En social modell En social modell

En social modell
 För att förstå och förklara psykiska problems
uppkomst
 Utveckling och återhämtningsprocess
 Genom att se individen i hens sociala
sammanhang
 Och livshistoria
En social modell
 En omfattande praktik där personal inom
socialt arbete och även psykiatrin möter
personer i deras sociala sammanhang
 Brukarnas erfarenhetsbaserade kunskaper
 Forskning om sociala faktorer och relationer
 En ”social psykiatri”
 En a-social psykiatri
1
En social modell
 En social psykiatri – ett socialt arbete
 Inte diagnosbaserat
 Ofta på personens hemmaplan eller på
vardagliga offentliga arenor
 Inte behandla utan hjälpa till
 Inga fasta metoder, utan relationer
 Motsatsen till en a-social psykiatri
En social modell
 Psykiska sjukdomar är inga sjukdomar
 En diagnos är ingen objektiv bedömning
 Sociala faktorer spelar en avgörande roll för hur
folk mår
 Relationer och resurser är ofta avgörande för
problemens utveckling
 Personen i centrum för återhämtningsprocessen
2
Från patient till person
 Den studie som de fyra följande inläggen
bygger på utgår från långa återkommande
intervjuer med människor som hade fått en
psykosdiagnos.
 Fokus var deras vardag, det som de själva ansåg
var till hjälp för dem.
 En bok kommer ut idag Från patient till person
på Studentlitteratur
Från patient till person
 Studien är en del av en 10 års uppföljning av
1501 personer som fått en psykosdiagnos
 Finansierad av FORTE
 Syftet var att se hur det gick för dem?
3
Pengar
 Statens Offentliga utredningar visade att
personer med allvarliga psykiska problem hade
sämre ekonomiska förutsättningar än andra
(1995)
 SoS visade att med tiden fick de det ännu sämre
(2006)
Beskrivning av
ekonomiska levnadsförhållanden
 Socialstyrelsen (2006) Lägesrapporter 2006. Handikappomsorg.
 Personer med betydande psykiska funktionshinder har
fortfarande inte bara klart sämre ekonomiskt utgångsläge,
inkomsten har dessutom i princip stått stilla under en
tioårsperiod. Eftersom den övriga befolkningens inkomst
har ökat innebär det att den ovan nämnda gruppens
ekonomiska resurser faktiskt försämrats. Vilka effekter får
detta för den enskilde?
4
Fattigdom och psykos
 Brottas med allvarliga psykiska problem och
bestraffas med en dålig ekonomi
 Trots att de sägs sakna realitetsankytning,
förmåga att fatta beslut så lämnas de att både
hantera sina problem och sin fattigdom
 En stress som i sig skapar psykiska problem
Pengar






Samma hantering som andra fattiga
Leta efter billiga varor
Avstå (sociala aktiviteter, sjukvård, kläder)
Beroende av anhöriga för att vidga ramarna
Svart jobb
Guldkant – att överleva eller leva
5
En vacker dag…
 Det är ju så löjligt det där med mina
postorderskulder, jag okynneshandlar för att man
tröstar sig själv och det händer aldrig något roligt,
och så tänker man ”ja, men en vacker dag kanske
jag ska gå på fest” eller bara gå ut på krogen och
vara lite finklädd...
 Men samtidigt känner jag att ”jag har inte råd”,
men det är så här hela tiden, år ut och år in,
ingenting har man råd med, och om man då tar sig
råd… så känner man dåligt samvete.
Den bio medicinska bilden




