt redovisas inte de samlade insatserna, som en
individ får.
I följande avsnitt ges exempel på analyser som kan göras. För varje brukare
har den totala kostnaden för summan av alla insatser individen får (total
vårdkonsumtion) beräknats, dvs. Kostnad per brukare (KPB).
Ur kalkylen kan en mängd rapporter och information erhållas. Här redovisas analyser ur följande dimensioner:
• Insatser
• Brukare/Brukargrupper.
Kostnad per brukare inom ordinärt
och särskilt boende
Här följer en sammanställning av Kostnad per brukare för samtliga brukare i
Östersund med insatser enligt socialtjänstlagen indelat i olika kostnadsintervall. Vilka insatser man kan få framgår av processkartan (se Figur 2 – 6).
Antal brukare per kostnadsintervall
Ordinärt och särskilt boende
1200
1136
1000
800
562
600
400
336
341
179
200
98
53
43
0
0 - 50000
50000 100000
100000 200000
200000 300000
300000 400000
400000 500000
500000 600000
600000 - 1000000 1000000 1500000
Figur 7. Antal brukare per kostnadsintervall, Ordinärt och särskilt boende.
Det fanns totalt 2 739 brukare under perioden 2004. Figur 7 ger en bild över
hur brukarna fördelar sig per kostnadsintervall. Det är stor spridning av
kostnad per brukare där de med flest och mest omfattande insatser kostar
över 1 miljon kr per år. Majoriteten av brukarna, 41 procent, har dock små
insatser med en kostnad upp till 50 000 kr per år. Mer än hälften av brukarna, 54 procent, har en samlad vårdkostnad upp till 100 000 kr per år.
26
2
Ett annat sätt att beskriva sammansättningen av brukarna är att knappt en
tredjedel av brukarna (32,4 procent) tar 80 procent av resurserna i anspråk.
En relativt liten grupp, 5,6 procent, av brukarna står för 20 procent av resurserna. Det kan vara av stort värde att analysera ytterlighetsfallen. Dessa brukare har många insatser och ofta från flera enheter. Hur tar kommunen hand
om dem på bästa sätt? Vad gör primärvården?
54 procent av brukarna har en låg vårdkonsumtion. Det väcker några frågor. Är det här man återfinner de yngre som är på väg ”in i systemet”? Vilka
insatser har de? Hur kommer det att se ut för dessa brukare om något år?
Figur 7 pekar på att det finns två viktiga aspekter att analysera:
1. Hur ser det ut för de brukare som har en låg vårdkonsumtion om något
år? Kan man arbeta mer förebyggande och skjuta upp vård-behov?
2. De brukare som har en hög vårdkonsumtion; har de rätt sammansättning
av insatser? Kan bättre verksamhet och planering leda till att de med
högst kostnader inte blir alltför många? Hur kan man anpassa så att rätt
brukare får rätt insats, t.ex. särskilt boende eller inte?
Jämförelse mellan Östersund och Borlänge
I Figur 8 jämförs Borlänge kommuns sammansättning av brukare (brukarmix) med Östersunds kommun.
Jämförelse av brukarmix i olika kostnadsintervall
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
0 - 50000
50000 100000
100000 200000
200000 300000
300000 400000
% brukarmix Borlänge
400000 500000
500000 600000
600000 - 1000000 1000000 1500000
% brukarmix Östersund
Figur 8. Jämförelse av brukarmix i olika kostnadsintervall mellan Östersund och
Borlänge.
27
Notera att Borlänge kommuns sammansättning av brukare är ”tyngre” än
Östersunds. Antalet mer kostnadskrävande brukare är fler i Borlänge. Ytterlighetsfallen i Borlänge återfinns i ordinärt boende. Den typen av ytterfall
återfinns mer sällan i Östersunds material. Kan det vara så att Östersund har
en strategi att bevaka höga kostnader?
Brukare med liten respektive
stor vårdkonsumtion
Vilka brukare har en låg vårdkonsumtion? Hur ser brukarna ut som har omfattande och många insatser? Nedan följer först ett diagram som visar vad
som kännetecknar de brukare som har en kostnad per brukare under 50 000
SEK per år i olika åldersgrupper. Sedan följer ett diagram som visar åldersindelningen för dem som har en kostnad per brukare över 500 000 SEK per
år.
Antal brukare per åldersgrupp med en årskostnad per
under 50000 SEK
800
699
700
600
500
400
300
300
200
133
100
0
0 - 64 år
65 - 79 år
80 - äldre
Figur 9. Antal brukare per åldersgrupp med årskostnad under 50 000 SEK.
De brukare som får få insatser eller insatser med låg kostnad är inte främst
de yngre; majoriteten är 80 år och äldre. Som grupp är de äldre procentuellt
högt representerade inom vård och omsorg totalt, men alla har långt ifrån
omfattande insatser. Det visar att spridningen av insatsnivå kan variera betydligt inom en åldersgrupp och att vi får större precision i uppföljningen
om vi lämnar snittkostnader per åldersgrupp och tittar mer på individuella
skillnader.
Kan den lägre vårdkonsumtionen behållas över längre tid t.ex. med förebyggande insatser? Med KPB kan man göra longitudinella studier och följa
upp vad som händer med just de här brukarna. Förebyggande insatser behö-
28
ver inte vara kostsamma. Det handlar om att skapa kontakt, trygghet, bryta
ensamhet eller bygga på befintliga nätverk, eller varför inte, insatser för att
undvika fallskador.
Exempel på insatser som de 54 procenten av brukarna hade i Östersund
var trygghetslarm, matdistribution, några hemtjänsttimmar och i ganska
många fall också korttidsvård.
Antal brukare per åldersgrupp med en årskostnad per
över 500000 SEK
70
59
60
50
40
30
20
10
26
11
0
0 - 64 år
65 - 79 år
80 - äldre
Figur 10. Antal brukare per åldersgrupp med en årskostnad över 500 000 SEK.
En analys av brukarna med höga vårdkostnader visar att en betydande andel
(ca 40 procent) är under 80 år. En anledning till detta är enligt Östersunds
kommun att insatser till psykiskt funktionshindrade är omfattande. I gruppen med stora insatser återfinns personer med ”nya” behov snarare än personer över 80 år. Exempel på andra brukargrupper är personer med stroke,
hjärtsvikt, diabetes; dvs. sjukdomar som uppträder allt mer i yngre åldrar.
Det finns anledning att anta att dessa brukare också har många kontakter
med landstingets primärvård och psykiatri. Tabell 1 visar de insatser som de
tio mest kostnadskrävande brukarna har erhållit inom ordinärt och särskilt
boende enligt socialtjänstlagen i Östersund.
29
Tabell 1. De tio mest kostnadskrävande brukarna i Östersunds kommun, Ordinärt
och särskilt boende.
