Möteshandlingar - Mälardalens högskola

KALLELSE
Grundutbildningsutskottets
ordförande
2015-01-21
Nr 1:2015
Dnr 2015/0076
Kallelse till grundutbildningsutskottets sammanträde den 28 januari
2015
Plats:
Tid:
Rum H452 Eskilstuna
kl. 09.30 – 13.40
Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Ida Nilsson
senast måndagen den 2015-01-26 via Epost: [email protected].
Ledamöter:
Peter Gustafsson
Margareta Asp
Anna Ehrlin
Cecilia Lindh
Anette Strömberg
Karin Molander
Danielsson
Magnus Elfström
Elvira Jansson
Eva Fridh
Vakant
Ordförande
Vice ordförande
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Lärarrepresentant
Studeranderepresentant
Studeranderepresentant
Studeranderepresentant
Adjungerande:
Per Andersson
Annica Engström
Anette Hallin
Eva Thorin
Utbildningsledare HVV
Avdelningschef HVV
Universitetslektor EST
Utbildningsledare EST
Tjänstemän:
Ida Nilsson
Hans Berggren
Sofie Ankarswed
Julia McNamara
Michael Rogefelt
Sekreterare
Sekreterare
Handläggare UFO
Handläggare UFO
Handläggare UFO
Emmie Wahlström
SACO
Vakant
OFR-S
Fackliga företrädare:
15-18
16-18
6
6
Bilaga 1: Förslag till föredragningslista
GU 1:2015
Sidan 1 av 180
FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA
Grundutbildningsutskottets
ordförande
2015-01-28
Bilaga 3.1
Nr 1:2015
Dnr 2015/0076
§
Ärende
Åtgärd
Underlag
1.
Mötet öppnas
2.
Val av justeringsperson Cecilia Lindh
Beslut
3.
Fastställande av föredragningslista
Beslut
bil. 3.1
4.
Revidering av lokala examenskrav för kandidat i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring.
Beslut
4 ftb
bil 4.1
Beslut
5 ftb
bil 5.12
Beslut
6 ftb
bil 6.1
Beslut
7 ftb
bil 7.1
Beslut
8 ftb
Beslut
9 ftb
bil 9.1
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
5.
Revidering av kandidatprogrammet i internationell
marknadsföring (IMF) GKSo2.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
6.
Inrätta ämnet Industriell ekonomi vid MDH.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
7.
Revidering av utbildningsprogrammet civilingenjörsprogrammet i energisystem YCT01.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
8.
Revidering av folkhälsoprogrammet GKVo1.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
9.
Revidering av utbildningsplan för beteendevetenskapliga programmet GUFo9.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
GU 1:2015
Sidan 2 av 180
FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA
Grundutbildningsutskottets
ordförande
Bilaga 3.1
2015-01-28
Nr 1:2015
Dnr 2015/0076
10.
Komplettering efter revidering av utbildningsplan för Information 10 ftb
bil 10.1
magisterprogrammet i företagsekonomi.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
11.
Komplettering efter revidering av utbildningsplan för
magisterprogrammet International Marketing.
Information
11 ftb
bil 11.1
Information
12 ftb
Beslut
13 ftb
bil 13.1
Beslut
14 ftb
Beslut
15 ftb
Bil 15.13
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
12.
Återkoppling på frågor från utskottets novembermöte.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Julia McNamara.
13.
Uppföljning av mastersprogrammet i teknisk matematik, uppdrag från FN:3 2014 till UFO.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
14.
Revidering av Datavetenskapliga programmet, GKV
o1.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
Lunch 11.30-12.30
15.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt magisterexamen Socialt arbete.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
16.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Anestesi.
16 ftb
bil 16.13
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
GU 1:2015
Sidan 3 av 180
FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA
Grundutbildningsutskottets
ordförande
2015-01-28
Bilaga 3.1
Nr 1:2015
Dnr 2015/0076
17.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Distrikt.
Beslut
17 ftb
bil 17.13
Beslut
18 ftb
bil 18.13
Beslut
19 ftb
bil 19.1
Beslut
20 ftb
bil 20.1
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
18.
Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen
Specialistsjuksköterska med inriktning Intensiv.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
19.
Revidering av magisterprogrammet i programvaruteknik ZCG20.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
20.
Revidering av mastersprogrammet i programvaruteknik ZCG24.
Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare
Michael Rogefelt.
21.
GU 1:2015
Mötet avslutas
Sidan 4 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
Grundutbildningsutskott
4
1 (2)
Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i
företagsekonomi med inriktning mot internationell
marknadsföring
Diarienummer: MDH 2.1.4-571/14
Julia McNamara
Handläggare:
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för
kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell
marknadsföring. Förslaget till ändring innefattar två delar:
•
Sänkt krav på omfattning av språkstudier
•
Sänkt krav på omfattning av utlandsstudier
Akademin motiverar förändringarna med utgångspunkt i vad som är
kärnan i inriktningsexamen jämfört med kandidatexamen i
företagsekonomi.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att
föreslå fakultetsnämnden att revidera examensbeskrivningen för
kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell
marknadsföring med avseende på:
att sänka krav på profilspråk från minst 30 hp till minst 15 hp, och
att sänka krav på utlandsförlagda studier från minst 30 hp till minst
22,5 hp.
Ärendets beredning
Förslag till ändringar har tagits upp i ämnesgrupp, programråd,
grundutbildningsråd och ledningsgrupp på EST och med utbildningsledare,
avdelningschef för språk och litteratur samt ämnesföreträdare på UKK.
Programsamordnare tog kontakt med utbildningsledare på UKK under
sommaren 2014 och programsamordnare och utbildningsledare vid EST
och UKK hade ett möte i september 2014. Vid UKK har utbildningsledare
fört diskussioner med avdelningschef för språk och litteratur och
akademichef. Vid ett möte i december 2014 deltog ämnesansvarig för
företagsekonomi, programsamordnare, avdelningschef och
utbildningsledare. Ärendet har beretts av handläggare vid UFO.
Avstämning har gjorts med examensenheten vid studentcentrum.
GU 1:2015
Sidan 5 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskott
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Underlag
Bilaga 1: Besluts-PM
Delges
Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 6 av 180
Utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå 1:2015
Ärende MDH 2.1.4-571/14
Besluts-PM
2015-01-28
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Revidering av examensbeskrivning för
kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot
internationell marknadsföring
Bakgrund
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för
kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell
marknadsföring.
Mälardalens högskola har rätt att utfärda kandidatexamen med
huvudområdet företagsekonomi. Därtill finns också en inriktningsexamen
inom företagsekonomi mot internationell marknadsföring, riktad till
studenter som har läst det internationella marknadsföringsprogrammet vid
MDH. Båda dessa är examensutgångar på internationella
marknadsföringsprogrammet.
Faktasammanställning
Nuvarande lokala examenskrav för filosofie kandidatexamen med
huvudområdet företagsekonomi:
Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom
huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp.
I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad
nivå ingå.
Nuvarande lokala examenskrav för filosofie kandidatexamen med
huvudområdet företagsekonomi med inriktning mot internationell
marknadsföring (beredningens fetmarkeringar):
Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 hp varav
- minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet
varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Inom huvudområdet
ska minst 45 hp, inklusive examensarbetet, vara inom området
marknadsföring. Dessutom ska ingå
- minst 30 hp profilspråk och
GU 1:2015
Sidan 7 av 180
- minst en termins studier (30 hp) ska utgöras av
utlandsförlagda studier.
I kursfordringarna om 180 hp får ingå kurser på avancerad
nivå motsvarande högst 15 hp.
Student som fullgjort kursfordringar enligt preciseringar av
obligatoriska kurser/moment inom internationella
marknadsföringsprogrammet, 180 hp vid Mälardalens
högskola uppfyller ovanstående krav.
Akademin önskar ändra examenskraven för inriktningsexamen till att
innefatta minst 15 hp profilspråk istället för minst 30 hp, samt minst 22,5 hp
utlandsförlagda studier istället för minst 30 hp.
Akademin önskar också göra förändringar i utbildningsplanen som bland
annat innebär en minskning av språkkurser. Utskott och fakultetsnämnd
behandlar detta som ett separat ärende.
Akademins motivering
Akademins utgångspunkt för ändringen av examenskrav är att öka
möjligheten för att fler studenter ska kunna ta ut en inriktningsexamen.
Diskussionerna vid akademin har kretsat kring vad som faktiskt bör vara
kärnan för inriktningsexamen jämfört med examen i företagsekonomi.
Ämnesföreträdare, programsamordnare och avdelningschef är överens om
att det centrala för inriktningsexamen är att studenten har haft delar av sin
utbildning utomlands. Det har dock visat sig att många studenter av olika
anledningar inte har möjlighet att slutföra 30 hp utlandsstudier även om de
har planerat in en hel termins studier utomlands. Akademins bedömning är
därför att det är rimligt att sänka kravet på antalet avklarade poäng i
utlandsstudier till en omfattning som motsvarar huvuddelen av en termin,
22,5 hp.
Förslaget till ändring av språkkrav, från 30 hp till 15 hp, motiverar akademin
med att kravet för att få läsa utomlands på programmet är 15 hp i det språk
man ska studera på. Utifrån detta menar akademin att det är rimligt att
också examenskravet ändras till 15 hp språk så att alla studenter som har
haft delar av sina studier utomlands också har en möjlighet att ta ut
inriktningsexamen. Akademin önskar samtidigt minska språkutbudet i
programmet från 30 hp till 15 hp, vilket behandlas i ärendet om revidering av
utbildningsplan.
Överväganden
Förslaget till ändring av examenskraven innefattar två delar:
 Sänkt krav på omfattning av utlandsstudier
 Sänkt krav på omfattning av språkstudier
Akademin kommer med rimliga motiveringar till förändringarna, med
utgångspunkt i vad som är kärnan i inriktningsexamen jämfört med
kandidatexamen i företagsekonomi.
Det kan finnas olika anledningar till att studenter inte lyckas slutföra 30 hp
vid utlandsstudier, men det går åtminstone att konstatera att utlandsstudier
ställer stora krav på en student när det gäller både språkkunskaper och att
klara av en annan studiemiljö och kultur. Att sätta som mål att slutföra
GU 1:2015
Sidan 8 av 180
åtminstone 22,5 hp för att få ut inriktningsexamen kan därmed tyckas vara
ett rimligt krav. Studenten måste fortfarande slutföra övriga 7,5 hp för att nå
terminsomfattningen på 30 hp, även om det skulle bli en kurs vid MDH.
När det gäller omfattningen av språk motiverar akademin sänkningen med
att språkkravet för examen bör motsvara det krav som ställs för att
studenten ska vara behörig till utlandsstudier, vilket är 15 hp. Detta är ett
rimligt resonemang enligt beredningen.
Avstämning har gjorts med examensenheten på studentcentrum, som menar
att ändringen bör omfatta alla studenter oavsett när man har påbörjat sin
utbildning. Om det istället hade varit en skärpning av kraven hade
övergångsregler formulerats, men när det handlar om en sänkning av kraven
är det enligt examensenheten befogat att ändringen gäller utan
övergångsregler.
Beredningens förslag till beslut
Beredningens förslag till utskottet är att föreslå fakultetsnämnden att
revidera examenskraven för kandidatexamen i företagsekonomi med
inriktning mot internationell marknadsföring enligt akademins förslag.
GU 1:2015
Sidan 9 av 180
GU 1:2015
Sidan 10 av 180
5
Revidering av utbildningsplan för internationella
marknadsföringsprogrammet
Diarienummer: MDH 2.1.2-391/13
Handläggare:
Julia McNamara
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
internationella marknadsföringsprogrammet (GKS02). Förändringarna
föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Under vårterminen 2014 har ett utvecklingsarbete pågått vid akademi EST i
syfte att revidera, utveckla och förbättra programmen inom ekonomi i
enlighet med modell för framtagande av utbildningsutbud enligt VUB 2014.
Ett av förslagen till förändring gäller språkkurser. Akademin önskar
ta bort kurserna i tyska och engelska om 30 hp och ha kvar 15 hp i
engelska. Utskottet uppmanas att fästa särskild vikt vid detta förslag.
Akademins övriga förslag till revideringar ligger i linje med de
sammantagna bedömningar och utgångspunkter som akademin
redogör för i sitt underlag, till exempel att anpassa målen till de
internationella examensmålen och att införa core-kurser.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för
kandidatexamen
GU 1:2015
att
i årskurs 1 ersätta kursen Marknadsföring och informationsteknik,
7,5 hp med Projektledning, 7,5 hp
att
i årskurs 2 ändra namn på kurserna Marknadsföring B och Buppsats och metod till Marknadsföring 2 och Uppsats och metod
att
i årskurs 2 ersätta kurserna Engelska 1, 30 hp, Tyska 1, 30 hp, Tyska
1 i Tyskland, 30 hp och Andra främmande språk, 30 hp med kursen
Engelska, 15 hp och Design, 15 hp
att
i avsnitten innehåll och val inom programmet göra uppdateringar i
texten utifrån ändringar i kursupplägget
att
därmed fastställa reviderad utbildningsplan för internationella
marknadsföringsprogrammet att gälla för utbildning som startar
höstterminen 2015 och framåt.
Sidan 11 av 180
Ärendets beredning
Förslag till ändringar har tagits upp i ämnesgrupp, programråd,
grundutbildningsråd och ledningsgrupp på EST och diskuterats med
utbildningsledare, avdelningschef för språk och litteratur samt
ämnesföreträdare på UKK. Programsamordnare tog kontakt med
utbildningsledare på UKK under sommaren 2014 och programsamordnare
och utbildningsledare vid EST och UKK hade ett möte i september 2014.
Under perioden oktober till december 2014 har möjligheten att få in språk i
programmet diskuterats i flera olika möten med deltagare både från EST
och UKK. Ämnesansvarig för företagsekonomi har diskuterat med
ämnesföreträdare för tyska respektive engelska. Vid UKK har
utbildningsledare fört diskussioner med avdelningschef för språk och
litteratur och akademichef. Vid ett möte i december 2014 där både
examenskrav och språkinnehåll diskuterades deltog ämnesansvarig för
företagsekonomi, programsamordnare, avdelningschef och
utbildningsledare.
Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och
forskningssektionen.
Underlag
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Examensmatris
Delges
Akademichef EST och UKK, administrativ chef EST och UKK,
utbildningsledare EST och UKK, STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 12 av 180
Utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå 1:2015
Ärende MDH 2.1.2-391/13
Besluts-PM
2015-01-28
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Revidering av utbildningsplan för internationella
marknadsföringsprogrammet
Bakgrund
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
internationella marknadsföringsprogrammet (GKS02). Förändringarna
föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Då en del av revideringsförslagen hänger samman med akademins ansökan
om att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i
företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring, går
revideringen av utbildningsplan vidare till fakultetsnämnden för beslut trots
att utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har delegation
att fatta beslut. Beslut om examensbeskrivningen bör föregå beslutet om
revidering av utbildningsplanen.
Faktasammanställning
Under vårterminen 2014 har ett utvecklingsarbete pågått vid akademi EST i
syfte att revidera, utveckla och förbättra utbildningsprogrammen inom
ekonomi i enlighet med modell för framtagande av utbildningsutbud enligt
VUB 2014. De behov av förbättringar som har identifierats sammantaget för
samtliga program är:
 Öka samläsningen genom införande av så kallade ”core”-kurser.
 Revidera upplägg av programmen för bättre genomströmning.
 Förtydliga möjligheten att studera till en examen i nationalekonomi.
 Öka anpassningen till studenternas arbetsmarknad.
 Uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för
utbildningen.
För internationella marknadsföringsprogrammet föreslår akademin
följande förändringar:
 Uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för
kandidatexamen.
 I årskurs 1 ta bort kursen Marknadsföring och informationsteknik, 7,5
hp och istället införa ”core”-kursen Projektledning, 7,5 hp.
GU 1:2015
Sidan 13 av 180
 I årskurs 2 uppdatera kursnamn på Marknadsföring B och B-uppsats och
metod till Marknadsföring 2 och Uppsats och metod.
 I årskurs 2 lägga till kursen Design, 15 hp (ges av IDT).
 I årskurs 2 ändra språkkurser. Akademin önskar ta bort kurserna i tyska
och engelska om 30 hp och ha kvar 15 hp i engelska. Akademin motiverar
detta med att man vill flytta språkkurser från höstterminen till
vårterminen i årskurs 2 för att språkstudierna ska ligga i nära anslutning
till utbytesstudier i årskurs 3. Samtidigt flyttas ekonomikurserna från
vårterminen till höstterminen för att möjliggöra samläsning med
ekonomprogrammet. Under vårterminen finns dock i dagsläget inte fler
kurstillfällen i språk och akademi UKK kan inte heller garantera att de
framöver har möjlighet att erbjuda fler kurstillfällen under vårterminen.
Akademi EST har för avsikt att göra en avstämning från år till år och
lägga till eventuella möjliga val av andra språkkurser i programschemat
då det är möjligt att erbjuda detta.
 I avsnitten innehåll och val inom programmet göra uppdateringar i texten
för att anpassa till kursändringarna.
Överväganden
Flera av de förslag till ändringar som framförs ligger i linje med de
sammantagna bedömningar och utgångspunkter som akademin redogör för i
sitt underlag, till exempel att anpassa målen till de nationella examensmålen
och att införa core-kurser.
Minskning av språkkurser
Något som sticker ut bland akademins förslag till förändringar är
minskningen av språkkurser. I befintlig utbildningsplan finns valmöjlighet
att läsa 30 hp engelska, tyska eller annat språk. Studenten väljer en av
följande kurser (profilspråk) under höstterminen i årskurs 2:
 Engelska 1, 30 hp
 Tyska 1, 30 hp
 Tyska 1 i Tyskland, 30 hp
 Andra främmande språk, 30 hp
Vid MDH ges enbart kurserna i engelska och tyska. Om en student vill läsa
ett annat språk hänvisas till annat lärosäte. Akademin vill ta bort samtliga av
dessa kurser och istället införa Engelska, 15 hp samt Design, 15 hp. Det
huvudsakliga motivet beskrivs som att det i dagsläget inte finns tillräckligt
många kurstillfällen i tyska och engelska att erbjuda studenter under
vårterminen, eftersom akademi UKK har förlagt dessa kurstillfällen till
höstterminen.
Samtidigt vill akademin ändra examenskraven för kandidatexamen i
företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring, att
innefatta minst 15 hp ”profilspråk” istället för minst 30 hp, samt minst 22,5
hp utlandsförlagda studier istället för minst 30 hp. Detta behandlas av
fakultetsnämnden som ett separat ärende.
GU 1:2015
Sidan 14 av 180
Tyska tas bort
Förslaget innebär att kurserna i tyska tas bort. Detta går i direkt motsatt
riktning mot den utredning om tyska som tidigare har behandlats av
fakultetsnämnden (MDH 2.1-137/14), då nämnden föreslog rektor att uppdra
till akademierna IDT och EST att tillsammans med akademi UKK arbeta
fram förslag på hur tyska kan infogas i ekonomi- och ingenjörsprogrammen.
Akademi EST har inlett diskussioner med akademi UKK om hur tyska bäst
ska kunna erbjudas och marknadsföras för studenter på programmet, utifrån
den utredning som har gjorts och det följduppdrag som ges i VUB 2015. En
möjlig lösning som har kommit upp är att erbjuda ett speciellt intag till
programmet med inriktning mot tyska, men det är något som behöver
utredas ytterligare innan ett konkret förslag tas fram.
En ytterligare kommentar till detta är att språkinslagen i programmet
benämns som ”profilspråk”. Om man ska kunna tala om ett ”profilspråk” bör
det rimligtvis finnas minst två språk att välja mellan.
Enligt akademi EST väljer många studenter redan idag att läsa språkkurser
på andra lärosäten, dock har de inte hunnit ta fram exakta siffror på detta.
Få studenter på internationella marknadsföringsprogrammet väljer tyska på
MDH (1 ht14, 2 ht13, 0 ht12). Fler studenter läser engelska (37 studenter
motsvarande 69% ht12, 23 studenter motsvarande 38% ht13, 36 studenter
motsvarande 68% ht14). Under höstterminerna 2012 och 2013 erbjöds även
kurser i franska och spanska.
Vad utlovas i programkatalogen?
I marknadsföringen av programmet lyfts språkstudier fram som en viktig del
av programmet och i programkatalogen för utbildning 2015/2016 står det:
Språkstudier är en viktig del av programmet. Många av
kurserna inom företagsekonomi ges redan på engelska, vilket
gör att du som student får träna att läsa, skriva och
presentera på engelska under programmets gång. Under en
termin ges du möjlighet att fördjupa dig i engelska eller ett
annat språk du vill studera. Språkkompetens utöver engelska
ger dig en stor konkurrensfördel när du söker jobb på den
internationella marknaden.
Av denna beskrivning kan en potentiell student få förväntningar både
på språkstudiernas omfattning och på möjligheten att läsa annat språk
än engelska vid MDH. Språkkurserna ligger visserligen utanför
huvudområdet för examen (företagsekonomi), men bör ändå betraktas
som centrala för programmet som helhet.
Akademin kan inte garantera att studenter ges möjlighet att läsa
ytterligare språk, men betonar att man kommer att arbeta hårt för att
kunna ge studenterna det som utlovas i katalogen och hitta andra
lösningar, exempelvis har diskussioner förts med Linnéuniversitetet
om ett eventuellt samarbete. Det är dock oklart hur detta samarbete
ser ut i nuläget och inga konkreta förslag finns för vad man skulle
kunna erbjuda studenterna.
GU 1:2015
Sidan 15 av 180
Samläsning
Utgångspunkten i ändringen av språkkurser är att akademin vill
förlägga språk till termin 4 (vår) istället för termin 3 (höst). En
anledning är att några kurser inom företagsekonomi behöver förläggas
så att de kan samläsas med ekonomprogrammet under termin 3 och
därmed behöver språkkurserna flyttas från termin 3 till termin 4. En
annan anledning är att språkkurserna ska ligga i närmare anslutning
till utlandsstudier i årskurs 3.
Språkkurser på MDH ges vid akademi UKK och i detta fall samläser
studenter på internationella marknadsföringsprogrammet med
studenter på kandidatprogrammet i språk och humaniora. Upplägget
som UKK har valt för kurstillfällen i språk inom ramen för
kandidatprogrammet i språk och humaniora stämmer inte överens
med det förslag på upplägg som EST har för kurstillfällen på
internationella marknadsföringsprogrammet. UKK ger språkkurserna
på höstterminen, inte på vårterminen som EST önskar.
En reflektion utifrån akademins motiveringar och resonemang är att
diskussionerna mellan akademierna EST och UKK borde ha föregått
förslaget till förändringar i internationella marknadsföringsprogrammet för att i god tid kunna hitta bästa möjliga lösning för
kommande studenter. Det som i förslaget garanteras inom ramen för
programmet när det gäller språk är 15 hp engelska, vilket är att
jämföra med den text som står i programkatalogen där språkdelen i
programmet betonas, både var gäller omfattning och val av språk.
De diskussioner som har förts mellan akademierna verkar ha
påbörjats under hösten 2014, vilket kan tyckas vara en kort tid att
diskutera dessa ändringsförslag då de innefattar samläsning med
andra program, planering av kurstillfällen och dessutom borde
påverka formuleringarna i programkatalogen.
Några jämförelser med andra lärosäten
En jämförelse med liknande kandidatprogram på andra lärosäten
visar att tyngdpunkten på det internationella i utbildningen handlar
om utlandsstudier, vilket också akademi EST betonar. Vid
Linnéuniversitetets kandidatprogram International Sales and
Marketing ingår 7,5 hp språk och en termins utlandsstudier.
Internationella marknadsföringsprogrammet vid Högskolan i
Halmstad innehåller inga språkstudier och en termins studier
utomlands. Ekonomprogrammet – Internationellt företagande och
marknadsföring vid Högskolan Kristianstad innehåller 15 hp språk
och en till två terminers utbytesstudier.
Beredningens förslag till beslut
När det gäller förändringar för programmets språkkurser bör utskottet
överväga om detta är förenligt med programmets kärna och om det
fortsättningsvis skulle vara möjligt att leva upp till den beskrivning av
programmet som ges i marknadsföring, framför allt i programkatalogen för
2015/2016.
I övrigt är beredningens rekommendation till utskottet att revidera
utbildningsplanen enligt akademins förslag.
GU 1:2015
Sidan 16 av 180
Bilaga till examensmatrisen för de ekonomiinriktade programmen
Förklaringar till värdena i matriserna för Ekonomprogrammet, Internationella Marknadsföringsprogrammet
och International Business Management.
I examensmatrisen har vi valt beskriva uppfyllandet av utbildningsplanens mål i respektive kurs utifrån progression
och kvantitet i varje kurs.
Nivån anger den nivå av progression som kursen har. Vi har utgått ifrån den nivågradering som känns mest
naturlig för oss – A - , B- , C- och D – nivå . Vi har valt att använda samtliga, dvs även D-nivån, eftersom
graderingen även ska kunna användas på magister-/masterprogrammen.
A - Grundläggande nivå
B - Tillämpad
C - Fördjupning
D - Avancerad
Siffervärdet anger kvantiteten av inslag i varje kurs.
0 – Inga inslag eller examination
1 – Begränsat innehåll. Finns i kurslitteraturen, nämns vid föreläsningar och examineras i liten uträckning.
2 – Delmoment. Är schemalagd aktivitet/er inom området. Diskuteras på kursens aktiviteter, ingår i kurslitteraturen
och examineras delvis.
3 – Omfattande eller centralt för kursen. Har ett genomgående/stort inslag i kursen och är en betydande del av
examinationen
GU 1:2015
Sidan 17 av 180
A
1
B
C
D
E
F
G
I
J
K
visa förmåga att söka, samla,
värdera och kritiskt tolka relevant
information i en problemställning
samt att kritiskt diskutera
företeelser, frågeställningar och
situationer,
visa förmåga att
självständigt
identifiera,
formulera och lösa
problem samt att
genomföra
uppgifter inom
givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och
skriftligt redogöra för och
diskutera information,
problem och lösningar i dialog
med olika grupper, och
visa sådan färdighet
som fordras för att
självständigt arbeta
inom det område som
utbildningen avser.
visa förmåga att inom
huvudområdet för
utbildningen göra
bedömningar med
hänsyn till relevanta
vetenskapliga,
samhälleliga och etiska
aspekter,
visa insikt om
kunskapens roll i
samhället och om
människors ansvar för
hur den används, och
Kritiskt tänkande
Problematisera
Akademisk kommunikation
Självständighet
Bedömning
Etiska och samhälleliga Insikt om eget behov av
aspekter
kompetens
A1
A1
A1
A1
B1
B2
B1
B2
B1
B1
B1
B1
B1
B1
A1
A1
A1
A1
C1
C2
C1
C2
C2
C2
C1
C2
C1
C2
C1
C2
Mål
2
3
Delområden
4
Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga
Poäng
Nivå
Visa kunskap och förståelse
inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets
vetenskapliga grund, kunskap
om tillämpliga metoder inom
området, fördjupning inom
någon del av området samt
orientering om aktuella
forskningsfrågor
Kunskap inom ämnet
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
H
Målmatris
Företagsekonomi, grundkurs
Projektledning
Personlig kontakt och social påverkan i marknadsföring
Service management
The Internationalisation process of companies
Marknadsföring 2
Uppsats och metod
Engelska
Design
Internationellt företagande
Integrerad kommunikation
Management i multinationella företag
International marketing
Strategier, marknadsföring och management
Kandidatuppsats i företagsekonomi
30
7,5
7,5
7,5
7,5
22,5
7,5
15
15
15
15
15
15
15
15
G1N
G1N
G1F
G1F
G1F
G1F
G1F
G1N
G1N
G2F
G2F
G2F
G2F
G2F
G2F
A3
A0
B3
B3
B3
B3
B3
A0
A0
C3
C3
C3
C3
C3
C3
A1
A2
B2
B3
B2
B2
B3
A1
A1
C3
C2
C3
C3
C2
C3
Värderingsförmåga och förhållningssätt
A2
A3
B2
B2
B2
B2
B3
A1
A2
C2
C2
C2
C2
C2
C3
A2
A2
B2
B3
B3
B2
B3
A2
A2
C3
C3
C3
C3
C3
C3
A2
A2
B2
B2
B2
B3
B2
A1
A2
C3
C2
C2
C3
C2
C3
A2
A2
B2
B2
B2
B2
B2
A1
A2
C2
C2
C3
C3
C3
C3
visa förmåga att identifiera sitt
behov av ytterligare kunskap
och att utveckla sin
kompetens.
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
A=Grundläggande nivå
B=Tillämpad nivå
C=Fördjupad nivå
D=Avancerad nivå
0=Inga inslag
1=Begränsat innehåll
2=Delmoment, schemalagd aktivitet
3=Omfattande/centralt för kursen
GU 1:2015
Sidan 18 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
G Grundutbildningsutskott
6
Nr: 1:2015
1 (2)
Ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och
organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad
nivå
Diarienummer: 3.1.1-2015/0123
Handläggare:
Julia McNamara
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och
organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-32/13) har fakultetsnämnden
att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen.
Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver
för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i
industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i
industriell ekonomi.
Beslutspromemorian lyfter fram ett antal dilemman och frågeställningar
som inte bara har bäring på akademins ansökan om inrättande av ämnet,
bland annat ämnets betydelse på MDH, koppling till utbildningsområde
och hur examenskrav för civilingenjörsexamina formuleras.
Utskottet bör föra en diskussion om för- och nackdelar med att inrätta
industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på
grundnivå och avancerad nivå, särskilt med utgångspunkt i högskolans
lokala riktlinjer i förhållande till nationella principer för kursklassificering.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att lämna följande synpunkter till fakultetsnämnden för vidare hantering
av ärendet om inrättande av ämnet industriell ekonomi och
organisation:
xxx
Ärendets beredning
Förslaget har tagits fram inom den arbetsgrupp på akademi EST som
arbetar med framtagandet av ett nytt civilingenjörsprogram i
industriell ekonomi. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid
utbildnings- och forskningssektionen.
Underlag
Bilaga 1: Besluts-PM
GU 1:2015
Sidan 19 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
G Grundutbildningsutskott
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Bilaga 2: Akademins ansökan om att inrätta ämnet
Delges
Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST,
STC/Ladok, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 20 av 180
Utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå 1:2015
Ärende 3.1.1-2015/0123
Besluts-PM
2015-01-28
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Ansökan om att inrätta industriell ekonomi och
organisation som ämne på grundnivå och
avancerad nivå
Bakgrund
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och
organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Enligt rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-32/13) har fakultetsnämnden
att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen.
Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver
för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i
industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i
industriell ekonomi.
Problemanalys
För att förstå akademins önskemål om att inrätta ett nytt ämne, kan det
sättas in i ett sammanhang av de andra klassificeringar som görs för en kurs.
Huvudområde
En kurs kan räknas inom ett eller flera huvudområden för en generell
examen eller en konstnärlig examen (enligt 2007 års examensordning). För
en kurs som ingår enbart i yrkesexamen anges inte huvudområde.
Högskolans huvudområden för generella och konstnärliga examina finns
beskriva i den lokala examensordningen (MDH 2.1-147/14).
Utbildningsområde
Utbildningsområden utgör indelningsgrund för regeringens resurstilldelning
till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är nationellt fastställda
(t.ex. VÅ för vårdområdet, TE för tekniska området). Det finns inga tydliga
nationella riktlinjer för klassificering av kurser, utan lärosätena beslutar
själva hur de egna kurserna ska klassificeras.
Dock finns en huvudsaklig princip som handlar om att klassificeringen ska
utgå från kursens ämnesinnehåll. Detta finns angivet i exempelvis
regeringens proposition om Högre utbildning för ökad kompetens (prop.
199/93:169) och i Högskoleverkets Uppföljning av kursklassificering vid
universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) samt i
regeringens regleringsbrev som ges årligen till högskolor och universitet.
GU 1:2015
Sidan 21 av 180
Ämnesgrupp
Högskoleverket och SCB har gjort en gruppering av ämnen för utbildning på
grundnivå och avancerad nivå. Ämnesgrupperna finns beskrivna på
Universitetskanslersämbetets webbplats. Kursens tillhörighet i en
ämnesgrupp avgörs av kursens innehåll. Industriell ekonomi och
organisation finns med i denna ämneslista som ämnesgrupp inom
ämnesområdet teknik. Det är alltså möjligt att välja industriell ekonomi och
organisation som ämnesgrupp vid inrättandet av en kurs.
Teknikområde
För högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar används i
högskoleförordningens examensbeskrivningar begreppet teknikområde. Med
teknikområde avses området för specialisering för högskoleingenjörsexamen
eller civilingenjörsexamen, till exempel robotik, energiteknik eller industriell
ekonomi. Det finns i högskoleförordningen inget krav på ett visst antal poäng
inom det aktuella teknikområdet, men det finns målformuleringar som till
exempel ”… visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund
och beprövade erfarenhet…”.
En kurs klassificeras inte inom ett teknikområde, utan det är snarare en
rubricering av en examen och ett program, som i sin tur består av en samling
kurser som tillsammans uppfyller de nationella examensmålen.
Ämne
I Högskoleverkets Begreppsmanual för uppföljning av högskolan
(Högskoleverket, 2008) definieras ämne som ett ”avgränsat
kunskapsområde med egen benämning”. Begreppet ämne kopplat till
examen tillämpas inte i gällande examensordning som i tidigare
examensordning, där man talade om huvudämne för examen. Det finns
därmed inte längre några nationella krav på att en kurs formellt sett ska
tillhöra ett ämne. Utifrån 1993 års examensordning fastställde varje lärosäte
ämnen för kandidat- och magisterexamen, och det är dessa ämnen som på
MDH lever kvar, men i en annan betydelse än examensgrundande.
Ämne är, till skillnad från ämnesgrupp, en klassificering som görs lokalt vid
MDH. I en kursplan syns ämnestillhörigheten enbart i form av det
kurskodsprefix som varje kurs har. Kurskodsprefixet består av tre bokstäver,
exempelvis ERA för energiteknik och FOA för företagsekonomi. Prefixet följs
av ett tvåsiffrigt löpnummer, som tillsammans bildar kurskoden. I övrigt
finns det inte angivet i kursplanen vilket ämne kursen tillhör i form av någon
särskild rubrik.
En betydelse som ämnestillhörigheten har vid MDH är att det i en
utbildningsplan tydliggör vilket innehåll kursen har i det fall den inte tillhör
något huvudområde för en generell eller konstnärlig examen. I
utbildningsplaner för utbildning som leder till generell eller konstnärlig
examen listas alla kurser under huvudområde, medan kurser inom
yrkesutbildningar och som saknar huvudområde istället listas under
ämnestillhörighet. Även i MDH:s lokala examenskrav för respektive examen
syns ämnestillhörigheten, då högskolans examenskrav för
ingenjörsutbildningar är specificerade utifrån att man ska ha läst ett visst
antal poäng inom olika ämnen.
GU 1:2015
Sidan 22 av 180
Faktasammanställning
Ämnets definition och innehåll
I akademins ansökan finns det redogjort för det tänkta ämnets definition och
innehåll, närliggande ämnen, möjligt kursutbud, lärarresurser och en
omvärldsanalys.
Akademin beskriver ämnet industriell ekonomi och organisation som ett
brett kunskapsområde omfattande den del av ”ingenjörernas arbetspraktik
som är kopplad till hur man kan utforma, modellera och förändra
industriella/tekniska verksamheter” och pekar vidare på flera exempel som
visar att industriell ekonomi är ett eget område, utanför både andra
ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen.
Sammanfattningsvis beskrivs ämnet som ”utformning och implementering
av arbetsmetoder och arbetsmodeller för:
 teknikbaserade verksamheter eller system,
 teknikutveckling och teknikimplementering,
 realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller
utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller
genom användning av teknik.”
Kurser inom ämnet
Akademin redogör i sin ansökan för vilka kurser som är tänkta att tillhöra
ämnet industriell ekonomi och organisation. Ämnet är främst avsett för
kurser inom det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, men
även andra ingenjörsutbildningar. Akademin beskriver att det finns nära
koppling till andra ämnen, främst företagsekonomi, nationalekonomi och
innovationsteknik. Akademin menar vidare att det öppnar för
samordningsvinster vad gäller till exempel en bredare kompetensbas, som
skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen.
Det huvudsakliga motivet som akademin lyfter fram är att lättare kunna
särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell
ekonomi och andra ingenjörsutbildningar från kurser som ges inom program
tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller
nationalekonomisk karaktär.
I dagsläget har de kurser som enligt akademin borde kunna tillhöra ämnet
industriell ekonomi, sin hemvist i andra ämnen, främst företagsekonomi och
energiteknik. Detta innebär i praktiken att kursen återfinns under denna
rubrik i utbildningsplaner, att den har ett särskilt kurskodsprefix samt att
den kan räknas samman med andra kurser inom ämnet och ingå som del av
ett krav för en yrkesexamen i högskolans lokala examensordning. Akademin
menar att det är viktigt att gentemot studenterna tydliggöra vad som
särskiljer olika program från varandra.
Jämförelse med andra lärosäten
Akademin menar att inrättandet av industriell ekonomi och organisation
som ämne skulle skapa tydlighet gentemot andra lärosäten, där det sedan
länge är etablerat. I sin ansökan har akademin sammanställt andra
lärosätens hållning till industriell ekonomi och organisation som ämne,
huvudområde samt även hur examenskrav för civilingenjörsexamen är
formulerade.
GU 1:2015
Sidan 23 av 180
Överväganden
Industriell ekonomi och organisation på andra lärosäten
Utifrån sin jämförelse med andra lärosäten har akademin dragit slutsatsen
att ”ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation
eller liknande finns på de flesta högskolor och universitet som ger
civilingenjörsprogram i industriell ekonomi”.
Beredningens tolkning av denna sammanställning är annorlunda. Några av
lärosätena (BTH, Chalmers, KaU, KTH, LiU) verkar ha industriell ekonomi
inrättat som huvudområde, men i princip inget lärosäte har industriell
ekonomi inrättat som ämne och frågan är om man vid dessa lärosäten över
huvud taget anger ämne för kurser i den bemärkelse som MDH gör. Att ha
ett huvudområde innebär att lärosätet också har en generell examen
(kandidatexamen och/eller masterexamen) inrättad inom detta
huvudområde. MDH har ingen generell examen inrättad inom industriell
ekonomi och kan därmed inte heller ange huvudområde industriell ekonomi
för en kurs. Tidigare har masterexamen i industriell ekonomi och
organisation (med olika inriktningar) funnits inrättad vid MDH, men
fakultetsnämnden fattade beslut om avveckling den 29 mars 2012.
Däremot verkar industriell ekonomi och organisation anges som
ämnesgrupp i de flesta fall enligt akademins sammanställning. Vidare visar
akademins sammanställning att det i lärosätenas lokala examenskrav för
civilingenjörsexamen i industriell ekonomi sällan anges specifika krav på
poäng inom olika ämnesområden, utan snarare att man ska ha läst kurserna
inom programmet, ibland med vissa specialiseringar eller profiler. I MDH:s
lokala examenskrav för civilingenjörsexamina (och
högskoleingenjörsexamina) anges detaljerade krav på ett visst antal poäng
inom olika ämnen. Totalt sett beskriver dessa krav ändå i princip upplägget
på programmet, men utelämnar i de flesta fall ett antal kurser.
Ämnets betydelse för utbildningsplan och examensbeskrivning
Akademin motiverar ett inrättande av ämnet främst med att kunna särskilja
kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och
andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande
ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller
nationalekonomisk karaktär. Utifrån den struktur som högskolan har med
”lokala” ämnen som inrättas av fakultetsnämnden kan detta vara ett rimligt
argument, särskilt utifrån den beskrivning som akademin gör av ämnet, det
vill säga att det är ett eget kunskapsområde utanför både andra
ingenjörsämnen och rent ekonomiska ämnen.
Ett eventuellt inrättande av ämnet kan betraktas som en del av det upplägg
som högskolan har i form av relativt detaljerade examenskrav för
ingenjörsutbildningar, med krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. I
övrigt syns inte ämnestillhörigheten i kursplanen, utan enbart som
ämnesrubrik i utbildningsplanen samt som ett prefix i kurskoden. Ett
inrättande av ämnet skulle troligtvis tydliggöra kursernas innehåll i
utbildningsplan och i examensbeskrivning, men frågan är om det egentligen