”… personerna tenderar att
försjunka i sig själva,
leva i sin egen värld och
te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat
känsloliv.
 Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut
och tankestörningar. […] hallucinationer och
vanföreställningar.”
 Socialstyrelsen (2010)
6
Ett moment 22
 Lever man efter det man har råd med riskerar man att
blir socialt isolerad, tillbakadragen, inaktiv, försjunken
i sig själv… och bli diagnostiserad.
 Lever man ibland över ens dåliga ekonomiska
förutsättningar, så riskerar man att anses ha en dålig
realitetsförankring, ingen impulskontroll, störd
planeringsförmåga… och bli diagnostiserad
Handlingar
i ett socialt sammanhang
 Beteenden som kan verka irrationella behöver inte
vara symptom på psykiatriska problem
 Irrationella beteenden kan vara högst rationella i
sitt sociala sammanhang
7
Ett sammanträffande?
 “Terms used in descriptions of the poor,
including apathy, resignation, low self-esteem.
alienation, and distrust of others, are also
commonly used to describe chronic mental
patients.”
 Cohen (1993)
Pengar
 Pengar är inte lyckan.
 Inte hälsan eller.
 Men vad skulle hända om personer med
psykiska problem fick en bättre ekonomi?
 Ett litet experiment i Blekinge
8
Ett litet experiment
 100 personer
 500 kronor/månad rent i casch
 I 9 månader
 38 personer
 450 kronor
 Sammanlagt på 9 månader
Ett litet experiment




Mindre symptom på depression och ångest
Högre självkänsla
Flera sociala kontakter
Högre livskvalitet
 Minskning av sluten psykiatrisk
vårdskonsumtion med drygt 30%
9
Att hantera vård och stöd
10
Utsatthet och hanteringssätt
utsatthet en del i mötet med vård och stöd
utsatthet hanteras av brukaren
utsatthet kan förstärkas eller försvagas i mötet med de
professionella
Brukaren är även aktör
 Utsatthet behöver inte innebära hjälplöshet.
 Brukare gör bedömningar och avvägningar:
 Hur stor är risken för en ny akut kris?
 Vilka möjligheter finns hos vård och omsorg att
minska risken?
 Vilka möjligheter finns att påverka
bedömningar i vård och omsorg?
11
Aktör (tidigare studier)

Brukare gör en bedömning av de professionella och väljer
 vem de vill prata med
 och om vad

En sådan bedömning kan leda till att personen väljer att undvika fortsatt
kontakt eller att stanna kvar i kontakt.