Födelseår / Person
Insats
Kostnad per insats och brukare
1930
SoL Hemtjänst
SoL Korttidsboende
SoL Hemtjänst
SoL Hemtjänst
SoL Korttidsboende
SoL Särskilt boende
SoL Hemtjänst
SoL Särskilt boende
SoL Hemtjänst
SoL Särskilt boende
SoL Hemtjänst
SoL Särskilt boende
SoL Hemtjänst
SoL Särskilt boende
SoL Hemtjänst
SoL Hemtjänst
SoL Hemtjänst
SoL Särskilt boende
987 837
236 797
1 059 358
635 274
13 596
327 012
565 488
386 669
564 078
386 669
548 709
386 669
541 312
379 156
894 853
865 447
847 107
8 396
1945
1917
1911
1923
1923
1916
1972
1917
1917
Flera av brukarna har haft många hemtjänsttimmar till höga kostnader och
har senare under året flytta till särskilt boende. Högst kostnader har de som
har många hemtjänsttimmar. Några personer är också relativt unga. Att de
personer som har mycket hemtjänsttimmar utgör ytterfallen och att det finns
en spridning i åldrar stämmer överens med situationen i Borlänge. I Östersund tycks man medvetet ha erbjudit personer med många hemtjänsttimmar
särskilt boende och på så sätt bevakat ytterfallen. Det kan i så fall förklara
skillnaden mellan Borlänge och Östersund.
Motsvarande diagram kan även göras för LSS-insatserna för Östersunds
kommun.
30
Antal brukare per kostnadsintervall
LSS-insatser
250
192
200
150
100
87
66
50
73
59
31
27
13
0
0 - 50000
50000 100000
100000 200000
200000 300000
300000 400000
400000 500000
500000 600000
Figur 11. Antal brukare per kostnadsintervall för LSS-insatser.
Figur 11 visar insatserna per kostnadsintervall för gruppen brukare med
LSS-insatser. Totalt hade Östersund 548 brukare med LSS insatser under
2004. Brukargruppen är annorlunda jämfört med brukare med insatser enligt
socialtjänstlagen. För knappt 16 procent av brukarna med insatser enligt
LSS kostade insatserna högst 50 000 kr per år jämfört med 41 procent för
brukarna med insatser enligt socialtjänstlagen. 48 procent av brukarna har
en samlad vårdkonsumtion som överstiger 500 000 kr per år. Motsvarande
för brukare med insatser enligt socialtjänstlagen är 3,5 procent.
Ytterlighetsfallen inom LSS har alla ett boende som kan vara kombinerat
med andra insatser t.ex. kontaktperson, råd och stöd eller daglig verksamhet.
Det är således boendet som är en tung insats och inte stöd och service i det
egna boendet typ personlig assistans.
Exempel på insatser för brukare i intervallet 0–50 000 kr per år är avlösarservice, korttidstillsyn, ledsagning och råd och stöd. I kostnadsintervallet
50 000–100 000 får man samma typ av insatser men mer omfattande i tid.
31
600000 1000000
Kostnad per resultat – är det möjligt?
Mätning av resultat i Östersunds kommun
En av InfoVU-projektets uppgifter har varit att ta fram en verksamhetsuppföljning som bygger på individuppgifter och som kan beskriva både vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat. InfoVU-projektet har identifierat fem
mätpunkter, som särskilt viktiga i vårdens/omsorgens huvudprocess:
• Kontaktorsak – Varför tog personen kontakt med vården/omsorgen?
• Bedömning/diagnos – Vilka bedömningar gjordes? Vilka diagnoser
sattes?
• Behov – Vilket var individens aktuella hälsotillstånd och vilket/vilka
mål sattes upp för hälsorelaterade åtgärder och insatser under en bestämd tid? Behov av förändring definieras och åtgärder planeras utifrån
detta.
• Åtgärder och insatser – Vilken vård och omsorg fick patienten/brukaren?
• Resultat – Vilket var hälsotillståndet vid uppföljning efter den bestämda
tiden? Nåddes målet?
Verksamhetsuppföljningen som ska bygga på individdata, ska kunna visa
vad vården och omsorgen ger för resultat för patient och brukare, resultatens
kvalitet och vad det kostade att uppnå dem.
Det aktuella arbetet i Östersund ingick som en del i en prövning med syfte
att se om modellen och dess mätpunkter gick att använda för personer med
psykiska funktionshinder [5]. I uppdraget ingick att identifiera lämpliga faktorer och parametrar att mäta vid de olika mätpunkterna samt att pröva mätverktyg som kan spegla individens tillstånd, psykiska och sociala funktion,
förändring över tid och personens egen upplevelse samt vilka insatser som
getts.
Tolv personer med psykiska funktionshinder och med insatser från både
kommun och landsting deltog i prövningen som varade under en 3månadersperiod.
På grund av vissa givna förutsättningar, bland annat kort tid prövningstid,
valde man brukare som redan hade insatser från olika verksamheter. Det
betyder att startpunkten och den initiala mätningen gjordes i ett stabilt läge
det vill säga utan att det förelåg något akut tillstånd eller förändrat behov av
insatser.
32
Mätverktyg
Vanligt förekommande och allmänt använda skalor och bedömningsinstrument1 valdes för att kvantifiera de olika mätpunkterna:
• Diagnos enligt ICD 10.
• GAF (Global Assessment of Functioning Scale), som är en enkel och
allmänt använd skala där en siffra mellan 1 och 100 är ett sammanvägt
mått på förekomst av psykiska symtom och funktionsnivå.
• CAN (Camberwell Assessment of Need), som är ett bedömningsinstrument som identifierar om personen har behov av stöd inom ett 20-tal
livsområden och om behovet är tillgodosett.
• Livet Just nu, som är en enkel självskattningsskala där individen har
bedömt sin nuvarande livssituation med en VAS-skala med poäng mellan 1 och 10.
Dessutom insamlades bakgrundsfaktorer såsom sysselsättning, arbete, ensamboende m.m.
Exempel på konkreta mätbara mål:
• Om tre månader ska min GAF-poäng ha ökat från 45 till 55.
• Om tre månader ska min GAF-poäng inte ha försämrats.
• Om tre månader ska jag kunna sova fyra av sju nätter i min nya lägenhet.
• Om tre månader ska jag kunna gå till ICA och handla två gånger i veckan.
• Om tre månader ska rösterna ha minskat så mycket att jag kan läsa tidningen och förstå.
I den ursprungliga planen var det tänkt att börja med en gemensam vårdplanering för att fastställa mål för vården under den aktuella perioden. En vårdplanering planerades också vid mätperiodens slut i syfte att bedöma
måluppfyllelsen, det vill säga hur väl det satta målet uppnåddes. Om målet
var att GAF-poängen är oförändrad och detta var resultatet vid mätperiodens
slut är måluppfyllelsen 100 procent. Om målet var att kunna sova 4 av 7
nätter i lägenheten och det gick att sova 2 nätter är måluppfyllelsen 50 procent.
Det blev dock svårt att snabbt kunna göra en gemensam vårdplanering,
men skattningar gjordes i början och slutet av perioden (värde in och värde
ut). Eftersom mätperioden var kort och det var svårt att sätta tydliga, konkreta och mätbara mål för perioden blev det svårt att utvärdera måluppfyllelsen.