har någon avgörande betydelse för kvaliteten på utbildningen och examen.
Ett alternativ skulle kunna vara att utgå från förordningens begrepp
”teknikområde”, som för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi är
”industriell ekonomi” och tydligare beskriva detta i termer av innehållslig
GU 1:2015
Sidan 24 av 180
kvalitet. Detta skulle möjligtvis kräva en mer generellt hållen
examensbeskrivning, mer lik de som andra lärosäten uppvisar, i termer av
att ha läst kurserna enligt utbildningsplanen.
Generell examen och yrkesexamen
Det finns en viktig skillnad mellan en generell examen å ena sidan och en
yrkesexamen å den andra. En generell examen beskrivs i
högskoleförordningen som en examen som uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om ett visst antal högskolepoäng med viss inriktning
som varje högskola själv bestämmer, varav minst ett visst antal
högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet för
utbildningen. För att få en generell examen kan man läsa ett
utbildningsprogram som är särskilt utformat för att leda till aktuell examen,
men det går också att läsa fristående kurser som tillsammans uppfyller de
krav på omfattning och måluppfyllelse som anges i högskoleförordningen.
En yrkesexamen däremot är alltid kopplad till ett program och är ibland
också kopplad till krav på legitimation. En civilingenjörsexamen har enligt
högskoleförordningen inget krav på att omfatta ett visst antal poäng inom ett
ämne, huvudområde eller teknikområde, utan enbart den totala
omfattningen anges:
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Därefter följer de specifika målformuleringarna inom ramen för kunskap och
förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och
förhållningssätt. I MDH:s lokala examensordning beskrivs de lokala kraven
för en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi:
Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå. Minst 90 hp
industriell ekonomi ska ingå varav minst 60 hp på avancerad
nivå vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om
minst 30 hp. Dessutom ska ingå
- minst 30 hp matematik/tillämpad matematik med inslag av
vektoralgebra och kalkyl, varav minst 7,5 hp på lägst
fördjupningsnivå G1F,
- minst 90 hp inom energiteknik varav minst 30 hp på
avancerad nivå och
- minst 30 hp företagsekonomi.
Om man räknar samman de högskolepoäng som anges som krav inom
olika ”ämnen” blir resultatet 240 högskolepoäng (90 hp industriell
ekonomi, 30 hp matematik, 90 hp energiteknik, 30 hp
företagsekonomi). Att notera är att industriell ekonomi redan idag
anges som ett ”ämne” i de lokala examenskraven. Detta syns i
utbildningsplanen som en asterisk som markerar de kurser som i
examen kan räknas som industriell ekonomi.
En fråga som kan ställas i sammanhanget (och gäller troligtvis även
andra lokala examensbeskrivningar för MDH:s ingenjörsexamina), är
vad resterande 60 högskolepoäng skulle kunna vara. Examenskrav
formulerade på detta vis ger ju utrymme att lägga in i princip vilka
kurser som helst inom ramen för dessa 60 högskolepoäng, vilket i sin
tur innebär att man bör kunna ta bort 60 högskolepoäng från
GU 1:2015
Sidan 25 av 180
programmet och fortfarande uppfylla examensmålen. En reflektion är
att examensbeskrivningar för ingenjörsexamina på MDH snarare
liknar examensbeskrivningar för generella examina. Istället bör det
handla om att ha konstruerat ett utbildningsprogram som i sin helhet
bidrar till att uppfylla de nationella examensmålen.
Ämnets koppling till utbildningsområde
Den huvudsakliga principen som gäller nationellt för klassificering av kurs
till utbildningsområde är att utgångspunkten ska vara kursens
ämnesinnehåll. Det handlar alltså nödvändigtvis inte om kursens
ämnestillhörighet, utan snarare om kursens ämnesmässiga innehåll.
Högskoleverket understryker sin Uppföljning av kursklassificering vid
universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) att
kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför
klassificeras till olika utbildningsområden. Det finns därmed ingen självklar
koppling mellan kursens ämnestillhörighet och ett visst utbildningsområde.
I rapporten framgår vidare att lärosätena som deltog i Högskoleverkets
seminarier om kursklassificering i de flesta fall klassificerar kurser med
utgångspunkt i kursplanen, det vill säga innehållet i kursen i form av
exempelvis lärandemål och kurslitteratur.
I MDH:s Riktlinjer för klassificering av kurser med avseende på
utbildningsområde (MDH 2.1-212/10) anges däremot att klassificering med
avseende på utbildningsområde normalt styrs av det ämnet som kursen
tillhör och att ämnen inrättas av fakultetsnämnd. Vidare står att ett beslut
om inrättande av ämne också inkluderar till vilket utbildningsområde kurser
i ämnet normalt ska klassas.
Beredningens reflektion är att MDH:s lokala riktlinjer för kursklassificering
inte ligger helt i linje med den nationella principen om kursinnehåll och att
ta ställning utifrån kursens innehåll, lärandemål och kurslitteratur. Utifrån
det perspektivet bör ett eventuellt inrättande av ämnet industriell ekonomi
och organisation inte heller inkludera en koppling till utbildningsområde.
Beslut om utbildningsområde i samband med att en kurs inrättas bör
snarare fattas utifrån kursens ämnesmässiga innehåll.
Med utgångspunkt i högskolans riktlinjer som betonar en kurs
ämnestillhörighet snarare än dess ämnesinnehåll, finns en risk för att kurser
inom ämnet industriell ekonomi och organisation klassificeras till ett enda
utbildningsområde, exempelvis teknik som har en relativt hög
ersättningsnivå jämfört med flera andra utbildningsområden. Med
utgångspunkt i nationella principer och skrivelser skulle det snarare kunna
vara så att kurser inom industriell ekonomi och organisation klassificeras till
olika (eller flera) utbildningsområden, beroende på innehåll.
Beredningens rekommendation
Utskott och nämnd bör föra en diskussion om för- och nackdelar med att
inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på
grundnivå och avancerad nivå, särskilt med utgångspunkt i högskolans
lokala riktlinjer i förhållande till nationella principer för kursklassificering.
GU 1:2015
Sidan 26 av 180
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
2014-10-20
Handläggare
Eva Thorin
Lucia Crevani
Fakultetsnämnden
Ansökan om nytt grundutbildningsämne: Industriell
ekonomi och organisation
Akademin EST vill härmed ansöka om att inrätta Industriell ekonomi och
organisation som grundutbildningsämne för kurser inom framförallt
civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi men även andra
ingenjörsutbildningar.
Beskrivning och definition av ämnet
Syftet med grundutbildningsämnet är idag att utbilda ingenjörer som kan
bidra till att lösa komplexa tekniska, ekonomiska och sociala problem.
Ämnet etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator, Erik
August Forsberg, utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Denna
tradition av industriell ekonomi och organisation som ett basämne vid en
teknisk fakultet har styrt utformning, inriktning och tillämpning av
forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation som redan är
en integrerad del i den tekniska forskarutbildningen vid MDH. Det som
saknas är ett grundutbildningsämne.
Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den
delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan
utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. Med
tiden har ingenjörernas arbetspraktik förändrats till att omfatta mer än
traditionella tillverkande industrier, och därmed expanderat till t.ex. den
numera dominerande tjänstelogiken, men det som förblir centralt för ämnet
är att verksamheten och dess tekniska innehåll är en integrerad del av
kunskapsbildningen. Som ett av många möjliga exempel kan nämnas de
modeller för nya tjänster där det affärsmässiga och det tekniska inte går att
separera, dvs. där ny teknik kan möjliggöra en ny modell som bara kan
skapas om man har förståelse för den affärsmässiga och den organisatoriska
dimensionen. Eller, för att nämna ett annat exempel, det förändringsarbete
som har både med införande av ny teknik och av ny arbetspraktik att göra.
Sådana områden faller utanför gränserna för både övriga ingenjörsämnen
och rent ekonomiska grundutbildningsämnen.
GU 1:2015
Sidan 27 av 180
Logiken i många av de modeller och metoder som karakteriserar ämnet, och
som ständigt utvecklas i takt med att de blir kritiserade, härrör från tankesätt
som präglar discipliner som maskinteknik eller datavetenskap. Dessa
modeller och metoder innebär att industriell ekonomi och organisation
kännetecknas av ett specifikt systemsynsätt. Ämnet är på så sätt
interdisciplinärt till sin natur och har ett fokus på tillämpad kunskap, vilket
erbjuder studenterna en annan typ av förståelse och färdigheter än vad de
kan utveckla genom mer abstrakta och generella ämnesområden som
företagsekonomi och nationalekonomi. Detta blir möjligt tack vare att
studenterna även besitter djupa tekniska kunskaper (inom till exempel
datavetenskap, produktrealisering eller energisystem), som kan integreras i
analyser av konkreta industriella verksamheter eller industriella system.
Verksamheten, och dess praktik, är därför inte en kontext för
kunskapsbildning utan en integrerad del av själva kunskapsbildningen.
Ämnet kan således sammanfattas i termer av utformning och
implementering av arbetsmetoder och -modeller för:
- teknikbaserade verksamheter eller system,
- teknikutveckling och –implementering,
- realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter
eller, utformning och implementering av arbetsmetoder och –modeller
genom användning av teknik.
För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper och utveckla
nämnda färdigheter krävs en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade
yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet.
Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och
handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med
industrin samt simuleringar/beräkningar är exempel på pedagogiska
metoder som används i utbildningen.
Konsekvenserna för närliggande ämne
Genom sin interdisciplinära karaktär har ämnet industriell ekonomi och
organisation av naturliga skäl en nära koppling till andra
grundutbildningsämnen vid MDH. Främst gäller detta ämnena
företagsekonomi, nationalekonomi vid EST och innovationsteknik vid IDT.
Detta öppnar för samordningsvinster vad gäller t.ex. en bredare
kompetensbas vilken därmed skapar förutsättningar för en högre kvalitet på
undervisningen.
Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation kommer göra det
lättare att särskilja kurser som ges inom Civilingenjörsprogrammet i
industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar från kurser som ges
inom program tillhörande ekonomiområdet vilka har mer renodlad
företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Poängen med detta är
att bli tydligare gentemot studenterna som går de olika programmen om hur
kurserna är en del av respektive program. Innehåll i både program och
kurser blir nämligen mer särpräglade då de byggs utifrån skilda
GU 1:2015
Sidan 28 av 180
ämnesbeskrivningar. Därigenom blir det lättare för studenterna att bättre
förstå innehållet i och upplägget för kurserna, vilket skiljer sig åt mellan
programmen. Kopplingen till övriga kurser i respektive program blir också
tydligare än i nuvarande utformningen, där Civilingenjörsprogrammet i
industriell ekonomi blandar ingenjörsämnen med företagsekonomi.
En central poäng är också att vi genom inrättandet av ämnet industriell
ekonomi och organisation skulle skapa tydlighet kring
Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och dess innehåll gentemot
övriga lärosäten, där ämnet sedan länge är etablerat.
Slutligen, skapar inrättande av ämnet även tydlighet i relationen till
Innovationsteknik, som också har tekniska drag och interdisciplinär
karaktär, men med ett snävare fokus. Detta möjliggör inte bara klarhet kring
profilering av Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi respektive
Innovationsprogrammet, utan också större möjlighet till samarbete mellan
dessa program genom att det blir tydligt hur de två ämnen kan komplettera
varandra.
Möjligt kursutbud de närmaste fem åren
Kursutbudet inom det förslag för ett nytt Civilingenjörsprogram i industriell
ekonomi som kommer att lämnas in till fakultetsnämnden under hösten
2014 innehåller följande kurser inom ämnet:
Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP, G1N
Teknik och samhälle, 7,5 HP, G1N
Global operations management, 7,5 HP, G1F
Industriell marknadsföring, 7,5 HP, G1F
Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP, G1F
Organisation: form och funktion, 7,5 HP, G1F
Industrial economics, 7,5 HP, A1N
Industriell förnyelse: möjligheter och utmaningar, A1N
Ledning av industriellt förändringsarbete, 7,5, A1N
Det nya programmet innehåller även några integrationskurser, där ett av de
ämne som kommer att integreras är industriell ekonomi och organisation.
Det handlar om följande kurser:
Att leda och arbeta i projekt, 7,5 HP, G1N
Hållbar utveckling, 7,5 HP, G1N
Självständigt arbete inom industriell ekonomi, 15 HP, G2F
Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7, 5 HP, A1N
GU 1:2015
Sidan 29 av 180
Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation, 15 HP, A1F
Slutligen kommer även kurser som erbjuds idag till andra ingenjörsprogram
i form av företagsekonomikurser att omarbetas och tydligt kopplas till
industriell ekonomi och organisation och därmed ges som kurser i detta
ämne. Det handlar till exempel om Produktionsekonomi 1 och 2, kurser
föreslagna i det reviderade Produktion och Produktdesign programmet
(ansökan har lämnats in till fakultetsnämnden under våren 2014).
Lärarresurser
Tabell 1 innehåller den planerade bemanningen (EST) för kurser inom
ämnet och för integrationskurserna där ämnet samspelar med andra
tekniska ämne. Största delen av personalen är disputerad och
tillsvidareanställda. Stor vikt läggs på kontinuerlig pedagogisk utveckling vid
EST.
Tabell 1. Lärarresurser
Namn
akademisk
typ av
Anställ- uppskattad
titel
anställning
ningens tid inom
omfatt-
program-
ning i
met, % av
procent
anställning
Kurs
Anette Hallin
Lektor
tillsvidare
100%
10% Att leda och arbeta i projekt
Anette Hallin
Lektor
tillsvidare
100%
26% Examensarbete
100%
14% Ekonomi
Angelina
Sundström
tillsvidare
Adjunkt
Introduktion till Industriell
Angelina
Global Operations
Sundström
Adjunkt
tillsvidare
100%
Cecilia Lindh
Lektor
tillsvidare
100%
Lektor
tillsvidare
100%
Professor
tillsvidare
100%
14% Management
5% Examensarbete
Christos
Papahristodoulou
Esbjörn
Segelod
Global Operations
Fredrik
Jeanson
Doktorand
visstidsanst.
100%
14% industriella verksamheter
Lektor
tillsvidare
100%
14% funktion
Adjunkt
tillsvidare
100%
14% industriella verksamheter
Organisation: form och
Jonas
Truedsson
GU 1:2015
1% Management
Styrning och finasiering av
Johan
Grinbergs
28% Industrial economics
Styrning och finasiering av
Sidan 30 av 180
Namn
akademisk
typ av
Anställ- uppskattad
titel
anställning
ningens tid inom
omfatt-
program-
ning i
met, % av
procent
anställning
Lennart
Haglund
Kurs
Introduktion till Industriell
Licenciat
visstidsanst.
100%
14% Ekonomi
Haglund
Licentiat
visstidsanst.
100%
14% Industriell marknadsföring
Lucia Crevani
Lektor
tillsvidare
40%
Lucia Crevani
Lektor
tillsvidare
40%
Lennart
10% Teknik och samhälle
Ledning av industriellt
3% förändringsarbete
Industriell Förnyelse:
Lucia Crevani
Lektor
tillsvidare
40%
20% möjligheter och utmaningar
Magnus Hoppe
Lektor
tillsvidare
100%
Magnus Hoppe
Lektor
tillsvidare
100%
3% förändringsarbete
Magnus Hoppe
Lektor
tillsvidare
100%
8% möjligheter och utmaningar
Lektor
tillsvidare
100%
14% Teknik och samhälle
Linderström
Lektor
tillsvidare
100%
6% Hållbar utveckling
Peter Dobers
Professor
tillsvidare
100%
4% Hållbar utveckling
Peter Ekman
Lektor
tillsvidare
100%
1% Industriell marknadsföring
Peter Ekman
Lektor
tillsvidare
100%
5% examensarbete
Sikander Khan
Lektor
tillsvidare
100%
5% examensarbete
Toon Larsson
Adjunkt
tillsvidare
100%
12% Management
Toon Larsson
Adjunkt
tillsvidare
100%
13% Industriell marknadsföring
Ulf Andersson
Professor
tillsvidare
100%
Organisation: form och
14% funktion
Ledning av industriellt
Industriell Förnyelse:
Magnus
Linderström
Magnus
Global Operations
Global Operations
GU 1:2015
1% Management
Sidan 31 av 180
Framtida planering för ämnet
Ämnet utgör ett av de centrala ämnena inom det nya
Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Programmet är ett
civilingenjörsprogram vars teknikområde definieras som bestående av
ämnena industriell ekonomi och organisation, tillämpad matematik, fysik,
miljövetenskap, innovationsteknik samt ett av följande ämnen:
datavetenskap, produkt- och processutveckling, energiteknik. En sådan
definition är i linje med UKÄs bedömargrupps uttalande om program inom
kluster Industriell ekonomi som offentliggjordes under hösten 2013 och som
understryker hur huvudområdet industriell ekonomi baseras på en
kombination av kunskaper från dessa olika ämnen.
Kurser inom ämnet utgör mellan ca 20 % och 35 % av programmets innehåll
(beräknat i antal HP). Integrationskurser står för ytterligare ca 18 % av
innehållet. Programmet planeras rekrytera ca 100 studenter per år och alla
utom två av de ovan nämnda kurserna kommer att vara obligatoriska för
samtliga studenter.
Omvärldsanalys
Ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller
liknande (industriell ekonomi, industriell ekonomi och management) finns
på det flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i
industriell ekonomi (se tabell 2).
I krav för examen anges oftast obligatoriska kurser på programmet
(redovisade i utbildningsplaner) och visst omfång inom inriktning.
GU 1:2015
Sidan 32 av 180
Tabell 2. Ämnet industriell ekonomi och organisation på andra lärosäten
som ger civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Uppgifterna är
hämtade från respektive lärosätes hemsida.
Lärosäte
Ämne
och/eller
huvudområde
Krav för
examen
Kommentar
Blekinge
tekniska
högskola
Ämnesgrupp:
Industriell
ekonomi och
organisation
Generella
examenskrav för
civilingenjörsexa
men, krav på 30
hp matematik,
samt obligatoriska
kurser i
programmet som
anges i
utbildningsplanen
Inom ämnesgruppen Industriell
ekonomi och organisation finns
även huvudområdet Strategiskt
ledarskap för hållbarhet med kurser
inom Civilingenjörs-programmet i
industriell ekonomi. Inom
programmet finns även kurser utan
huvudområde inom ämnesgruppen
och inom företagsekonomi
Huvudområde:
Industriell
ekonomi och
management
GU 1:2015
Chalmers
Huvudområde:
Industriell
ekonomi
Inget om
huvudområde,
kurskrav inom
program, total
omfattning och
nivå anges samt
omfattning av
matematik
Anger ej ämne i kursplaner
Karlstad
universitet
Huvudområde:
Industriell
ekonomi
Kursfordringar
enligt
utbildningsplan
anges
Anger ej ämne i sina kursplaner.
Har flera huvudområden för en del
kurser. Har även kurser inom
huvudområdena företagsekonomi
och nationalekonomi i
civilingenjörsprogrammet i
industriell ekonomi.
KTH
Huvudområde:
Industriell
ekonomi
Anges som
generella krav för
civilingenjörsutbildning och
hänvisning till
studieplan för
programmet med
kurslistor
Kurser på grundnivå som listas
under rubriken ”ITM
ITM/Industriell ekonomi och
organisation” har huvudområdet
Teknik medan kurser på avancerad
nivå har huvudområdet industriell
ekonomi. Ämne anges inte i
kursplaner
Sidan 33 av 180
Lärosäte
Ämne
och/eller
huvudområde
Krav för
examen
Kommentar
Linköpings
universitet
Huvudområde:
Industriell
ekonomi
Anges som
obligatoriska
kurser + visst
antal poäng inom
valda huvudområden och
profiler
-
Anger generella
krav + avklarade
kurser enligt
utbildningsplan
Ämne och Ämnesgrupp (SCB) anges
i kursplaner. Andra ämnen inom
Ämnesgruppen Industriell ekonomi
och organisation är t ex
Kvalitetsteknik, Miljöledning,
Industriell organisation. Även
kurser inom Ämnesgruppen
Företagsekonomi finns på
programmet.
Ämnesgrupp:
Industriell
ekonomi
Luleå
universitet
Ämne:
Industriell
ekonomi
Ämnesgrupp
(SCB):
Industriell
ekonomi och
organisation
GU 1:2015
Lunds
universitet
Inget tydligt om
ämnen
Anges som
obligatoriska
kurser + visst
antal poäng inom
specialiseringar
Huvudområde teknik anges för
kurser inom
civilingenjörsprogrammet i
industriell ekonomi
Mittuniversitetet
Ämne:
Industriell
organisation och
ekonomi
Kurser enligt
gällande
utbildningsplan
eller individuell
studieplan
I kursplaner anges Industriell
organisation och ekonomi som
”Ämne huvudområde”
Umeå
universitet
Ej ämne eller
huvudområde
industriell
ekonomi
Kurser anges
Anger ej ämne men huvudområde i
sina kursplaner. Inom
civilingenjörsprogrammet för
industriell ekonomi används
huvudområdena: övrigt
huvudområde, företagsekonomi,
nationalekonomi, ekonomisk
historia mm
Sidan 34 av 180
7
Revidering av utbildningsplan för
civilingenjörsprogrammet i energisystem
Diarienummer: MDH 2.1.2-373/13
Handläggare:
Julia McNamara
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01). Förändringarna föreslås
gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Motivet till de huvudsakliga ändringarna är att underlätta för studenterna
att genomföra utlandsstudier. Dessutom önskar akademin revidera
målformuleringarna samt ta bort examensutgång högskoleingenjör.
Föredragande: Julia McNamara
Beslut
att uppdatera målformuleringarna till de nationella examensmålen för
civilingenjörsexamen
att
flytta kurserna Programmeringsteknik, 7,5 hp och Ekonomiska
kalkyler och intern styrning, 7,5 hp från årskurs 4 till årskurs 3
att
ta bort kurserna Teknisk engelska, 7,5 hp och Interkulturell
kommunikation ett globalt perspektiv, 7,5 hp i årskurs 3
att
ta bort kurserna Energihushållning, 7,5 hp och Sannolikhetslära och
statistisk teori, 7,5 hp i årskurs 4
att
lägga till en valbar termin i årskurs 4
att
ta bort högskoleingenjörsexamen i energiteknik som examensutgång
att
därmed fastställa reviderad utbildningsplan för
civilingenjörsprogrammet i energisystem att gälla för utbildning som
startar höstterminen 2015 och framåt.
Ärendets beredning
Ändringsförslagen uppkom ursprungligen i programrådet vid
akademi EST. Förslaget till revidering av utbildningsplan har därefter
tagits fram av programsamordnare i samarbete med ämnesansvarig
för energiteknik samt utbildningsledare. Ärendet har beretts av
handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen.
GU 1:2015
Sidan 35 av 180
Underlag
Bilaga 1: Besluts-PM
Delges
Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 36 av 180
Utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå 1:2015
Ärende MDH 2.1.2-373/13
Besluts-PM
2015-01-28
Beslutande
Handläggare
Utskottet för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå
Julia McNamara
BESLUTSPROMEMORIA
Revidering av utbildningsplan för
civilingenjörsprogrammet i energisystem
Bakgrund
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
civilingenjörsprogrammet i energisystem (YCT01). Förändringarna föreslås
gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Faktasammanställning
Akademins motivering till de huvudsakliga ändringarna är att underlätta
utlandsstudier för studenterna. På programmet erbjuds möjlighet till studier
utomlands under höstterminen i årskurs 4. Några av kurserna i årskurs 4 är
obligatoriska för examen och studenterna har varit hänvisade till det
begränsade antalet universitet som kan erbjuda liknande kurser. För att öka
möjligheterna att åka på utbyte önskar akademin därför flytta dessa kurser
till årskurs 3.
Därutöver önskar akademin revidera målformuleringarna till de nationella
examensmålen för civilingenjörsexamen samt ta bort examensutgång
högskoleingenjör. Högskoleingenjörsexamen har tidigare tagits bort som
examensutgång på övriga civilingenjörsprogram. Enligt akademin är inte
programmet upplagt, och har egentligen aldrig varit, så att man ska kunna ta
ut denna examen. Högskoleingenjörsexamen i energiteknik går fortfarande
att ta ut efter slutfört energiingenjörsprogram som är ett
högskoleingenjörsprogram.
Sammanfattning av förslagen:
 Uppdatering av målformuleringarna till de nationella examensmålen.
 Kursen Programmeringsteknik, 7,5 hp i årskurs 4 flyttas till årskurs 3
(avstämt med IDT).
 Kursen Ekonomiska kalkyler och intern styrning, 7,5 hp flyttas från
årskurs 4 till årskurs 3.
 Ta bort kursen Teknisk engelska, 7,5 hp och Interkulturell
kommunikation ett globalt perspektiv, 7,5 hp i årskurs 3. Dessa kurser
krävs inte för examen.
 Lägga till en valbar termin i årskurs 4 (för möjlighet till utbytesstudier).
GU 1:2015
Sidan 37 av 180
 Ta bort kursen Energihushållning, 7,5 hp i årskurs 4. Kursen kommer att
finnas som valbar i årskurs 4 och anges i programschema.
 Ta bort kursen Sannolikhetslära och statistisk teori, 7,5 hp i årskurs 4.
Kursen kommer att finnas som valbar i årskurs 4 och anges i
programschema.
 Ta bort högskoleingenjörsexamen i energiteknik som examensutgång.
Överväganden
De kurser som akademin föreslår att ta bort i årskurs 3 för att göra
plats för kurserna från årskurs 4 ingår inte i examenskraven. Att
akademin i och med en revidering föreslår att öka möjligheterna för
studenter att genomföra utbytesstudier är en rimlig motivering för en
revidering.
Den valbara terminen i årskurs 4 innebär även efter en eventuell
revidering att studenter på programmet har platsgaranti till en
termins studier vid MDH, om man inte väljer att genomföra
utlandsstudier. Akademin föreslår att kurser med platsgaranti
redovisas i programschema.
Beredningens förslag till beslut
Beredningens rekommendation till utskottet är att revidera
utbildningsplanen enligt akademins förslag.
GU 1:2015
Sidan 38 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
8
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Revidering av utbildningsplan för folkhälsoprogrammet
Diarienummer: MDH 2.1.2-383/13
Handläggare:
Julia McNamara
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har den 29 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
folkhälsoprogrammet (GKV01). Förändringarna föreslås gälla för
utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Akademin önskar ändra formuleringen i avsnittet undervisningsspråk.
Befintlig text är följande:
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska,
vilket innebär att undervisning och examination sker
på svenska, men del av kurslitteraturen är på engelska.
Önskemålet från akademin är att ändra till följande formulering:
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska,
vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter
och examination normalt är svenska. Obligatorisk
litteratur kan dock vara på annat språk och vissa
kurser kan i sin helhet ges på engelska.
Motivet till ändringen är att akademin avser att öka utbudet av kurser på
engelska inom befintliga svenskspråkiga grundutbildningsprogram.
Formuleringen i utbildningsplanen ger möjlighet att ge någon av nuvarande
kurser inom programmet på engelska.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att ändra texten i avsnittet undervisningsspråk till följande:
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket
innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination
normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på
annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska.
att
GU 1:2015
därmed fastställa reviderad utbildningsplan för folkhälsoprogrammet
att gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Sidan 39 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Förslag till reviderad utbildningsplan har framförts av utbildningsledare
Per Andersson. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid
utbildnings- och forskningssektionen.
Delges
Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 40 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
9
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Revidering av utbildningsplan för beteendevetenskapliga
programmet
Diarienummer: 3.1.3-2015/0104
Handläggare:
Julia McNamara
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har tillsammans med
akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) den 12 januari
2015 inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för
beteendevetenskapliga programmet (GKE03, GKV03). Förändringarna
föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
Akademin föreslår att byta ut två kurser inom pedagogik i årskurs 1.
Förändringarna innefattar, förutom nya kursnamn, mindre ändringar av
lärandemålen. Utgångspunkten är arbetet med självvärderingen som
gjordes i samband med Universitetskanslersämbetets utvärdering av
kandidatexamen i pedagogik. Kollegiet efterlyste då en ändring av
lärandemålen så att de tydligare kopplas till de nationella examensmålen
och att målen ska visa både bredd och djup i de olika pedagogikkurserna.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att ersätta kursen Människan som kulturvarelse, 7,5 hp med kursen
Pedagogik i ett kulturellt perspektiv, 7,5 hp
att
ersätta kursen Utbildning och samhälle, 7,5 hp med kursen
Pedagogik i ett samhälleligt perspektiv, 7,5 hp
att
därmed fastställa reviderad utbildningsplan för
beteendevetenskapliga programmet att gälla för utbildning som
startar höstterminen 2015 och framåt.
Ärendets beredning
Förslag till reviderad utbildningsplan har tagits fram av
utbildningsledare vid akademi UKK Anna-Karin Fornberg,
ämnesföreträdare för pedagogik Ali Osman samt avdelningschef för
vuxenpedagogik Eva Edström. De föreslagna förändringarna har
diskuterats i ämneskollegiet för pedagogik. Förändringarna, som
också är tänkta att tydliggöra progressionen mellan kurserna i
pedagogik, är efterfrågade från studenter i kursutvärderingar.
Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och
forskningssektionen.
GU 1:2015
Sidan 41 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Underlag
Bilaga 1: Examensmatris
Delges
Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV och
UKK, STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 42 av 180
FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET PEDAGOGIK
(inom Beteendevetenskapliga programmet)
UPPFYLLNAD AV EXAMENSMÅL, FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN MED HUVUDOMRÅDET PEDAGOGIK (inom Beteendevetenskapliga programmet)
Pedagogik i ett samhälleligt G1N
perspektiv, 7,5 hp
PEA
TEN1, individuell skriftlig tentamen,
7,5 hp
1-5
1
2
1-2
Forskningsmetod, 7,5 hp
SSO120
G1N
Kursen behandlar forskningsprocessen som helhet och centrala
vetenskapsteoretiska perspektiv i nutida samhällsvetenskap. Kursen
omfattar olika undersökningsdesigner, datainsamlingsmetoder och
problem med datas kvalitet, samt grunderna i elementär statistik.
Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna
1 redogöra för vetenskapsteoretiska grunder inom samhällsvetenskapen
2 redogöra för stegen i forskningsprocessen från övervägande vid formulering av
problemställning till redovisning av resultat.
3 söka, jämföra och värdera vetenskapliga texter
4 tillämpa kunskaper i elementär statistik
Tentamen (TEN1), 7,5 hp, aktivt
deltagande i seminarier krävs.
1, 4
2, 4
2, 3
Pedagogik i ett kulturellt
perspektiv, 7,5 hp
PEA
G1N
- Kursen behandlar spänningsfältet mellan människans aktörskap och
strukturer ur ett pedagogiskt perspektiv
- Olika synsätt på identitet, makt, delaktighet och demokrati
Efter avklarad kurs ska studenten kunna
1 visa kunskap om ett pedagogiskt perspektiv på spänningsfältet mellan människans
aktörskap och strukturer i samhället
2 visa förståelse för teorier om, och synsätt på, identitet, makt, delaktighet och demokrati
TEN1, individuell skriftlig tentamen,
6,5 hp
SEM1, seminarium, 1 hp, aktivt
deltagande i seminarium
1, 2
1, 2
2
Pedagogik 31-60, 30 hp
PEA
G1F
Delkurs 1 Pedagogik och mångfald
Efter avklarad kurs ska studenten kunna
- Diskurser om mångfald och bemötande
Delkurs 1 Pedagogik och mångfald
- Marginaliserings- och exkluderingspraktiker i samhällets institutioner 1 visa kunskap om grundläggande diskurser kring mångfald och olikhet i relation till
nutida samhällsutveckling
Delkurs 2 Pedagogiska förändringsprocesser
2 visa förmåga att planera och genomföra arbetslivsinriktad analys utifrån ett
- Teorier om vuxnas lärande
mångfaldsperspektiv
- Villkor för lärande i olika miljöer och sammanhang
3 visa förståelse för hur individens erfarenheter av samhällets institutioner påverkar
- Lärande och förändring på individ- och samhällsnivå
individens handlingsutrymme och möjligheter
1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12
2, 3, 5, 7
2, 3, 8
3
2, 3
2, 3, 9
1, 2, 3, 5, 6
3, 4, 6
1-9
8
4
3, 4
Delkurs 3 Vetenskapsteori och metod 2
- Vetenskapsfilosofiska traditioner
- Tillämpning av olika metodansatser
- Forskningsprocessen
- Forskningsetik
- Planering av ett mindre vetenskapligt arbete
Delkurs 4 Pedagogiska processer i arbetslivet
- Olika perspektiv på organisationer och förändring
- Relationen mellan lärande och hälsa vid organisationsförändringar
Delkurs 2 Pedagogiska förändringsprocesser
4 visa kunskap om centrala teorier inom vuxenpedagogiska forskningsfält
5 visa förmåga att tillämpa vuxenpedagogiska teorier i förhållande till
förändringsprocesser
6 visa förståelse för olika miljöers betydelse för lärande
Delkurs 3 Vetenskapsteori och metod 2
7 visa kunskap om forskningsansatser och metodval
8 visa förmåga att utifrån olika metoder samla och bearbeta empiriskt material
9 visa förståelse för vetenskapliga forskningsprocesser och forskningsetiska
förhållningssätt
INL1, inlämningsuppgift, 4 hp,
pedagogik och mångfald
INL2, inlämningsuppgift, 7,5 hp,
pedagogiska förändringsprocesser
INL3, inlämningsuppgift, 4,5 hp,
vetenskapsteori och metod 2
INL4, inlämningsuppgift, 4,5 hp,
pedagogiska processer i arbetslivet
PRO1, projektrapport, 1 hp, pedagogik
och mångfald
PRO2, projektrapport, 3 hp,
vetenskapsteori och metod 2
PRO3, projektrapport, 3 hp,
pedagogiska processer i arbetslivet
SEM1, seminarium, 2,5 hp, pedagogik
och mångfald
2, 3, 11
Delkurs 4 Pedagogiska processer i arbetslivet
10 visa kunskap om organisationer och förändringar, utifrån olika teoretiska perspektiv
11 visa förmåga att planera och genomföra organisationsanalyser
12 visa förståelse för relationen mellan förändring i organisationer, lärande och hälsa
Pedagogik 61-90, 30 hp
PEA
G2E
Delkurs 1 Det pedagogiska forskningsfältet
- Problemformulering och litteraturorientering inför uppsatsarbetet
Delkurs 2 Vetenskapsteori och metod 3
- Metodologiska perspektiv och kunskapsteoretiska grunder
- Formulera en forskningsdesign till det självständiga arbetet
- Fördjupade kunskaper om insamling och analys av empiri
Delkurs 3 Uppsats
- Genomförande av ett självständigt arbete på vetenskaplig grund
- Skriva en rapport i form av en uppsats
- Kritisk granskning av annan students självständiga arbete
- Vid ett oppositionstillfälle vara diskutant av ett annat självständigt
arbete
GU 1:2015
Efter avklarad kurs ska studenten kunna
Delkurs 1 Det pedagogiska forskningsfältet
1 visa kunskap om aktuell pedagogisk forskning med relevans för det egna självständiga
arbetet
2 visa förmåga att formulera ett vetenskapligt syfte med pedagogisk relevans
INL1, inlämningsuppgift, 7,5 hp, det
pedagogiska forskningsfältet
SEM1, seminarium, 7,5 hp,
vetenskapsteori och metod 3
UPS1, uppsats, 15 hp
visa förmåga att identifiera
sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin
kompetens
visa förmåga att inom
huvudområdet för
utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska
aspekter
Examination
Inlämningsuppgift (INL1), 1,5 hp.
Tentamen, (TEN1), 2 hp.
Tentamen, (TEN2), 2 hp.
Tentamen, (TEN3), 2 hp.
visa sådan färdighet som
fordras för att självständigt
arbeta inom det område som
utbildningen avser
Lärandemål
Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna
1 redogöra för grundläggande psykologiska begrepp
2 redogöra för grundläggande sociologiska begrepp
3 redogöra för grundläggande pedagogiska begrepp
4 ge exempel på hur nutida samhällsfenomen kan belysas från olika
beteendevetenskapliga perspektiv
5 redogöra för grundläggande kunskaper i vetenskapsteori
- Kursen behandlar kunskap, utbildning och lärande ur individ-, grupp- Efter avklarad kurs ska studenten kunna
och samhällsperspektiv
1 visa kunskap om pedagogiska frågeställningar kring utbildning i ett historiskt och ett
samtida perspektiv
2 visa kunskap om pedagogiska teoriers syn på kunskap, utbildning och lärande
visa förmåga att muntligt och
skriftligt redogöra för och
diskutera information,
problem och lösningar i
dialog med olika grupper
Innehåll
- Beteendevetenskapliga perspektiv.
- Vetenskapsteori.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
visa förmåga att självständigt
identifiera, formulera och lösa
problem samt att genomföra
uppgifter inom givna
tidsramar
Nivå
G1N
visa förmåga att söka, samla,
värdera och kritiskt tolka
relevant information i en
problemställning samt att
kritiskt diskutera företeelser,
frågeställningar och
situationer
Kurstitel och
omfattning (hp)
Introduktion för
beteendevetare, 7,5 hp
PSA108
visa kunskap och förståelse
inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets
vetenskapliga grund, kunskap
om tillämpliga metoder inom
området, fördjupning inom
någon del av området samt
orientering om aktuella
forskningsfrågor
Högskoleförordningens mål för kandidatexamen
Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
visa insikt om kunskapens
roll i samhället och om
människors ansvar för hur
den används
Ingående kurser
Delkurs 2 Vetenskapsteori och metod 3
3 visa förståelse för metodologiska perspektiv med relevans för det egna självständiga
arbetet
4 visa förmåga att formulera en forskningsdesign som anknyter till det egna självständiga
arbetet
Delkurs 3 Uppsats
5 visa fördjupad kunskap om pedagogiska forskningsfält och aktuell forskning
6 visa förmåga att självständigt kunna samla och analysera empiriskt material utifrån
vald metod
7 visa förmåga att tillämpa valda teoretiska perspektiv
8 visa förmåga att skriftligt och muntligt formulera och motivera ett valt problem utifrån
olika kunskapsteoretiska, metodologiska och etiska överväganden
9 visa förmåga att skriftligt och muntligt försvara det självständiga arbetet samt kritiskt
granska vetenskaplig kvalitet i ett annat självständigt arbete i pedagogik
Sidan 43 av 180
2, 3, 6
GU 1:2015
Sidan 44 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
10
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (1)
Komplettering efter revidering av utbildningsplan för
magisterprogrammet i företagsekonomi
Diarienummer: MDH 2.1.2-396/13
Handläggare: Julia McNamara
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade vid sitt
sammanträde den 1 oktober 2014 att revidera utbildningsplanen för
magisterprogrammet i företagsekonomi (ZEG20). Akademi EST inkom
också med en examensmatris som innehöll kursernas namn kopplat till de
nationella examensmålen. Akademin uppdrogs att inkomma med en
examensmatris där även kursernas lärandemål och deras koppling till
examensmålen redovisas, vilket akademin har gjort, en matris för
respektive inriktning (tre stycken).
I matriserna finns, förutom de nationella examensmålen, ytterligare
kolumner till höger som EST benämner ”ekomp-färdigheter”. Det är de
olika kompetenser och färdigheter som har pekats ut i samarbete med
arbetsgivare som viktiga områden att beakta för studenternas framtida
anställningsbarhet och som har diskuterats i utvecklingsarbetet. Flera av
dessa ryms inom de nationella examensmålen, men de har funnits med som
en extra påminnelse för akademin i arbetet med lärandemålen.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att notera informationen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och
forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Examensmatriser (3 inriktningar)
Delges
Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST.
GU 1:2015
Sidan 45 av 180
IT-kompetens (kunna använda excel och
affärssystem)
X
Ledarskap (kunna ta och hantera en ledarroll)
X
Presentationsteknik och kommunikation (muntlig
och skriftlig)
X
Självreflektion (reflektera över sin profession,
motivation och tidigare erfarenheter)
X
Helhetsperspektiv och omvärld
(verksamhetsförståelse, analysera och strukturera)
X
Visa förmåga att identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling
X
Visa insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används.
X
Visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
X
Visa sådan färdighet som fordras för att delta i
forsknings- och utvecklingsarbete eller för att
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
X
Visa förmåga att muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund för
dessa i dialog med olika grupper
Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål
Visa förmåga att självständigt identifiera och
formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar
Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla målen
nås. De gemensamma kurserna ska komplettera denna matris.
Visa förmåga att integrera kunskap och att
analysera, bedöma och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även
med begränsad information.
Checklista
Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår i
programmet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Ekomp färdigheter
Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet
för utbildningen
Uppfyllelse av programmål
Färdighet och förmåga
Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet
för utbildningen, inbegripet såväl överblick över
området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete
Kunskap och förståelse
X
X
X
MARKNADSFÖRING
Avancerad marknadföringsteori
Visa insikt om vilka grundantaganden marknadsföringsteorier bygger på och vilka
metodologiska ansatser som de förespråkar.