För dem som stannar kvar i kontakt fann de tre olika sätt att förhålla sig till
den professionelle:
 att inte dela med sig av sina erfarenheter
 att vara försiktig med vilken information som ges
 att vara öppen och tillitsfull
(Denhov, 1999;Topor & Di Girolamo, 2010, Priebe et al., 2005, Eriksen et al., 2014) )
Tre hanteringstyper
 förlita sig på expertisen
 protestera
 agera vårdsmart
12
OBS!
Typerna är inte personbundna
olika typer av hanteringssätt beroende på
 relation
 situation
 vad saken gäller
Dessutom kan delar från de olika typerna mixas
Att förlita sig på expertisen
Jag är ingen professor i mediciner.
Jag tycker inte dom ska lyssna på
vad jag vill ha utan dom ska se
vad jag behöver.
13
Att protestera
Och sedan så försökte dom flytta över
mig då sade jag det att jag ville
inte dit. Så jag ställde till ett jäkla
liv, kan jag säga, jag skrek, och
jag vägrade, så då slapp jag.
Vårdsmart tre exempel
 Undanhålla information
 Ge vilseledande information
 Spela normal
14
Att undanhålla information
Jag har ju så jättemycket att göra
men det sa jag inte till doktorn. Jag
sa att jag inte orkar jobba.
Att ge vilseledande information
Jag sade till psykologen ”jodå, det
har funkat”. Det var väl ett par
gånger, ett halvår eller…
15
Att spela normal
Jag blev hämtad med polis, och jag
inte fick komma därifrån, man sitter
och pratar med läkaren och tänker
”nu måste jag uppträda normalt för
annars tror dom inte att jag är frisk
nog” man var tvungen att spela att
man är normal
Förändring
Jag har smartare taktik nu, jag låter mig bli inlagd
men sedan så försöker jag ta mig därifrån så fort som
möjligt. Man kanske inte riktigt uttrycker hur dåligt
man mår.
16
Alla tre typerna
kan medföra risk
 De tre typsätten har det gemensamt att de syftar till att
hjälpa de professionella att fatta beslut som brukaren
anser vara bäst. Men alla tre innefattar risk. T.ex.:
 Att förlita expertisen -brist på tilltro till de egna
förmågorna och resurserna
 Att protestera -att ilskan tolkas som symtom på svåra
psykiska problem istället för en i verkligheten grundad
och befogad vrede
 Att agera vårdsmart -att de professionella inte får den
information de behöver för att kunna fatta välgrundade
beslut
17
Läkemedel och vardagsliv
Läkemedel har blivit en självklarhet i behandling
av personer med allvarliga psykiska problem.
Compliance (Följsam)
Non-compliance (Icke-följsam)
Livslång behandling
Intervjuare: Om du inte skulle ta medicinen alls då, hur skulle det
bli då?
Pia: Alltså, min läkare sa att du får absolut inte liksom börja hoppa
över din medicin, för då kan du bli så sjuk så att du aldrig blir
frisk igen.
Intervjuare: Okej, vad menade dom skulle hända då?
Pia: Alltså att jag skulle få en sådan psykos som jag aldrig skulle
kunna ta mig ur.
Intervjuare: Och hur känner man när man får det beskedet liksom?
Pia: Det kändes inte så roligt.
18
Analogt med diabetes
Nej, det enda man har är ”Du får nog äta dina
antidepressiva resten av ditt liv, se det som en
diabetesmedicin”. Om det är det enda man har om
sin framtid …
Justera dosen
Intervjuare: Mm. Blir du trött av medicinerna?
Pia: Jag har inte tagit den.
Intervjuare: Har du slarvat?
Pia: Ja, alltså jag slarvade i går kväll, jag orkade
inte, och så slarvade jag i morse också, så det är
nog inte det som gör mig trött.
19
Anpassning till vardagens
aktiviteter
Jag får jätteångest och känner mig orolig, och vet inte var jag
ska ta vägen.
Så jag var tvungen att fixa det på något sätt, så då tänkte jag att
”jag kan börja ta dom mitt i natten”, så jag tar min
kvällsmedicin när jag går och lägger mig, ungefär klockan tio,
och sedan ställer jag min klocka på klockan tre, och så går jag
upp klockan tre på natten och tar min medicin, och så går jag
och lägger mig igen, för då sover jag mig igenom det här
jobbiga.
Medicinens praktik
Den medicinska praktiken poängterar vikten av att
minska ”symptom” genom följsamhet med ordinerade
läkemedel. Biverkningar är sekundära i relation till
målet att minska psykiska ”symptom”.
Dålig följsamhet ses som ett resultat av bristande
sjukdomsinsikt och det är av största vikt att övertyga
patienten att följa behandlingen
20
Patienterna praktik
Patienternas praktik poängterar flexibilitet i behandlingen på
ett sätt som ökar möjligheten att delta i ett socialt liv och så
att man kan hantera vardagens alla problem.
Denna flexibilitet uppnår man genom att justera doser upp
och ner, göra uppehåll eller helt avsluta behandlingen.
Patienternas praktik innebär ett förtroende för sin egen
förmåga att tolka ”symptom”, planera vardagen och göra val
och balansera mellan grad av ”symptom” och biverkningar.
21
Vänskap kärlek ensamhet:
vardagslivets sociala processer




Att välja bort
Aldrig haft
Att vilja ha men inte få
Solitären
22
Saknas sociala sammanhang
saknas också förutsättningar
att skapa sociala relationer
 Solitären
23
Social förmåga kan beskrivas
som att känna sig själv
som en person som kan göra val,
ta initiativ och genomföra saker
i en värld som delas med andra
(Davidson 2011).
Faktum är
att det tycks nödvändigt
att se sig själv
som en socialt handlande individ
för att bli det
 (Davidson 1997, 2002; Davidson & Strauss 1992; Davidson 2011).
24
Människor med allvarliga psykiska problem är inte passiva
betraktare av sina liv, utan medskapare av sina liv.
De formar sina levnadsbanor samtidigt som dessa levnadsbanor
blir formade av både vardagsnära och mer
samhällsövergripande livsvillkor.
Livsvillkor som avspeglar politiska beslut, samhälleliga normer
och professioners ställningstaganden för vad som ska gälla för
människor med allvarliga psykiska problem i 2000-talets
Sverige.
25