Alla åtgärder eller insatser som personen har fått har samlats in oavsett
huvudman. Insamlingen av data har skett manuellt och med personens med1
Information om dessa bedömningsinstrument finns i rapporten Individbaserad verksamhetsuppföljning för personer som insjuknat i stroke och personer med psykiskt funktionshinder [5].
33
givande eftersom dokumentationssystem och regelverk inte medger uttag ur
register.
Syftet med prövningen var att provköra de fem mätpunkterna med mätverktyg. Det innebär att själva resultatet av mätningarna inte varit det viktiga.
Trots att prövningen var begränsad och genomfördes under speciella förhållanden har den gett värdefulla erfarenheter.
Mätmodell för Kostnad per resultat
I det här avsnittet utvidgas resonemanget kring KPB till beräkning av Kostnad per resultat (KPR).
I InfoVU:s modell för individrelaterad verksamhetsuppföljning definieras
resultat som funktionstillståndet vid uppföljningstidens slut. Nåddes målet?
I resultatredovisningarna är fokus på vilken måluppfyllelse som nås utifrån
individens behov. Utförda åtgärder och givna insatser liksom kostnader ska
kunna relateras till måluppfyllelsen. Resultatbeskrivningarna ska också
kunna relateras till olika kvalitetsindikatorer.
Exempel på mått som beskriver resultat som skulle kunna hämtas ur ett
verksamhetssystem:
• Mätvärdet vid mätperiodens slut, t.ex. uttryckt som funktionstillstånd.
• Förändringar av mätvärden mellan mätperiodens början och slut.
• Grad av måluppfyllelse för individen.
• Grad av måluppfyllelse och mätvärden på gruppnivå (se nedanstående
figur).
Följande generella modell har utvecklats som grund för mätning av resultat
relaterat till kostnader.
Mätmodell
Värde in
Värdeskala
Mål för insats
Värde ut
Målutvärdering
Beviljade
Utförd
insats/er
insats/er
Mätperiod
Resultatmått:
Resultat = värde ut
Resultatförändring = värde ut – värde in
Kostnad = Summerad kostnad för insatser
Måluppfyllelse = % nått av mål
Kostnad per resultat = Kostnad / värde ut
Kostnad per förändring = Kostnad / (värde ut – värde in)
Kostnad per måluppfyllelse = Kostnad / Måluppfyllelse
Grupperade resultatmått:
Medelkostnad per resultat
Medelkostnad per förändring
Medelkostnad per måluppfyllelse
Figur 12. Mätmodell för Kostnad per resultat (KPR).
Tanken med modellen är att den ska vara generell och oberoende av vilken
typ av instrument som används för utvärdering av resultat. Resultat och
kostnader för utförda insatser ska kunna utvärderas. Utvärderingen av resultatet görs utifrån olika resultatmått. Utvärdering på gruppnivå benämns
34
grupperade resultatmått. På så sätt kan medelkostnader för resultatet för en
större grupp av individer eller en delgrupp av individer utvärderas.
Begreppet insatser har används synonymt med åtgärder. Inom ramen för
begreppet kan även medicinska åtgärder inrymmas. Värdeskala är det eller
de instrument som används för att utvärdera resultatet av insatserna, t.ex.
GAF- eller CAN-skala. Värdet in utgör den mätning som görs innan insatsen påbörjas, värde ut den mätning som görs när resultatet av insatsen utvärderas efter en given mätperiod.
Modellen utgår från att beviljade insatser ges efter de behov och det funktionstillstånd som brukaren har innan insatsen påbörjas. Där tas hänsyn till
diagnoser och funktionstillstånd. Detta medför att ett mål för insatsen kan
bestämmas. Måluppfyllelse kan sedan utvärderas med hjälp av värde ut enligt värdeskala. Kostnadssättningen sker sedan med hjälp av KPB (Kostnad
för ”utförda insatser” per brukare i modellen ovan).
Exempel: En person med psykiskt funktionshinder har behov av kommunala insatser. Vid en behovsbedömning används bl.a. GAF-skalan för att ta fram en bedömning av aktuellt funktionstillstånd. Bedömningen ger GAF-värdet 50. Personen
bedömer också sin egen nuvarande livssituation via en VAS-skala ”Livet just nu”.
Tillsammans med behovsbedömaren kommer man fram till att önskvärt och möjligt
funktionstillstånd för individen är GAF-nivå 60. Målet, GAF-nivå 60, blir då avgörande för bedömningen att om personen får insatsen daglig verksamhet och några
timmar boendestöd kan målet nås inom ett halvår. Insatsen daglig verksamhet
fungerar bra och vid uppföljningen har värdet stigit till 60. Måluppfyllelsen blir därmed 100 procent. Kostnaden per GAF-poäng (resultat) blir 5 200 SEK (130 000
SEK för daglig verksamhet och 182 000 SEK för boendestöd) och kostnaden för
förändringen blir 31 200 SEK.
Analys utifrån gruppen psykiskt
funktionshindrade
I följande avsnitt redovisas testningen av mätmodellen för Kostnad per resultat på gruppen psykiskt funktionshindrade i Östersund. Definitionsmässigt är detta ”Personer som lider av sådana funktionsnedsättande och
omfattande psykiska besvär att de har svårt att klara det dagliga livet och
därför har behov av vård och/eller omsorgsinsatser” [6]. Gruppen är inte
homogen och detta ställer till problem vid urval och jämförelser. Det gäller
t.ex. ålder, livsområden, psykiska sjukdomar/störningar m.m.
Individerna som avsågs i urvalet skulle vara aktuella för både kommunal
vård och omsorg och psykiatrisk vård inom landstinget. För att kunna sammanställa uppgifterna krävdes medgivande från deltagarna. Detta tillsammans med att funktionstillståndet enbart kunde mätas under en kort period
medförde att antalet individer måste begränsas (12 st. brukare ingick i urvalet). Dessutom blev bortfallet relativt stort. Tre personer föll bort p.g.a. att
det inte var möjligt att få både in- och utvärden enligt värdeskalan. Ytterligare två personer föll bort p.g.a. att de inte hade registrerade insatser i verksamhetssystemet Procapita. Därmed återstod sju personer där alla data var
35
tillgängliga. Detta är givetvis en alltför begränsad grupp för att kunna dra
några som helst slutsatser kring resultat. Det kan dock fungera väl för att
testa och utveckla en modell för att mäta Kostnad per resultat.
Kostnad per brukare
I Tabell 2 redovisas en sammanställning av kostnaden för kommunala insatser och vårdkontakter med landstinget till personerna i urvalet. När det gäller insatserna och vårdkontakterna redovisas dessa för tio personer i urvalet.
Kostnad per brukare för personerna i urvalet hämtades ur den KPBberäkning som gjorts i Östersunds kommun. Då en KPP-kalkyl (Kostnad per
patient) inte fanns tillgänglig för Jämtland läns landsting har schablonkostnader för de olika vårdkontakterna angetts. Landstinget i Jämtland har beräknat dessa.