Ha förmåga att särskilja styrkor och svagheter med olika marknadsföringsteorier samt
skillnaden mellan normativa och deskriptiva marknadsföringsteorier.
Visa insikt i hur ämnet marknadsföring utvecklats samt om de kunskapsgap som råder
inom ämnet.
Kunna fördela och genomföra akademiska uppgifter (så som granskning av
forskningsresultat, sammanställning av resultat, utformning av vetenskaplig skrift och
presentationsmaterial) såväl självständigt som i grupp. Även ha förmåga att kort och
koncist kunna skriva och presentera en vetenskaplig text enligt de olika normer och
regler som gäller inom den internationella (akademiska) företagsekonomiska
disciplinen.
Ha förmåga att diskutera marknadsföringsteoretiska begrepp på ett (för ickespecialister) förståeligt och övergripande sätt samt ha insikt om i vilken omfattning
teorierna har praktisk tillämpning.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Marknadsföring och interaktioner i nätverk
Utifrån ett helhetsperspektiv visa insikt om aktuella teorier och begrepp inom
marknadsföring med fokus på interaktion och kommunikation i det interaktiva och
tvärkulturella nätverkssamhället.
Utifrån ett granskande och nyanserat förhållningssätt, uppvisa färdighet i att söka och
identifiera aktuella strömningar i forskning och praktik gällande olika typer av
verksamhetsområden, marknader och branscher.
Visa förmåga att integrera relevanta teorier om marknadsinteraktion med möjliga
praktiska tillämpningar gällande operationalisering, datainsamling och analys utifrån en
egen vald problemformulering.
X
X
X
Uppvisa färdighet och förmåga att muntligt och skriftligt redovisa och presentera
vetenskapliga metoder och resultat för praktisk tillämpning i olika marknadskontexter.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Marknadsbegreppet, företags tillväxt och marknadsföring
Visa förmåga till ett kritiskt och nyanserat förhållningsätt till begreppen marknad och
marknadsföring enligt etablerade synsätt inom de företagsekonomiska vetenskaperna.
X
Kunna diskutera i tal och skrift hur teorierna på kursen förhåller sig till andra teorier
inom den ekonomiska vetenskapen, samt kunna kategorisera strömningar som är
aktuella
inom marknadsföring.
GU 1:2015
X
X
X
X
Sidan 46 av 180
Kunna formulera och lösa problem projektorienterat genom att argumentera med
begrepp inom marknadsföring och redovisa resultaten i grupp visuellt.
X
Visa förmåga att värdera sin egen arbetsinsats i gruppen, de egna ämneskunskaperna (i
marknadsföring) och visa insikt i hur de färdigheter om marknadsföring som uppnåtts
på kursen kan utvecklas.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
GEMENSAMMA KURSER
Projektledning och verksamhetsutveckling
Visa insikt om olika strategier och metoder för planering och genomförande av projekt
för verksamhetsrelaterad problemidentifiering och utveckling.
Visa förmåga att integrera relevanta teorier och metoder för insamling och analys av en
verksamhets problemsituation.
Visa förmåga att kunna planera, formulera och muntligt och skriftligt presentera en
projektplan för verksamhetsutvecklingsprojekt.
Visa insikt om projektet som organisationsform beträffande planering, ledning och
implementering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Företagsekonomisk forskning i praktiken
Visa förståelse för centrala vetenskapsteoretiska begrepp samt kunna Identifiera
vetenskapsfilosofiska utgångspunkter i olika vetenskapliga arbeten.
X
Uppvisa medvetenhet om olika vetenskapsfilosofiska utgångspunkters konsekvenser
för metod och tillvägagångssätt rörande datainsamling och analysetoder för insamling
och analys av en verksamhets problemsituation.
X
Visa förmåga att utvärdera vetenskapliga källor/litteratur samt visa insikt om
vetenskapligt förhållningsätt som kvalitetssäkring i forskning och företagsekonomisk
praktik.
Självständigt kunna genomföra och författa en fördjupad litteraturstudie inom ett eget
valt område och problemformulering. Identifiera centrala begrepp för
operationalisering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Magisteruppsats i företagsekonomi
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition genomföra en systematisk
undersökning som vilar på vetenskaplig grund och som tar hänsyn till etiska aspekter
inom forsknings- och utvecklingsarbete.
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition kunna använda lämpliga
teorier för att undersöka ett eget valt empiriskt fenomen.
Genomföra kvalificerad informationssökning, identifiera och definiera ett
utredningsproblem, utreda problemet, samt bedöma och analysera olika typer av
källor.
Genomföra väl grundade val av vetenskaplig metod och därigenom visa kritiskt
tänkande och göra insiktsfulla bedömningar av alla delar i utredningsarbetet.
Muntligt, skriftligt och visuellt framföra argumentation på ett sakligt, språkligt korrekt
och trovärdigt sätt samt i förekommande fall kunna kommunicera undersökningens
bidrag till individer och organisationer även utanför akademin.
Jobba problemlösningsorienterat i grupp.
Totalt antal lärandemål i förhållande till programmålen
GU 1:2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
11
14
12
8
6
16
11
11
8
Sidan 47 av 180
IT-kompetens (kunna använda excel och
affärssystem)
Ledarskap (kunna ta och hantera en ledarroll)
Presentationsteknik och kommunikation (muntlig
och skriftlig)
Självreflektion (reflektera över sin profession,
motivation och tidigare erfarenheter)
Helhetsperspektiv och omvärld
(verksamhetsförståelse, analysera och strukturera)
kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling
Visa insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och
människors
för hur den
används.
Visa förmågaansvar
att identifiera
sitt behov
av ytterligare
X
Visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
X
Visa sådan färdighet som fordras för att delta i
forsknings- och utvecklingsarbete eller för att
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
X
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Ekomp färdigheter
Visa förmåga att muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund för
dessa i dialog med olika grupper
Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål
Visa förmåga att självständigt identifiera och
formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar
Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla
målen nås. De gemensamma kurserna ska komplettera denna matris.
Visa förmåga att integrera kunskap och att
analysera, bedöma och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även
med begränsad information.
Checklista
Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som ingår
i programmet
Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet
för utbildningen
Uppfyllelse av programmål
Färdighet och förmåga
Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet
för utbildningen, inbegripet såväl överblick över
området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete
Kunskap och förståelse
ORGANISATION/MANAGEMENT
Introduktion till avancerade managementstudier
Undersöka, analysera och presentera organisationer ur ett klassiskt teoretiskt
perspektiv genom att på ett medvetet sätt samla relevant information.
Beskriva och kritiskt granska klassiska teorier, modeller och centrala begrepp inom
managementområdet.
X
X
Identifiera, problematisera, diskutera och presentera ett managementproblem med
koppling till de klassiska perspektiven i en skönlitterär eller annan konstnärlig kontext.
X
X
X
Konstruktivt och situationsanpassat med hjälp av klassiska teorier kunna presentera
och diskutera ett managementproblem både i tal och skrift.
Identifiera ett behov av ytterligare kunskap inom det klassiska managementområdet
och konstruktivt visa vilka uttryck detta kommer få för den egna fortsatta
kunskapsutvecklingen.
X
X
X
X
X
X
X
X
Nutida perspektiv på managementstudier
Genom medvetna metodologiska val undersöka, analysera och presentera
organisationer med stöd av nutida managementteorier.
Beskriva och kritiskt granska nutida teorier, modeller och centrala begrepp inom
managementområdet.
Identifiera, problematisera, diskutera och presentera managementproblem i en
skönlitterär eller annan konstnärlig kontext.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Jämföra, värdera och argumentera för eller mot ett eller flera nutida
managementperspektiv med hänsyn taget till värderingsfrågor och etiska aspekter.
Konstruktivt och situationsanpassat med hjälp av nutida teorier kunna presentera och
diskutera ett managementproblem både i tal och skrift.
Visa förmåga att utifrån ett kollegialt samarbete värdera sin egen arbetsinsats samt att
identifiera ett personligt behov av ytterligare kunskap inom det nutida
managementområdet och konstruktivt visa vilka uttryck detta kommer få för den egna
fortsatta kunskapsutvecklingen.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Företagande i samhället
GU 1:2015
Sidan 48 av 180
Beskriva och kritiskt granska teorier, modeller och centrala begrepp inom
managementområdet ur ett hållbart samhällsperspektiv.
Beskriva och analysera en organisations- och ledarskapspraktik och med hjälp av
kurslitteraturen strukturera de egna erfarenheterna och kunskaperna.
Planera, genomföra och presentera en deltagande observation och/eller en i
sammanhanget annan relevant metod.
Identifiera, problematisera, diskutera managementproblem med koppling till hållbar
samhällsutveckling i en skönlitterär eller annan konstnärlig kontext.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Visa god färdighet att kommunicera vunna akademiska insikter i tal och skrift.
X
X
X
X
X
X
X
GEMENSAMMA KURSER
Projektledning och verksamhetsutveckling
Visa insikt om olika strategier och metoder för planering och genomförande av projekt
för verksamhetsrelaterad problemidentifiering och utveckling.
X
Visa förmåga att integrera relevanta teorier och metoder för insamling och analys av
en verksamhets problemsituation.
X
X
X
Visa förmåga att kunna planera, formulera och muntligt och skriftligt presentera en
projektplan för verksamhetsutvecklingsprojekt.
Visa insikt om projektet som organisationsform beträffande planering, ledning och
implementering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Företagsekonomisk forskning i praktiken
Visa förståelse för centrala vetenskapsteoretiska begrepp samt kunna Identifiera
vetenskapsfilosofiska utgångspunkter i olika vetenskapliga arbeten.
Uppvisa medvetenhet om olika vetenskapsfilosofiska utgångspunkters konsekvenser
för metod och tillvägagångssätt rörande datainsamling och analysetoder för insamling
och analys av en verksamhets problemsituation.
Visa förmåga att utvärdera vetenskapliga källor/litteratur samt visa insikt om
vetenskapligt förhållningsätt som kvalitetssäkring i forskning och företagsekonomisk
praktik.
Självständigt kunna genomföra och författa en fördjupad litteraturstudie inom ett eget
valt område och problemformulering. Identifiera centrala begrepp för
operationalisering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Magisteruppsats i företagsekonomi
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition genomföra en systematisk
undersökning som vilar på vetenskaplig grund och som tar hänsyn till etiska aspekter
inom forsknings- och utvecklingsarbete.
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition kunna använda lämpliga
teorier för att undersöka ett eget valt empiriskt fenomen.
Genomföra kvalificerad informationssökning, identifiera och definiera ett
utredningsproblem, utreda problemet, samt bedöma och analysera olika typer av
källor.
Genomföra väl grundade val av vetenskaplig metod och därigenom visa kritiskt
tänkande och göra insiktsfulla bedömningar av alla delar i utredningsarbetet.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Muntligt, skriftligt och visuellt framföra argumentation på ett sakligt, språkligt korrekt
och trovärdigt sätt samt i förekommande fall kunna kommunicera undersökningens
bidrag till individer och organisationer även utanför akademin.
X
X
X
X
X
Jobba problemlösningsorienterat i grupp.
Totalt antal lärandemål i förhållande till programmålen
GU 1:2015
X
11
13
15
10
9
14
9
7
7
Sidan 49 av 180
IT-kompetens (kunna använda excel och
affärssystem)
Ledarskap (kunna ta och hantera en ledarroll)
Presentationsteknik och kommunikation (muntlig
och skriftlig)
Självreflektion (reflektera över sin profession,
motivation och tidigare erfarenheter)
Helhetsperspektiv och omvärld
(verksamhetsförståelse, analysera och
strukturera)
Visa förmåga att identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling
Visa insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används.
Visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
Visa sådan färdighet som fordras för att delta i
forsknings- och utvecklingsarbete eller för att
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Ekomp färdigheter
Visa förmåga att muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser och
den kunskap och de argument som ligger till
grund för dessa i dialog med olika grupper
Sätt ett X för de lärandemål som uppfyller resp examensmål
Visa förmåga att självständigt identifiera och
formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar
Varje kurs uppfyller inte alla målen, men sammantaget under utbildningen ska alla
målen nås. De gemensamma kurserna ska komplettera denna matris.
Färdighet och förmåga
Visa förmåga att integrera kunskap och att
analysera, bedöma och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även
med begränsad information.
Checklista
Cheklistorna är till för att se till att programmets mål uppfylls genom de kurser som
ingår i programmet
Visa fördjupad metodkunskap inom
huvudområdet för utbildningen
Uppfyllelse av programmål
Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet
för utbildningen, inbegripet såväl överblick över
området som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete
Kunskap och förståelse
REDOVISNING
Modern redovisning
Visa kunskap och förståelse inom redovisning, vilket inbegripet såväl överblick över
området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Visa kunskap om redovisningens roll och funktion för bolagsstyrning och tillsyn.
X
X
X
X
X
Visa, i dialog andra studenter, en förmåga att formulera, förklara och försvara sin
ståndpunkt/argument både muntligt och skriftligt.
X
Visa förmåga att göra värderingar och bedömningar inom redovisningen, med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
X
X
X
X
X
Visa förmåga att ta ansvar för sitt lärande och sin förståelse gällande modern
redovisning.
Avancerad ekonomisk styrning och strategisk ekonomistyrning
Urskilja och definiera en specifik (branschbunden) organisatorisk kontext relativt
beskrivningar i litteratur.
Peka ut särskilda mål- och resursområden som prioriterade områden för ekonomisk
styrning/strategisk ekonomistyrning (SMCS) i en organisatorisk kontext.
X
X
X
X
Kritiskt granska styrmodeller utifrån litteraturen och olika tillämpningsområden.
X
Visa färdighet att inför en presumtiv uppdragsgivare (arbetsgivare) redogöra för och
få bekräftelse på sin kompetens (förberedelse inför uppsats/PM-skrivning).
Identifiera behov att genomföra avancerade analyser, värdera enskilda projekt,
företag/förvaltningar och föreslå tillämpliga modeller och system för värdering
utifrån en problematisering av en övergripande organisations kontext.
GU 1:2015
X
X
Redogöra för och analysera alternativa målstrukturer, alternativa strategier,
alternativa organisationsstrukturer samt tillämpliga mät- och redovisningsmodeller.
Demonstrera färdigheter i form av analys och presentation av lösningar på
definierade problem och aktivt i en större grupp diskutera och argumentera för sin
lösning.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Sidan 50 av 180
Avancerad externredovisning
Visa kunskap om och förståelse av den institutionella plattformen, godkännande och
genomförande av IFRS speciellt från ett EU-perspektiv.
Visa kunskap om hur IFRS redovisningsstandarder löser redovisningsfrågor och
redovisningsproblem.
Visa kunskap och förståelse inom området immateriella tillgångar och immateriella
rättigheter, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom
vissa delar av området.
Visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och göra
bedömningar avseende komplexa redovisningsfrågor även med begränsad
information.
Visa, i dialog med andra studenter en förmåga att formulera, förklara och försvara
sin ståndpunkt/argument både muntligt och skriftligt.
Visa förmåga att göra värderingar och bedömningar inom redovisning, med hänsyn
till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet
om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
Visa förmåga att ta ansvar för sitt lärande och sin förståelse gällande avancerad
externredovisning.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
GEMENSAMMA KURSER
Projektledning och verksamhetsutveckling
Visa insikt om olika strategier och metoder för planering och genomförande av
projekt för verksamhetsrelaterad problemidentifiering och utveckling.
Visa förmåga att integrera relevanta teorier och metoder för insamling och analys av
en verksamhets problemsituation.
Visa förmåga att kunna planera, formulera och muntligt och skriftligt presentera en
projektplan för verksamhetsutvecklingsprojekt.
Visa insikt om projektet som organisationsform beträffande planering, ledning och
implementering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Företagsekonomisk forskning i praktiken
Visa förståelse för centrala vetenskapsteoretiska begrepp samt kunna Identifiera
vetenskapsfilosofiska utgångspunkter i olika vetenskapliga arbeten.
Uppvisa medvetenhet om olika vetenskapsfilosofiska utgångspunkters konsekvenser
för metod och tillvägagångssätt rörande datainsamling och analysetoder för
insamling och analys av en verksamhets problemsituation.
Visa förmåga att utvärdera vetenskapliga källor/litteratur samt visa insikt om
vetenskapligt förhållningsätt som kvalitetssäkring i forskning och företagsekonomisk
praktik.
Självständigt kunna genomföra och författa en fördjupad litteraturstudie inom ett
eget valt område och problemformulering. Identifiera centrala begrepp för
operationalisering.
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Magisteruppsats i företagsekonomi
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition genomföra en systematisk
undersökning som vilar på vetenskaplig grund och som tar hänsyn till etiska aspekter
inom forsknings- och utvecklingsarbete.
Efter genomgången kurs i en egen vald forskningstradition kunna använda lämpliga
teorier för att undersöka ett eget valt empiriskt fenomen.
Genomföra kvalificerad informationssökning, identifiera och definiera ett
utredningsproblem, utreda problemet, samt bedöma och analysera olika typer av
källor.
Genomföra väl grundade val av vetenskaplig metod och därigenom visa kritiskt
tänkande och göra insiktsfulla bedömningar av alla delar i utredningsarbetet.
GU 1:2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Sidan 51 av 180
Muntligt, skriftligt och visuellt framföra argumentation på ett sakligt, språkligt
korrekt och trovärdigt sätt samt i förekommande fall kunna kommunicera
undersökningens bidrag till individer och organisationer även utanför akademin.
X
X
X
Jobba problemlösningsorienterat i grupp.
Totalt antal lärandemål i förhållande till programmålen
GU 1:2015
X
9
15
10
9
7
13
10
8
7
Sidan 52 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
Grundutbildningsutskottet
11
Nr: 1:2015
1 (1)
Komplettering efter revidering av utbildningsplan för
magisterprogrammet International Marketing
Diarienummer: MDH 2.1.2-390/13
Handläggare:
Julia McNamara
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beslutade vid sitt
sammanträde den 19 november 2014 att revidera utbildningsplanen för
magisterprogrammet International Marketing (ZEG23). Akademi EST hade
dock inte inkommit med någon examensmatris som visar hur kursernas
lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen. Med tanke
på att programmet ingår i det engelskspråkiga programutbudet 2015/2016
och att anmälan öppnade i mitten av december 2014, var det ändå
angeläget att genomföra ändringarna i utbildningsplanen vid
novembermötet. Akademin uppdrogs att inkomma med en examensmatris
senast den 7 januari 2015, vilket akademin har gjort.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att notera informationen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och
forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Examensmatris
Delges
Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare E
GU 1:2015
Sidan 53 av 180
Till höger finns examensmålen för programmet och i
kolumnen nedan återfinns lärandemålen för de olika
kurserna som ingår i programmet.
Där det är markerat med ”X” anses lärandemålet motsvara
en del av examensmålet.
FOA307
deal with different scientific and methodological approaches and to be able to
demonstrate knowledge about their strengths and weaknesses in different situations;
plan and carry out information search
evaluate and analyze different types of sources in a critical way
write memoranda and papers in a professional manner
carry out a group work together with colleagues and in an active way contribute to
solving the task
communicate and present (both orally and in writing) his/her conclusions and
underpinnings (on the above mentioned learning outcomes), to specialist and nonspecialist international audiences clearly and unambiguously;
GU 1:2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling
visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används
Färdighet och förmåga
visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete
eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet
visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser
och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika
grupper
visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera
och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar
Kunskap och
förståelse
visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, tolka och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl
överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt
insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
Examensmatris för International Marketing 2015 -Värderingsförmåga och
förhållningssätt
Företagsekonomisk forskningsmetod
Business Research Methods
X
X
X
use web-based tools in the learning process, for sharing information and collaboration
X
X
Sidan 54 av 180
peer-review the work of fellow students as well as argue for and discuss about his/her
own contribution in each learning activity, and;
study in a manner that is largely self-directed and autonomous, which means that the
student is expected to take responsibility for his/her own studies, and also indirectly for
other students' learning and development by taking an active part in different course
activities
X
X
X
X
X
X
X
FOA308
Strategi och internationell marknadsföring
Strategy and International Marketing
demonstrate the ability to integrate knowledge and handle complexity when evaluating
different alternatives concerning market analysis and entry strategies;
carry out a country analysis concerning a company’s national competitive advantage in
terms of: related and supporting industries; factor conditions; demand conditions, and;
firm structure, strategy and rivalry
carry out a market plan based on: suitable theories and models from the course
literature, and other collected and scrutinized material
formulate judgments with incomplete data concerning a company’s political, economic,
socio-cultural and technological environment
carry out a group work together with colleagues and in an active way contribute to
solving the task
communicate and present (both orally and in writing) his/her conclusions and
underpinnings (on the above mentioned learning outcomes), to specialist and nonspecialist international audiences clearly and unambiguously
peer-review the work of fellow students as well as argue for and discuss about his/her
own contribution in each learning activity
study in a manner that is largely self-directed and autonomous, which means that the
student is expected to take responsibility for his/her own studies, and also indirectly for
other students' learning and development by taking an active part in different course
activities
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
FOA309
Samtidsfrågor i konsumentmarknadsföringen
Contemporary Issues in Consumer Marketing
demonstrate the ability to integrate knowledge and handle complexity when evaluating
different alternatives concerning consumer marketing
describe a distribution channel towards consumers and with the help of suitable
theories and models from the course literature, and other collected and scrutinized
material conduct an analysis of the material
carry out a group work together with colleagues and in an active way contribute to
solving the task
communicate and present (both orally and in writing) his/her conclusions and
underpinnings (on the above mentioned learning outcomes), to specialist and nonspecialist international audiences clearly and unambiguously
peer-review the work of fellow students as well as argue for and discuss about his/her
own contribution in each learning activity
study in a manner that is largely self-directed and autonomous, which means that the
student is expected to take responsibility for his/her own studies, and also indirectly for
other students' learning and development by taking an active part in different course
activities
GU 1:2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Sidan 55 av 180
EFO704
Master Thesis in Business Administration
- Identify a research topic and formulate a research question that develops knowledge
in a field relevant to the student's program
- carry out an advanced information search focusing on the topic of the investigation,
conduct a thorough literature review and present the results of the review in an
evaluative manner
conduct a comprehensive study in accordance with the scientific practices pertaining to
the methods chosen, including collecting, analysing and presenting the research
material systematically
carry out the investigation in a transparent and meticulous way and draw safe
conclusions
critically and in an informed manner judge and analyze all aspects of the investigation,
including ethical and social aspects
defend the research conducted in dialogue with other students and faculty
evaluate and discuss research performed by fellow students in a constructive and
critical manner
present arguments orally, visually, and in writing, in an objective, credible, and
linguistically appropriate manner.
GU 1:2015
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Sidan 56 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
12
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Återkoppling på frågor från utskottets novembermöte
Handläggare: Julia McNamara
Vid utskottets sammanträde den 19 november 2014 uppkom några
synpunkter och frågeställningar i samband med olika ärenden.
Handläggaren har följt upp dessa och ger nu återkoppling.
Fel i examensmatriser för masterprogrammet i didaktik
I examensmatriserna för masterprogrammet i didaktik (ärende MDH
2.1.2-401/13) har det för kursen Ämnesdidaktisk fördjupning kommit
in en oförklarlig bokstavs- och sifferkombination i ett av
lärandemålen: ”Teorier om A11M undervisning och lärande i ett
ämnesdidaktiskt perspektiv”. Handläggaren har meddelat UKK och
de kommer att ändra i matriserna.
Kolumn i examensmatrisen för International Business Management
I examensmatrisen för International Business Management (ärende
MDH 2.1.2-389/13) finns, förutom kolumner för respektive
examensmål, ytterligare en kolumn med rubriken ”Affärssystem”.
Akademin menar att detta är ett moment som ska motsvara
arbetsmarknadens behov och som programsamordnarna vill ha med i
matrisen för avstämning parallellt med de nationella examensmålen.
Instruktioner för ansökan om revidering av utbildningsplaner
Utifrån utskottets synpunkter har instruktionerna för ansökan om
revidering av utbildningsplaner förtydligats när det gäller följande:
•
•
Akademin ska redogöra för beredningen av ärendet vid
akademin, även innefattande studentmedverkan och
branschråds synpunkter.
För generell examen ska enbart kurser inom huvudområdet
tas med i examensmatrisen.
Föredragande: Julia McNamara
Förslag till beslut
att notera informationen
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och
forskningssektionen.
GU 1:2015
Sidan 57 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
GU 1:2015
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Sidan 58 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
13.
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Uppföljning av mastersprogrammet teknisk
matematik
Diarienummer: MDH 2.1.2-432/14
Handläggare: Michael Rogefelt
Föredragande: Michael Rogefelt
Vid fakultetsnämndens sammanträde den 5 juni 2014 beslutades att uppdra
till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja utvärdering av
masterprogram i teknisk matematik som ska resultera i rekommendationer
till förändrad utbildningsplan. Fakultetsnämndens beslut säger att
granskningen särskilt ska beakta nivån på de formulerade målen i
utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen
för aktuell masterexamen och magisterexamen i programmet och att
granskningen ska presenteras på nämndens decembermöte 2014.
Vid nämndens möte den 11 december behandlades ärendet och beslut
fattades utifrån genomförd utvärdering att akademi UKK ska föreslå
fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan enligt ett antal punkter.
En del av nämndens beslut innebär att akademin ska överväga att ta fram en
särskild utbildningsplan för magisterprogram i teknisk matematik och
därmed lyfta ur den magisterexamen som idag ges i aktuellt
masterprogram. Då denna fråga på ett avgörande sätt påverkar ärendet i
övrigt är det helt nödvändigt att först fatta beslut om aktuellt program ska
innehålla både master- och magisterexamina eller om magister- respektive
masterexamen ska ges på två skilda program.
Akademi UKK argumenterar för att masterprogram i teknisk matematik
även fortsättningsvis ska innehålla masterexamen med möjlighet till
etappavgång mot magisterexamen, det vill säga en utbildningsplan med två
examensalternativ. Akademins skäl för detta ställningstagande har bifogats
ärendet i bilaga 1.
Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
föreslår fakultetsnämnden besluta:
att
GU 1:2015
masterprogram i teknisk matematik även fortsättningsvis ska
innehålla både magisterexamen och masterexamen och att
programmet med dessa ingående examina ska beskrivas i en och
samma utbildningsplan
Sidan 59 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Ärendet har beretts på UFO. Bifogad skrivelse har tagits fram av
utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä i samarbete med
programansvarig för programmet, Linus Carlsson, programsamordnare
Johan Richter och Karl Lundengård samt avdelningschef för tillämpad
matematik, Erik Janse.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Akademi UKK:s argumentation för master- och magisterexamen i
masterprogram
Delges
Utbildningsledare Christina Kääriä UKK, programsamordnare Linus
Carlsson UKK, ämnesansvarig Sergei Silvestrov UKK och avdelningschef
Erik Janse UKK
GU 1:2015
Sidan 60 av 180
Akademi UKKs svar på fakultetsnämndens beslut angående
separata program för master och magisterexamen i
matematik/tillämpad matematik
Fakultetsnämnden beslutade den 11 december 2014 att akademi UKK ska
överväga att ta fram en särskild utbildningsplan för magisterprogram eller
motivera varför man inte skulle göra det.
Diskussion kring beslutet har förts på akademin som står fast vid att vilja
erbjuda ett mastersprogram med möjlighet att ansöka om magisterexamen
efter 1 års fullgjorda studier enligt individuell studieplan. Likt flertalet av
masterprogrammen som erbjuds vid Mälardalens högskola finns det
möjlighet till en etappavgång mot en magisterexamen vilket vi ser att
masterprogrammet i teknisk matematik även fortsättningsvis borde erbjuda.
Även med ett separat magisterprogram kommer studenterna på
masterprogrammet ha rätt till att ta en magisterexamen efter halva
programmet om de väljer att göra examensarbetet på 15 hp.
Det förslag till revidering av utbildningsplan som UKK kommer att delge
UFO senast den 23 februari 2015 tydliggörs examensmålen för en
magisterexamen så väl som examensmålen för en masterexamen. Akademin
kommer även att se över hela utbildningsplanen för att anpassa övriga
textavsnitt i utbildningsplanen för att tydliggöra för studenterna att det finns
två möjliga utgångar som leder till examen inom programmet.
En examensmatris för magisterexamen har redan lämnats in till handläggare
på UFO för att säkra att examensmålen uppfylls för en magisterexamen där
de obligatoriska kurser samt valbara kurser som läses under åk 1 i det
befintliga mastersprogrammet ingår.
Masterprogrammet i teknisk matematik är att betrakta som ett program och
inte två program dvs ett magisterprogram och ett masterprogram. Samtliga
obligatoriska kurser inom programmet under år 1 ska läsas även av studenter
som avgår med magisterexamen och de valbara kurserna i magistern är
samma som de valbara kurserna i år 1 på mastern. Detta innebär att det inte
är några skillnader i kursval förutom att de studenter som väljer att ansöka
om en magisterexamen istället för en masterexamen väljer examensarbete på
avancerad nivå om 15 hp under vårterminen åk 1 istället för två valbara
kurser. Vårterminen under åk 1 är den avslutande terminen för studenter
som avser att ansöka om en magisterexamen. Studenter som avser att
ansöka om en masterexamen i matematik/tillämpad matematik fortsätter
studierna under ytterligare 1 år.
Att erbjuda ett program, dvs ett masterprogram med en möjlig etappavgång,
anser akademin är mer fördelaktigt än två separata program. Akademin ser
inte att en kvalitetssäkring av examensmålen försvagas genom att erbjuda ett
program eftersom examensmålen är säkrade av separata examensmatriser.
Att en student erbjuds flexibilitet inom ett mastersprogram och inte tvingas
att i förväg ansöka till ett magisterprogram alternativt masterprogram tror
GU 1:2015
Sidan 61 av 180
akademin är positivt för rekrytering till programmet. Akademin ser dock att
en uppdatering av programpresentation på webb såväl som övrigt
rekryterings- och informationsmaterial behöver göras för att på ett tydligt
sätt visa för presumtiva studenter att det är möjligt att avsluta studierna efter
ett år.
Sett ur ett administrativt perspektiv bedömer akademin även att det innebär
ett mindre administrativt arbete med ett program än med två, såväl inom
akademin som inom förvaltningen.
Skrivelsen har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä i
samarbete med programansvarig för programmet, Linus Carlsson,
programsamordnare Johan Richter och Karl Lundengård samt
avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse.
Enligt uppdrag
Christina Kääriä
Utbildningsledare vid UKK
GU 1:2015
Sidan 62 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
14
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Revidering av utbildningsplan för datavetenskapliga
programmet kandidat, GKV01
Diarienummer: MDH 2.1.2-378/13
Handläggare: Michael Rogefelt
Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 21 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplan för
datavetenskapliga programmet.
Önskemål om revidering av aktuell utbildningsplan utgår från
kvalitetsförbättrande åtgärder som vidtagits i samband med uppföljning av
bristande kvalitet i UKÄ:s pågående kvalitetsutvärdering (MDH 1.1.4452/12).
Förändringen föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015
och framåt genom att:
Kursen Programmering av mobila applikationer årskurs 1 byter plats med
kursen Databaser årskurs 2 för att uppnå bättre progression i programmet.
Kurserna Datakommunikation i nätverk I och Säkerhet i datornätverk
läggs till i årskurs 2 som valbara kurser. Detta för att bättre täcka in
områdena nätverk och kommunikation.
Kursen Artificiell intelligens i årskurs 3 föreslås ersätta kursen
Introduktion till artificiell intelligens.
Matematikkursen Matematisk logik med datainriktning läggs till i årskurs
3 som valbar kurs då denna kurs är högst relevant för studerande inom
programmet.
Kursen Introduktion till innovationsteknik läggs till som valbar kurs i
årskurs 3 för att på detta sätt möjliggöra bättre bredd i programmet.
Föredragande: Michael Rogefelt
Förslag till beslut:
att kursen Programmering av mobila applikationer årskurs 1 byter plats
med kursen Databaser årskurs 2
GU 1:2015
att
kurserna Datakommunikation i nätverk I och Säkerhet i
datornätverk läggs till i årskurs 2 som valbara kurser
att
kursen Artificiell intelligens i årskurs 3 föreslås ersätta kursen
Introduktion till artificiell intelligens
att
matematikkursen Matematisk logik med datainriktning läggs till
som valbar kurs i årskurs 3
Sidan 63 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
att
Kursen Introduktion till innovationsteknik läggs till som valbar kurs i
årskurs 3, samt
att
därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla för
datavetenskapliga programmet kandidat GKV01 som startar
höstterminen 2015 och framåt.
Ärendets beredning
Förslaget till revidering har beretts på akademi IDT där utbildningsledare
Annika Björklund har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare
vid utbildnings- och forskningssektionen.
Delges
Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 64 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
15.
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Diarienummer: MDH 1.1.4-353/12
Handläggare: Michael Rogefelt
UKÄ fattade den 24 juni 2014 beslut om bristande kvalitet för
magisterexamen i socialt arbete vid MDH. Lärosätet har ett år på sig
att åtgärda bristerna.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till
nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport.
Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande
avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till
nämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet.
Utskottet för grundutbildning föreslår fakultetsnämnden
besluta:
att
godkänna föreliggande lägesrapport och därtill uppmana akademin
GU 1:2015
att
fördjupa analysen avseende påtalade brister för mål 1,
att
förtydliga analys och åtgärder avseende kurser i socialt arbete
ingående i socionomprogrammet så att det mer uppenbart framgår
varför dessa kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell ifrågasatt
examen
att
mer konkret analysera och redovisa åtgärder gällande
bedömargruppens kritik under mål 5 om att det saknas argument
för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når
måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete
att
konkretisera åtgärder för att säkra examensarbetenas koppling och
relevans för huvudområdet socialt arbete
att
att upprätta uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre
gräns den 23 juni 2015 om sådan saknas
Sidan 65 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande
lägesrapport. I uppföljningsarbetet har utbildningsledare,
ämnesansvariga och relevant avdelningschef deltagit. Ärendet har
även beretts av UFO.
Delges
Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Munir
Dag, prodekan för grundutbildning
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademi HVV:s lägesrapport
Bilaga 3: Akademi HVV:s följebrev till lägesrapporten
GU 1:2015
Sidan 66 av 180
Utskottet för grundutbildning: #1: 2015
Ärende MDH 1.1.4-353/12
2015-01-28
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 24 juni 2014
beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete
vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som
ifrågasatt kvalitet.
Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån
yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till
myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder
man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar
därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas
eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på
UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad
examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten
utvärderingen.
Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt
ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med
utgångspunkt i UKÄ:s beslut och bedömargruppens yttrande.
Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om
bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport
för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa
slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning
som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande
kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa
en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt
examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
magisterexamen i socialt arbete har Akademin för hälsa, vård
och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den
lägesrapport som efterfrågas för ärendet.
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av
föreliggande lägesrapport. I uppföljningsarbetet har
utbildningsledare, ämnesansvariga och relevant avdelningschef
GU 1:2015
Sidan 67 av 180
deltagit. UFO har arbetat fram tidplan för akademins
avrapportering till nämnden avseende uppföljningsprocessens
olika moment. Ytterligare har UFO berett ärendet till utskottet
för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och till
fakultetsnämnden.
Fakultetsnämnden beslutade den 24 oktober 2014 gällande
analys och åtgärdsplan för ärendet:

att godkänna föreliggande analys och åtgärdsplan och
därtill uppmana akademin,

att fördjupa och förtydliga analys och åtgärder avseende
bedömargruppens övergripande kritik om bristande
koppling till huvudområdet socialt arbete,

att tillföra analys och åtgärder gällande lärarresursen för
utbildningen samt att för detta bifoga lärarresurstabell,

att mer tydligt relatera analysen till de åtgärder som
redovisas, samt

att redovisa en kvalitetssäkrad examinationsprocess som
säkerställer att studenterna når de nationella
examensmålen för aktuell examen inom huvudområdet
socialt arbete
Fakultetsnämndens beslut ovan är liktydigt med
grundutbildningsutskottets förslag till beslut för analys och
åtgärdsplan
Alternativa beslut
Utskottet har att fatta beslut om att föreslå fakultetsnämnden
besluta att godkänna föreliggande lägesrapport eller att
godkänna densamma med förslag på kompletteringar eller
andra förändringar.
Konsekvensanalys
En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för
viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt
examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är
inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget
examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både
utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH
som helhet.
Överväganden
Aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på 3 av 5 utvärderade
mål inklusive kritik för mål 1. Kritik gällande mål 1 kan sägas
vara särskilt allvarlig då detta examensmål bland annat
formulerar krav om grundläggande kunskap och förståelse för
huvudområdet, någon fördjupning inom området samt insikter i
GU 1:2015
Sidan 68 av 180
aktuellt forsknings och utvecklingsarbete för huvudområdet.
Bedömargruppen menar också givet underlagen för bedömning,
att studenterna påvisar bristande metodkunskaper. Ytterligare
kritik gäller brister i måluppfyllelse avseende förmåga att inom
huvudområdet socialt arbete göra bedömningar med hänsyn till
vetenskapliga, samhälleliga aspekter, etiska aspekter samt
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och
utvecklingsarbete.
På ett övergripande plan bör utskottet för sitt beslut överväga
om den nu framställda lägesrapporten kan sägas vara tillräcklig
och rimlig i förhållande till bedömargruppens relativt
omfattande kritik.
Ett genomgående tema för bedömargruppens kritik kan sägas
vara synpunkten att utbildning vid MDH som leder till aktuell
examen inte i tillräcklig grad omfattar huvudområdet socialt
arbete. Förvaltingsberedningen uppfattar att utskottet för sitt
beslut särskilt bör beakta om akademin i aktuell lägesrapport
svarat upp mot denna kritik.
Utskottet bör också bedöma om framställd analys är relevant
och därtill uppenbart relaterar till de åtgärder som redovisas.
Utskottet har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav
på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla
genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste
vara genomförda senast den 23 juni 2015 då analys- och
åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda.
I samband med lägesrapporten åligger det akademin att
redovisa en konsekvensanalys för att avveckla alternativt
behålla aktuell ifrågasatt examen. Tidigare (gäller ifrågasatta
teknikexamina) konsekvensanalyser har utgått från aspekterna
studentefterfrågan, arbetsmarknadsbehov, FUS-relevans,
resultat från utbildningen amt lärarkompetens. Utskottet har
för sin beredning att beakta konsekvensanalysen.
Ytterligare ska utskottet beakta fakultetsnämndens beslut
gällande analys och åtgärdsplan som tidigare behandlats för
ärendet. Nämnden beslut för detta redovisas här ovan.
Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden
Förvaltningsberedningen finner att akademi HVV i analys och
åtgärdsplanen liksom i lägesrapporten beaktat och svarat på
bedömargruppens kritik för samtliga mål där utbildningen rönt
kritik.
I åtgärdsplanen redovisar akademin att huvudåtgärd mot
bristande kvalitet är avveckling av magisterprogram i socialt
arbete med inriktning mot utvärdering/styrning och som
ersättning för detta det nyligen inrättade masterprogrammet
inom hälsa och välfärd. Med utgångspunkt i kritiken bedömde
GU 1:2015
Sidan 69 av 180
förvaltningsberedningen denna åtgärd som relevant och
kraftfull. På detaljnivå finns också redovisat nya specifika kurser
avseende huvudområdet, nya metodkurser, skärpta
behörighetskrav och så vidare som påvisar konkreta
genomförda och planerade åtgärder mot bristande kvalitet.
Utöver detta hade beredningen för åtgärdsplanen synpunkten
att akademin behöver tydliggöra innebörden av den
kvalitetsförstärkning som det nya masterprogrammet inneburit
och därtill mer uppenbart i analysen besvara bedömargruppens
kritik gällande det tidigare programmet med inriktning
utvärdering och styrning.
Under rubriken ”Vår analys av den bristande måluppfyllelsen”
(mål 1) i lägesrapporten ges beskrivning av tidigare
magisterprogram i socialt arbete med inriktning mot
utvärdering/styrning. Denna beskrivning kan tveksamt sägas
innehålla en analys kopplat till de brister som bedömargruppen
påpekar. För analys och åtgärdsplanen fattade nämnden beslut
att akademin skulle fördjupa och förtydliga analys och åtgärder
angående bedömargruppens påpekande om bristande koppling
till huvudområdet. Beredningen finner med utgångspunkt i
ovan resonemang att analysen om brister för mål 1 fortfarande
behöver fördjupas.
När det gäller åtgärder för mål 1 har akademin förtydligat och
fördjupat beskrivningen av huvudområdesrelevanta kurser
ingående i det nya masterprogrammet. Det framgår också att
huvudområdeskurser i socialt arbete i masterprogrammets
första år poängmässigt är tillräckligt avseende förordningen
krav för magisterexamen. Därtill argumenterar akademin för att
kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet (vid
MDH?) skulle bidra till måluppfyllelse för magisterexamen i
socialt arbete. Beredningen anser att denna beskrivning behöver
förtydligas så att det mer uppenbart framgår varför dessa kurser
bidrar till måluppfyllelse för aktuell examen.
Generellt när det gäller koppling mellan analys och åtgärder
hade beredningen för åtgärdsplanen synpunkten att koppling
bitvis finns på plats men också att akademin skulle kunna
utveckla detta område. Fakultetsnämnden har också fattat
beslut i denna riktning. Beredningen har som tidigare redovisats
synpunkten att analys för mål 1 behöver göras tydligare. För
övriga kritiserade mål finner beredningen att analys och
åtgärder som kopplande till varandra i rimlig omfattning.
Gällande bedömargruppens övergripande kritik (gäller särskilt
kritiserat mål 1 och mål 5) att utbildningen brister då det gäller
koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete, hade
förvaltingsberedningen för åtgärdsplanen synpunkten att analys
och åtgärder för denna kritik kunde framgå tydligare. I
lägesrapporten uppfattar beredningen masterprogrammets
redovisade ingående kurser inom huvudområdet som en
relevant åtgärd för bedömargruppens övergripande kritik.
Däremot svarar inte akademin uppenbart på bedömargruppens
GU 1:2015
Sidan 70 av 180
kritik under mål 5 att ”det saknas argument för hur lärosätet
försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation
till huvudområdet socialt arbete”. Beredningen uppfattar att
akademin mer precist och konkret behöver besvara denna
kritik.
Då redovisade åtgärder avser omfattande förändringar i form av
ett nytt program uppfattar beredningen det som rimligt att
akademin redovisar lärarresurs för denna förändring. En sådan
redovisning delges i lägesrapporten. Denna redovisning är
förvisso inte heltäckande i alla detaljer men ger ändå en
uppfattning om att lärarresursen för utbildning mot
magisterexamen i socialt arbete är omfattande och solid.
Beredningen bedömer denna redovisning som tillräcklig i
dagsläget. Bedömargruppen har inte explicit efterfrågat
uppgifter om lärarresurs och skulle detta bli aktuellt behöver
akademin i så fall förtydliga underlaget.
Akademin redovisar i åtgärdsplanen att utbildningen brustit då
det gäller examinationsprocessen. Mer specifikt anger akademin
att uppsatta riktlinjer för examination inte följts med resultat att
vissa examensarbeten kopplar svagt till huvudområdet socialt
arbete. Beredningen gjorde för åtgärdsplanen bedömningen att
akademin behöver redovisa ett helhetsgrepp över
examinationsprocessen som säkerställer att studenterna når de
nationella examensmålen för aktuell examen. I lägesrapporten
ges redovisning av olika examinationsförfaranden med relevans
för huvudområdet socialt arbete samt någon framåtblickande
ambition om att säkra examensarbetenas koppling och relevans
för huvudområdet socialt arbete. Beredningen uppfattar att
akademin behöver konkretisera det senare för sin redovisning
till UKÄ.
Avseende det kommande uppföljningsarbetet har akademin inte
redovisat någon uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med
bortre gräns den 23 juni 2015. Beredningen vill uppmana
akademin att upprätta tidplan för det återstående
uppföljningsarbetet om sådan saknas.
I lägesrapporten argumenterar akademin för att behålla och
därmed försvara aktuell ifrågasatt examen. Här anförs
magisterexamen i socialt arbete som en viktig möjlighet för
MDH:s socionomstudenter kopplat till socionomens
professionella utveckling och till det sociala arbetets praktik.
Socionomprogrammet har högt söktryck och god
genomströmning. Ytterligare anför akademin magisterexamen
som en tänkbar rekryteringsbas för fortsatta studier på
avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Lärarresursen för
aktuell examen kan som tidigare nämnts sägas vara solid då
redovisad lärarresurs i betydande grad är akademiskt
välmeriterad.
Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser
är det väsentligt att fakultetsnämnden utifrån sitt övergripande
GU 1:2015
Sidan 71 av 180
kvalitetsansvar tar egen ställning till om akademins
lägesrapport är relevant och tillräckliga givet bedömargruppens
kritik om bristande kvalitet.
GU 1:2015
Sidan 72 av 180
Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011–2014
Mall för uppföljning – magister
Lärosäte: Mälardalen högskola
Utvärderingsärende: A-2013-10-3284
Huvudområde/område för examen:
Socialt arbete
Examen: Magister
När ska mallen användas?
Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Universitetskanslersämbetets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter
beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats och i
dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr 641-3449-12, reviderad mars 2014)
Hur ska mallen användas?
Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Universitetskanslersämbetets beslut och i
bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller
mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras.
För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en
redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör
ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till
dokument där datum tydligt framgår.
GU 1:2015
Sidan 73 av 180
Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse.
Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen.
Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning
Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska laddas upp i UK-ämbetet
Direkt. Tillvägagångssättet är detsamma som för självvärderingarna, se användarmanualen för UK-ämbetet Direkt.
Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen.
UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen
Magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning fick omdömet bristande kvalitet för tre av fem lärandemål. När det gäller
examensarbeten får de självständiga arbetena sammantaget bedömningen bristande måluppfyllelse. Hälften av arbetena visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap
och förståelse inom huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. Avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av
huvudområdet visar merparten av arbetena på mycket hög, och i något fall hög måluppfyllelse genom fördjupade kunskaper inom det område som behandlas. Denna
bedömning ska ses i relation till utbildningens profil utvärdering och styrning. I ett par arbeten saknas överblick över huvudområdet och det finns i dessa även brister i
redovisningen av aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom socialt arbete.
Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende studenternas överblick över området och avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av området eller
insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet anger att utbildningen ges inom huvudområdet socialt arbete, medan fördjupningen av studenternas kunskaper
sker inom utvärdering och ledning. Eventuell fördjupning inom det sociala fältet är helt avhängigt valet av ämne för det självständiga arbetet.
Vid intervjuerna framkom att utbildningens profil inom socialt arbete varit ett sätt att nischa utbildningen då det fanns ett behov av utbildningar inom den sociala sektorn
mot utvärdering och styrning när utbildningen startade. Lärosätet uppger sig se utvärdering och styrning som en del av socialt arbete vilket kommer till uttryck i litteratur,
perspektiv och gentemot praktiken. Utbildningens grund ska passa studenter med olika grundutbildningar medan det självständiga arbetet ska kunna passa in inom socialt
arbete. I en kommande nyutvecklad utbildning planeras den sociala profilen bli tydligare.
Den sammanlagda bedömningen från bedömargruppen visar på bristande måluppfyllelse för målen:
GU 1:2015
Sidan 74 av 180
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över
området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på
forsknings- och utvecklingsarbete.
Vår analys av den bristande måluppfyllelsen
För att få en samlad bild av brister som bedömargruppen lyfter fram, men också orsaker till de brister som finns i utbildningen lästes utvärderingen i sin helhet som en
första åtgärd. Sedan gjordes en analys av bedömargruppens kritik. Slutsatser vi drar av resultaten av utvärderingen är (1) att samtliga brister som UKÄ lyfter fram har
uppmärksammats och kommer att åtgärdas, 2 att det finns goda förutsättningar för att åtgärda bristerna, (3) att det finns goda förutsättningar för våra studenter att
genomföra bra examensarbeten.
Som vi redovisade i självvärderingen var grundtanken med magisterprogrammets utformning att studerande med grundexamina inom olika huvudområden skulle kunna
genomgå utbildningen och beroende på utbildningsbakgrund erhålla en magister inom andra huvudområden än socialt arbete. Med andra ord skulle fördjupning inom
huvudområdet förekomma i samband med examensarbetet. Som framgår av utbildningsplanen för programmet bestod den särskilda behörigheten i att studenterna skulle på
grundnivå ha minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i folkhälsovetenskap, företagsekonomi, handikappvetenskap, omvårdnad,
pedagogik, psykologi, social omsorg, socialt arbete, sociologi, statskunskap eller
motsvarande. Detta innebär att studenter med olika grundexamina kunde söka till utbildningen. Dessutom krävdes Sv B och En A.”
I linje med detta var utbildningen utformad enligt följande, se citat nedan ur utbildningsplanen för magisterprogrammet:
”Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:
- Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning (Master of Science (60 credits) in Social Work with
Specialization in Evaluation and Organizational Management)
”Studenter, som i sin grundexamen har ett huvudämne/huvudområde som vid Mälardalens högskola kan utgöra huvudområde för en magisterexamen och som fordringarna
för ovanstående examen, kan vid ansökan om examen begära att få magisterkurserna tillgodräknade på så sätt att examensbenämningen istället blir Xxx (förled styrt av
aktuellt huvudområde) magisterexamen med huvudområdet xxx (aktuellt huvudområde) med inriktning mot utvärdering och styrning.”
Beroende på studenters grundexamen som utgjorde ”behörighet” till magisterutbildningen hade kurserna ett innehåll som exempelvis skulle kunna ingå i en
magisterexamen med huvudområdet folkhälsa med inriktning mot utvärdering och styrning, magisterexamen med huvudområdet sociologi med inriktning mot utvärdering
och styrning etc. På detta sätt skulle fördjupning i huvudområdet (även för socialt arbete) ske i samband med det självständiga arbetet, examensarbete 15 högskolepoäng.
Eftersom utvärdering och styrning som inriktning har funnits i folkhälsovetenskap, företagsekonomi, handikappvetenskap, omvårdnad, pedagogik, psykologi, social
omsorg, socialt arbete, sociologi, statskunskap eller motsvarande skulle det inte vara något problem att ha fördjupning i huvudområdet i samband med det självständiga
arbetet.
GU 1:2015
Sidan 75 av 180
Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen
”Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt
insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete”
Den magistutbildning (magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning) som UKÄ granskat är avvecklad på grund av dess
lite för smala inriktning (se beslutet under ”Källor” nedan). Istället har vi nu inrättat ett masterprogram, Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning Socialt
arbete (se utbildningsplanen för detta program under ”Källor” nedan) med heltidsstudier och engelska som undervisningsspråk. Som redovisats i självvärderingen har vi
haft stor nytta av erfarenheter från magisterprogrammet med inriktning mot utvärdering och styrning i utvecklingen av den nya utbildningsstrukturen. Planerad
programstart är hösten 2015. Förkunskapskrav är kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Studenten har möjlighet efter fullgjorda kurser och
godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet socialt arbete. Inom masterprogrammet sker samläsning med andra
huvudområden såsom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Folkhälsovetenskap, Arbetslivsvetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Vår
redogörelse avseende åtgärder är avgränsad till det första året av masterprogrammet, de första 60 hp, som ger behörighet till att ta ut en magisterexamen i socialt arbete som
huvudområde.
Eftersom studenterna som förkunskapskrav ska ha kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen utgör detta en fast grund för fördjupningen på det
första året av masterprogrammet. Detta innebär att det finns två vägar in till masterprogrammet, 1. utländsk examen motsvarande kandidatexamen i Sverige och 2.
studenter från socionomprogrammet vid svenska lärosäten. Studenter som ansöker efter socionomexamen och som läser kurser i socialt arbete på avancerad nivå på termin
7 kan efter bedömning eventuellt få dessa kurser tillgodoräknade.
Inför Masterprogrammet läser studenterna två kurser på avancerad nivå på termin 7 inom socionomprogrammet. Den ena kursen är Professionella möten och samtal i
socialt arbete 15.0 hp och den andra är Ledning och utvärdering i socialt arbete 15.0 hp. Båda kurserna har på en avancerad nivå fokus på huvudområdet socialt arbete.
Under första terminen på masterprogrammet ges tre kurser ”Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd” (7,5 hp), ”Evidensbaserad praktik och
utvärdering" (7,5 hp) och "Kvalitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp) vilka läses tillsammans med andra huvudområden inom hälsa och välfärd, samt en kurs med
ämnesfördjupning i socialt arbete som benämns "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). Under andra terminen ges ytterligare en ämnesfördjupningskurs i socialt arbete,
"Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Termin 2 innehåller därtill ytterligare en metodkurs ”kvantitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp) som samläses med andra
huvudområden. Termin 2 avslutas därefter med ett examensarbete inom socialt arbete på 15 hp. Efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp i det första året
av masterprogrammet kan studenten ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet socialt arbete. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker
senare under denna arbetsprocess!
Genom detta upplägg av det första året i masterprogrammet i socialt arbete har vi goda förutsättningar att uppnå måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom
huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, samt överblick över huvudområdet som påpekas i UKÄ:s omdöme.
GU 1:2015
Sidan 76 av 180
Som framgått ovan läser studenterna 4 olika kurser på avancerad nivå i socialt arbete, nämligen två kurser på termin 7 på avancerad nivå,”Professionella möten och samtal i
socialt arbete”, 15.0 hp och ”Ledning och utvärdering i socialt arbete” (15 hp) samt två kurser första året på masterprogrammet med ämnesfördjupning i socialt arbete som
benämns "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). och "Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Nedan följer en närmare beskrivning av nämnda kurser.
Professionella möten och samtal i socialt arbete
Kursen ”Professionella möten och samtal i socialt arbete” har fokus på kommunikation och samtalsmetoder för olika sammanhang och olika roller i socialt
arbete, framför allt samtal individuellt och i grupp, men även myndighetsövning. Exempel från de olika målgrupperna barn, familj, äldre och personer med
funktionsnedsättning. Kurslitteraturen innehåller både metodböcker på temat, inklusive etik, samt annan vetenskaplig litteratur inklusive artiklar.
Studenterna ska utöver detta själva söka fram minst 7 vetenskapliga artiklar och koppla dessa till de 10 gruppövningar som går som en röd tråd genom
kursen och bidrar med praktiska tillfällen där handlingskompetens kan tränas. Kursen har även ett internationellt och transnationellt perspektiv på socialt
arbete vilket tar sig uttryck i både kurslitteratur och examination.
Studenterna arbetar med kritisk reflektion kring kommunikativa roller i socialt arbete, där de planerar och genomför gruppövningar eller scenarier på
realistiska fall och situationer i socialt arbete och med teoretiska reflektioner kopplat till detta. I ett av de tre seminarierna presenterades detta, vid ett annat
ligger fokus på olika samtalsmodeller och här använder studenterna vetenskapliga artiklar som källor. En individuell hemtentamen betonar teoretiska
perspektiv på kursens tema och med tydlig hänvisning till olika lärandemål. Ett exempel ges här på en av de tre frågorna:
1)Teoretiska perspektiv på kommunikation och institutionella samtal – applicerat på ett av gruppövningarnas teman (ca 3 sidor plus referenslista)
Vilka teoretiska perspektiv på samtal i socialt arbete kan du applicera på en av gruppövningarna i kursen? Motivera, beskriv samt diskutera utifrån
kurslitteraturen. Det kan exempelvis handla om metodiska samtal, samtal i grupper, socialpsykologiska perspektiv.
Ledning och utvärdering i socialt arbete
Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper dels om ledning och organisation, dels om
utvärdering kopplat till teori och praktiknära forskning. Samtliga moment i kursen har fokus på socialt arbete inom socialtjänsten i relation till ledning,
organisation samt utvärdering. Kursens samtliga laborativa moment samt examinerande uppgifter har inslag från det praktiska sociala arbetet för att
studenterna ska diskutera och reflektera dagsaktuella frågeställningar inom socialt arbete. Genom aktuell och relevant forskning om ledning och utvärdering
i socialt arbete får studenterna reflektera över praktiskt socialt arbete. Med hjälp av konkreta situationer får studenterna fördjupade kunskaper om ledning,
organisation och utvärdering i socialt arbete.
Genom olika examinationsformer (Individuellt som i grupp, muntligt och skriftligt) ska studenterna analysera behov av och argumentera för teamarbete och
samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete. Studenterna ska självständigt göra omvärlds- och problemanalys samt planera och lägga upp
GU 1:2015
Sidan 77 av 180
strategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning. Studenterna skall också kritiskt granska beställning av utvärdering utifrån
analys av verksamhetens behov av utvärderingskunskap samt självständigt föreslå, planera och genomföra utvärderingar av socialt arbete utifrån olika
utvärderingsmodeller. Under kursen ska studenterna även kritiskt granska och reflektera över begreppet evidensbaserad praktik i socialt arbete samt
motivera och argumentera för olika utvärderarroller och utvärderingsmodeller i relation till deras styrkor och svagheter. Exempel på en individuell uppgift
är att studenterna skall analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete samt att
självständigt göra en omvärlds- och problemanalys och planera och lägga uppstrategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning.
Socialt arbete med barn
Socialt arbete med barn (7,5 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om barns rättigheter och hur barns delaktighet, skydd och
tillgång till resurser kan främjas och säkras i det sociala arbetet. De ska också förvärva fördjupade kunskaper om välfärdssystemets komplexitet samt hur
pojkars och flickors erfarenheter kan bidra till kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik.
Kursen tar sin utgångspunkt dels i det sociala arbetets praktik, i synnerhet de utmaningar som det sociala arbetets organisering respektive kraven på
evidensbaserad praktik skapar när det handlar om utsatta barn och barn med särskilda behov, dels i socialt arbete som akademiskt ämne. Då fokus ligger på
socialt arbete med barn berörs främst aktuell teoriutveckling och debatt inom socialt arbete rörande barn och barndom, familj, barns rättigheter,
intersektionella perspektiv där vuxen-barnrelationer ingår, samt barns status som brukare. I förhållande till grundläggande nivå förväntas studenterna skaffa
sig fördjupade kunskaper om olika former av utsatthet i barndomen, om barn med särskilda behov samt om välfärdssystemet och dess organisering. Vidare
ska de visa att de kan omsätta kunskaper om det sociala arbetets villkor och organisering i en kritisk analys av utmaningar som gäller just området socialt
arbete med barn. De ska också visa en förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om möten med brukare på gruppen barn, och i kursen ingår ett
praktiskt inslag med samtalsövningar. Kursens olika teman diskuteras med utgångspunkt i aktuella forskningsöversikter, eller nyare eller pågående
empiriska studier som berör olika grupper utsatta barn eller barn med särskilda behov, som exempelvis studier av ensamkommande flyktingbarn,
familjehemsplacerade barn, handläggnings- och utredningssystemet BBIC (Barns behov i centrum) och barn som upplevt partnervåld, familjerättsliga
processer och barns utsatthet, ekonomisk utsatthet i barndomen, vardagsliv och delaktighet för barn med funktionsnedsättningar, ungdomars riskbruk av
alkohol och droger, m.m. Även aktuell kunskap om välfärdssystemets komplexitet och dess betydelse för möten med olika grupper i socialt arbete
behandlas, samt empiriska exempel på kunskapsutveckling och utveckling av evidensbaserad praktik på det sociala arbetets fält.
Kursen examineras genom två individuella arbeten: ett med fokus på hanteringen av utsatta barn och barns bästa, ett med fokus på utvecklingen av
evidensbaserad praktik. Då kursen ligger på avancerad nivå förväntas studenterna visa prov på en relativt högt utvecklad förmåga till självständig kritisk
analys, och därför bygger båda uppgifterna på studenters egna analyser av empriska exempel/fall. I den första uppgiften (INL 1) får studenterna i uppgift att
analysera rättsliga dokument, specifikt att diskutera och problematisera begrepp som barns rätt till delaktighet, barns bästa, barns behov och riskbedömning
utifrån olika perspektiv. Underlaget kan exempelvis bestå av tingsrättsdomar i familjerättsliga tvister om vårdnad, boende eller umgänge, eller
förvaltningsrättsdomar rörande omhändertagande med barn, alternativt i överklaganden av avslag på ansökningar om ekonomiskt bistånd i ärenden som rör
barnfamiljer. I den andra uppgiften(INL 2) utgår studenterna från ett aktuellt empiriskt exempel på kvalitets- eller kunskapsutveckling i socialt arbete med
GU 1:2015
Sidan 78 av 180
barn (tidigare har utveckling av en modell för stöd till syskon till barn med funktionsnedsättningar, samt en modell för krisstöd till barn som upplevt
partnervåld utgjort empiriska exempel), och uppgiften är att kritiskt granska utvecklingsarbetet och diskutera hur det hade kunnat förstärkas ytterligare,
framförallt när det gäller olika former av barns medverkan som brukare, inklusive i olika skeden av ett utvecklingsarbete. I båda uppgifterna förväntas
studenterna visa förmåga att problematisera frågeställningarna utifrån barns olika livssituationer och sociala tillhörigheter, så att situationen för t.ex. flickor
respektive pojkar, barn med funktionsnedsättningar, barn som har en missbrukande förälder, barn med invandrarbakgrund, eller barn som lever under
ekonomiskt knappa förhållanden belyses. I kursen ingår även ett examinerande seminarium (SEM 1) som fungerar som förberedelse för den första
individuella uppgiften och där underlaget också är rättsliga dokument.
Mångkulturellt socialt arbete
Mångkulturellt socialt arbete syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om det mångkulturella samhället, interkulturella möten och
integrationsprocessen. Vidare ska studenterna skaffa sig kunskaper om ett kritiskt och intersektionellt perspektiv på socialt arbete.
Studenterna ska utifrån relevant forskning diskutera vad begreppet mångkulturalism innebär och vilka utmaningar socialt arbete ställs inför i det
mångkulturella samhället. Studenterna ska visa fördjupad kunskap om begreppen migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap
och delaktighet och analysera hur förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar integrationsprocessen. De ska vidare kunna analysera och
diskutera betydelsen av kategoriseringar såsom kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning för inkludering respektive
exkludering utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studenterna skall också analysera vad ett intersektionellt perspektiv betyder för definiering av sociala
problem och behov samt för utformning av åtgärder i socialt arbete.
För närmare beskrivning se examensmatris-masterprogrammet (Bil. ....)
Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från
För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande:
Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april 2014.
http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.58770!/Menu/general/column-content/attachment/Protokoll_FN_140416.pdf §41, sid 19
Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: http://www.mdh.se/utbildning/program/utbildningsplaner-1.44892?kod=783
Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.14496!/Menu/general/columncontent/attachment/GGV01_magister_utvardering_o_styrning_HSV_091118.pdf
GU 1:2015
Sidan 79 av 180
Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen.
UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen
De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller fördjupad metodkunskap inom huvudområdet socialt
arbete. Drygt hälften av arbetena visar på goda kunskaper främst vad gäller utvärderingsteori och metod. Det saknas dock en metodologisk fördjupning.
Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende fördjupad metodkunskap inom socialt arbete. Utbildningens profil är utvärdering och styrning
vilket innebär att huvudfokus ligger på utvärderingsmetod. Vetenskaplig metod beskrivs som en oskiljbar del av utvärderingsmetod. Det innebär det att den
fördjupade metodkunskapen blir för avgränsad och måluppfyllelsen bedöms därför som bristande.
Intervjuerna bekräftade ovanstående bedömning.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
Analys av den bristande måluppfyllelsen
För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Som framgår av kursutformningen har det inte ingått några särskilda kurser i vetenskaplig metod i magisterprogrammet. Ambitionen var att förmedla
metodkunskaper integrerat och som en del i utvärderingsmetod. I självvärdering konstaterade vi mot bakgrund av erfarenheter från programmet att detta
förhållande var en svaghet, och som förstärktes av att flertalet studenter också kom från arbetslivet och där de akademiska studierna låg längre tillbaka i
tiden. UKÄs bedömning gällande bristande måluppfyllelse avseende metodkunskap överraskar inte. En särskild fördjupningskurs i vetenskaplig metod
fristående från utvärderingsmetodik skulle ha förstärkt studenternas metodkunskaper inom huvudområdet.
De åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen i vidare magisterexamen
GU 1:2015
Sidan 80 av 180
Magisterprogrammet med inriktning mot utvärdering och styrning som har granskats och som nu är avvecklad hade ingen särskild metodkurs. Tillskillnad
från detta finns två metodkurser för magisterexamen inom ramen för nämnd Mastersprogram. En kvalitativ metod 7.5 hp och en kvantitativ metod 7.5 hp.
Under metodkurserna får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt olika tekniker för insamling av empiri. I
utveckling av denna kursstruktur har erfarenheterna från magisterprogrammet och den bristande måluppfyllelsen haft stor vikt. Eftersom studenter som
söker till utbildningar på avancerad nivå kan ha olika metodkunskaper vill vi genom dessa två kurser skapa en fast metodgrund, Även om dessa två
metodkurser ska samläsas med andra huvudområden inom hälsa och välfärd blir implementeringsområdet inom socialt arbete för studenter som väljer
socialt arbete som huvudområde för sin magisterexamen. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker senare under denna arbetsprocess!
Undervisning under metodkursen sker genom föreläsningar, seminarier och/eller övningar. Undervisningsformerna syftar till att de studerande ska träna ett
självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion. Med hjälp av olika examinationsuppgifter får studenterna
bland annat kritisk granska aktuella vetenskapliga artiklar inom socialt arbete. Syftet är att studenterna analyserar, reflekterar och aktivt diskuterar aktuella
forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Diskussionen sträcker sig ifrån ämnesspecifikt till forskningsmetodik. Att
specifikt integrera artikelgranskning innebär en kontinuerlig uppdatering av aktuell forskning inom huvudområdet socialt arbete, men också utvecklad
kunskap om olika forskningsmetoder. Genom att medvetandegöra och utveckla det egna kritiska förhållningssättet skapas en tro på den egna förmågan att
fortlöpande aktivt söka och granska vetenskapliga artiklar. Studenterna, distribuerar relevant vetenskaplig artikel och ansvarar för presentation och
diskussion i helklass enligt nedan.
1. Diskutera och analysera studien utifrån tidigare relevant forskning samt redovisning av syfte och forskningsfråga som utformats.
2. Diskutera och analysera vald metod samt undersökningsgrupp, inklusions- och exklusionskriterier.
3. Diskutera och analysera etiska överväganden.
4. Diskutera och analysera resultat samt relevans av analys.
5. Analys samt reflektion av avsnittet ”Diskussion” samt studiens eventuella angivna begränsningar.
6. Reflektion över valda referenser.
Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från
För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande:
Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april 2014.
http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.58770!/Menu/general/column-content/attachment/Protokoll_FN_140416.pdf §41, sid 19
GU 1:2015
Sidan 81 av 180
Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: http://www.mdh.se/utbildning/program/utbildningsplaner1.44892?kod=783
Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.14496!/Menu/general/columncontent/attachment/GGV01_magister_utvardering_o_styrning_HSV_091118.pdf
Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen.
UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen
De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att inom huvudområdet socialt arbete göra
bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga aspekter, etiska aspekter samt medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och
utvecklingsarbete. Flertalet arbeten visar att studenterna har en god förmåga inom området utvärdering och styrning göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Det finns dock brister i en majoritet av arbetena avseende förmåga att göra bedömningar med hänsyn till
etiska aspekter. Flera arbeten visar också brister avseende studenternas medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
Självvärderingen indikerar dock att hög måluppfyllelse främjas avseende studenternas förmåga att inom området för utbildningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Denna
bedömning grundar sig på utbildningens profil utvärdering och styrning och relateras inte till huvudområdet socialt arbete. Lärandemål redovisas för detta
examensmål men det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete.
Vid intervjuerna framkom inget som ändrar bilden från självvärderingen.
I självvärderingen och intervjuer framkom att studenterna undervisas och examineras mot målet. Det saknas dock klara indikationer på detta i urvalet av
självständiga arbeten.
GU 1:2015
Sidan 82 av 180
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
Vår analys av den bristande måluppfyllelsen
För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
Utvärderarroll och etik var en integrerad del i kurserna genom hela magisterutbildningen i utvärdering och styrning. I kurserna Utvärderingens process,
Integrerade perspektiv på utvärdering och Evidensbaserad utvärdering hade vi explicita fokus på etiska frågor som en central del av vetenskapliga
förhållningsätt. I grupp och individuella uppgifter under samtliga kurser valdes exempel från olika arenor i samhället och i hantering av dessa frågor var