Volymen för vårdkontakterna gäller inte helåret 2004 (vilket gäller för de
kommunala insatserna) utan endast vårdkontakter inom mätperioden (3 månader). Det betyder i praktiken att kostnaden för den samlade vården borde
vara högre. Det kan ändå vara värdefullt att redovisa även dessa kostnader
för att få en förståelse för givna insatser även om det inte blir helt jämförbara siffror.
36
Tabell 2. Kostnad per brukare för kommunala insatser och sjukvårdsinsatser i
landstingsregi.
PERS.
summa
Ålder Kön Insats
Primärvård läkarbesök
65 k
Slutenvård vårddagar
SoL Hemtjänst
Primärvård läkarbesök
SoL Daglig verksamhet
# besök
# platser
57 m
Slutenvård vårddagar
SoL Ledsagning
Öppenvård ssk besök
# vårddagar
# timmar
# besök
1
255
6
55 k
SoL Daglig verksamhet
SoL Hemtjänst / SoL Ledsagning
Öppenvård besök skötare
Öppenvård läkarbesök
Öppenvård ssk besök
#
#
#
#
#
platser
timmar
besök
besök
besök
1
194
1
1
4
54 m
SoL Daglig verksamhet
SoL Hemtjänst
Öppenvård läkarbesök
# platser
# timmar
# besök
1
1 553
1
52 m
SoL Hemtjänst
Öppenvård besök skötare
# timmar
# besök
1 082
6
50 k
Primärvård läkarbesök
SoL Daglig verksamhet
SoL Hemtjänst / SoL Ledsagning
# besök
# platser
# timmar
1
1
163
44 m
SoL Daglig verksamhet
# platser
1
35 k
SoL Daglig verksamhet
SoL Hemtjänst
Öppenvård besök sjukgymnast
# platser
# timmar
# besök
1
485
8
32 m
LSS Daglig verksamhet
SoL Särskilt boende
Öppenvård besök skötare
# platser
# platser
# besök
1
1
1
summa
summa
summa
summa
summa
summa
summa
128 727
63 m
summa
summa
Enhet
Antal Totalkostnad
10 800
# besök
6
# vårddagar
19
91 238
75
26 689
# timmar
1
1
Totalt
1 800
130 394
132 194
4 802
90 864
3 000
98 666
130 394
69 315
400
1 800
2 000
203 909
130 394
554 264
1 800
686 458
386 203
2 400
388 603
1 800
130 394
58 177
190 371
130 394
130 394
130 394
173 245
5 600
309 239
130 394
441 907
400
572 701
2 841 261
När det gäller de kommunala insatserna fick alla personer insatser enligt
socialtjänstlagen. Endast en individ har daglig verksamhet enligt LSS (lag
om stöd och service till vissa funktionshindrade). Alla personer utom en bor
i sitt ordinära boende. De har fått daglig verksamhet, ledsagning och hemtjänst i form av boendestöd. En person bor i särskilt boende.
Nio av tio brukare har haft kontakt med landstingets psykiatri. Hälften av
brukarna har gjort besök i öppenvården, från ett till åtta besök. Två brukare
har också vårddagar i slutenvården.
Det är vanligt med specifikt riktade öppna insatser för gruppen psykiskt
funktionshindrade (t.ex. personligt ombud, öppen verksamhet med dagliga
aktiviteter). Öppna insatser innebär att det inte behövs ett biståndsbeslut för
37
att få ta del av dem. Det betyder också att dessa insatser inte registreras och
kan därför inte beräknas per brukare. Vid analyser av gruppen psykiskt
funktionshindrade bör emellertid dessa insatser också beaktas.
Det är stor spridning av kostnad per brukare, från cirka 98 000 kr till cirka
686 000 kr. De med högst kostnad har många hemtjänsttimmar (boendestöd)
eller särskilt boende. Det är de kommunala insatserna som är mest omfattande i tid och kostnad. InfoVU:s material är dock för litet för att man ska
kunna dra några slutsatser.
Kostnad per resultat
Nästa steg är att koppla ihop KPB med de resultatmått som anges i mätmodellen. Fullständiga uppgifter för att beräkna Kostnad per resultat finns endast för sju personer. På nästa sida följer en sammanställning av uppgifter
om de sju brukarna.
38
Tabell 3. Kostnad per brukare kompletterat med resultatmått.
PERS.
ålder
Medel eller totalt
Ålder
Kön
Gaf 1
Gaf 2
Can 1a
Can 1b
Can 2a
Can 2b
Totalt
Kostnad per GAF (ut)
Kostnad per Can a (ut)
55
54
52
50
44
35
32
46
kön
k
m
m
k
m
k
m
gaf 1
55
55
50
50
40
50
60
51,4
gaf 2
50
55
50
50
55
45
60
52,1
can 1a
can 1b
9
7
6
9
14
5
9
8,4
can 2a
0
0
1
6
4
3
2
2,3
6
6
6
9
11
5
8
7,3
can 2b
1-10 livet 1
0
0
1
6
3
4
2
2,3
1-10 livet 2
2
7
7
3
4
6
7
5,1
2
5
8
3
6
2
8
4,9
KPB
203 909
686 458
388 603
190 371
130 394
309 239
572 301
2 481 274
Kostnad per GAF (ut)
Kostnad per Can a (ut)
Kostnad per 1-10 livet
4 078
33 985
101 955
13 729
114 410
137 292
7 772
64 767
48 575
3 807
21 152
63 457
2 608
11 854
21 732
6 185
61 848
154 619
11 446
71 538
71 538
7 089
54 222
85 595
ålder på personen
k = kvinna, m = man
Värde in för värdeskalan gaf
Värde ut (resultat) för värdeskalan gaf
Värde in för värdeskalan can, samtliga parametrar
Värde in för can, antal parametrar med stora besvär
Värde ut (resultat) för värdeskalan can, samtliga parametrar
Värde ut (resultat) för can, antal parametrar med stora besvär
Totalkostnad per insatser och vårdkontakter under mätperioden
Kostnad per GAF-poäng för den aktuella brukaren
Kostnad per CAN a -poäng för den aktuella brukaren
Från följande sammanställning kan grupperade resultatmått tas fram (relevanta utifrån det begränsade materialet):
Resultat för den aktuella gruppen:
Resultat (GAF)
Resultatförändring (GAF)
Resultat (CAN a)
Resultatförändring (Can a)
Resultat (CAN b)
Resultatförändring (CAN b)
Resultat (livets skala)
Resultatförändring (livets skala)
Medelkostnad per GAF
Medelkostnad per CAN a
Medelkostnad per livets skala 2
•
52,1
0,7
7,3
- 1,1
2,3
0,0
4,9
- 0,2
7 089
54 222
85 595
•
•
39
GAF (Global Assessment of Functioning scale), är
en enkel och allmänt använd skala där en siffra mellan ett och hundra är ett sammanvägt mått på förekomst av psykiska symtom och funktionsnivå.
CAN (Camberwell Assesment of Need) är ett bedömningsinstrument som identifierar om personen
har behov av stöd inom ett 20-tal livsområden och
om behovet är tillgodosett.
Livet Just nu: är en enkel självskattningsskala där
individen har bedömt sin nuvarande livssituation
med en VAS-skala med poäng mellan 1 och 10.
Diskussion
De resultat av beräkningarna som redovisas ska ses som ett åskådningsmaterial som visar möjligheten att skapa resultatmått och kostnadssätta dem. Om
resultatmåtten ska ha ett reellt värde krävs en betydligt längre mätperiod och
för ett betydligt större antal individer. För att beskriva om insatta insatser
ger ett tillfredställande resultat (till en rimlig kostnad) måste brukarnas individuella in- och utvärden för funktionsförmåga och situation mätas. Brukarna måste också kunna behovsgrupperas för en att en beskrivning på mer
aggregerad nivå ska kunna göras.
Här har vi låtit hela gruppen utgöra en behovsgrupp. Resultatmåtten anges
då som snitt för hela gruppen. Varje individs uppgifter framgår också.
GAF-poäng runt 50 och strax därunder är förväntade poäng för en person
som har allvarliga symtom och/eller allvarliga funktionsnedsättningar t.ex.
inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete, svårigheter att sköta sin
bostad. Skillnaden i GAF-poäng i samband med en försämringsperiod kan
vara 25–30. För en person med en allvarlig psykisk sjukdom och ett psykiskt funktionshinder i en stabil fas kan man inte förvänta sig att GAFvärdet förbättrats drastiskt under en så kort period som 3 månader.
I den ursprungliga InfoVU-modellen var tanken att skillnaden mellan
GAF vid start och GAF vid uppföljningen skulle vara resultatet. Teoretiskt
kan man då tänka sig att t.ex. en förbättring med 15 på skalan skulle kunna
vara det resultat vi relaterar kostnaden till. Om man tar flera personer med
positiva förändringar av GAF skulle man kunna jämföra vilka insatser som
verkar vara mest kostnadseffektiva för att uppnå en funktionshöjning. I
praktiken kan dock samma förändring i GAF-poäng spegla mycket olika
förändringar som beror på arten av problem som individen har eller olika
typ och omfattning av insatser individen får. För en annan person kan en
oförändrad GAF-nivå vara ett mål som kräver stora insatser.
I det teoretiska resonemanget är utgångspunkten att det finns en kontaktorsak, ett behov, en målsättning och ett resultat att räkna kostnaden på.
GAF kan då uppfattas som ett för grovt instrument för att mäta förändringen. I det praktiska livet har dock en person ett antal behov och mål som går
in i varandra och som behöver uppnås under samma tid. Det kommer då att
vara svårt att se vilken insats som är avsedd att åtgärda vilket behov och att
utvärdera dess resultat. Å andra sidan kan vissa insatser som boendestöd
bestå av ett antal åtgärder avsedda att påverka flera funktioner. Ett mer
ospecifikt instrument som GAF som mäter den sammantagna funktionen
kan då vara bra att använda.
I tabellen ovan har kostnad per GAF-poäng beräknats. Det absoluta värdet
och kostnaden per poäng skildrar snarare en vårdtyngd än kostnad per resultat. Kostnaden varierar från ca 130 000 till 680 000 SEK för två personer
som båda har GAF 55. Enbart ett GAF-värde räcker inte för att förklara varför en person får de insatser han eller hon får. Skillnader i kostnader kan
t.ex. bero på att det i det ena fallet finns anhöriga som gör en stor del av
insatserna. Skillnader i personens egen upplevelse och hur nöjd han eller
hon är kan också påverka. Det kan finnas komplikationer som inte fångats i
den aktuella värderingen av personens funktionstillstånd. Psykiska funk-
40
tionshinder är ofta sammansatta och personerna har behov av förändring
inom ett antal områden. Det gör att det är svårt att klara beskrivningen med
bara några få variabler.
Trots att prövningen var begränsad och skedde under speciella förhållanden har den gett värdefulla erfarenheter. Prövningen visar på möjligheter att
skapa resultatmått och att kostnadssätta dem.
Den generella mätmodellen visar att under förutsättning att aktuellt funktionstillstånd och situation registreras i början och slutet av en mätperiod
kan viktiga resultatmått såsom förändring i brukarens funktionstillstånd tas
fram och kopplas ihop med KPB.
Förändringen i brukarens funktionstillstånd ska relateras till de mål som
fastställts, dvs. avsedda mål. Erfarenheterna från Östersund visar att mål
visserligen formuleras, men att systematiska och dokumenterade målbeskrivningar saknas. Framför allt registreras de inte på ett ändamålsenligt
sätt. Eftersom det inte är självklart att arbeta med konkreta utvärderingsbara
mål betyder det att det kan finnas en svag koppling mellan det individuella
målet och att just de beviljade insatserna ges. I de arbetsmetoder som används är det inte givet att formulera måluppfyllelse utan man tillämpar ofta
mer allmänna termer som att bli bättre, klara mer osv.
Kan KPR-modellen användas generellt?
Tanken med den utvecklade mätmodellen är att den ska vara generaliserbar
och värdeskalan som används ska kunna variera beroende på vilken typ av
brukar- eller patientgrupp det handlar om. Ett av delprojekten inom InfoVU
är Stroke. Skulle modellen kunna vara användbar även för denna grupp?
Vilka resultat uppnår sjukvård och kommun, med olika åtgärder och vad
kostar de? I nedanstående exempel prövas mätmodellen utifrån stroke.
Exempel: En patient drabbas av stroke och åker akut in till sjukhuset med ambulans. Patienten genomgår en datortomografi och en stroke konstateras. När patienten kommer till strokeenheten görs en funktionsbedömning enligt den s.k. FIMskalan (Functional independent measure) och patienten får ett invärde på 40 poäng. Rehabiliteringen fungerar bra på strokeenheten och efter sju dagar kan en
samordnad vårdplanering med kommunen genomföras. Patienten går direkt hem
men kommunen bedömer att personen behöver hemtjänst samt vissa HSL-insatser
i hemmet. Vid utskrivningen från sjukhuset är värdet enligt FIM-skalan 70 poäng.
Enligt kvalitetsregistret EQD5 är värdet 70 mätt på gruppnivå ett gott resultat. Kostnaden för sjukhusvården beräknas till 40 000 SEK. I kommunen sätter man målet
att brukaren ska förbättra sin funktionsförmåga så att FIM-värdet blir 75. Vid mätperiodens slut hade brukaren värdet 75 och måluppfyllelsen blir därmed 100 procent. Kostnaden för de kommunala insatserna räknas till 40 000 SEK på årsbasis.
Totalkostnad för vård och omsorg blir därmed 80 000 SEK. Kostnaden per FIMpoäng (resultat) blir 1 172 SEK och kostnaden för förändringen blir 2 733 SEK.