vetenskaplighet och etiska förhållningssätt med i. Som det har kommit fram i UKÄ:s egna informationsmöten är ”mätning” av detta examensmål ett av de
problemområden som granskarna haft svårigheter med. Vad gäller examensarbetet, så håller vi med att det finns en del brister i några uppsatser (tre)
avseende bedömning och hantering av den etiska problematiken. Vi kan alltså konstatera att förväntade kunskaper inom etiken inte omsatts och tydliggjorts
i examensarbetet i önskvärd omfattning.
De åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen i vidare magisterexamen
Vårt magisterprogram är avvecklat (se beslutet under ”Källor” nedan). Vi kommer att ta hänsyn till UKÄs kritik i utvecklingen av vårt masterprogram (se
utbildningsplan för det nya masterprogrammet under ”Källor” nedan) och väga in erfarenheter från magisterprogrammet (se utbildningsplan för det
avvecklade magisterprogrammet under ”Källor” nedan). I masterprogrammet är ännu inte samtliga kursplaner eller studiehandledningar skrivna. I båda
kurserna, kvalitativa metoder I och kvantitativa metoder I, under det första året av det nya masterprogram kommer vi ha bättre fokus på etiska
förhållningssätt, kopplingen till vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Även i kurserna Professionella samtal och möten, Ledning och utvärdering,
Socialt arbete med barn och Mångkulturellt socialt arbete kommer vi se till att etiska förhållningssätt (både forskningsetik och professionsetik) sätts in
tydligare i vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker senare under denna arbetsprocess! Vidare
omarbetas riktlinjer för handledning och bedömning av uppsatser så att de på ett än tydligare sätt fokuserar etiska frågeställningar. Därmed säkras en
miniminivå av etisk reflektion i varje självständigt arbete och för varje magisterexamen.
Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från
För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande:
GU 1:2015
Sidan 83 av 180
Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april 2014.
http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.58770!/Menu/general/column-content/attachment/Protokoll_FN_140416.pdf §41, sid 19.
Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: http://www.mdh.se/utbildning/program/utbildningsplaner1.44892?kod=783
Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.14496!/Menu/general/columncontent/attachment/GGV01_magister_utvardering_o_styrning_HSV_091118.pdf
Lärarresurs
Tillgång på lärare samt lärarkompetens är av stor betydelse för kvalitén på utbildningen. Vi kan konstatera att det i relation till de för magisterexamen gällande
examensmålen på avancerad nivå är lärarresurser inom programmet mycket goda. Endast fast anställda lärare inom socialt arbete kommer att vara
examinatorer avseende hela kurser. Alla kurser kommer att ha kursansvarig och examinator (disputerad) vilka kommer att vara anställda inom socialt arbete.
Utöver dessa tillkommer resurser i form av professorer i socialt arbete, docenter i socialt arbete, lektorer i socialt arbete, adjunkter samt några doktorander i
socialt arbete. Samtliga professorer, docenter och lektorer har egen forskning i socialt arbete och vissa av dem är också engagerade i metodundervisning i
socialt arbete. I förhållande till det antal uppsatser som tidigare producerats är den fasta lärarstaben tillfredställande. Timmar för undervisning, administration
och handledning följer gällande arbetstidsavtal. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger
sist i dokumentet.
GU 1:2015
Sidan 84 av 180
Examinationsprocessen
Avdelningscheferna ansvarar för utbildningarnas/kursernas kvalitet genom att utse examinator för varje kurs. Det åligger examinator att se till att alla
lärandemål i kursplanen examineras på ett varierat och relevant sätt samt att kursen som helhet examineras individuellt och tillförlitligt.
Undervisningen på samtliga kurser sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och projektarbeten med fokus på huvudområde socialt arbete. Syftet
är att studenterna skall träna självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion enskilt och i grupp.
Det förekommer olika examinationsformerna på kurserna för ett godkänt betyg. Studenterna examineras dels individuellt, dels i grupp. De individuella
examinationerna innebär att studenterna ska såväl skriftligt som muntligt kunna på en fördjupad nivå relatera ämnet (mångkulturellt socialt arbete, socialt
arbete med barn, ledning och utvärdering i socialt arbete, professionella möten och samtal i socialt arbete) man läser till huvudområdet socialt arbete.
Förutom nämnda examinationer skall studenten även författa ett godkänt projektplan, magisteruppsats samt godkänd opposition av annans examensarbete på
avancerad nivå (magister). Examensarbetet genomförs individuellt eller i par. För godkänt krävs aktivt deltagande vid uppsatsseminarier.
Magisteruppsatsen har kravet att vara en empirisk studie och bygger främst på beställningsarbete från praktiskt socialt arbete, delar av lärares
forskningsprojekt eller väl underbyggda projektidéer från studenterna.
När det gäller tillämpning av riktlinjer för examensarbete kommer vi se till att kravet på examensarbetens koppling till och relevans för socialt arbete uttrycks
tydligare i studiehandledningen, att information förmedlas vid kursstart och under handledningsprocessen så att misstag som funnits i vårt nu avvecklade
magisterprogram inte upprepas.
Nedanstående bedömningskriterier utgör exempel på kvalitetssäkring av examensarbete inom huvudområdet socialt arbete. Kriterier finnas tillgängliga för
studenter i studiehandledning för kurs i examensarbete. Kursplan för examensarbete under bearbetning, bifogas senare.
Bedömningskriterier för examination av magisteruppsats:
Syftet och frågeställningarna är klara och avgränsade, samt relevanta för socialt arbete
Aktuell och relevant forskning för den egna studien samt jämförelser mellan resultat från olika studier
GU 1:2015
Sidan 85 av 180
Relevanta teorier för tolkning och analys av resultat
Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur
Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuell bortfallsanalys (om relevant) är beskriven. Datainsamling, genomförande, databearbetning och analysmetod är
klart beskrivna så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet.
En väl genomförd diskussion om studiens validitet och reliabilitet
Tydlig medvetenhet avseende forskningsetiska ställningstaganden och väl utvecklad diskussion av de etiska frågor som den aktuella studien väcker
Överskådligt, förståeligt och logisk redovisning av resultatet samt relevanta kopplingar till teorier och tidigare forskning
Kritiskt reflektera, värdera och dra slutsatser från studien avseende resultat, metod och teori
Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg)
Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant)” ”Analysen är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod
Tydlig och logisk uppsatsstruktur som innebär en röd tråd från början till slutet
Sammanställning och presentation av studien med vetenskaplig kvalitet avseende språk, referenshantering och layout i enlighet med gällande riktlinjer
GU 1:2015
Sidan 86 av 180
Konsekvensanalys
Socionomprogrammet är ett populärt program med konstant högt söktryck. Under de senaste åren har totalt cirka 2000 sökt till socionomprogrammet. Av
dessa var 318 förstahandssökande till 70 platser, vilket innebär 4.5 sökande per plasts. Genomströmningen kan också sägas vara god, 82 procent Ht-13. Det är
i första hand socionomstunder som kommer utgöra rekryteringsbasen för magister och master i socialt arbete. En magisterexamen i socialt arbete ger
studenten fördjupade kunskaper inom huvudområdet socialt arbete samt fördjupade metodologiska kunskaper och färdigheter inom ämnet som är viktiga för
socionomens professionella utveckling kopplade till det sociala arbetets praktik. En magisterexamen i socialt arbete innebär studier på avancerad nivå och ger
också behörighet till fortsatta studier på master- och forskarutbildningsnivå såväl som möjlighet att utveckla färdigheter för mer kvalificerade arbetsuppgifter.
En rad förändringar har genomförts för att åtgärda de tidigare bristerna. Det tidigare magisterprogrammet med en relativt snäv profil i förhållande till socialt
arbetet som huvudområde har ersatts av en bredare magisterexamen i socialt arbete inom ramen för det nya masterprogrammet i hälsa och välfärd. När det
gäller kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av
området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete åtgärdas tidigare brister genom nya kurser på avancerad nivå motsvarande totalt 45 hp, vilka
berör centrala frågor i socialt arbete: professionella samtal och möten, ledning och utvärdering, socialt arbete med barn, samt mångkulturella perspektiv.
Samtliga kurser är upplagda så att de fokuserar ett specifikt område, samtidigt som de också bidrar till fördjupade kunskaper när det gäller centrala teoretiska
perspektiv i socialt arbete mer generellt, respektive utmaningar i utveckling och evidensbasering av det sociala arbetets praktik. Tidigare brister när det gäller
metod åtgärdas genom två nya metodkurser på avancerad nivå (totalt 15 hp), och brister när det gäller etiska förhållningssätt åtgärdas dels genom de nya
metodkurserna där inslaget av forskningsetik är tydligare än tidigare, dels genom utvecklade riktlinjer för handledning och examination av uppsatser, samt
genom ett tydligare fokus på etik i de fyra nya kurserna på avancerad nivå i socialt arbete. Med dessa förändringar kommer en framtida magisterexamen i
socialt arbete vid Mälardalens högskola att uppfylla examensmålen.
Lärarkapacitet och lärarkompetens
Analysen av lärarkapaciteten och lärarkompetens kompletteras nedan med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den
huvudsakliga lärarkapaciteten och lärarkompetensen inom socialt arbete. Det bör dock betonas att det inte är en redovisning för samtliga lärare som undervisar
i utbildningen.
GU 1:2015
Sidan 87 av 180
Lärarkapacitet och lärarkompetens
Akademisk titel
Anställningens
omfattning i %
Professor i socialt arbete
Professor i socialt arbete
100
100
Elinor Brunnberg
Maria Eriksson
Professor i socialt arbete
20
Christian Kullberg
Docent i socialt arbete
Docent i socialt arbete
Docent i socialt arbete
100
100
100
Anna-Lena Almqvist
Els-Marie Anbäcken
Osman Aytar
Docent i socialt arbete
Lektor i socialt arbete
Lektor i socialt arbete
Adjunkt i socialt arbete
Adjunkt i socialt arbete
Adjunkt i socialt arbete
Doktorand/adjunkt i socialt arbete
Adjunkt i socialt arbete
100
100
100
100
100
100
50/50
35
Gunnel Östlund
Munir Dag
Mehrdad Davispor
Ciro Aparicio
Nicolai Astrup
Åse Björkman
Sylvia Olsson
Andrejs Ozolin
GU 1:2015
Tid för egen forskning
Namn
Sidan 88 av 180
Till fakultetsnämnd Mälardalens högskola
2015-01-07
Missivbrev till lägesrapport för analys- och åtgärdsplan inom socialt arbete (magisterexamen).
Akademin (HVV) har sedan föregående underlag arbetat vidare med analys- och åtgärdsplan för
magisterexamen inom socialt arbete och den bedömning som UKÄ lämnat om bristande kvalitet.
Arbetsprocessen genomförs inom avdelningen för socialt arbete där avdelningschef Munir Dag har
huvudansvar i samarbete med utbildningsledare Per Andersson. Inom avdelningen är även Docent
Osman Aytar, Lektor Mats Ekermo (tidigare avdelningschef) och ämnesansvariga professorer Maria
Eriksson och Elinor Brunnberg involverade i arbetsprocessen.
Vi har under hösten arbetat vidare med bearbetning av text utifrån den analys- och åtgärdsplan som
lämnades till utskott/nämnd i september och då försökt beakta de synpunkter som framkom vid
beslut i utbildningsutskott och nämnd. Det har framförallt inneburit redovisning av hur enskilda
kurser på avancerad nivå visar på fördjupning inom socialt arbete utifrån de påtalade brister som
framkom vid UKÄ:s bedömning. Detta innebär både teoretisk ämnesfördjupning och metodologisk
fördjupning. Dessutom har examinationsprocess tydligare beskrivits tillsammans med utökad
lärarresurs (kapacitet och kompetens) inom socialt arbete. I underlag till utskott ingår även
konsekvensanalys. Inför slutlig rapport tillkommer examensmatris (masterexamen i socialt arbete)
och kursplaner som utvecklats och fastställts.
Enligt uppdrag
Per Andersson Utbildningsledare HVV
GU 1:2015
Sidan 89 av 180
GU 1:2015
Sidan 90 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
16.
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning anestesisjukvård där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Diarienummer: 3.4-2015/0093
Handläggare: Michael Rogefelt
UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid
MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till
nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport.
Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande
avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till
nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för
ärendet.
Utskottet för grundutbildning föreslår nämnden besluta att:
att
godkänna föreliggande analys- och åtgärdsredovisning och därtill
rekommendera akademin
att
i kommande lägesrapport formulera analys och åtgärder i UKÄ:s
mall för uppföljning,
att
i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med
redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa
förstärkningar planeras ske eller har skett,
att
i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu
redovisas vagt i åtgärdsplanen samt
att
i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i
den tidplan som finns för uppföljningsarbetet
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande
analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är
organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild
examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar
bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
GU 1:2015
Sidan 91 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även
beretts av UFO.
Delges
Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica
Engström HVV och prodekan för grundutbildning.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan
Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande
GU 1:2015
Sidan 92 av 180
Utskottet för grundutbildning: #1: 2015
Ärende 3.4-2015/0093
2015-01-28
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning anestesisjukvård där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober
2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård
vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som
ifrågasatt kvalitet.
Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån
yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till
myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder
man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar
därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas
eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på
UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad
examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten
utvärderingen.
Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt
ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med
utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare
senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma
till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och
ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport
motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska
delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det
åligger också akademin att till nämnden redovisa en
konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård
har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit
till fakultetsnämnden med den analys och åtgärdsplan som
efterfrågas för ärendet.
GU 1:2015
Sidan 93 av 180
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av
föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning
på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp
för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en
arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I
uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat
utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet.
UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot
nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment.
Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning
och akademin, berett ärendet.
Alternativa beslut
Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna
föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna
densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller
andra förändringar.
Konsekvensanalys
En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för
viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt
examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är
inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget
examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både
utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH
som helhet.
Överväganden
Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för
3 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts
kritik om bristande måluppfyllelse gällande studenternas
förmåga att upprätta omvårdnadsplan i samverkan med patient
och närstående. Bedömargruppen är vidare kritisk gällande att
det inte framgår av självvärdering eller intervju om vård i livets
slutskede examineras. Ytterligare framför bedömargruppen det
som inte troligt att måluppfyllelse nås gällande studentens
förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och
generell anestesi, analgesi och sedering i samband med
operationer, undersökningar och behandling av patienter. Detta
då ingen klinisk examination eller examination via simulering
förekommer. På detaljnivå har någon ytterligare kritik
framförts.
På ett övergripande plan bör utskottet för grundutbildning för
sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och
åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande
till bedömargruppens omfattande kritik. Utskottet bör också
bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart
relaterar till varandra.
Bedömargruppen påpekar för samtliga mål där utbildningen
GU 1:2015
Sidan 94 av 180
rönt kritik att utbildningen brister då det gäller lärosätets
deltagande i examination och andra bedömningsmoment.
Bedömargruppen menar att så långt yrkeshandledare ensam
ansvarar för viktiga bedömningsmoment utan lärosätets
deltagande kan inte lärosätet säkerställa att studenterna når
examensmålen. Beredningen uppfattar att utskottet särskilt ska
uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets
bristande deltagande i examination och andra
bedömningsmoment.
Utskottet för grundutbildning har för sitt beslut också att ta
hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen
endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder
och att dessa måste vara genomförda senast den 10 oktober
2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara
myndigheten tillhanda.
Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden
På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att
akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot
bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande
som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande
mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i
rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder
(genomförda och planerade). Beredningen gör också
bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i
rimlig omfattning.
När det gäller de påtalade bristerna i bedömargruppens
yttrande har akademin valt att sammanställa dessa till fyra
fokusområden och vidare adresserat analys och åtgärder för de
valda områdena var för sig. Beredningen finner redovisningen i
fokusområden som ett överskådligt och strukturerat sätt att
angripa kritiken. Därtill har akademin redogjort för (i
huvudsak) planerade åtgärder i tabellform för varje enskilt mål
som rönt kritik. Beredningen vill här göra akademin
uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska framställas i
särskild mall där analys och åtgärder redovisas samfällt för varje
kritiserat mål. Det är därför beredningens rekommendation att
akademin i kommande lägesrapport formulerar analys och
åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning.
Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens
generella kritik som rör lärosätets bristande deltagande i
examination och andra bedömningsmoment som sker på
klinikerna. För detta konstaterar akademin i sin analys att det
krävs kraftfulla strukturella förändringar syftande till att
lärosätet rutinmässigt ska delta i examination på den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och vidare att
lärosätet ska säkerställa att examensmålen examineras i VFU av
tillräckligt vetenskapligt meriterade lärare på ett
högskolemässigt sätt. För detta föreslår akademin ett antal
åtgärder som exempelvis utbildningsinsatser för befintliga
handledare, uttalat krav från högskolan om vetenskaplig och
GU 1:2015
Sidan 95 av 180
pedagogisk meritering hos handledarna samt förslag om
inrättande av tjänster för kliniska adjunkter och lektorer (det
vill säga förstärkta lärarresurser).
Akademin anför som återkommande förslag för åtgärd mot
bristande kvalitet att lärarresursen ska förstärkas. Beredningen
vill kring denna planerade åtgärd påpeka att akademin i
kommande rapport behöver tydliggöra mer precist vad som
avses med förstärkningen och när i tid planerade
lärarförstärkningar ska ske. Det senare är av betydelse då
lärosätet i huvudsak ska redovisa genomförda åtgärder till UKÄ.
Om förstärkt lärarresurs exempelvis innebär nyrekrytering är
det av största vikt att denna process åtminstone är påbörjad så
att MDH kan redovisa dokumentation för pågående rekrytering.
Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i
kommande rapport mer precist beskriva de övriga åtgärder som
nu redovisas i åtgärdsplanen. Akademin behöver också
konkretisera de åtgärder som i nuläget anges som alternativa.
Konkreta planerade åtgärder behöver för kommande rapport
föras in i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet.
Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det
innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till
synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation
på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här
uppmärksammas att akademin har en organisation som
innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta
specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda
ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i
samtliga dessa arbetsgrupper.
Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser
är det betydelsefullt att utskottet för grundutbildning tar egen
ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är
relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik.
GU 1:2015
Sidan 96 av 180
Underlag för analys- och åtgärdsplan gällande bristande kvalitet i
Specialistutbildning med inriktning mot anestesi
1. Organisation
HVV har tillsatt en övergripande projektgrupp för att analysera resultatet av UKÄs utvärderingar och
ta fram åtgärder för att försvara examensrätten gällande specialistutbildningarna till
distriktssköterska, intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11
personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre arbetslag som
representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1).
Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men samarbetar i
projektgruppen. Denna analys- och åtgärdsplan gäller för Specialistutbildningen med inriktning mot
anestesisjukvård.
Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag.
2. Analys av yttrande och planerade åtgärder
Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande specialistutbildningen till
anestesisjuksköterska. Utbildningen bedömdes ha bristande måluppfyllelse för tre av de sex
utvärderade examensmålen, mål 2, 4 och 6. Analysarbetet och åtgärdsarbetet inleddes med att granska
varje enskilt mål som bedömts ha bristande måluppfyllelse för att tydliggöra de specifika bristerna för
varje enskilt mål. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell 1.
GU 1:2015
Sidan 97 av 180
Tabell 1: Examensmål, bedömning och identifierade brister
Examensmål
Bedömning
1. ....visa kunskap om områdets
vetenskapliga grund och insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete samt
kunskap om sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och sambandets
betydelse för yrkesutövningen
Hög
2. ....visa fördjupad förmåga
att självständigt och i
samverkan med patient och
närstående identifiera
vårdbehov och upprätta
omvårdnadsplan
Bristande
a. Brist i att självständigt och i samverkan med närstående
identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan.
b. Bedöms endast under studentens verksamhetsförlagda
utbildning och då endast av yrkeshandledaren.
3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt
analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer
Hög
I några av arbetena finns dock svagheter främst vad gäller förmåga att analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar, till exempel bristande beskrivning av
komplexitet.
4. ....visa förmåga att
medverka vid och
självständigt utföra
undersökningar och
behandlingar inklusive vård i
livets slutskede
Bristande
a. Bedöms endast med stöd av ett bedömningsformulär
under den verksamhetsförlagda utbildningen och
av yrkeshandledaren, lärosätet är inte delaktigt vilket
innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når
målet.
b. Det framgår inte om vård i livets slutskede examineras.
5. ....visa förmåga att med helhetssyn på
människan göra åtgärdsbedömningar utifrån
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna
Hög
Några självständiga arbeten visar på svagheter främst vad gäller förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån samhälleliga aspekter.
6. ….visa förmåga att ansvara
för övervakning och utförande
av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i
samband med operationer,
undersökningar och
behandling av patienter
Bristande
a. Ingen klinisk examination eller examination via
simulering förekommer av detta mål
b. Bedöms via ett bedömningsformulär utan medverkan
från lärosätet varför lärosätet endast kan säkerställa att
studenterna uppnår de teoretiska kunskaperna men inte
att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill
säga i tillämpningen/förmågan.
GU 1:2015
Brister identifierade utifrån utvärderingen
Sidan 98 av 180
Denna specificering av brister, identifierade i bedömargruppen yttrande, visar att det finns fem
områden att analysera, förtydliga och utveckla:

Examinationsformer i klinisk praxis (tillämpning/förmåga)

Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU

Samverkan med patienten och närstående, upprättande av omvårdnadsplan

Vård i livets slutskede
I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa områden mer ingående. Därefter
redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive examensmål (Tabell 3).
Oberoende av UKÄs utvärderingar har ett beslut tagits att arbeta fram en utbildningsplan för ett nytt
magisterprogram i anestesisjukvård. Arbetet med detta pågår parallellt med detta arbete, och kommer
i takt med att kursplanerna godkänns läggas in i den slutliga rapporten. I denna plan hänvisas tills
vidare till befintliga kurser och lärandemål.
2.1
Examinationsformer i klinisk praxis (tillämpning/förmåga)
2.1.1. Analys
Idag sker examinationen av den teoretiska tillämpningen av kunskaper under VFU genom olika former
av skriftliga examinationer, som studenten genomför under sin placering. Examinationen
sammanfaller med den kliniska bedömningen, se punkt 2:2.
2.2.2. Förslag till åtgärder
MDH behöver visa på och säkerställa att bedömningen av studentens tillämpning och förmåga i klinisk
praxis examineras av lärare på ett högskolemässigt sätt. Ett förslag till nytt lärandemål , i den nya
kursplanen till ”Anestesi till människor med risk samt vård vid katastrofer och traum”a är framtaget:
Med helhetssyn på människan och dess välbefinnande planera, övervaka och självständigt
genomföra anestesier till patienter i samband med undersökningar samt vid regional och lokal
anestesi. Detta hör till utbildningsplanens specifika krav för inriktning till anestesisjuksköterska och
examensmål 6: ”visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla
åldrar”.
En klinisk examination i form av en simuleringsövning kan införas, där både mål från vårdvetenskap
och medicinsk vetenskap inkluderas. Simulering med en övningsdocka (Sim Man) är en utmärkt
pedagogisk metod, som kan användas i examinerande syfte i termin 2. Simulering kan inkluderas även
i termin 1, men bör då inte vara examinerande. Detta eftersom ett viktigt syfte med simuleringar är att
ha ett tillåtande klimat där det är accepterat att tänka eller att göra fel. Simulering kan inte helt ersätta
en klinisk examination ute i verksamheten, men fungerar som ett bra komplement. Denna
examination kan riktas mot examensmål 6 och innebära att studenten, förutom att genomföra, också
ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och kunna teoretiskt redogöra för sina aktiviteter.
Dessutom bör en klinisk slutexamination införas, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms,
enligt en modell motsvarande NKSE; Nationell klinisk slutexamination, som finns för grundutbildning
för sjuksköterskor. I denna ingår både en teoretisk och en praktisk del. Denna kan anpassas till
anestesiologisk kontext. Här kan läraren medverka i den senare fasen för en sammanfattande
bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen, men är inte med på operationssalen,
vilket kan framföras som kritik mot metoden, eftersom det kan påverka patientsäkerheten.
Bedömningsansvariga sjuksköterskor som håller i bedömningen utifrån en checklista behöver då
utbildas i detta. En annan tänkbar form av slutexamination är en kombination av teoretisk tentamen
och genomförande av en simuleringssituation med övningsdocka. För att genomföra
slutexaminationer (särskilt om de ska ske på kliniken) krävs ökade personella resurser.
GU 1:2015
Sidan 99 av 180
2.2
Bedömning av studentens förmågor vid VFU
2.2.1. Analys
De brister som beskrivs berör samtliga examensmål som fått bristande kvalitet, d.v.s. 2, 4 och 6 och
innefattar att förmåga och kunskaper i VFU bedöms av yrkeshandledare, vilket medför att lärosätet ej
anses vara delaktigt och därför inte kan säkerställa måluppfyllelse.
Examinationen av de kliniska färdigheterna bedöms utifrån ett bedömningsunderlag som utgår från
kursernas lärandemål.
Bedömningskriteriernas innehåll och betydelse gås igenom med handledarna och studenterna för att
säkerställa att respektive VFU period ska ha rätt inriktning och adekvat nivå i relation till var i
utbildningen som studenten befinner sig. Lärare besöker samtliga studenter (fem kliniker) för en
reflektionsträff. I samband med detta träffas även varje student tillsammans med respektive
handledare och samtalar om studentens lärande i relation till kursens mål. Om någon problematik
påvisas deltar läraren alltid vid halv- och heltidsbedömning. För att förstärka kompetensen hos
handledande sjuksköterskor har lärosätets lärare anordnat handledarträffar, gett föreläsningar om
handledningsprocessen och informerat om kursplaner, studieuppgifter och bedömningsformulär.
Dock får det anses som en brist att klinikhandledarna i alltför stor utsträckning själva bedömer
studenterna i samband med VFU. Detta inte är optimalt och skall åtgärdas.
Påpekas bör att lärarna i distansutbildningarna (anställda 20% av MDH) i Falun och Gävle redan idag
deltar vid bedömningstillfällena.
Här krävs en helt ny organisation kring VFU och hur VFU ska examineras. MDH behöver visa på och
säkerställa att examensmålen examineras i VFU av lärare på ett högskolemässigt sätt. Lärosätets lärare
behöver delta vid halv- och heltidsbedömningen och inte som idag, enbart när det är problem. Orsaken
till att detta inte sker redan idag är personalsituationen, där det inte varit möjligt för en lärare att
besöka samtliga fem kliniker i Sörmland och Västmanland (ibland även Stockholm och Örebro).
2.2.2. Förslag till åtgärder
För en ökad medverkan vid halv- och heltidsbedömningar (trepartssamtal med student, handledare
och lärare), där så inte sker idag, krävs ökade personella resurser. En tänkbar lösning närl
lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning inte är möjlig kan vara att genomföra dessa
bedömningssamtal via dator (Adobe Connect, Skype, etc.).
Det är tydligt att MDH behöver samverka mer med klinikerna kring handledning. Idag finns inget
VFUavtal för specialistutbildningarna som uttalar vad klinik och högskola förväntar sig/har för krav på
varandra. Det finns dock ett samarbetsavtal mellan MDH och Landstingen i Dalarna och Gävleborg
avseende verksamhetsförlagd utbildning, där det är specificerat vad parterna ansvarar för. Avtalet är
skrivet 2010 och har inte utvärderats. Samverkan mellan högskolan och klinikerna kommer att
diskuteras inte bara med de enskilda klinikerna, utan även tas upp i policyskapande diskussion med
beslutsfattare på landstingsnivå och verksamhetschefer.
En kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt
handledarutbildning behöver genomföras för att utreda förutsättningarna för en godtagbar akademisk
nivå av den kliniska undervisningen. Detta kan ge underlag för åtgärder som kan inkluderas i en
handlingsplan baserad på de övergripande intentionsdokument som finns undertecknade om
samarbete och kvalitetskriterier mellan Mälardalens högskola, Landstingen Västmanland och
Sörmland. Exempel på mål som kan inkluderas: 1) Att krav ställs på att huvudhandledaren innehar
magisterexamen och handledarutbildning 2) Att MDH stärker den vetenskapliga och pedagogiska
kompetensen hos handledare genom att i samverkan med klinikerna erbjuda kompletterande
utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning 3) I samverkan tillse att
tjänster inrättas för kliniska adjunkter och/eller lektorer.
GU 1:2015
Sidan 100 av 180
Ett utbildningsöverskridande arbete för att öka samarbetet mellan MDH och landsting/kommuner i
form av kliniska lektorat har inletts vilket kommer att intensifieras under våren-15.
2.3
Omvårdnadsplanering i samverkan med patienten och närstående
2.3.1. Analys
Under utbildningen har fokus varit på samverkan med patienterna, men enligt granskningen
framkommer det inte hur samverkan sker med närstående och hur studenterna formulerar en
omvårdnadsplan. Termerna samverkan och omvårdnadsplan bör således förtydligas och
problematiseras.
I ett lärandemål anges idag ”Tillämpa och analysera den perioperativa vårdprocessen, samt med
ökad grad av självständighet och utifrån patientens behov planera, genomföra, dokumentera och
utvärdera patientens perioperativa vård” Att arbeta utifrån patientens behov betyder här att
studenten måste ha inhämtat information om och av patienten, och i förekommande fall av den
närstående, men eftersom vi inte beskriver hur patientens behov/önskningar påverkar den
perioperativa vården, eller hur vården anpassas till personen, syns inte samverkan tillräckligt tydligt.
Begreppet omvårdnadsplan är inte så ofta använt inom klinisk anestesi eftersom
anestesisjuksköterskan inte har möjlighet att träffa patienten före operation (utom i sällsynta fall). I
examensmålet framgår att dock förmågan att kunna upprätta en omvårdnadsplan är central för en
specialistsjuksköterska, vilket inte undantar anestesisjuksköterskan. Studenterna behöver därför övas i
att upprätta vårdplaner inom klinisk anestesi för olika operativa ingrepp. Kopplingen mellan
anestesisjuksköterskans omvårdnad och upprättandet av omvårdnadsplanen behöva tydliggöras i
utbildningen.
Samverkan med närstående är svår att uppfylla inom klinisk anestesisjukvård eftersom kontakten med
närstående är mycket begränsad. Detta kan dock beröras teoretiskt och med hänvisning till situationer
då närstående medföljer till operationsavdelningen.
2.3.2 Förslag till åtgärder
En konkretisering av examensmål 2 och 4 kan genomföras när det gäller färdighet och förmåga genom
införandet att ett nytt lärandemål i kursen VAE066 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1: Planera,
samordna och värdera perioperativ vård i samverkan med patient och närstående. Likaså kan
begreppet vårdplan alt. omvårdnadsplan införas i de lärandemål där detta är aktuellt, t.ex. lärandemål
3 i kursen BMA040 Specifik anestesisjukvård 7,5 hp: ”Att under handledning, men med ökad grad av
självständighet, i samarbete med patient och närstående, kunna föreslå och aktivt delta i
vårdplanering, förberedelse, genomförande och utvärdering av hela perioperativa förloppet i
samband med anestesier inom planerad/akut verksamhet samt dokumentera och rapportera
förloppet”.
För att säkerställa att studenterna når detta examensmål behöver examinationerna förtydligas i
relation till hur och vad som examineras. Studenterna skall i en examinerande uppgift upprätta en
omvårdnadsplan inför anestesi, i termin 1 till en grundanestesi (patient med begränsad risk) och i
termin 2 till en patient med särskilda behov, i enlighet med nya utbildningsplanen: Förstå, planera,
samordna och värdera perioperativt vårdarbete i samverkan med patient och närstående.
Samverkan med närstående förekommer vid anestesier till barn eller vuxna med förståndshandikapp
och i de (sällsynta) fall då anestesisjuksköterskan har möjlighet att träffa patienten på
vårdavdelningen. Omvårdnadsplanen utifrån vårdprocessen kan inkludera både peri- per- och
postoperativvård och de närståendes perspektiv kan inkluderas, främst i termin två i relation till
patienter med särskilda behov.
Något som tillkommit i utbildningen sedan utvärderingen gjordes är att studenterna under VFU för en
reflektionsdagbok, dvs en strukturerad dagbok över patienter som de vårdat på kliniken som sedan
följs upp och används för reflektion i samråd med lärare. Syftet är att:
GU 1:2015
Sidan 101 av 180



följa egen kunskapsutveckling och grad av självständighet
synliggöra alla delar i den perioperativa omvårdnadsprocessen och anestesisjuksköterskans
roll/ansvar
analysera vårdvetenskapliga begrepp i relation till den beskrivna anestesin samt aspekter av
patientens situation och perspektiv
Den strukturerade dagboken skall vara underlag för en examinerande uppgift där studenten ska visa
hur hen formulerat en omvårdnadsplan i samverkan med patient, kopplat till det nya lärandemål 3 och
lärandemål 6 i ”Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1”: Analysera och reflektera över
vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom perioperativ vård, samt omformulerat
lärandemål 3 i ”Specifik anestesisjukvård”.
Den strukturerade dagboken skulle också kunna fungera som underlag för en examinerande uppgift
där studenten ska visa hur hen formulerat en omvårdnadsplan i samverkan med patient,
2.4
Vård i livets slutskede
2.4.1.Analys
Bakgrunden till att vi inte problematiserat detta i självvärderingen är att vård i livets slut inte
förekommer annat än i mycket sällsynta fall inom klinisk anestesisjukvård. I Kompetensbeskrivning
för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård från Riksföreningen inom anestesi
och intensivvård och Svensk sjuksköterskeförening 2012 nämns överhuvudtaget inte begreppet vård i
livets slut. Dilemmat beskrivs i självvärderingen såsom: ” Vård i livet slutskede är inte direkt
överförbart till anestesisjukvård” men också vidare ”kan omsättas till situationer som är utmanande
och påfrestande t.ex. vård av svårt skadade patienter eller vård av patienter som behandlas kurativt,
vilket redovisas under andra examensmål”.
2.4.2. Förslag till åtgärder
För att svara mot detta examensmål kan aspekten av vård i livets slutskede inkluderas i undervisning
genom att lyfta fram situationer där anestesisjuksköterskan möter patienter som är svårt sjuka, t.ex.
vid olika slags trauma/olyckor, katastrofsituationer, patienter med cancersjukdomar och vård av
patienter med svåra smärtillstånd. En särskilt utmanande situation är vård av barn i livets slutskede.
Dessa aspekter skall ingå i de efterföljande examinerande skriftliga uppgifterna och seminarierna i
kurserna.
Lärandemål 3 i BMA037 Akutsjukvård: Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi, samt
traumapatientens vård och behandling examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och ett
seminarium. I inlämningsuppgiften fördjupar sig studenten inom en slags trauma (t.ex. thoraxtrauma)
och vid seminariet delger sedan studenterna varandra sina kunskaper. En framtida utveckling av
seminariet skulle kunna vara att fördjupa diskussionen kring komplexa situationer med vård av svårt
skadad patient och om patienten avlider i samband med operationen. På så sätt kan vård av patient i
livets slutskede synliggöras integrerat i flera lärandemål och examinationer.
GU 1:2015
Sidan 102 av 180
3. Tidsplan
Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av analys och åtgärdsplan,
lägesrapport och slutrapport till UFO. Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den
övergripande projektgruppen och i arbetslaget för anestesisjuksköterskeutbildningen. Tidsplaneringen
redovisas i tabell 2 nedan.
Tabell 2: Tidsplanering gällande utveckling av Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av
arbetsuppgifter i arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-12-01
2014-12-20
Analys och åtgärdsplan
utarbetas
Projektledaren påbörjar analys
och åtgärdsplan, övriga i
arbetslaget granskar.
2014-12-09
2014-12-16
Återkoppling utarbetad analys
och åtgärdsplan.
Möten i
projektgruppen/arbetslaget
2014-12-09-201412-22
Revidering av utarbetad
analys och åtgärdsplan
Projektledaren i samråd med
projektgruppen
2014-12-22
Utarbetad analys-och
åtgärdsplan till processledare
Projektledaren
2014-01-07
Analys och åtgärdsplan till
UFO för granskning
Processledare
2014-01-15
Återkoppling från UFO följs
upp.
Revidering genomförs.
Projektledaren reviderar och
stämmer av med
projektgrupp/arbetslag
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av
analys och åtgärdsplan
2015-02-19
Nämndmöte - beslut om
analys och åtgärdsplan
Lägesrapport utarbetas och
granskas.
Återkoppling utarbetad
lägesrapport
2015-04-21
Lägesrapport till UFO för
granskning
Återkoppling från UFO följs
upp.
2015-10-19
GU 1:2015
Analys och
åtgärdsredovisning, UKÄ
direkt
Sidan 103 av 180
Tabell 3. Examensmål 2 .... visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och
upprätta omvårdnadsplan.
Identifierade brister
Förslag till åtgärder
a. Brist i att självständigt och i
samverkan med närstående
identifiera vårdbehov och
upprätta omvårdnadsplan.
Översyn och tydliggörande av lärandemål
 En konkretisering av examensmål 2 och 4 genomförs när det gäller färdighet och förmåga genom införandet att ett nytt
lärandemål i kursen VAE066 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1: Planera, samordna och värdera perioperativ vård i
samverkan med patient och närstående (a)
 Införande av bergeppet vårdplan alt. omvårdnadsplan i de lärandemål där detta är aktuellt, t.ex. lärandemål 3 i kursen
BMA040 Specifik anestesisjukvård 7,5 hp: ”Att under handledning, men med ökad grad av självständighet, i samarbete med
patient och närstående, kunna föreslå och aktivt delta i upprättande av omvårdnadsplan, förberedelse, genomförande och
utvärdering av hela perioperativa förloppet i samband med anestesier inom planerad/ akut verksamhet samt dokumentera
och rapportera förloppet”. (a)
Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpningen och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett
högskolemässigt sätt (b)
 Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar
b. Bedöms endast under
studentens
verksamhetsförlagda
utbildning och då endast av
yrkeshandledaren.
o
o

Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (b)
o
o
o
o
o


Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt.
Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype etc).
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning
Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU
Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning
Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna
Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter och/eller lektorer.
Införa klinisk slutexamination, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms, enligt en modell motsvarande NKSE;
Nationell klinisk slutexamination, anpassad till anestesiologiskt kontext. Läraren medverkar i den senare fasen för en
sammanfattande bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen alt.
Införa slutexamination genom kombination av teoretisk tentamen och genomförande av en simuleringssituation med
övningsdocka (b)
o
Utbilding av handledande sjuksköterskor i anpassad NKSE
Examinationerna skall ännu tydligare riktas mot examensmålet.
 Skapa en examinerande uppgift i att upprätta en omvårdnadsplan inför anestesi, i termin 1 till en grundanestesi (patient med
begränsad risk) och i termin 2 till en patient med särskilda behov, i enlighet med nytt lärandemål ; Förstå, planera,
samordna och värdera perioperativt vårdarbete i samverkan med patient och närstående. (b)
 Införa en examination kopplat till reflektionsdagboken där studenten ska visa hur hen formulerat en omvårdnadsplan i
samverkan med patient, kopplat till ett lärandemål: Analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och
tillämpning inom perioperativ vård. (b)
GU 1:2015
Sidan 104 av 180
Tabell 4. Examensmål 4 …. visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede.
Identifierade brister
a. Bedöms endast med stöd av
ett bedömningsformulär under
den verksamhetsförlagda
utbildningen och av
yrkeshandledaren, lärosätet är
inte delaktigt vilket innebär att
lärosätet inte kan säkerställa
att studenten når målet.
b. Det framgår inte om vård i
livets slutskede examineras.
Förslag till åtgärder
Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpningen och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett
högskolemässigt sätt (a)
 Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar
o
o

Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt.
Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype, etc).
Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (a)
o
o
o
o
o
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning
Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU
Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning
Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna
Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter eller lektorer.
Integrera vård i livets slutskede i undervisning och examinationer (b)
 Synliggöra vård av patient i livets slutskede i fler lärandemål och examinationer.
o
o
o
GU 1:2015
I undervisningssituationen lyfta fram situationer där anestesisjuksköterskan möter patienter som är svårt sjuka, t.ex. vid olika slags
trauma/olyckor, katastrofsituationer, patienter med cancersjukdomar, vård av barn i livets slutskede och undervisning om patienter
med svåra smärttillstånd.
Integrera ovanstående i de examinerande skriftliga uppgifterna och seminarierna i kurserna.
Utveckla seminariet till Lärandemål 3 i BMA037 Akutsjukvård: Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi, samt
traumapatientens vård och behandling genom att fördjupa diskussionen kring komplexa situationer med vård av svårt skadad patient
och om patienten avlider i samband med operationen.
Sidan 105 av 180
Tabell 5. Examensmål 6 …. visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i
samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter.
Identifierade brister
Förslag till åtgärder
a. Ingen klinisk examination
eller examination via
simulering förekommer av
detta mål
Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpning och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett
högskolemässigt sätt (a)
 Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar
b. Bedöms via ett
bedömningsformulär utan
medverkan från lärosätet
varför lärosätet endast kan
säkerställa att studenterna
uppnår de teoretiska
kunskaperna men inte att
studenterna kan omsätta dessa
i klinisk praxis, det vill säga i
tillämpningen/förmågan.
o
o

Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (a)
o
o
o
o
o


Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt.
Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype, etc).
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning
Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU
Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning
Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna
Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter eller lektorer.
Införa klinisk slutexamination, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms, enligt en modell motsvarande NKSE; Nationell
klinisk slutexamination, anpassad till anestisiologisk kontext. Läraren medverkar i den senare fasen för en sammanfattande
bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen alt.
Införa slutexamination genom kombination av teoretisk tentamen och genomförande av en simuleringssituation med
övningsdocka (a,b)
o
Utbilding av handledande sjuksköterskor i anpassad NKSE
Nya lärandemål
 Nytt lärandemål är framtaget i den nya kursplanen till Anestesi till människor med risk samt vård vid katastrofer och trauma:
Med helhetssyn på människan och dess välbefinnande planera, övervaka och självständigt genomföra anestesier till patienter i
samband med undersökningar samt vid regional och lokal anestesi, vilket hänför sig till utbildningsplanens specifika krav för
inriktning till anestesisjuksköterska: ”visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi,
analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar”.
Införa examinationer via simulering
 Införa en examination i form av en simuleringsövning i termin 2, riktad mot examensmål 6 som innebär att studenten, förutom att
genomföra, också ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och kunna teoretiskt redogöra för sina aktiviteter.
GU 1:2015
Sidan 106 av 180
Utbildning
Examen
Universitet/Högskola
Specialistsjuksköterskeexamen Anestesisjukvård
Yrkesexamen Mälardalens högskola
Beslut
Utvärdering
Bristande
kvalitet
Specialistsjuksköterskeexamen AN, INT, OP
Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet
Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen
- studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov
och upprätta omvårdnadsplan
- visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
- visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband
med operationer, undersökningar och behandling av patienter.
För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande
kvalitet.
Utvärderade examensmål:
1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa kunskap om
områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt
kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse
för yrkesutövningen
Hög
Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse. Studenterna använder relevanta
teorier och begrepp kopplade till områdets vetenskapliga grund. Exempelvis tas centrala begrepp
upp såsom lidande, miljö, vårdrelation och kommunikation. Aktuell forskning finns redovisad och är
väl avgränsad inom valt område för de självständiga arbetena. Sambandet mellan beprövad
erfarenhet och yrkesutövningen finns också beskrivet i de självständiga arbeten i vilka exempel på
kliniska implikationer finns redovisat. Något arbete visar dock på svagheter. Självvärderingen
bekräftar att lärosätet säkrar hög måluppfyllelse bland annat då det framgår att tillämpning och
kritisk analys av aktuell forskning ingår i undervisningen under hela programmet och ett tydligt
vårdvetenskapligt perspektiv genomsyrar utbildningen. Lärosätet presenterar olika
examinationsaktiviteter både för medicinska och vårdvetenskapliga kunskaper och en tydlig
integrering mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Lärosätesintervjun bekräftade den bild som
bedömarna fick av självvärderingen.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög.
2 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa fördjupad
förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och
upprätta omvårdnadsplan
I självvärderingen gör lärosätet det inte troligt att studenternas måluppfyllelse brister avseende
fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera
vårdbehov. Den perioperativa vårdprocessen examineras skriftligt. Studenten ska visa att denne kan
planera, genomföra och dokumentera patientens vårdbehov. Det framkommer dock inte i
självvärderingen hur studenternas förmåga att upprätta omvårdnadsplan i samverkan med patient
säkras. Inte heller framkommer hur lärosätet säkerställer studentens förmåga att självständigt och i
samverkan med närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. Vid
lärosätesintervjun framkom dock att studenterna i en inlämningsuppgift som examineras
GU 1:2015
Sidan 107 av 180
Bristande
självständigt identifierar vårdbehov och i samverkan med patient upprättar omvårdnadsplan.
Samverkan med närstående, att identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan bedöms
endast under studentens verksamhetsförlagda utbildning och då endast av yrkeshandledaren.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen, vara bristande.
3 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Hög
Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse. Flertalet självständiga arbeten visar på
hög måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att integrera kunskap och redovisning av
tidigare forskning. Flera arbeten visar också på hög måluppfyllelse vad gäller komplexa
frågeställningar och situationer vilka finns redovisade, till exempel problematiseras kring
teamarbete relaterat till patientsäkerhet och effektivitetssystemets Lean påverkan på den
perioperativa vården. I några av arbetena finns dock svagheter främst vad gäller förmåga att
analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar, till exempel bristande beskrivning av
komplexitet. Självvärderingen och lärosätesintervjun bekräftar att lärosätet säkrar hög
måluppfyllelse genom integration mellan teori och praxis samt att studenten analyserar, bedömer
och hanterar komplexa frågeställningar, till exempel under examinationer som behandlar patienter
med särskilda behov.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög.
4 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede
Bristande
I självvärderingen och vid lärosätesintervjun gör lärosätet det inte troligt att förmåga att medverka
vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
säkerställs. Av självvärderingen framgår att förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar i huvudsak bedöms med stöd av ett bedömningsformulär under
den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningen görs av yrkeshandledaren, lärosätet är inte
delaktigt vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet. Teoretiska
examinationer av kunskaper inom undersökningar och behandlingar, till exempel mekanisk
ventilation och ventilatorinställningar, anestesiformer, att teoretiskt visa på kunskap om
självständighet inom ramen för yrkesfunktionen finns dock beskrivet men av självvärderingen
framgår dock inte om vård i livets slutskede examineras. Vid lärosätesintervjun framkom att
studenterna genomgår teoretiska examinationer som berör lidande och etiska dilemman samt att
studenterna vid seminarium får reflektera över svårt sjuka och döende patienter.
Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen bristande.
5 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
GU 1:2015
Sidan 108 av 180
Hög
Urvalet av självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse. Flertalet arbeten visar på hög
måluppfyllelse främst vad avser förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna. Några arbeten visar också på hög måluppfyllelse vad gäller att visa förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. Några
självständiga arbeten visar på svagheter främst vad gäller förmåga att med helhetssyn på människan
göra åtgärdsbedömningar utifrån samhälleliga aspekter. I självvärderingen och lärosätesintervjun
redogörs för olika examinationsformer och bedömningar såsom skriftliga examinationer där
studenten ska observera, beskriva och anslysera etiska dilemman. Samhälleliga aspekter tas bland
annat upp i undervisning och studieuppgifter om katastrofsituationer och traumavård.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen, trots vissa svagheter, vara hög.
6 För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård ska studenten också visa
förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och
sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter
I självvärderingen och vid lärosätesintervjun gör lärosätet det inte troligt att måluppfyllelse nås
gällande studentens förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell
anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av
patienter. Lärosätet framhåller att tillämpning och fördjupning av de teoretiska kunskaperna sker
vid den verksamhetsförlagda utbildningen, dock säkerställer inte lärosätet måluppfyllelsen då ingen
klinisk examination eller examination via simulering förekommer. Studenternas förmåga bedöms via
ett bedömningsformulär utvecklat av lärosätet. Bedömningen sker utan medverkan från lärosätet. I
självvärderingen framkommer dock att studenterna examineras genom en teoretisk gruppuppgift
om medicinteknisk utrustning, och genom individuella tentamina om anestesier, patientens vård
och övervakning/övervakningsutrustning. Lärosätet kan därmed endast säkerställa att studenterna
uppnår de teoretiska kunskaperna men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det
vill säga i tillämpningen/förmågan. Lärosätesintervjun bekräftade den bild som framkom i
självvärderingen.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
GU 1:2015
Sidan 109 av 180
Bristande
GU 1:2015
Sidan 110 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
17.
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning distriktsjuksköterska där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Diarienummer: 3.4-2015/0094
Handläggare: Michael Rogefelt
UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska
vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till
nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport.
Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande
avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till
nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för
ärendet.
Utskottet för grundutbildning föreslår nämnden besluta att:
GU 1:2015
att
godkänna föreliggande analys- och åtgärdsredovisning och därtill
rekommendera akademin
att
i kommande lägesrapport formulera analys och åtgärder i UKÄ:s
mall för uppföljning,
att
i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med
redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa
förstärkningar planeras ske eller har skett,
att
i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu
redovisas vagt i åtgärdsplanen,
att
i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i
den tidplan som finns för uppföljningsarbetet samt
att
i kommande lägesrapport tydligare redovisa i vilken utsträckning
genomförd revidering av utbildningen kan anföras som åtgärd mot
bristande kvalitet och vilka åtgärder därutöver som lärosätet har
genomfört eller planerar genomföra
Sidan 111 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande
analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är
organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild
examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar
bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även
beretts av UFO.
Delges
Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica
Engström HVV och prodekan för grundutbildning.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan
Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande
GU 1:2015
Sidan 112 av 180
Utskottet för grundutbildning: #1: 2015
Ärende 3.4-2015/0094
2015-01-28
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning distriktsjuksköterska där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober
2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
distriktsjuksköterska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet
benämns också som ifrågasatt kvalitet.
Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån
yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till
myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder
man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar
därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas
eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på
UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad
examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten
utvärderingen.
Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt
ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med
utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare
senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma
till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och
ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport
motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska
delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det
åligger också akademin att till nämnden redovisa en
konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
distriktsjuksköterska har Akademin för hälsa, vård och välfärd
(HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den analys och
åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet.
GU 1:2015
Sidan 113 av 180
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av
föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning
på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp
för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en
arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I
uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat
utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet.
UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot
nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment.
Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning
och akademin, berett ärendet.
Alternativa beslut
Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna
föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna
densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller
andra förändringar.
Konsekvensanalys
En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för
viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt
examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är
inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget
examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både
utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH
som helhet.
Överväganden
Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för
5 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts
kritik om bristande måluppfyllelse gällande studenternas
kunskaper om vetenskaplig grund för området. Vidare framförs
kritik om att utbildningen brister avseende studenternas
förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och
hantera komplexa frågeställningar och situationer.
Bedömargruppen menar också att det tveksamt kan sägas att
utbildningen säkerställer studenternas förmåga att medverka
vid och utföra behandlingar i livets slutskede. Ytterligare kritik
framförs över otydlighet i beskrivning av former för hur det
säkerställs att studenterna uppnår måluppfyllelse vad avser
samhälleliga aspekter och även etiska aspekter. Därutöver lyfter
bedömargruppen kritik angående tveksamt säkerställande av
kunskaper om de sociala aspekterna av hälsa. Bedömargruppen
påpekar också kritiskt i någon omfattning att lärosätet inte
medverkar i bedömningen av studenternas kliniska färdigheter.
På detaljnivå har någon ytterligare kritik framförts.
På ett övergripande plan bör utskottet för grundutbildning för
sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och
åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande
till bedömargruppens omfattande kritik. Utskottet bör också
GU 1:2015
Sidan 114 av 180
bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart
relaterar till varandra.
Bedömargruppen påpekar för flera av de mål som rönt kritik att
de självständiga arbetena sammantaget inte visar tillräckligt hög
måluppfyllelse. I detta sammanhang nämns också vid ett par
tillfällen att självvärdering och lärosätesintervju indikerar goda
förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen men att dessa
förutsättningar inte avspeglar sig i de självständiga arbetena.
Förvaltningsberedningen uppfattar för detta att utskottet
särskilt ska beakta akademins analys och åtgärder då det gäller
de självständiga arbetena för utbildningen.
Bedömargruppen påpekar för två mål som rönt kritik att
lärosätets deltagande saknas i examination och andra
bedömningsmoment. Bedömargruppen lyfter som en brist här
att lärosätet tveksamt kan säkerställa att studenterna når
examensmålen. Kring detta nämner bedömargruppen att det för
vissa moment i utbildningen förefaller osäkert om studenterna
examineras alls. Beredningen uppfattar att utskottet särskilt ska
uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets
bristande deltagande i examination och andra
bedömningsmoment.
Utskottet för grundutbildning har för sitt beslut också att ta
hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen
endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder
och att dessa måste vara genomförda senast den 10 oktober
2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara
myndigheten tillhanda.
Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden
På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att
akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot
bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande
som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande
mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i
rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder
(genomförda och planerade). Beredningen gör också
bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i
rimlig omfattning.
När det gäller de omfattande påtalade bristerna har akademin
valt att sammanställa dessa till fyra fokusområden och vidare
adresserat analys och åtgärder för dessa områden i rapporten.
Beredningen finner redovisningen i fokusområden som ett
överskådligt och strukturerat sätt att angripa kritiken. Därtill
har akademin redogjort för (i huvudsak) planerade åtgärder i
tabellform för varje enskilt mål som rönt kritik. Beredningen vill
göra akademin uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska
framställas i särskild mall där analys och åtgärder redovisas
samfällt för varje kritiserat mål. Det är därför beredningens
rekommendation att akademin i kommande lägesrapport
formulerar analys och åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning.
GU 1:2015
Sidan 115 av 180
Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik
som har utgångspunkt i de självständiga arbetena. I analysen
problematiseras runt att självständigt arbete för utbildningen är
7,5 hp avseende yrkesexamen och att det är högst troligt att det
är dessa arbeten som pekas ut som särskilt bristande i
utvärderingen. Inom ramen för utbildningen finns också
möjlighet att skriva examensarbete om 15 hp för generell
examen på avancerad nivå. Ett par av dessa arbeten har också
bedömts för denna utvärdering och lika högst troligt är det
dessa arbeten som klarat sig bäst. Akademin har dock inte för
avsikt att öka poängomfattningen på det nuvarande 7,5 hparbetet kopplat till yrkesexamen utan argumenterar för att det
inom ramen för 7,5 hp är möjligt att säkerställa måluppfyllelse.
För att uppnå detta planerar akademin en rad åtgärder. Bland
annat redovisas i rapporten att lärarresurs för handledning och
examination ska förstärkas, krav om vetenskapliga
artiklar/litteratur som bakgrundsmaterial ska införas och
överhuvud att en skärpning av examensarbetets
forskningsanknytning ska genomföras.
Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik
som rör lärosätets bristande deltagande i examination och
andra bedömningsmoment som sker under den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Förslag till åtgärder
här är bland annat att förstärka lärarresursen för deltagande i
trepartssamtal vid bedömning av VFU samt att ett inrätta
kliniskt lektorat.
Förstärkt lärarresurs nämner akademin som en central planerad
åtgärd för att kunna komma tillrätta med de brister som
påtalats. Beredningen vill kring denna planerade åtgärd påpeka
att akademin i kommande rapport behöver tydliggöra mer
precist vad som avses med förstärkningen och när dessa
förstärkningar ska ske. Det senare är av betydelse då lärosätet i
huvudsak ska redovisa genomförda åtgärder till UKÄ. Om
förstärkt lärarresurs exempelvis innebär nyrekrytering är det av
största vikt att denna process åtminstone är påbörjad så att
MDH kan redovisa dokumentation för pågående rekrytering.
Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i
kommande rapport mer precist beskriva de övriga åtgärder som
nu redovisas i åtgärdsplanen. Dessa konkreta åtgärder behöver
för kommande rapport också föras in i den tidplan som finns för
uppföljningsarbetet.
I innevarande rapport nämns att en revidering nyligen
genomförts i utbildningen. En fotnot för denna revidering
nämner att ”hittills genomförda kurser svarar upp mot given
kritik” och vidare att det finns en examensmatris som styrker
detta. I övrigt nämns inte revideringen. Beredningen uppfattar
att akademin tydligare bör redovisa i vilken utsträckning
tidigare genomförd revidering innehåller förändringar som kan
anföras som åtgärder mot bristande kvalitet och vilka åtgärder
GU 1:2015
Sidan 116 av 180
som därutöver har genomförts eller kommer att genomföras för
att åtgärda påtalade brister.
Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det
innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till
synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation
på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här
uppmärksammas att akademin har en organisation som
innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta
specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda
ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i
samtliga dessa arbetsgrupper.
Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser
är det väsentligt att utskottet för grundutbildning tar egen
ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är
relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik.
GU 1:2015
Sidan 117 av 180
GU 1:2015
Sidan 118 av 180
Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV
2014-12-05
Lektor Maria Harder, programsamordnare
Professor Inger K. Holmström
Docent Karin Josefsson
Docent Maja Söderbäck
Underlag för analys- och åtgärdsplan gällande
bristande kvalitet i Specialistutbildning med
inriktning mot distriktssköterska
1. Organisation
Vid HVV är en övergripande projektgrupp tillsatt för att ta fram åtgärder för att försvara
examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska,
intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11
personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre
arbetslag som representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1).
Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men
samarbetar i projektgruppen. Den här analys- och åtgärdsplanen gäller för
Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska.
Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag.
GU 1:2015
Sidan 119 av 180
2. Analys av yttrande och planerade åtgärder
Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande
specialistutbildningen till distriktssköterska. Utbildningen bedömdes ha
bristande måluppfyllelse för fem av de sex utvärderade examensmålen (se
Tabell 1).
Tabell 1: Examensmål och bedömning
Examensmål
Bedömning
1. ....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad
erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Bristande
2. ....visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och
närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan
Hög
3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera
komplexa frågeställningar och situationer
Bristande
4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar inklusive vård i livets slutskede
Bristande
5. ....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna
Bristande
6. ....visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de
åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och
förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer
Bristande
Denna genomgång visar att bedömningen i tre av de fem mål med bristande
måluppfyllelse har utgått från bedömning av Självständiga arbeten. Detta
gäller mål ett, tre och fem.
Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för
att åtskilja deras omfattning.: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten
möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin
specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp. som ger
studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som
specialistsjuksköterska.
Vid granskning av de slumpmässigt urvalda självständiga arbeten som legat
till grund för UKÄ:s bedömning framkommer att flertalet bedömts ha
bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (Tabell 2).
GU 1:2015
Sidan 120 av 180
1. ....kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt
forsknings- & utv.arb., sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse
för yrket
GU 1:2015
Sj. arb
Examensmål
1.
Bristande
Bristande
Bristande
2.
Bristande
Bristande
Bristande
3.
Bristande
Bristande
Bristande
4.
Hög
Bristande
Hög
5.
Bristande
6.
Hög
7.
Mkt. hög
Hög
Mkt. hög
Bristande
Hög
Hög
8.
Hög
Hög
Hög
Bristande
Hög
Hög
9.
Hög
10.
Bristande
Bristande
Bristande
11.
Hög
Bristande
Bristande
12.
Bristande
Bristande
Bristande
Bristande
Hög
Bristande
6. ...förmåga att självständigt bedöma, planera,
genomföra & utv. åtg. Som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos pat., förebygga
uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer
5. ....förmåga att med helhetssyn på msk. göra
åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av mänskliga
rättigheter
4. ....förmåga att medverka vid och självständigt utföra
us.& beh., vård i livets slutskede
3. ....förmåga att integrera kunskap, analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar och
situationer
2. ....fördjupad förmåga att självständigt och i
samverkan med pat. och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta golvplan
Tabell 2: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar
examensmål som inte blivit bedömda. Dessa utgörs av 3 Exemansarbeten 15hp och av 9
Självständiga arbeten 7,5hp.
Bristande
Bristande
Hög
Hög
Bristande
Sidan 121 av 180
Av de 12 arbeten som granskats är tre arbeten Exemansarbeten 15hp och
resterande nio Självständiga arbeten 7,5hp. Av bedömargruppens yttrande
framgår dock inte vilket nummer som representerar vilket självständiga
arbete. Den kritik som framkommer uttrycker att det är svårt att bedöma
förmågan att integrera kunskap pga. av att det i flertalet arbeten saknas
resultat. Utifrån detta dras slutsatsen att de arbeten som fått bedömning hög
kvalitet på examensmål tre är Examensarbeten 15 hp. Tilläggas här kan att
Magisterexamen i vårdvetenskap vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket
även innefattade examensarbeten som genomförts inom ramen för
specialistutbildning till distriktssköterska.
Det är nödvändigt att vidareutveckla de självständiga arbeten som omfattar
7,5 hp. Det finns förutsättningar att studenterna inom utbildningen ska
kunna genomföra mindre omfattande självständiga arbeten som inkluderar
hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse även om de genomför ett
Självständigt arbete 7,5hp. Det är angeläget att bibehålla valmöjligheten för
studenterna att kunna välja ett mindre omfattande Självständigt arbete.
Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter som
tillgodoser verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor.
Genomströmningen av studenter i utbildnignen är god, de genomför den
inom utsatt tidsram till 100%.
Det fortsatta analysarbetet innebar att granska varje enskilt mål som
bedömts ha bristande måluppfyllelse. Detta för att tydliggöra de specifika
bristerna för varje enskilt mål. Dessa mål är de som benämns ett, tre, fyra,
fem och sex. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell tre.
GU 1:2015
Sidan 122 av 180
Tabell 3: Identifierade brister i respektive examensmål
Examensmål
Identifierade brister i bedömargruppens yttrande
1. ....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Bristande kunskap om vetenskaplig grund, epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap definieras ytligt och kort.
Medicinska begrepp är otydliga och bristfälligt beskrivna.
Svag koppling till vetenskaplig litteratur. Bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För få referenser som är slumpmässigt och osystematiskt framsökta.
Sekundärkällor används.
Otydlig kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen
3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Förmåga att integrera kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat brister eftersom resultat saknas.
Brister av integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om.
Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar.
Oklart hur studenternas förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras.
Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får detta inte genomslagskraft i de självständiga arbetena.
Oklart hur relevanta förmågor examineras.
4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
a.
Handledare bedömer kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar utifrån
AssCe.
Tveksamhet till att medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs, sparsamt med undervisning,
övning och examination.
b.
GU 1:2015
5. ....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna
a.
b.
c.
d.
e.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Uppenbara faktafel redovisas.
Viktig litteratur utelämnas.
Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i självständiga arbeten.
Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt.
6. ....visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer
a.
b.
De sociala aspekterna av hälsa behandlas sparsamt.
Avsaknad av lärarmedverkan i slutbedömning av studenterna gör att inte hög måluppfyllelse säkerställs.
Sidan 123 av 180
Denna specificering av identifierade brister i bedömargruppen yttrande visar
att det finns fyra områden att försvara och eller vidareutveckla:
1.
Utformning och uppföljning av självständiga arbeten.
2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning,
(VFU)
3. Ämnet vård i livets slutskede
4. Sociala aspekter inom området hälsa.
I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa fyra områden
mer ingående. Därefter redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive
examensmål (Tabell 5-9).
2.1 Utformning och uppföljning av självständiga arbeten
Det framslumpade urvalet av självständiga arbeten utgör grunden för UKÄ:s
granskning i tre av examensmålen (1, 3, 5). Urvalet bestod i huvudsak av
Självständiga arbeten 7,5 hp och inte av Examensarbeten 15 hp. De
nuvarande självständiga arbetena 7,5 hp innebär att studenterna utformar en
projektplan. Denna innehåller ingen resultatdel vilket får till följd:

Att de självständiga arbetena inte påvisar kunskap om sambandet
mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse
för yrkesutövningen,

Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att integrera kunskap
samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och
situationer,

Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att med helhetssyn
på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna.
GU 1:2015
Sidan 124 av 180
Med dessa självständiga arbeten som grund för granskningen tas inte hänsyn
till att dessa examensmål ingår i och examineras i utbildningens övriga
delkurser1.
Att dessa lärandemål inte får genomslagskraft i de självständiga arbetena,
motiverar dock en översyn.
De självständiga arbeten på 7,5 hp handleds och examineras av en och
samma lärare. Detta som följd av otillräckliga lektorsresurser för
handledning och exmination. Förfaringssättet kan få till följd att det är
studentens lärandeprocess som examineras snarare än den slutgiltiga
produkten. Det innebär även att en enskild lärares kompetens och intressen
får inflytande över denna del i utbildningen vilket blir sårbart.
Förslag till åtgärder gällande utformning och uppföljning av
självständiga arbeten
De förslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De
efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar
examensmål (1, 3, 5-6) och identifierad brist (Tabell 3).