Exemplet illustrerar möjligheten att använda modellen även för andra målgrupper. I det här exemplet kunde även kvalitetsindikatorer ha kompletterat
resultatmåtten t.ex. hur var tillgängligheten, hur säker var vården, uppstod
några komplikationer, hur var bemötandet? Man skulle också kunna jämföra
olika brukare och resultat, t.ex. hur stor är kostnaden för brukare som kom-
41
mer till en korttidsenhet istället för direkt hem med hemtjänstinsatser? Vad
ger bäst resultat? Exemplet visar också på behovet av att mäta resultatet av
insatserna över huvudmannagränser. Utvärdet för en strokepatient skulle
kunna vara högt vid utskrivningen men falla efter utskrivning beroende på
vilken insats kommunen ger och vice versa. Det är därför viktigt att gemensamt utveckla resultatmått och mätinstrument mellan huvudmännen.
Modell och resonemang har generell karaktär och bör kunna användas för
andra grupper än psykiskt funktionshindrade under förutsättningar att det
finns värdeskalor för den aktuella gruppen av patienter/brukare. Den gör
dock inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg
mot individrelaterade resultatmått. Modellen lyfter fram steg och variabler
som grund för mätning av resultat i form av förändring av funktionstillstånd
och måluppfyllelse. En verksamhetsuppföljning som fokuserar på resultat
för individen kommer också att kräva delvis nya arbetssätt.
Resultat kan beskrivas ur fler aspekter och resultatmåtten som beskrivits
bör därför relateras till fler indikatorer exempelvis för kvalitet för att ge en
nyanserad bild.
42
Slutsatser
Kostnad per brukare
Den tidigare utvecklade modellen för Kostnad per brukare (KPB) från Borlänge kommun är generaliserbar. Det har gått snabbt att ta fram en KPBkalkyl i Östersunds kommun enligt modellen. KPB ger värdefull verksamhetsinformation som ger underlag till en effektivare verksamhet för kommunen. Med hjälp av KPB kan kommunerna använda sina
verksamhetssystem för att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och
kostnader. Hur detaljerad KPB-informationen blir är beroende av hur registreringen i kommunens grundsystem ser ut. InfoVU:s prövningar i Borlänge och Östersund visar att de registreringar som görs i kommunerna är
tillräckliga för att beräkna KBP. Ökad detaljeringsgrad och utveckling kan
göras när systemet är i drift. InfoVU anser att KPB-modellen även bör kunna användas av närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorg.
Kostnad per resultat
I projektet har testats om KPB kan kopplas till resultatet av vården. En
mätmodell för Kostnad per resultat (KPR) presenteras. Modellen utgår från
att beviljade insatser ges efter de behov och det funktionstillstånd som brukaren hade innan insatsen påbörjades. Ett mål för insatsen bestäms och resultatet mäts i måluppfyllelsen när insatsen genomförts. Måluppfyllelsen
utvärderas genom att brukarens funktionstillstånd mäts vid mätperiodens
slut. En värdeskala används. Till dessa resultatmått kopplas sedan KPB.
Modellen för att mäta Kostnad per resultat har prövats för en grupp psykiskt
funktionshindrade. Urvalet är mycket litet, endast sju personer, varför resultatet endast kan ses som ett exempel på hur man kan skapa resultatmått och
kostnadssätta dem. Det behövs en betydligt längre mätperiod som omfattar
många fler individer för att pröva en generaliserbar modell för Kostnad per
resultat.
Trots den ringa omfattningen visade InfoVU:s prövning att det är möjligt
att kostnadssätta resultat. Slutsatsen är därför att modellen för att beräkna
Kostnad per resultat bör kunna generaliseras och även användas för andra
grupper än psykiskt funktionshindrade. Det krävs dock en hel del utvecklingsarbete i att formulera mätbara mål och i att använda värdeskalor för att
mäta måluppfyllelsen innan man kan mäta Kostnad per resultat i landsting
och kommuner.
Modell och resonemang har generell karaktär och gör inte anspråk på att
vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått Modellen lyfter fram steg och variabler som grund
för mätning av resultat i form av förändring av funktionstillstånd och mål-
43
uppfyllelse. En verksamhetsuppföljning som fokuserar på resultat för individen kommer också att kräva delvis nya arbetsmetoder.
Resultat kan beskrivas ur fler aspekter och resultatmåtten som beskrivits
bör därför relateras till fler indikatorer för exempelvis kvalitet för att ge en
nyanserad bild.
Vid beräkningar av KPR är mätning av funktionstillstånd centralt både för
att skapa resultatmått, sätta mål och utvärdera mål. Ett första steg mot att
kunna beräkna Kostnad per resultat är därför att utveckla beskrivning och
klassificering av funktionstillstånd och att koppla värdeskalor (bedömningsinstrument) till dessa.
Tillgång till individrelaterade uppgifter om insatser, kostnader och resultat är förutsättningar för att kunna följa upp de samlade insatser, som den
enskilde får från kommun och landsting. Sammanställningar av individrelaterade uppgifter är dock inte möjlig enligt lagstiftningen utan medgivande
från brukarna. Det är angeläget att möjligheterna till gemensam individuppföljning mellan huvudmännen förbättras. Individrelaterad uppföljning förbättrar möjligheterna för kommuner och landsting att samverka inte bara i
vården av den enskilde utan också genom att parterna får en nyanserad bild
av varandras verksamhet. Det är också förutsättningen för att kunna göra
beräkningar av Kostnad per brukare respektive resultat per brukare.
44
Referenser
1. Mäta och öppet redovisa resultaten i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting; 2005. InfoVUrapport.
2. Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och
Landsting; 2005. InfoVU-rapport.
3. Prop. 1999/2000: 149 Nationell handlingsplan för utveckling av hälsooch sjukvården, avsnitt 7.5.3.
4. Nationella KPP-principer. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting; 2006.
5. Individbaserad verksamhetsuppföljning för personer som insjuknat i
stroke och personer med psykiskt funktionshinder. Stockholm: Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting; 2006. InfoVUrapport.
6. Välfärd och valfrihet? – Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Stockholm: Socialstyrelsen; 1999.
45
Bilaga 1
Kostnad per insats
Symbol
Insats namn
Enhet
LSS_101
LSS_Avlösarservice
# personer avlösarservice
Antal
29
Enhetskostnad
14 337
Totalkostnad
415 773
LSS_102
LSS_Boende för barn med särskild service
# personer boende barn och ungdom
11
715 221
7 867 431
LSS_103
LSS_Bostad för vuxna med särskild service
# personer bostad vuxna
268
553 558
148 353 544
LSS_104
LSS_Daglig verksamhet
# personer daglig verksamhet
248
128 600
31 892 800
LSS_108
LSS_Kontaktperson
# personer kontaktperson
177
34 891
6 175 707
LSS_109
LSS_Korttidstillsyn
# personer korttidstillsyn
65
31 276
2 032 940
LSS_110
LSS_Korttidsvistelse
# personer korttidsvistelse
100
109 265
10 926 500
LSS_111
LSS_Ledsagarservice
# personer ledsagning
26
14 672
381 472
LSS_112
LSS_Personlig assistans, extern LASS
# personer, extern LASS
62
336 395
20 856 490
LSS_113
LSS_Personlig assistans, kommunal LSS
# personer, kommunal LSS
11
380 773
4 188 503
LSS_114
LSS_Personlig assistans, LASS
# personer, kommunal LASS
18
304 778
5 486 004
LSS_116
LSS_Råd och stöd
# personer med råd och stöd
116
24 034
2 787 944
LSS_118
LSS_Boende för barn med särskild service, Familjehem
# personer familjehem
1
229 833
229 833
ORB_101
OB_Avlösarservice
# timmar avlösningar
2 032
350
711 200
ORB_102
OB_Boendestöd, hemtjänst
# timmar boendestöd
6 339
350
2 218 650
ORB_110
OB_Dagverksamhet
# platser dagverksamhet
17
121 150
2 059 550
19 962 673
ORB_111
OB_Arbetsterapeut/Sjukgymnastinsatser
# total kostnad
1
19 962 673
ORB_112
OB_Hemtjänst, extern utförare Attendo
# timmar hemtjänst, extern utförare Attendo
23 147
300
6 944 100
ORB_113
OB_Hemtjänst, extern utförare Carema
# timmar hemtjänst stöd
89 418
238
21 281 484
ORB_115
OB_Hemtjänst, egen (inkl servicehus)
# beviljade timmar hemtjänst
462 984
352
162 970 368
ORB_117
OB_Korttidsvård (inkl SSK)
# dygn korttidsvård
26 532
1 117
29 648 014
ORB_118
OB_Ledsagning
# timmar ledsagning
119
304
36 176
ORB_120
OB_Kortidsvård, extern utförare Brännag
# dygn korttidsvård, extern utförare
1 523
1 718
2 616 514
ORB_121
OB_Trygghetslarm
# brukare med larm
1 002
2 084
2 088 168
ORB_122
OB_Utskrivningsklara
# personer utskrivningsklara
989
2 908
2 876 012
ORB_123
OB_Distriktssköterskeinsatser
# total kostnad
1
11 008 328
11 008 328
ORB_125
OB_Boendestöd psyk mobilt team
# timmar boendestöd
ORB_127
OB_Anhörigbidrag
# anhörigbidrag
ORB_128
OB_daglig verksamhet SOL
# brukare dagverksamhet SOL
ORB_129
OB_Arbetsterapi, Korttid
# total kostnad
ORB_200
Bostadsanpassning, 1-4, M, B
ORB_201
1 183
404
477 932
120
23 328
2 799 360
80
128 640
10 291 200
1
1 749 835
1 749 835
# anpassningar
2
16 388
32 776
Bostadsanpassning, 5-9, M, B
# anpassningar
1
46 378
46 378
ORB_202
Bostadsanpassning, 10-14, M, B
# anpassningar
1
33 279
33 279
ORB_203
Bostadsanpassning, 15-24, K, S
# anpassningar
1
9 913
9 913
ORB_204
Bostadsanpassning, 15-24, K, E
# anpassningar
3
7 881
23 643
ORB_205
Bostadsanpassning, 15-24, M, E
# anpassningar
2
63 558
127 116
ORB_206
Bostadsanpassning, 25-49, K, S
# anpassningar
4
65 768
263 072
ORB_207
Bostadsanpassning, 25-49, K, E
# anpassningar
14
22 284
311 976
ORB_208
Bostadsanpassning, 25-49, M, S
# anpassningar
2
12 511
25 022
ORB_209
Bostadsanpassning, 25-49, M, E
# anpassningar
4
15 247
60 988
ORB_210
Bostadsanpassning, 50-75, K, S
# anpassningar
14
11 492
160 888
ORB_211
Bostadsanpassning, 50-75, K, E
# anpassningar
23
11 985
275 655
ORB_212
Bostadsanpassning, 50-75, M, S
# anpassningar
16
18 720
299 520
ORB_213
Bostadsanpassning, 50-75, K, E
# anpassningar
11
9 714
106 854
ORB_214
Bostadsanpassning, 76-99, K, S
# anpassningar
23
16 330
375 590
ORB_215
Bostadsanpassning, 76-99, K, E
# anpassningar
33
5 920
195 360
ORB_216
Bostadsanpassning, 76-99, M, S
# anpassningar
20
6 845
136 900
ORB_217
Bostadsanpassning, 76-99, M, E
# anpassningar
13
5 186
67 418
SÄB_001
SB_Boende för psykiskt funktionshindrade
# platser boende psykiskt funktionshindrade
35
122 940
4 302 900
SÄB_003
SB_Äldreboende SoL
# platser äldreboende SoL
568
436 099
247 704 232
SÄB_009
SB_Trygghetslarm
# total kostnad
1
715 931
715 931
ÖPP_002
ÖP_Föreningsbidrag
# total kostnad
1
12 049
12 049
ÖPP_003
ÖP_Personliga ombud
# total kostnad
1
-3 194
-3 194
ÖPP_005
ÖP_Dagverksamhet, ej biståndsbedömd
# total kostnad
1
385 838
385 838
ÖPP_006
ÖP_Övrig öppen verksamhet LSS
# total kostnad
1
958 207
958 207
ÖPP_007
ÖP_Övrig öppen verksamhet SOL
# total kostnad
1
2 088 252
2 088 252
ÖPP_008
ÖP_Bedriva kök/barservering, öppen
# total kostnad
1
2 575 808
2 575 808
ÖPP_009
ÖP_Dagcentral, extern utförare Carema
# total kostnad
1
639 137
639 137
782 391 199
S = Sambo, E = Ensamstående
46
Bilaga 2
Begrepp och termer för KPB (kostnad per brukare)
2006-03-22
Utskrift från Socialstyrelsens termbank
term
avlösarservice i hemmet
avlösning
definition
se under kommentar till avlösning
kommentar och användningsområde
(enligt SoL och LSS:) tillfälligt
övertagande av närståendes vård
och omsorg om eller stöd och service till berörd individ
Avlösning kan ges både som bistånd med stöd av socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, och med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
synonym
källa
Terminologirådet
Terminologirådet
Enligt 5 kap. 10 § SoL bör socialnämnden genom stöd och avlösning
underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller
äldre eller som har funktionsnedsättning. Avlösning enligt SoL kan ges
som bistånd i form av hemtjänst, dagverksamhet eller korttidsvård. Se
prop. 1996/97:124.
I 9 § 5 LSS talas om avlösarservice i hemmet. Denna insats syftar till
att göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice i hemmet
kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid
akuta behov under hela dygnet. Avlösning kan också erbjudas i form
av korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 § 6 LSS). Se prop.
1992/93:159.
boendestöd
bostadsanpassning
daglig verksamhet
Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna.
bistånd i form av stöd i den dagliga Till särskilda målgrupper hör bl.a. personer med funktionsnedsättning
livsföringen riktat till särskilda
eller missbruksproblem. Boendestödet anpassas till den enskildes bemålgrupper i eget boende
hov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.
behovsprövad handikappanpassHandläggs och beslutas av kommunen enligt lagen (1992:1574) om
ning av bostad
bostadsanpassningsbidrag m.m.