Utverka mer lärarresurser för handledning och examination av
Självständiga arbeten 7,5hp (1a, 1g).

Översyn av samtliga lärandemål i kursplaner gällande
Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (1a, 1g, 5a, 5d5e).

Tydliggöra lärandemål som visar områdets vetenskapliga grund och
dess betydelse för yrket, t.ex. reflektera kring det undersökta
områdets vetenskapliga grund i relation till distriktssköterskans
yrkesområde (1a, 1g).

Tydliggöra vilka epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap som
ska genomsyra utbildningen (1b).

Utveckla och införa krav på systematisk sökning av vetenskapliga
arbeten som används i bakgrunden (1d-1f).
1
Under hösten 2012 påbörjades ett revideringsarbete av distriktssköterskeutbildningen. Den nya
utbildningen startade hösten 2014. Detta arbete innebär att lärandemål i de hittills genomförda kurserna
svarar upp mot given kritik (se bifogad matris).
GU 1:2015
Sidan 125 av 180

Utveckla och införa krav på antalet vetenskapliga artiklar som ska
användas i bakgrunden i examensarbete och självständigt arbete
(1d-1f).

Tydliggöra kriterier och riktllinjer för vilken litteratur som ska
användas i examensarbeten och självständiga arbeten (1d, 1f, 5b-c).

Granska och tydliggöra betygskriterier för examensarbeten och
självständiga arbeten (1a-1g, 5a-5e) .

Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till
fullständiga arbeten för att:

2.2

tydliggöra samband mellan vetenskap och beprövad
erfarenhet och betydelse för yrkesutövningen (1g)

möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning
och studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan
teori och klinisk praxis (3a-3d).

möjliggöra att etiska aspekter används på ett fördjupat sätt
(5e).
Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga aspekter i
examensarbeten och självständiga arbeten (5a, 5d).
Bedömning av studentens förmågor vid VFU
De brister som beskrivs berör examensmål tre, fyra och sex och innefattar att
den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast
examineras av klinisk handledare. Det har hittills inte funnits resurser för att
medverka vid varje enskild students bedömning. För att kompensera detta
genomförs VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter
som examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap. Dessa examinationer
innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån
teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån ASSCE
utgör ett komplement till de bedömningar som läraren gör men är inte enskilt
betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål 2
(Självvärderingen s. 10-13). Gällande examensmål 2 ”visa förmåga att
självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan” har utbildningen vid Mdh fått
bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid
examination under VFU.
GU 1:2015
Sidan 126 av 180
Kliniska slutexaminationer för distriktssköterskeutbildningen innebär att
personella resurser behövs för bedömning vid fyra olika arenor: Vårdcentral,
Barnhälsovård, Elevhälsa och Hemsjukvård.
Övervägas bör dock vad som ytterligare kan stärka och säkra bedömning vid
VFU.
Förslag till åtgärder gällande bedömning av studentens förmågor
vid VFU
De föreslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De
efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar
examensmål (1, 3, 5-6) och identifierad brist (Tabell 3).

Utverka lärarresurser för

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (3d-3g,
4a, 6b).


kliniskt lektorat (3d-3g, 4a, 6b)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas
akademiska nivå samt handledarutbildning (3d-3g, 4a, 6b).

Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett
tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och studenternas
progression kan examineras med trepartssamtal eller genom kliniska
examinationer. Valet av vårdcentral har att göra med att studenterna
där har möjlighet att möta människor representerade från alla
åldersgrupper med olika behov (4a, 6b).
2.3
Vård i livets slutskede
I utbildningen har fokus varit på palliativ vård och inte specifikt vård i livets
slutskede. Dessa områden är dock delar av varandra. Under hösten 2012
påbörjades ett revideringsarbete av distriktssköterskeutbildningen. I den nya
utbildningen som startade hösten 2014 finns två lärandemål som svarar mot
given kritik i UKÄs utlåtande. I kursen Sjukdomslära och farmakologi inom
primärvård 22,5 hp ingår lärandemål 9. reflektera över individens komplexa
situation vid vård i livets slutskede. Undervisning i detta specifika område
ges och följs upp med individuell skriftlig inlämningsuppgift där studenterna
analyserar en fallbeskrivning utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ
GU 1:2015
Sidan 127 av 180
vård. Det andra lärandemålet är mer generellt skrivet och ingår i kursen
Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp. Lärandemål fem innebär att
studenten efter avslutat kurs ska kunna identifiera och tillämpa kunskap om
komplexa frågeställningar och situationer med vuxna och äldre utifrån
evidensbaserad kunskap. Detta lärandemål inrymmer vård i livets slutskede
eftersom det är att betrakta som en komplex frågeställning. Kursen startar
period 4a våren 2015. Det finns därför inte några formulerade examinationer
att exemplifiera här.
Förslag till åtgärder gällande vård i livets slutskede

Området vård i livets slutskede kan tydliggöras i kursen Vuxna och
äldre inom primärvård 15 hp med specifika lärandemål och
tydliggöras i kursplanens innehåll (4b).
2.4
Sociala aspekter av hälsa
I utbildningen används begreppet hälsa utifrån alla dess aspekter. Detta med
grund i WHO:s definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Flera
lärandemål i utbildningens kurser innefattar de sociala aspekterna av hälsa
(Tabell 4).
Tabell 4: Kurser med lärandemål som innfattar sociala aspekter av hälsa.
GU 1:2015
Kurs
Lärandemål som innefattar social hälsa
Folkhälsoarbete
inom primärvård
7,5hp
1 definiera folkhälsa hos befolkningen ur internationellt, nationellt och lokalt
perspektiv samt vad som påverkar hälsa hos befolkningen
Barn och unga
inom primärvård
15hp
1 identifiera och definiera barn och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv
och utifrån barns och ungas rättigheter.
2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och
delaktighet utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter.
3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av
socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt stödja föräldraskap utifrån
relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter
Vuxna och äldre
inom primärvård
15hp
1 identifiera och definiera vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning livsvillkor
utifrån deras behov av delaktighet och deras rättigheter
2 identifiera och bedöma vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder
och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter
3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av
socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt stödja familjen och
närstående utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter
Sidan 128 av 180
Ett exempel på hur social hälsa examineras är i kursen Folkhälsoarbete inom
primärvård 7,5hp där studenterna arbetar med hälsans sociala villkor genom
att generellt beskriva vad som avses med hälsans bestämningsfaktorer och
därefter relaterar kön, social och ekonomisk tillhörighet samt etnicitet till en
genomförd hälsofrämjande insats.
Sociala aspekter av hälsa följs även upp vid VFU. Studenterna ska i en
individuell skriftlig inlämningsuppgift utgå från sina möten, vid vårdcentral,
med barn, unga, familjer, vuxna och äldre identifiera och beskriv dessa
människors livsvillkor samt reflektera kring dessa i relation till hälsans
bestämningsfaktorer.
I ytterligare en individuell skriftlig inlämningsuppgift som genomförs vid
VFU inom barnhälsovård ska studenten utgå från ett barn i åldern 3-5 år
som hon/han möter vid hälsobesök och med hjälp av observation och
information tillgänglig i journalen beskriva barnets livsvillkor och relatera
detta till Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska nivåer.
Därmed anses att sociala aspekter av hälsa är tydliga i utbildningen.
GU 1:2015
Sidan 129 av 180
Examensmål 1. ....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Tabell 5: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 1
Identifierade brister
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
GU 1:2015
Självständiga arbeten visar bristande
måluppfyllelse.
Bristande kunskap om vetenskaplig
grund, epistemologiska begrepp inom
vårdvetenskap definieras ytligt och kort.
Medicinska begrepp är otydliga och
bristfälligt beskrivna.
Svag koppling till vetenskaplig litteratur.
Bristande insikter i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete.
Få referenser som är slumpmässigt och
osystematiskt framsökta.
Sekundärkällor används.
Kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet samt
sambandets betydelse för
yrkesutövningen är otydligt
Förslag till åtgärder









Utverka mer lärarresurser för handledning och examination (a, g).
Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (a, g,).
Tydliggöra lärandemål som visar områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, t.ex. reflektera kring det
undersökta områdets vetenskapliga grund i relation till distriktssköterskans yrkesområde (a, g).
Tydliggöra vilka epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap som ska genomsyra utbildningen (b).
Ta ställning till om krav på systematisk sökning av vetenskapliga arbeten som redovisas med sökmatris för artiklar som används
i bakgrunden behöver införas (d-f).
Ta ställning till om antalet vetenskapliga artiklar som ska användas i bakgrunden i ett examensarbete eller självständigt arbete
behöver ökas (d-f).
Strama upp granskningen av vilken litteratur som används i examensarbeten och självständiga arbeten (d, f)
Granska och tydliggöra betygskriterier för examensarbeten och självständiga arbeten (a-g).
Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att tydliggöra samband mellan vetenskap och
beprövad erfarenhet och betydelse för yrkesutövningen (g)
Sidan 130 av 180
Examensmål 3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Tabell 6: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 3.
Identifierade brister
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
GU 1:2015
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Förmåga att integrera kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat brister
eftersom resultat saknas.
Brister av integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om.
Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa
frågeställningar.
Oklart hur studenternas förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet
examineras.
Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får detta inte
genomslagskraft i självständiga arbeten.
Oklart hur relevanta förmågor examineras.
Förslag till åtgärder



Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att
möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt
integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (a-d).
Utverka lärarresurser för:

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (d-g).

kliniskt lektorat (d-g)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå
samt utbildning i att handleda (d-g).
Sidan 131 av 180
Examensmål 4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
Tabell 7: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 4.
Identifierade brister
a.
b.
GU 1:2015
Handledaren bedömer kunskap och
förmåga att medverka vid och självständigt
utföra undersökningar och behandlingar
utifrån AssCe.
Tveksamhet till att medverkan vid och
utförande av behandlingar i livets slutskede
säkerställs, sparsamt med undervisning,
övning och examination.
Förslag till åtgärder




Utverka lärarresurser för:

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (a).

kliniskt lektorat (a)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (a).
Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och
studenternas progression kan examineras med trepartssamtal eller kliniska examinationer. Valet av vårdcentral har att göra
med att studenterna där har möjlighet att möta människor representerade från alla åldersgrupper med olika behov (a).
Området vård i livets slutskede kan specifikt tydliggöras i kursen Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (b).
Sidan 132 av 180
Examensmål 5... visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
Tabell 8: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 5.
Identifierade brister
a.
b.
c.
d.
e.
GU 1:2015
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Faktafel redovisas.
Viktig litteratur utelämnas.
Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till
folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i självständiga
arbeten.
Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt.
Förslag till åtgärder





Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (a, d-e).
Granska och tydliggöra betygskriterier för självständiga arbeten (a-e).
Strama upp granskningen av vilken litteratur som används i de självständiga arbetena genom tydligare riktlinjer
gällande litteraturval i examensarbeten och självständigaarbeten (b-c).
Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att undvika att etiska aspekter
beaktas generellt (e).
Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga aspekter i självständiga arbeten och examensarbeten (d).
Sidan 133 av 180
Examensmål 6.... visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer
Tabell 9: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 6.
Identifierade brister
a.
b.
Sociala aspekter av hälsa
behandlas sparsamt.
Avsaknad av lärarledd
slutbedömning av VFU.
Förslag till åtgärder



GU 1:2015
Utverka lärarresurser för

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (b).

kliniskt lektorat (b)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (b).
Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och studenternas
progression kan examineras med trepartssamtal eller kliniska examinationer. Valet av vårdcentral har att göra med att studenterna där har
möjlighet att möta människor representerade från alla åldersgrupper med olika behov (b).
Sidan 134 av 180
3. Tidsplan
Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av
analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport till UFO.
Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande
projektgruppen och i arbetslaget för distriktssköterskeutbildningen.
Tidsplaneringen redovisas i tabell 10 nedan.
Tabell 10: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med
inriktning mot distriktssköterska.
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i
arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-11-10
2014-12-01
Analys och åtgärdsplan utarbetas och
granskas.
Programsamordnare påbörjar analys
och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget
granskar.
2014-12-01
UKÄ-möte, Stockholm
Processledare, Programsamordnare
2014-12-03
Återkoppling utarbetad analys och
åtgärdsplan.
Projektgrupp, arbetslag
2014-12-042014-12-05
Revidering av utarbetad analys och
åtgärdsplan
Programsamordnare.
2014-12-05
Analys och åtgärdsplan skickas till
processledare för vidarebefordran till UFO.
Programsamordnare
2015-01-07
Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning
Processledare.
2015-01-15
Återkoppling från UFO följs upp.
Revidering genomförs.
Processledare och arbetslag.
2015-01-16-
Arbete för att genomföra planerade åtgärder
inleds
Arbetslag
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av analys och
åtgärdsplan
2015-02-19
Nämndmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
Lägesrapport utarbetas och granskas.
Återkoppling utarbetad lägesrapport
2015-04-21
Lägesrapport till UFO för granskning
Återkoppling från UFO följs upp.
2015-10-19
GU 1:2015
Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt
Sidan 135 av 180
GU 1:2015
Sidan 136 av 180
Utbildning
Examen
Universitet/Högskola
Beslut
Utvärdering
Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska
Yrkesexamen
Mälardalens högskola
Bristande
kvalitet
Specialistsjuksköterskeexame
DSK
Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet
Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen
- studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt
kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
- visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
- visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
- visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.
För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande
kvalitet.
Utvärderade examensmål:
1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa kunskap om
områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt
kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse
för yrkesutövningen
Bristande
Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Arbetena visar på bristande
kunskap om vetenskaplig grund, till exempel definieras epistemologiska begrepp inom
vårdvetenskap alltför ytligt och kort. De medicinska begreppen är ofta otydliga och bristfälligt
beskrivna. I flera av de självständiga arbetena finns endast en svag koppling till vetenskaplig
litteratur. Flera arbeten visar på bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och i
några arbeten redovisas endast fåtal referenser som dessutom tycks vara slumpmässigt och inte
systematiskt valda. I några självständiga arbeten används i huvudsak sekundärkällor. Den bristande
kunskap om områdets vetenskapliga grund som präglar arbetena leder också genomgående till att
kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för
yrkesutövningen inte tydligt beskrivs i arbetena. I självvärderingen och lärosätesintervjun beskrivs
utbildningen som mycket väl uppbyggd för att säkerställa studenternas möjlighet att förstå
områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, men då detta inte får genomslag i de
självständiga arbetena blir det samlade omdömet för målet bristande måluppfyllelse.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
2 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa fördjupad
förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och
upprätta omvårdnadsplan
Självvärderingen och lärosätesintervjun indikerar hög måluppfyllelse. Under utbildningen ingår det
ett antal moment där förmåga att samverkan med nyblivna föräldrar eller med andra patienter
tränas såväl teoretiskt som praktiskt. Studenterna uppnår fördjupad förmåga genom de
kursuppgifter som ingår i utbildningen. Till exempel ska student under handledning genomföra
GU 1:2015
Sidan 137 av 180
Hög
hembesök hos nyblivna föräldrar och där identifiera eventuella behov av stöd. I en annan
examinationsuppgift med inriktning på den åldrande människan ska studenten identifiera
vårdbehov hos en äldre person samt relatera detta till relevant vetenskaplig litteratur.
Måluppfyllelse säkerställs genom olika teoretiska examinationer, och via den verksamhetsförlagda
utbildningen där ett vedertaget bedömningsinstrument, AssCe-formuläret (Assessment of Clinical
Education) används. Den teoretiska basen för dessa moment förefaller vara stark, men det är något
oklart hur samverkan med patient och närstående sker rent praktiskt. Att studenterna under den
verksamhetsförlagda utbildningen får arbeta självständigt i situationer med vårdtagare och
patienter i olika åldrar leder till att de utvecklar handlingsberedskap. De beskrivna kursmomenten,
bedömningsunderlagen och examinationsformerna gör det sammantaget troligt att hög
måluppfyllelse säkerställs.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög.
3 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Bristande
Urvalet av självständiga arbeten visar att studenternas måluppfyllelse brister avseende
studenternas förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer. Flertalet självständiga arbeten visar på brister beträffande förmåga
att integrera kunskap. Detta blir extra tydligt när det gäller integrering av kunskap mellan tidigare
forskning och studiens resultat, då resultat saknas i flera arbeten. De självständiga arbetena visar
även brister av integrering av kunskap från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om.
Arbetena är genomgående bristfälliga beträffande förmåga till analys, bedömning och hantering av
komplexa frågeställningar. Av självvärderingen och intervjun framgår att studenterna i framförallt
två av kurserna under utbildningen erhåller sådan kunskap som krävs för förmåga att integrera
kunskap. I dessa kurser ingår teoretiska undervisningsmoment och studenterna ska under sin
verksamhetsförlagda utbildning integrera och tillämpa den teoretiska kunskapen i praktiskt
handlande. Det framgår dock inte hur denna förmåga att integrera kunskap examineras på
individnivå. Självvärderingen beskriver ett flertal studieuppgifter som innebär att analysera, bedöma
och hantera komplexa situationer, exempelvis en modell för att analysera och reflektera över
komplexa situationer som hemsjukvård, distriktssköterskans yrkesroll, ledarskap, telefonrådgivning
samt underlåtenhet och övergrepp inom primärvården. Även om det i utbildningen ingår moment
där förmågor tränas, så får detta inte genomslag i de självständiga arbetena och det finns också
oklarheter avseende hur relevanta förmågor examineras.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
4 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede
Självvärderingen och intervjun gör det inte troligt att hög måluppfyllelse säkerställs.. Studenterna
genomför hälsoundersökningar under den verksamhetsförlagda utbildningen av såväl nyfödda barn
som barn som återkommer för hälsobesök. Studenterna genomför även vaccinationer. Under den
GU 1:2015
Sidan 138 av 180
Bristande
verksamhetsförlagda utbildningen bedömer dock endast handledaren studentens kunskap och
förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar, med stöd av
AssCe-formuläret (Assessment of Clinical Education). Studenterna genomför också en individuell
skriftlig analys av hemsjukvård utifrån ett patient- och anhörigperspektiv, där palliativ vård med
etiskt förhållningssätt redovisas och examineras av lärare. Såväl teoretiska som praktiska
bedömningar ingår således för säkerställande av måluppfyllelse. Det råder dock en tveksamhet
huruvida förmågan att medverka vid och utföra behandlingar i livets slutskede säkerställs eftersom
det förefaller vara sparsamt med undervisning, övning och examination om vård i livets slutskede.
Då lärosätet inte medverkar i slutbedömning av studenterna under den verksamhetsförlagda
utbildningen kan inte hög måluppfyllelse säkerställas.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
5 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
Bristande
Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga
att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. I flertalet av
de självständiga arbetena saknas relevanta vetenskapliga aspekter. Uppenbara faktafel redovisas
och viktig litteratur utelämnas. Inte heller de omfattande samhälleliga aspekter som finns relaterat
till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar berörs i tillräcklig grad i de självständiga arbetena.
Etiska aspekter beaktas endast i några självständiga arbeten, och då oftast enbart på en allmän nivå.
Det underlag som främst redovisas i självvärderingen, men också vid lärosätesintervjun, är något
svårbedömt. Främst saknas en tydlighet i beskrivning av former för hur det säkerställs att student
uppnår måluppfyllelse vad avser samhälleliga aspekter och även etiska aspekter.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
6 För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten också visa
förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för
att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom
och sjukdomskomplikationer
Sammantaget gör självvärderingen och intervjun det inte troligt att hög måluppfyllelse säkerställs.
Det redogörs utförligt för hur olika teoretiska perspektiv ligger till grund för undervisningen. Det
framkommer även att studenterna får undervisning i att bedöma, planera, genomföra och utvärdera
åtgärder för främjande av hälsa, något som även examineras teoretiskt. Studenterna tränas att,
utifrån salutogena, patogena och preventiva perspektiv, bedöma och planera åtgärder som krävs för
att främja hälsa. Studenterna medverkar i hälsoundersökningar och tränar bedömning av risk för
ohälsa till följd av sjukdom och komplikationer av läkemedelsbehandling. De sociala aspekterna av
hälsa behandlas dock relativt sparsamt i självvärderingen. Det framgår emellertid att studenternas
förmåga att bedöma risker för uppkomst av sjukdom eller andra avvikelser tränas i samband med
hälsoundersökningar inom den verksamhetsförlagda utbildningen och i en kurs om barn och unga
GU 1:2015
Sidan 139 av 180
Bristande
inom primärvård. De kliniska handledarna vid den verksamhetsförlagda utbildningen bedömer
huruvida studenterna når målet, via ett vedertaget bedömningsinstrument, AssCe-formuläret
(Assessment of Clinical Education). Dock medverkar inte lärosätet i bedömningen av studenternas
kliniska färdigheter, vilket är en brist.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
Bedömargruppens yttrande
Skriv ut yttrandet
GU 1:2015
Sidan 140 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
18.
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning intensivvård där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Diarienummer: 3.4-2015/0095
Handläggare: Michael Rogefelt
UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård vid MDH.
Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna.
Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till
nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport.
Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande
avveckling av aktuell ifrågasatt examen.
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till
nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för
ärendet.
Utskottet för grundutbildning föreslår nämnden besluta att:
att
godkänna föreliggande analys- och åtgärdsredovisning och därtill
rekommendera akademin
att
i kommande lägesrapport formulera analys och åtgärder i UKÄ:s
mall för uppföljning,
att
i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med
redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa
förstärkningar planeras ske eller har skett,
att
i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu
redovisas vagt i åtgärdsplanen samt
att
i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i
den tidplan som finns för uppföljningsarbetet samt
Ärendets beredning
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande
analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är
organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga
GU 1:2015
Sidan 141 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild
examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar
bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även
beretts av UFO.
Delges
Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica
Engström HVV och prodekan för grundutbildning.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Besluts-PM
Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan
Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande
GU 1:2015
Sidan 142 av 180
Utskottet för grundutbildning: #1: 2015
Ärende 3.4-2015/0095
2015-01-28
Besluts-PM
Beslutande
Handläggare
Fakultetsnämnden
Michael Rogefelt
BESLUTSPROMEMORIA
Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med
inriktning intensivvård där
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om
bristande kvalitet
Bakgrund
I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober
2014 beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård vid
MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som
ifrågasatt kvalitet.
Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån
yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till
myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för
utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder
man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar
därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas
eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på
UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad
examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten
utvärderingen.
Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande
kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt
ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med
utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare
senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma
till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och
ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport
motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska
delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det
åligger också akademin att till nämnden redovisa en
konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen.
Med anledning av beslut om bristande kvalitet för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård har
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till
fakultetsnämnden med den analys och åtgärdsplan som
efterfrågas för ärendet.
GU 1:2015
Sidan 143 av 180
Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av
föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning
på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp
för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en
arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I
uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat
utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef.
Akademichef informeras fortlöpande i ärendet.
UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot
nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment.
Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning
och akademin, berett ärendet.
Alternativa beslut
Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna
föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna
densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller
andra förändringar.
Konsekvensanalys
En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för
viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt
examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är
inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget
examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både
utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH
som helhet.
Överväganden
Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för
4 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts
kritik om att studenterna brister i presentation av resultat eller
resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis.
Kritik påpekas också angående bristande förmåga att analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer.
Bedömargruppen finner vidare det som tveksamt att
studenterna når hög måluppfyllelse avseende förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar inklusive vård i livets slutskede. Ytterligare menar
bedömargruppen att utbildningen brister avseende
studenternas förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och etiska
aspekter. Därutöver påpekas att studenterna inte tränas i
förmåga att observera och bedöma patienternas psykiska
tillstånd i den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket är en
brist. På detaljnivå har någon ytterligare kritik framförts.
På ett övergripande plan bör utskottet för grundutbildning för
sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och
åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande
till bedömargruppens omfattande kritik. Utskottet bör också
bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart
GU 1:2015
Sidan 144 av 180
relaterar till varandra.
Bedömargruppen påpekar för två av de mål som rönt kritik att
de självständiga arbetena sammantaget inte visar tillräckligt hög
måluppfyllelse. I detta sammanhang antyds också vid ett par
tillfällen i yttrandet att självvärdering och lärosätesintervju
indikerar goda förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen
men att dessa förutsättningar inte avspeglar sig i de
självständiga arbetena. Förvaltningsberedningen uppfattar för
detta att utskottet särskilt ska beakta akademins analys och
åtgärder då det gäller de självständiga arbetena för
utbildningen.
Bedömargruppen påpekar återkommande att lärosätets
deltagande saknas i viss examination och andra
bedömningsmoment som rör den kliniska kontexten.
Bedömargruppen lyfter som en brist här att lärosätet tveksamt
kan säkerställa att studenterna når examensmålen. Kring detta
nämner bedömargruppen att det för vissa kliniska moment i
utbildningen förefaller osäkert om studenterna examineras alls.
Bedömargruppen saknar också kriterier för godkänt gällande
någon examination. Beredningen uppfattar att utskottet särskilt
ska uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets
bristande deltagande i examination och andra
bedömningsmoment – särskilt i den kliniska kontexten.
Utskottet för grundutbildning har för sitt beslut också att ta
hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen
endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder
och att dessa måste vara genomförda senast den 10 oktober
2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara
myndigheten tillhanda.
Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden
På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att
akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot
bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande
som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande
mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i
rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder
(genomförda och planerade). Beredningen gör också
bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i
rimlig omfattning.
När det gäller de omfattande påtalade bristerna har akademin
valt att sammanställa dessa till fyra fokusområden och vidare
adresserat analys och åtgärder för dessa områden i rapporten.
Beredningen finner redovisningen i fokusområden som ett
överskådligt och strukturerat sätt att angripa kritiken. Därtill
har akademin redogjort för planerade åtgärder i tabellform för
varje enskilt mål som rönt kritik. Beredningen vill göra
akademin uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska
framställas i särskild mall där analys och åtgärder redovisas
samfällt för varje kritiserat mål. Det är därför beredningens
GU 1:2015
Sidan 145 av 180
rekommendation att akademin i kommande lägesrapport
formulerar analys och åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning.
Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik
som har utgångspunkt i de självständiga arbetena. I analysen
konstateras att självständigt arbete för utbildningen är 7,5 hp
och att det inom ramen för detta poängomfång är möjligt att
säkerställa måluppfyllelse. För att uppnå detta planerar
akademin en rad åtgärder. Bland annat redovisas i rapporten att
lärarresurs för handledning och examination ska förstärkas,
krav om vetenskapliga artiklar/litteratur som
bakgrundsmaterial ska införas och överhuvud att en skärpning
av examensarbetets forskningsanknytning ska genomföras.
Akademin har i sin analys också tagit fasta på bedömargruppens
kritik som rör lärosätets bristande deltagande i examination och
andra bedömningsmoment som sker under den
verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Förslag till åtgärder
här är bland annat att införa examinerande simuleringsövningar
och ytterligare examinationsmoment där studenterna
analyserar autentiska kliniska fall samt trepartssamtal (där
lärosätet ingår) för bedömning av VFU. En nyckelåtgärd som
redovisas här är att utöka lärarresursen med en klinisk lektor.
Angående planerad åtgärd att förstärka lärarresursen är det
nödvändigt att i kommande rapport mer precist ange vad som
avses med förstärkningen och när denna ska ske i tid. Det
senare är av betydelse då lärosätet i huvudsak ska redovisa
genomförda åtgärder till UKÄ. Om förstärkt lärarresurs
exempelvis innebär nyrekrytering är det av största vikt att
denna process åtminstone är påbörjad så att MDH kan redovisa
dokumentation för pågående rekrytering.
Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i
kommande rapport mer precist beskriva de övriga åtgärder som
nu redovisas i åtgärdsplanen. Dessa konkreta åtgärder behöver
för kommande rapport också föras in i den tidplan som finns för
uppföljningsarbetet.
Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det
innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till
synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation
på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här
uppmärksammas att akademin har en organisation som
innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta
specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda
ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i
samtliga dessa arbetsgrupper.
Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser
är det väsentligt att utskottet för grundutbildning tar egen
ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är
relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik.
GU 1:2015
Sidan 146 av 180
Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV
2014-12-18
Professor Inger K. Holmström
Adjunt Sofia Christensson, programsamordnare
Adjunkt Christina Kantola
Lektor Karin Skoglund
Underlag för analys- och åtgärdsplan gällande
bristande kvalitet i Specialistutbildning med
inriktning mot intensivvård
1. Organisation
Vid HVV är en övergripande projektgrupp tillsatt för att ta fram åtgärder för att försvara
examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska,
intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11
personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre
arbetslag som representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1).
Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men
samarbetar i projektgruppen. Den här analys- och åtgärdsplanen gäller för
Specialistutbildningen med inriktning mot intensivvård.
GU 1:2015
Sidan 147 av 180
Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag.
2. Analys av yttrande och planerade åtgärder
Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande
specialistutbildningen till intensivvårdssjusköterska. Utbildningen
bedömdes ha bristande måluppfyllelse för fyra av de sex utvärderade
examensmålen (se Tabell 1).
Tabell 1: Examensmål och bedömning
Examensmål
Bedömning
1. ....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad
erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
Hög
2. ....visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och
närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan
Hög
3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera
komplexa frågeställningar och situationer
Bristande
4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och
behandlingar inklusive vård i livets slutskede
Bristande
5. ....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna
Bristande
6. ....visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patineten avseende alla
organsystem och patientens fysiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder
Bristande
Denna genomgång visar att bedömningen i två av fyra mål med bristande
måluppfyllelse har utgått från bedömning av Självständiga arbeten. Detta
gäller mål tre och fem.
Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för
att åtskilja deras omfattning: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten
möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin
specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp. som ger
studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som
GU 1:2015
Sidan 148 av 180
specialistsjuksköterska. Inom inriktningtningen intensivvårdssjuksköterska
finns för närvarande endast möjligheten till Självständigt arbetet 7,5 hp.
Vid granskning av de slumpmässigt urvalda självständiga arbeten som legat
till grund för UKÄ:s bedömning framkommer en spridning i måluppfyllelse
på de bedömda målen bland bedömda arbeten (Tabell 2).
GU 1:2015
Sidan 149 av 180
1. ....kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt
forsknings- & utv.arb., sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse
för yrket
GU 1:2015
Sj. arb
Examensmål
1.
Hög
Bristande
Bristande
2.
Hög
Hög
Hög
3.
Hög
Hög
Hög
4.
Bristande
Bristande
Bristande
5.
Bristande
Bristande
Bristande
6.
Hög
Bristande
Bristande
7.
Hög
Hög
Hög
8.
Hög
Bristande
Bristande
6. …visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos
patineten avseende alla organsystem och patinetens fysiska
tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt
utföra medicinska åtgärder
5. ....förmåga att med helhetssyn på msk. göra
åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av mänskliga
rättigheter
4. ....förmåga att medverka vid och självständigt utföra
us.& beh., vård i livets slutskede
3. ....förmåga att integrera kunskap, analysera,
bedöma och hantera komplexa frågeställningar och
situationer
2. ....fördjupad förmåga att självständigt och i
samverkan med pat. och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta golvplan
Tabell 2: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar
examensmål som inte blivit bedömda. Lodrätt numrering avser bedömda självständiga
arbeten
Sidan 150 av 180
Den kritik som framkommer innebär att det är svårt att bedöma förmågan
att integrera kunskap på grund av att det i bedömda självständiga arbeten
saknas resultat.
Att vidareutveckla de självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp blir därför
en nödvändig åtgärd. Det finns förutsättningar att studenterna inom
utbildningen ska kunna genomföra mindre omfattande självständiga arbeten
som inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse även om
de genomför ett Självständigt arbete (7,5hp). Vi avser också att skapa
möjlighet att genomföra Examensarbete omfattande 15hp även inom
specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska. Denna möjlighet finns
redan inom andra inriktningar till specialistsjuksköterska. Det är angeläget
att skapa valmöjlighet för studenterna att kunna välja såväl ett mindre
omfattande Självständigt arbete (7,5 hp) som ett Examensarbete (15hp).
Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter för att
tillgodose verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor.
Genomströmningen av studenter i utbildningen är i dagsläget god.
Analysarbetet fortsatte därefter med att granska varje enskilt mål som
bedömts ha bristande måluppfyllelse. Detta för att tydliggöra de specifika
bristerna för varje enskilt mål. Dessa mål är de som benämns tre, fyra, fem
och sex. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell tre.
GU 1:2015
Sidan 151 av 180
Tabell 3: Identifierade brister i respektive examensmål
Examensmål
Identifierade brister i bedömargruppens yttrande
3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer
a.
b.
c.
d.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Flertalet arbeten presenterar inte resultat eller resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis
Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar.
Oklart hur relevanta förmågor examineras.
4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
a.
b.
Lärandemål och examinationer är av betydelse endast för delar av examensmålen
Vid ett examinationsseminarium sker reflektion över dödsbegreppet och vård i livets slut, men kriterier för godkänt vid denna
examination anges ej
I den verksamhetsförlagda utbildningen tränas olika moment men examination av dessa förekommer inte
Palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen men momentet examineras ej
Når ej hög måluppfyllelse avseende medverkan vid och självständigt utförande av undersökningar
c.
d.
e.
GU 1:2015
5. ....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna
a.
b.
6. .... visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos
patineten avseende alla organsystem och patinetens fysiska
tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt
utföra medicinska åtgärder
a.
b.
c.
d.
c.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Fleratalet arbeten brister i förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga aspekter
Flertalet arbeten visar brister avseende samhälleliga aspekter, och några även avseende etiska aspekter, särsklit mänskliga
rättigheter
Studenterna tränas inte att bedöma patienters psykiska hälsa i den verksamhetsförlagda utbildningen
Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte under verksamhetsförlagd utbildning
Studenterna tränas i att självständigt utföra medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd examination förekommer ej
Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning görs av yrkeshandledare, vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att
studenten når målet
Sidan 152 av 180
Denna specificering av identifierade brister i bedömargruppen yttrande visar
att det finns fyra områden att försvara och /eller vidareutveckla:
1.
Utformning och uppföljning av självständiga arbeten
2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning,
VFU
3. Vård i livets slutskede
4. Utifrån helhetssyn på människan inkludera vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter i bedömning och åtgärder
I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa områden mer
ingående. Därefter redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive
examensmål (Tabell 5-9).
2.1 Utformning och uppföljning av självständiga arbeten
Det framslumpade urvalet av självständiga arbeten utgör grunden för UKÄ:s
granskning i tre av examensmålen (1, 3, 5). De självständiga arbetena 7,5 hp
innebär att studenterna utformar en projektplan (PM). Denna innehåller
ingen empirisk del vilket får till följd:

Att de självständiga arbetena inte påvisar kunskap om sambandet
mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse
för yrkesutövningen,

Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att integrera kunskap
samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och
situationer,

Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att med helhetssyn
på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna.
Med dessa självständiga arbeten som grund för granskningen tas inte hänsyn
till att dessa examensmål ingår i och examineras i utbildningens övriga
delkurser. A tt dessa lärandemål inte får genomslagskraft i de självständiga
arbetena, motiverar dock en översyn.
GU 1:2015
Sidan 153 av 180
Förslag till åtgärder gällande utformning och uppföljning av
självständiga arbeten
De förslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De
efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar
examensmål (3, 4, 5, 6) och identifierad brist (Tabell 3).