(enligt LSS:) insats i form av sys- Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av 9 § 10 lagen
selsättning för person med funk(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rättionsnedsättning som i huvudsak är ten till daglig verksamhet gäller endast personer som tillhör personkrets
i yrkesverksam ålder, saknar för1 och 2.
värvsarbete och inte utbildar sig
47
Terminologirådet
Terminologirådet
Baserad på proposition 1992/93:159
s. 181.
Bilaga 2
Begrepp och termer för KPB (kostnad per brukare)
2006-03-22
Utskrift från Socialstyrelsens termbank
term
dagverksamhet
definition
bistånd i form av sysselsättning,
gemenskap, behandling eller rehabilitering under dagtid utanför den
egna bostaden
färdtjänst
särskilt anordnad transport för
person med funktionsnedsättning
hemsjukvård
hälso- och sjukvård när den ges i
patients bostad eller motsvarande
och där ansvaret för de medicinska
åtgärderna är sammanhängande
över tiden
hemtjänst
bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes
bostad eller motsvarande
kommentar och användningsområde
synonym
Individuellt behovsprövad insats som kan ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, till vuxna personer med psykiska och fysiska
funktionsnedsättningar oavsett ålder. Se prop. 1987/88:176 och prop.
1990/91:14.
Syftet kan vara avlösning, se prop. 1996/97:124, och insatsen ges oberoende av boendeform. Med dagverksamhet avses inte s.k. öppna verksamheter, som exempelvis kaféverksamhet och andra former av
träffpunkter.
Kommunerna ansvarar för färdtjänst.
Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering.
källa
Terminologirådet
Baserad på lagen
(1997:736) om
färdtjänst.
Terminologirådet
Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig
verksamhet och dagverksamhet.
Skilj från öppen vård.
Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp,
ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av
färdiglagad mat.
Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att
tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära
hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig
hygien och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering (t.ex.
viss ledsagning) eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker
i det egna hemmet (bl.a. genom kvälls- och nattpatrull).
I hemtjänstbegreppet ingår också avlösning av anhörigvårdare.
Hemtjänst kan ges i såväl ordinärt som särskilt boende.
48
Terminologirådet
Bilaga 2
Begrepp och termer för KPB (kostnad per brukare)
2006-03-22
Utskrift från Socialstyrelsens termbank
term
kontaktperson
definition
(enligt 3 kap. 6 § SoL:) person som
utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och
hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter
(enligt 22 § LVU:) person som
utses av socialnämnden och som
den unge ska hålla regelbunden
kontakt med enligt vad som anges i
behandlingsplanen
korttidsplats
korttidstillsyn
korttidsvistelse
ledsagarservice
kommentar och användningsområde
Kontaktperson enligt 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, kan
inte utses till barn som inte fyllt 15 år om inte vårdnadshavaren lämnar
sitt samtycke. Om barnet har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast
om barnet självt begär eller samtycker till det.
synonym
källa
Terminologirådet
Kontaktperson kan enligt 22 § lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, utses oberoende av den unges eller
vårdnadshavarens önskan eller samtycke.
Jämför kommentarer till 9 § 4, lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS: Viktiga uppgifter för kontaktpersonen kan vara att bryta den funktionshindrades isolering genom samvaro
och genom hjälp till fritidsverksamhet samt att ge råd till eller vara
förespråkare för den funktionshindrade i olika situationer som inte är
av komplicerad natur.
(enligt LSS:) person som utses av
kommunen med uppgift att ge
icke-professionellt stöd åt person
med funktionsnedsättning
bäddplats utanför det egna boendet Tillgång till korttidsplats ges som bistånd.
avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt
Korttidsplatser används för bland annat rehabilitering, omvårdnad,
växelvård och avlösning av närstående.
(enligt LSS:) insats i form av tillInsatsen ges före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar
syn (fritidsverksamhet) utanför det och längre lov.
egna hemmet för barn över 12 år
med funktionsnedsättning
Se 9 § 7 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
(enligt LSS:) insats i form av korta- Vistelsen kan förläggas i korttidshem, hos stödfamilj, som lägervistelse
re vistelse utanför det egna hemmet eller som kortkurs m.m.
för att person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och
Se 9 § 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrekreation och anhöriga avlösning i rade, LSS.
omvårdnadsarbetet
se under kommentar till ledsagning
49
Terminologirådet
Baserad på proposition 1992/93:159
s. 178
Baserad på proposition 1992/93:159
s. 178
Terminologirådet
Bilaga 2
Begrepp och termer för KPB (kostnad per brukare)
2006-03-22
Utskrift från Socialstyrelsens termbank
term
ledsagning
definition
stöd av följeslagare ute i samhället
för person med funktionsnedsättning
kommentar och användningsområde
synonym
Ledsagning ges både som bistånd med stöd av socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, och med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
källa
Terminologirådet
I 9 § 3 LSS kallas insatsen ledsagarservice. Denna LSS-insats syftar till
att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att
komma ut och delta i samhällslivet, t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet.
ordinärt boende
personlig assistans
rådgivning och annat
personligt stöd
särskilt boende
se under kommentar till särskilt
boende
(enligt LSS:) personligt utformat
stöd som ges åt person som på
grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp
med att tillgodose grundläggande
behov
se kommentar
individuellt behovsprövat boende
som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Terminologirådet
Baserad på 9 a §
lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Med grundläggande behov avses att sköta sin personliga hygien, inta
måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan
hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.
Kommunen är skyldig att tillgodose behovet av personlig assistans
genom biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga
kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av
beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS).
När behovet överstiger 20 timmar per vecka kan assistansersättning
enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, beviljas. Den
enskilde kan själv välja vem som anordnar assistansen.
Individuellt behovsprövade insatser som ges med stöd av 9 § 1 lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, av
bl.a. kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, talpedagog, logoped,
arbetsterapeut och förskolekonsulent.
Rådgivning och annat personligt stöd innebär enligt LSS expertstöd av
rådgivande och allmänt stödjande art som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och
varaktiga funktionsnedsättningar.
Det som inte är särskilt boende räknas som ordinärt boende.
Se lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
LSS, och socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
50
råd och stöd
Terminologirådet
Terminologirådet
Bilaga 2
Begrepp och termer för KPB (kostnad per brukare)
2006-03-22
Utskrift från Socialstyrelsens termbank
term
trygghetslarm
definition
larmanordning varmed hjälp kan
påkallas av någon i nödsituation
utskrivningsklar patient
patient som av behandlande läkare
inte längre bedöms behöva sluten
vård
öppen verksamhet
verksamhet för social samvaro och
annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad
kommentar och användningsområde
Trygghetslarmets signal går t.ex. till en larmcentral, nattpatrull, hemtjänstverksamheten.
Exempel på öppen verksamhet är kaféverksamhet och andra träffpunkter som riktar sig till speciella målgrupper.
51
synonym
källa
Baserad på Nationalencyklopedins
ordbok.
Baserad på proposition 2002/03:20,
Samverkan mellan
kommuner och
landsting inom
vård- och omsorgsområdet, sid.
41.
Terminologirådet