Införa möjligheten för studenten att välja mellan att genomföra
Examensarbete 15 hp eller Självständigt arbete 7,5 hp (3a-d, 5a-c)

Utverka mer lärarresurser för handledning och examination av
Självständiga arbeten 7,5 hp (3a-d, 5a-c).

Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15 hp
och Självständigt arbete 7,5 hp (3a-d, 5a-c)

Granska och tydliggöra betygskriterier för Examensarbeten och
Självständiga arbeten (3d)

Utveckla Självständiga arbeten 7,5 hp från projektplaner till
fullständiga arbeten för att:
1.
möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och
studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och
klinisk praxis (3b, 3c).
2. Möjliggöra en helhetssyn på människan samt förmåga att göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter (5b)
3. Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga och etiska aspekter i
examensarbeten och självständiga arbeten (5d).
2.2
Bedömning av studentens förmågor vid VFU
De brister som beskrivs berör examensmål fyra och sex och innefattar att
den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast
examineras av klinisk handledare. Här vill vi dock framhålla att på
distansutbildningsorterna Falun och Gävle examineras studenterna under
verksamhetsförlagd utbildning redan i dagsläget av lärosätets lärare genom
trepartssamtal. På campusorten saknas för närvarande resurser för sådan
lärarmedverkan, och detta sker därför endast vid behov. Dock medverkar
lärare alltid vid en reflektion med student och huvudhandlerare innan
halvtidsbedömning i verksamhetsförlagd utbildning på campusorten. Vidare
planeras examinerande simuleringsövningar, med medverkar lärare från
GU 1:2015
Sidan 154 av 180
högskolan. Här krävs ytterligare lärarresurer från lärosätet för att säkerställa
examinationen, företrädesvis en klinisk lektor.
Avseende bedömning av psykiskt tillstånd ska bedömningsformuläret
utvecklas. Ett nytt lärandemål läggs till i kursen Grundläggande
intensvivvård och postoperativ vård, 22, 5 hp:
Beskriva, analysera, föreslå och tillämpa åtgärder för att främja
patientens psykiska tillstånd samt förebygga ohälsa och komplikationer.
Vad gäller bedömning och observation avseende funktion hos alla patienter
och av samtliga organsystem, anser vi att detta inkluderas på ett
tillfredsställande sätt redan i dagsläget. Vi avser dock att införa en skriftlig
examination av dessa moment, samt lägga till två nya lärandemål i kursen
Komplex intensvivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp:
1.
Redogöra, värdera och tillämpa kunskap om patofysiologiska
förändringar, symtom, vård och behandling vid specifika och
komplexa sjukdomar och svikt i vitala organsfunktioner hos
patienter i alla åldrar.
2. Redogöra för läkemedel och läkemedelshantering i samband med
komplexa och specifika sjukdomar och självständigt bereda,
administrera, värdera och dokumentera effekterna.
Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar autentiska kliniska
fall och ingegrerar dem med teoretisk kunskap.
Kliniska examinationer för intensivvårdssjusköterskor innebär att personella
resurser behövs för bedömning vid intensivvårdsavdelning, se ovan angående
behov av klinisk lektor.
Två nya lärandemål inkluderas i kursen Komplex intensivvård, samt vård
vid trauma och katastrofer, 15 hp:
1.
Utifrån en helhetssyn på människan visa förmåga att självständigt
planera för och medverka vid specifika undersökningar, behandlingar
och med ökande grad av självständighet planera för och/eller
medverka vid transport av svårt sjuk patient.
GU 1:2015
Sidan 155 av 180
2. Visa fördjupade kunskaper om medicinskteknisk utrustning för
övervakning och behandling, samt identifiera och värdera information
och vidta åtgärder med patinetsäkerheten i beaktande.
Även i kursen Grundläggande intensivvård och postoperativ vård, 22,5 hp
läggs ett nytt lärandemål till:
Självständigt identifiera, övervaka och värdera patientens vitala
funktioner samt utföra kliniska undersökningar och utifrån tillgänglig
information initiera, utföra och utvärdera ordinerade behandlande
åtgärder.
Vidare har samtliga studenter ett reflektionspass under varje period med
verksamhetsförlagd utbildning. Reflektionen sker såväl muntligt som
skriftligt, utifrån Gibbs reflektionscykel. Detta innebär att i sex steg
reflektera över en händelse och de känslor den väckte, analysera dem och
därefter skapa en handlingsplan. I dagläget är denna uppgift inte
examinerande, vilket skall åtgärdas.
Förslag till åtgärder gällande bedömning av studentens förmågor
vid VFU
De föreslagna åtgärder som listas svarar mot identifierade brister i
examensmålen. De efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna
representerar examensmål (3, 4, 5, 6) och identifierad brist (Tabell 3).

Utverka lärarresurser för

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (4b, 4c,
4d, 6b-d)


examinerande simuleringsövning (4a, d)

kliniskt lektorat (4b, 4c, 4c, 6a-6d)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas
akademiska nivå samt handledarutbildning (4b, 4c, 6b-6d).
2.3
Vård i livets slutskede
I specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska har ”vård i livets
slutskede” främst fokuserat organdonation samt hjärndödsdiagnostik.
GU 1:2015
Sidan 156 av 180
Detta för att palliativ vård förekommer i sparsam utsträckning på
intensivvårdsavdelningar. Från och med hösten 2014 finns dock både
palliativ vård och vård i livets slutskede med i bedömningsfomuläret för
verksamhetsförlagd utbildning och examineras således där, utifrån tydliga
kriterier. Vi skall även att inkludera ett examinerade reflektionsseminarium
kring frågor om avslutande av livsuppehållande eller reducerad behandling
och vård i livets slut, vilket har hög relevans för
intensivvårdssjuksköterskans arbete. I kursen Komplex intensvivvård, samt
vård vid trauma och katastrofer, 15 hp ingår förslag till nya lärandemål som
svarar mot kritik i UKÄs utlåtande: att regogöra för och reflektera över
begreppn inskränkt behandling, vårdnivå samt vård i livets slut. Vi skall
även inkludera ett examinerande seminarium kring vård i livets slut av
traumapatienter, inom denna kurs.
Förslag till åtgärder gällande vård i livets slutskede
 Området vård i livets slutskede ska utvecklas och tydliggöras i
kursen Komplex intensvivvård, samt vård vid trauma och
katastrofer, 15 hp
2.4 Utifrån helhetssyn på människan inkludera
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i
bedömning och åtgärder
Vi instämmer i UKÄs kritik av brister i undervisning och examination av
samhälleliga aspekter och inklusive mänskliga rätttigheter. De samhällsaspekter som är av relevans för intensivvårdssjuksköterskans arbete behöver
utvecklas och förtydligas. Sådana aspekter är bl.a. ett förändrat
sjukdomspanorama, antibiotikaresistens, katastrofer, ny tekonologi och
behandlingsmetoder, samt ett hållbart och miljövänligt arbetsliv. Vidare
behöver vi utveckla och integera helhetssyn på människan med samhälleliga
och etiska aspekter. Här ingår t.ex. en ojämlik distribution av såväl hälsa
som tillgång till vård, samt vikten av kostnadseffektivitet. Avseende etiska
aspekter har vi dock redan en individuell skriftlig examinations uppgift som
vi anser fungerar väl. Denna utgår från ett kliniskt patientfall som
studenterna ska reflektera över såväl muntligt som skriftligt utifrån
teoretiska utgångspunkter och vetenskapliga artiklar.
GU 1:2015
Sidan 157 av 180
Två nya lärandemål, som skall ska examineras i seminarium samt skriftligt
inkluderas i kursen Grundläggande intensivvård och postoperativ vård,
22,5 hp:
1.
Utifrån ett helhetsperspektiv på människan redogöra för och
självständigt tillämpa vårdprocessen för identifiering, planering,
genomförande och utvärdering av patientens individuella
vårdbehov, samt dokumetera och rapportera förloppet.
2. Identifiera, beskriva, reflektera och analysera utifrån mänskliga
rättigheter och samhälleliga aspekter, samt visa på ett etiskt
förhållningssätt gentemot patient och närstående.
GU 1:2015
Sidan 158 av 180
Examensmål 3. ....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Tabell 6: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 3.
Identifierade brister
a.
b.
c.
d.
Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
Flertalet arbeten presenterar inte resultat eller resultatdiskussion som integrerar
teoretisk kunskap och praxis
Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa
frågeställningar.
Oklart hur relevanta förmågor examineras.
Förslag till åtgärder





GU 1:2015
Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att
möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt
integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (a-d).
Skapa möjlighet att välja Examensarbete 15 hp eller Självständigt arbete 7,5 hp ( a-d).
Tydliggöra lärandemål och betygskriterier för självständiga arbeten (a-d).
Utverka lärarresurser för:

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (d).

kliniskt lektorat (d)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå
samt handledarutbildning (d).
Sidan 159 av 180
Examensmål 4. ....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
Tabell 7: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 4.
Identifierade brister
a. Lärandemål och examinationer är av
betydelse endast för delar av examensmålen
b. Vid ett examinationsseminarium sker
reflektion över dödsbegreppet och vård i livets
slut, men kriterier för godkänt vid denna
examination anges ej
c. I den verksamhetsförlagda utbildningen
tränas olika moment men examination av dessa
förekommer inte
d. Palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda
utbildningen men momentet examineras ej
e. Når ej hög måluppfyllelse avseende
medverkan vid och självständigt utförande av
undersökningar
GU 1:2015
Förslag till åtgärder




Utverka lärarresurser för:

medverkan i examinerande simuleringsövning vid bedömning av VFU (a, c, e).

kliniskt lektorat (a, c, e)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning(a, c, d, e ).
Området vård i livets slutskede ska specifikt tydliggöras i kursen Komplex intensivvård, samt vård vid trauma och
katastrofer, 15hp och ett exminerande seminarium inkluderas med tydligabedömningskriterier (b, d)
Nya lärandemål inkluderas i kursen Komplex intensivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp så att samtliga
examensmål examineras (a, c, d)
Sidan 160 av 180
Examensmål 5... visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
Tabell 8: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 5.
GU 1:2015
Identifierade brister
Förslag till åtgärder
a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse.
b. Fleratalet arbeten brister i förmåga att med helhetssyn på
människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga aspekter
c. Flertalet arbeten visar brister avseende samhälleliga aspekter,
och några även avseende etiska aspekter





Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5 hp (a-c).
Granska och tydliggöra betygskriterier för självständiga arbeten (a-c).
Utveckla självständiga arbeten 7,5 hp från projektplaner till fullständiga arbeten
Skapa möjlighet att välja Examensarbete 15 hp (a-c)
Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga och etiska aspekter i självständiga arbeten och examensarbeten
(b, c).
Sidan 161 av 180
Examensmål 6.... visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer
Tabell 9: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 6.
Identifierade brister
a.
b.
c.
d.
GU 1:2015
Studenterna tränas inte att
bedöma patienters psykiska
hälsa i den
verksamhetsförlagda
utbildningen
Studenternas observations
och bedömningsförmåga
examinera inte under
verksamhetsförlagd
utbildning
Studenterna tränas i att
självständigt utföra
medicinska åtgärder, men
någon klinisk säkerställd
examination förekommer ej
Bedömning i
verksamhetsförlagd
utbildning görs av
yrkeshandledare, vilket
innebär att lärosätet inte kan
säkerställa att studenten når
målet
Förslag till åtgärder



Utverka lärarresurser för

medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (b-d).

kliniskt lektorat (b)

införa examinerande simuleringsövningar ( b)
Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (d).
Avseende bedömning av psykisk hälsa ska bedömningsformuläret utvecklas, och ett nytt lärandemål inkluderas i kursen Grundläggande
intensivvård och postoperativ vård, 22,5 hp (a)
Sidan 162 av 180
3. Tidsplan
Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av
analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport till UFO.
Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande
projektgruppen och i arbetslaget för intensivvårdsutbildningen.
Tidsplaneringen redovisas i tabell 10 nedan.
Tabell 10: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med
inriktning mot intensivvårdssjuksköterska.
Datum
VAD?
VEM?
2014-11-10
Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i
arbetslag
Projektgrupp, UFO
2014-11-10
2014-12-01
Analys och åtgärdsplan utarbetas och
granskas.
Arbetslaget påbörjar analys och
åtgärdsplan
2014-12-01
UKÄ-möte, Stockholm
Processledare, Programsamordnare
2014-12-03
Återkoppling utarbetad analys och
åtgärdsplan.
Projektgrupp, arbetslag
2014-12-11
Revidering av utarbetad analys och
åtgärdsplan
Arbetslag.
2014-12-17
Analys och åtgärdsplan skickas till
processledare för vidarebefordran till UFO.
Professor
2015-01-07
Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning
Processledare.
2015-01-15
Återkoppling från UFO följs upp.
Revidering genomförs.
Processledare och arbetslag.
2015-01-16-
Arbete för att genomföra planerade åtgärder
inleds
Arbetslag
2015-01-28
Utskottsmöte - beredning av analys och
åtgärdsplan
2015-02-02
Arbete med lägesrapport
2015-02-19
Nämndmöte - beslut om analys och
åtgärdsplan
Arbetslag
Lägesrapport utarbetas och granskas.
Återkoppling utarbetad lägesrapport
2015-03-09
Arbete med lägesrapport
Arbetslag
2015-04-09
Arbete med lägesrapport
Arbetslag
2015-04-21
Lägesrapport till UFO för granskning
Återkoppling från UFO följs upp.
GU 1:2015
Sidan 163 av 180
2015-10-19
GU 1:2015
Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt
Sidan 164 av 180
Utbildning
Examen
Universitet/Högskola
Specialistsjuksköterskeexamen Intensivsjukvård
Yrkesexamen Mälardalens högskola
Beslut
Utvärdering
Bristande
kvalitet
Specialistsjuksköterskeexamen AN, INT, OP
Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet
Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen
- visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
- visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
- visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska
tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder.
För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande
kvalitet.
Utvärderade examensmål:
1 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa kunskap om
områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt
kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse
för yrkesutövningen
Hög
Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse. I flertalet arbeten
använder studenterna relevanta begrepp och teorier kopplade till områdets vetenskapliga grund.
Exempelvis tas centrala begrepp om delaktighet och närstående upp. Insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete visas genom att studenterna refererar till relevant litteratur. Studenterna kopplar
också samman vetenskap och yrkesutövning på ett föredömligt sätt bland annat genom att beskriva
och reflektera om värdighet ur ett intensivvårdsperspektiv. Något arbete visar dock på svagheter
avseende kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets
betydelse för yrkesutövningen. I självvärderingen och vid intervjuerna framkom att praktisk och
vetenskaplig kunskap integreras i olika kurser. Lärosätet presenterar både lärandemål och
examinationer som visar att studenterna relaterar kunskap om evidensbaserad vård. I några
examinationer görs också kopplingar till problemområden i den verksamhetsförlagda utbildningen.
Exempelvis ska studenterna i en individuell skriftlig examination reflektera över vad det innebär att
vara patient på en intensivvårdsavdelning. Studenterna ska också analysera
intensivvårdssjuksköterskans yrkesroll utifrån vårdvetenskapliga begrepp. I en annan examination
ska studenterna i en standardvårdplan problematisera ett område som ska belysas utifrån
vetenskaplig kunskap.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög.
2 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa fördjupad
förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och
upprätta omvårdnadsplan
Självvärderingen och intervjuerna gör det troligt att studenterna når måluppfyllelse avseende
fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. I olika examinerande temabaserade studieuppgifter som
GU 1:2015
Sidan 165 av 180
Hög
utgår från patientfall, där också närstående ingår, ska studenten redogöra för vårdbehov och
vårdåtgärder. Exempelvis utgår man från ett patientfall som är uppbyggt enligt S-BAR (ett
kommunikationsverktyg som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd samt Rekommendation)
där studenterna självständigt ska redogöra för mottagandet av patienten, föreslå övervakning,
beskriva vårdbehov och planera för vårdåtgärder/behandling. I den verksamhetsförlagda
utbildningen tränar studenterna moment men det förekommer dock inga kliniska examinationer.
Bedömningarna av den verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig skala som utgår
från kursens lärandemål, men i de exempel på de lärandemål som bedöms innefattas inte
samverkan med närstående. Vidare sker inte bedömningen av lärosätet utan av studentens
yrkeshandledare vilket är en svaghet.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen, trots vissa svagheter, vara hög.
3 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer
Bristande
Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. I flertalet av arbetena
presenterar inte studenterna resultat eller resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och
praxis. I dessa arbeten visar studenterna inte heller förmåga att analysera, bedöma och hantera
komplexa frågeställningar och situationer. Några arbeten visar dock på hög måluppfyllelse. Av
självvärderingen och vid intervjuerna framkom dock att lärandemål och examinationer borde ge ett
gott stöd för måluppfyllelse avseende förmåga att integrera kunskap. Studenterna examineras även
i förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer exempelvis
inom akutmedicin. Lärosätet beskriver flera relevanta simuleringsövningar med utgångspunkt av
olika fall som relaterar till examensmålet. Man använder också S-BAR (ett kommunikationsverktyg
som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd samt Rekommendation)som modell för fallen.
Det är dock inte helt tydligt om övningarna examineras. Dock visar utfallet av bedömningen av de
självständiga arbetena på sådana brister att bedömningen sammantaget är att måluppfyllelsen är
bristande.
4 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede
Självvärderingen gör inte troligt att studenterna når hög måluppfyllelse avseende förmåga att
medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede. Lärosätet presenterar lärandemål och examinationer som endast är av betydelse för att
uppnå delar av examenmålet. I en skriftlig individuell tentamen ska studenterna redogöra för hur de
självständigt kan utföra en neurologisk undersökning och bedöma neurologstatus under en
ambulanstransport. Studenterna tar också del av föreläsningar, diskuterar och reflekterar över vård i
livets slutskede, dödsbegreppet och organdonation. I ett examinerande seminarium ska studenterna
diskutera och reflektera över dödsbegreppet och vård i livets slutskede, dock anges inte kriterierna
för godkänt för examinationerna. I den verksamhetsförlagda utbildningen tränar studenterna olika
moment men det förekommer inga kliniska examinationer vilket bedöms som en svaghet.
Bedömningarna av studenten i den verksamhetsförlagda utbildningen baseras på en 3-gradig skala.
GU 1:2015
Sidan 166 av 180
Bristande
Av intervjuerna framgick även att endast yrkeshandledare bedömer studenternas förmåga under
den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare beskrivs att palliativ vård ingår i den
verksamhetsförlagda utbildningen men att detta moment inte examineras.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
5 För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning ska studenten visa förmåga att med
helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
Bristande
Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse. Flertalet arbeten visar på brister
framförallt avseende förmågan att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån
relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten visar också på brister avseende samhälleliga
aspekter och några även vad avser etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna. Flera arbeten visar dock på hög måluppfyllelse vad avser förmågan att göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta etiska aspekter. I självvärderingen och under intervjuerna
presenteras både lärandemål och examinationer som är av betydelse för att uppnå hög
måluppfyllelse. Etiska aspekter examineras i individuella skriftliga examinationer med uppföljande
seminarium. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har studenter reflektionsseminarium där
etiska ställningstaganden ingår. I självvärderingen beskrivs att åtgärdsbedömningar på samhällelig
grund examineras i form av lagar och förordningar, och tema om katastrofmedicin.
Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande på grund av utfallet av bedömningen av
de självständiga arbetena.
6 För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård ska studenten också visa
förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och
patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra
medicinska åtgärder
Självvärderingen och intervjuerna gör det inte troligt att studenterna når måluppfyllelse avseende
förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och
patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska
åtgärder. Studenterna tränas inte i förmåga att observera och bedöma patienternas psykiska
tillstånd i den verksamhetsförlagda utbildningen. Av självvärderingen och intervjuer framgår att
studenterna examineras med avseende på att förebygga delirium, examinationen är dock inte
knuten till den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenternas observations- och
bedömningsförmåga examineras inte heller i den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna
tränas i att initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd
examination förekommer inte. Bedömningarna av studenten i den verksamhetsförlagda
utbildningen baseras på en 3-gradig skala som endast bedöms av yrkeshandledaren vilket innebär
att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet.
Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.
GU 1:2015
Sidan 167 av 180
Bristande
GU 1:2015
Sidan 168 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
19
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Revidering av utbildningsplan för magisterprogram i
programvaruteknik, ZCG20
Diarienummer: MDH 2.1.2-562/14
Handläggare: Michael Rogefelt
Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 21 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplan för
magisterprogrammet i programvaruteknik. Förändringen föreslås gälla för
utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
För ärendet beslutade grundutbildningsutskottet den 19 november 2014:
att
ta bort valfria kurser i utbildningsplan för magisterprogram i
programvaruteknik och med anledning av detta justera text under
rubriken Val inom programmet
att
återremittera utbildningsplanen till akademi IDT för att skriva om
avsnittet om mål så att texten håller sig nära förordningstexten och
att beskrivningen görs likformig i alla avsnitt
att
akademin senast den 7 januari 2015 ska delge UFO examensmatris
för aktuellt program
att
i övrigt revidera utbildningsplan för magisterprogram i
programvaruteknik ZCG20 enligt akademins förslag till revidering
som bilagts ärendet
Revidering av utbildningsplan för magisterprogrammet i
programvaruteknik är således beslutad enligt ovan förutom begärd
återremittering som berör målformulering. Akademi IDT har nu inkommit
med förslag på ny formulering som bilagts ärendet.
Föredragande: Michael Rogefelt
Förslag till beslut:
att godkänna akademins förslag på ny målskrivning enligt bilagt förslag
samt
att
GU 1:2015
därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla för
magisterprogram i programvaruteknik ZCG20 som startar
höstterminen 2015 och framåt.
Sidan 169 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Förslaget till revidering har beretts på akademi IDT där utbildningsledare
Annika Björklund har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare
vid utbildnings- och forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Akademins förslag på ny målskrivning
Delges
Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 170 av 180
Utbildningsplan - Magisterprogram i
programvaruteknik
Programkod:
ZCG20
Giltig från:
HT15
Beslutsinstans:
Fakultetsnämnden
Behörighet:
Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90
högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5
högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs
Engelska B eller Engelska 6.
Diarienummer:
MDH 2.1.2-54/10
Akademi:
IDT
Fastställandedatum:
2012-09-27
Mål
Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv.
Programvaruteknik handlar om design och utveckling av högkvalitativa
programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Det
ettåriga magisterprogrammet i programvaruteknik ger dig kunskap och praktiska
färdigheter inom utveckling av programvarusystem av hög kvalitet, vilket är ovärderligt för
programvaruarkitekter, projektledare och tekniska specialister. Efterfrågan på kunniga
experter inom programvaruteknik ökar stadigt, vilket gör dig mycket konkurrenskraftig
nationellt såväl som internationellt, inom både industrin och akademisk forskning.
Studenterna utbildasEfter utbildningen kommer du kunna för att kunna arbeta med
programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik,
fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer
(finansiella institut, geografiska informationssystem, transporttjänster),
konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk
forskning.
Kunskap och förståelse
Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten ha:




god överblick över området datavetenskap,
fördjupade kunskaper inom programvaruteknik, inom områden såsom
mjukvarutestning, modellbaserad utveckling och tillförlitlig mjukvara,
insikt i aktuell programvaruteknisk forskning, samt
god metodkunskap inom området datavetenskap.
Inom ramarna för magisterprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna
kunskap, kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och
programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en
förmåga att förstå, designa och implementera sådana system på den globala marknaden.
GU 1:2015
Sidan 171 av 180
Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika
industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin,
telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut, geografiska
informationssystem, transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn,
utbildningssektorn och inom akademisk forskning.
Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora och
komplexa programvarusystem. Studenterna ges också en medvetenhet om, och tränas i
att hantera, kulturella, sociala och ekonomiska skillnader; de vet hur man kommunicerar i
ett globalt nätverk och en global arbetsgrupp och kan även tolka och utnyttja olikheter i
deras professionella (och personliga) liv. I det industriella spåret ingår mentorer och
examensarbeten relaterade till associerade industrier (t.ex. ABB, Ericsson och Volvo).
Färdighet och förmåga
Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:








analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen
av komplex programvara och programvaruintensiva system,
demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för
mjukvarumanagementmjukvaruhantering, samt kunna använda dessa i olika
utvecklingssituationer,
bemästra känna till och kunna applicera generella principer och tekniker för att
hanteraing av olika aspekter av programvarukvalitetkvalitetsattribut för olika typer
av programvarusystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet),
förstå, planera och genomföra delta i självständigt arbete inom olika
applikationsdomänerprogramvaruutvecklingsaktiviteter,
överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i
internationella team,
proaktivt planera och hantera sin framtida karriär såväl som den personliga
utvecklingen,
självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa
problem, samt
söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara
medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:


GU 1:2015
visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används, samt
Sidan 172 av 180

visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling.
Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och
litteratur m.m.
Innehåll
Programmet består av 45 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete
(examensarbete) inom datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik, på
avancerad nivå, omfattande 15 hp..
Datavetenskap:
Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp
Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp
Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp
Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp
Modellbaserad utveckling, 7,5 hp
Examensarbete för magisterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik, 15 hp
Matematik/tillämpad matematik:
Matematiken bakom internet, 7,5 hp
Valfria kurser
Datavetenskap:
Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp
Säkerhetskritiska system, 7,5 hp
Utveckling av Industriella System, 7,5 hp
Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp
Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp
Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer 7,5 hp
Mjukvaruutveckling för realtidssystem, 7,5 hp
Val inom programmet
Studenter som redan läst motsvarande kurser erbjuds möjligheten att välja bland de
valfria kurserna eller kurser utanför den rekommenderade studiegången. Alla kurser väljs
i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för examen.
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller
fordringarna för följande examen/examina:
GU 1:2015
Sidan 173 av 180

GU 1:2015
Teknologie magisterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning
mot Programvaruteknik (Master of Science (60 credits) in Computer Science with
Specialization in Software Engineering)
Sidan 174 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
20
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
1 (2)
Revidering av utbildningsplan för mastersprogram i
programvaruteknik, ZCS24
Diarienummer: MDH 2.1.2-563/14
Handläggare: Michael Rogefelt
Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 21 oktober 2014
inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplan för
masterprogrammet i programvaruteknik. Förändringen föreslås gälla för
utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt.
För ärendet beslutade grundutbildningsutskottet den 19 november 2014:
att
ta bort valfria kurser i utbildningsplan för masterprogram i
programvaruteknik och med anledning av detta justera text under
rubriken Val inom programmet
att
återremittera utbildningsplanen till akademi IDT för att skriva om
avsnittet om mål så att texten håller sig nära förordningstexten och
att beskrivningen görs likformig i alla avsnitt
att
i övrigt revidera utbildningsplan för masterprogram i
programvaruteknik ZCS24 enligt akademins förslag till revidering
som bilagts ärendet
Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i programvaruteknik
är således beslutad enligt ovan förutom begärd återremittering som berör
målformulering. Akademi IDT har nu inkommit med förslag på ny
formulering som bilagts ärendet.
Föredragande: Michael Rogefelt
Förslag till beslut:
att godkänna akademins förslag på ny målskrivning enligt bilagt förslag
samt
att
GU 1:2015
därmed fastställa reviderad utbildningsplan att gälla för
masterprogram i programvaruteknik ZCS24 som startar höstterminen
2015 och framåt.
Sidan 175 av 180
GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTETS SAMMANTRÄDE
2015-01-28
Grundutbildningsutskottet
Nr: 1:2015
Dnr 2015/0076
Möteshandlingar
2 (2)
Ärendets beredning
Förslaget till revidering har beretts på akademi IDT där utbildningsledare
Annika Björklund har deltagit. Ärendet har därefter beretts av handläggare
vid utbildnings- och forskningssektionen.
Underlag i ärendet
Bilaga 1: Akademins förslag på ny målskrivning
Delges
Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT,
STC/antagningen, STC/examen.
GU 1:2015
Sidan 176 av 180
Utbildningsplan - Masterprogram i
programvaruteknik
Programkod:
ZCS24
Giltig från:
HT153
Beslutsinstans:
Fakultetsnämnden
Behörighet:
Examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90
högskolepoäng inom datateknik eller datavetenskap, samt minst 22,5
högskolepoäng i matematik/tillämpad matematik. Dessutom krävs
Engelska B eller Engelska 6.
Diarienummer:
MDH 2.1.2-55/10
Akademi:
IDT
Fastställandedatum:
2012-09-27
Mål
Programvara påverkar oss i allt högre grad, både inom näringslivet och i våra dagliga liv.
Programvaruteknik handlar om design och utveckling av högkvalitativa
programvarusystem och är därmed ett allt viktigare område inom datavetenskapen. Efter
utbildningen är studenterna mycket attraktiva på arbetsmarknaden nationellt såväl som
internationellt, både som experter inom industrin och inom akademin som doktorander
och forskare eller framtida forskaredoktorander. Efter studierna ska studenterna kunna
göra karriär som, till exempel, ingenjörer, projektledare, systemarkitekter, programmerare
eller forskare inom området.Studenterna utbildas för att kunna arbeta med
programvaruutveckling inom olika industriella sektorer (t.ex. hemelektronik,
fordonsindustri, tele-medicin, telekommunikation), informations- och tjänstesektorer
(finansiella institut, geografiska informationssystem, transporttjänster),
konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn och inom akademisk
forskning. Efter studierna ska studenterna kunna göra karriär som, till exempel,
ingenjörer, projektledare, systemarkitekter, programmerare eller forskare inom området.
Kunskap och förståelse
Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten ha:



GU 1:2015
brett kunnande inom området datavetenskap,
fördjupade kunskaper inom flera områden inom programvaruteknik, såsom
komponent- och modellbaserad utveckling, programvaruarkitektur, tillförlitliga
mjukvara, global industriell programvaruutveckling och mjukvara för inbyggda
system,
fördjupad insikt i aktuell programvaruteknisk forskning inom flera av dessa
områden, samt
Sidan 177 av 180

god metodkunskap inom området datavetenskap.Inom ramarna för
mastersprogrammet i programvaruteknik tillhandahåller studenterna kunskap,
kompetens och erfarenhet inom utveckling av programvara och
programvaruintensiva system i ett globalt perspektiv, och utvecklar därigenom en
förmåga att förstå, designa och implementera sådana system i den globala
marknaden.
Studenterna utbildas för att kunna arbeta med programvaruutveckling inom olika
industriella sektorer (t.ex. hemelektronik, fordonsindustri, tele-medicin,
telekommunikation), informations- och tjänstesektorer (finansiella institut,
transporttjänster), konsultverksamhet, den offentliga sektorn, utbildningssektorn
och inom akademisk forskning.
Studenterna ackumulerar kunskap om analys, design och management av stora
och komplexa programvarusystem. Studenterna har möjligheten att specialisera
sig inom två områden: a) mjukvaruarkitektur, som inkluderar kunskap i moderna
trender som kommer att dominera framtida mjukvaruutveckling, vilket inkluderar
dynamiska arkitekturer, komponent-baserad mjukvaruutveckling, serviceorienterade arkitekturer och global systemutveckling; b) utveckling av inbyggda
realtidssystem, som inkluderar kunskap om analys, design och management av
inbyggda och mjukvaruintensiva system. Studenterna fokuserar på lösningar
relaterade till tillförlitlighet, säkerhet, resursanvändning, förutsägbarhet och
liknande egenskaper inom realtids- och inbyggda system.
Studenterna är medvetna om, och tränade för att arbeta i kulturella, sociala och
ekonomiska miljöer; de vet hur man kommunicerar i ett globalt nätverk, inom ett
globalt team, samt hur man tolkar och utnyttjar mångfald i sina professionella
(och privata) liv.
Färdighet och förmåga
Efter genomgånget utbildningsprogram skall studenten:






GU 1:2015
analytiskt tillämpa generella principer för programvaruutveckling vid utvecklingen
av komplex programvara och programvaruintensiva system,
demonstrera nödvändig förståelse av metoder och tekniker för
mjukvarumanagementmjukvaruhantering, samt kunna använda dessa i olika
utvecklingssituationer,
bemästra generella principer och tekniker för hantering av kvalitetsattribut för
olika typer av programvarusystem (t.ex. säkerhet och pålitlighet),
förstå, planera och genomföra gemensamt och självständigt arbete inom olika
applikationsdomäner,
överskrida kulturella, sociala och ekonomiska skillnader och arbeta i
internationella team,
proaktivt planera och hantera sin framtida karriär, såväl som den personliga
utvecklingen,
Sidan 178 av 180





välja lämpliga verktyg för att analysera och tolka forskningsresultat både
kvantitativt och kvalitativt, och
självreflektera och kritiskt utvärdera den egna förmågan att hantera komplexa
problem,
söka upp, läsa, förstå och utvärdera forskningsartiklar och på så sätt vara
medveten om forskningsfronten inom programvaruutveckling, samt
välja lämpliga verktyg för att analysera och tolka forskningsresultat både
kvantitativt och kvalitativt, samt
tillämpa typiska forskningsmetodologier för att ta fram ett forskningsförslag, att
analysera forskningsresultat med stöd av undersökning av befintlig
forskningslitteratur, och delta i forskningsprojekt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:



visa förmåga att inom datavetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete,
visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används, samt
visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling.
Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är engelska, vilket inkluderar all undervisning, examination och
litteratur m.m.
Innehåll
Programmet består av 90 hp teoretiska kurser samt ett självständigt arbete
(examensarbete) inom datavetenskap med inriktning mot programvaruteknik på
avancerad nivå omfattande 30 hp.
Årskurs 1
Datavetenskap
Programvaruteknik 1: Grundkurs, 7,5 hp
Komponentbaserade teknologier, 7,5 hp
Programvaruteknik 2: Projekt grupparbete, 7,5 hp
Validering och verifiering av mjukvara, 7,5 hp
Programvaruteknik 3: Programvaruarkitektur och processer 7,5 hp
Modellbaserad utveckling, 7,5 hp
Mjukvaruutveckling för realtidssystem, 7,5 hp
Matematik/tillämpad matematik:
Matematiken bakom internet, 7,5 hp
GU 1:2015
Sidan 179 av 180
Valfria kurser
Datavetenskap:
Avancerad komponentbaserad programvaruteknik, 7,5 hp
Årskurs 2
Datavetenskap:
Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik, 7,5 hp
Distribuerad programvaruutveckling, 7,5 hp
Utveckling av industriella system, 7,5 hp
Säkerhetskritiska system, 7,5 hp
Examensarbete för masterexamen i datavetenskap med inriktning mot
programvaruteknik, 30 hp
Val inom programmet
Studenter som redan läst motsvarande kurser erbjuds möjligheten att välja bland de
valfria kurserna, eller kurser utanför den rekommenderade studiegången. Alla kurser
väljs i samråd med programkoordinator för att försäkra uppfyllandet av fordringar för
examen.
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller
fordringarna för följande examen/examina:

GU 1:2015
Teknologie masterexamen med huvudområdet Datavetenskap med inriktning mot
Programvaruteknik (Master of Science (120 credits) in Computer Science with
Specialization in Software Engineering)
Sidan 180 av 180