Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande
behandling
för Fiskarhöjdens förskola 2016-2017
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form
av diskriminering eller kränkande behandling.
Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter.
-
” Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig
eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska
syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom
öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt..”
-
” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som
förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.”
(Lpfö 98/10)
VAD SÄGER LAGEN?
KRÄNKANDE BEHANDLING
Skollag 2010:800 6 kap
Definition av vem som omfattas av planen:
3 § ”barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet
enligt 25 kap”
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om ej förskolechef eller rektor agerar
ska man gå vidare till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
VAD SÄGER LAGEN?
DISKRIMINERING
Diskrimineringslag (2008:567)
De sju diskrimineringsgrunderna:
1.
kön: att någon är kvinna eller man,
2.
könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra
ett annat kön,
3.
etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande,
4.
funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
5.
sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och
6.
ålder: uppnådd levnadslängd.
7.
Religion/Trosuppfattning
Vad avses med begreppet diskriminering?
(Kap 1, 4 §)
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma
att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller
uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons
värdighet,
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett
sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
_____________________________________________________________________
Befogad tillrättavisning
Förskolans personal talar med och lyssnar på barnen för att skapa en god miljö för hela
barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
barnet kan uppleva det som kränkande. Det är viktigt att barnet får en förklaring till varför
tillrättavisningen skett.
BAKGRUND
Sedan januari 2009 regleras vårt uppdrag vad gäller likabehandling i Diskrimineringslagen
och Skollagen 14:e kap. Likabehandlingsarbetet innebär att skapa en förskola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Det enskilda barnets upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring
vad som hänt.
Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller
dem som kan ha utfört kränkningarna. Utredningen ska påbörjas omgående.
Vår målsättning är att alla barn och föräldrar ska känna trygghet och tillit hos oss och att alla
barn ska ha roligt i en lärorik och stimulerande miljö.
Likabehandlingsplanen har framarbetats av enhetens ledning och utvecklingsgrupp.
Förankring hos personal har skett genom att samtliga medarbetare fått lämna synpunkter
under skrivandefasen, samt en delaktighet hos samtliga bl.a vad gäller riskinventering och
andra förebyggande åtgärder. I övrigt diskuteras planen på arbetslagsträffar, veckomöten
m.m.
Förankring hos barn har skett i arbetet med barns lika värde utifrån FN:s barnkonvention.
Förankring hos vårdnadshavare sker genom att vi presenterar planen skriftligt och muntligt
och för en ständig diskussion på föräldramöten och vid utvecklingssamtal.
FRÄMJANDE ARBETE
På Fiskarhöjdens förskola
-
-
-
arbetar vi projektinriktat, vilket innebär att barnens tankar, erfarenheter och kunskaper
tas tillvara. Allas tankar är viktiga, ingenting är ”fel”, alla kan delta på sitt sätt och på så
sätt ökas acceptansen för att vi är olika och gör på olika sätt.
uppmuntrar vi barnen att samarbeta
arbetar vi för att alla barn ska känna sig respekterade, väl bemötta och väl mottagna
är pedagogerna i sitt förhållningssätt medvetna om sin roll som förebilder för barnen.
bekräftar vi att olikheter finns och att det är positivt och berikande
har vi samtal med barnen, där vi pratar om hur det är att vara en bra kompis, hur det
känns när man blir ledsen, vad som händer när man blir arg o.s.v.
är pedagogerna i sitt förhållningssätt medvetna om sin roll som förebilder för barnen
arbetar vi med Linda Palms material Tio små kompisböcker, Tio kompisböcker baserade
på Barnkonventionen och Gosedjur från kompissagorna. Detta material används som
underlag i samtal med barnen om värdegrundsfrågor.
Sker all verksamhet med vår värdegrund som utgångspunkt:
❖ Vi möter alla på ett professionellt sätt, med öppenhet, respekt och nyfikenhet
❖ Vi uppmärksammar och lyfter likheter och olikheter genom att skapa sammanhang där
barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar, idéer, känslor och erfarenheter
❖ Vår verksamhet och miljö främjar barnens inflytande. Barnens intressen och åsikter tas
tillvara i vårt arbete med vardagsinflytande och delaktighet
-
FÖREBYGGANDE ARBETE
På Fiskarhöjdens förskola
-
-
tar vi genom den årliga kundundersökningen vara på föräldrars synpunkter vad gäller
förskolans insatser mot mobbing och konflikter.
ägnar vi mycket tid åt gruppstärkande aktiviteter, extra mycket i början av
höstterminerna. Vi använder boken ”Från jag till vi” som grund i detta arbete.
arbetar vi förebyggande med barnen ska förstå sin rätt att säga ifrån – ”stopphanden”
Delar vi in barnen i mindre grupper för att öka möjligheten för barn att lyssna till
varandra och få ökat språkutrymme.
kartlägger vi vilka riskområden/risksituationer och beslutar därefter vilka åtgärder som
ska vidtas.
Upprättar vi handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd, för att säkerställa att de
funktionsnedsättningar som finns kompenseras genom anpassning av metoder och
miljö
Diskuterar vi barnens fysiska och psykosociala miljö på varje veckomöte. Om något
behöver åtgärdas tas beslut om detta. Åtgärder följs upp vid påföljande möte.
Respekterar vi barnens integritet och deras kroppar för att de ska stärkas i sin förmåga
att säga nej till oönskad kroppskontakt.
Arbetar vi med vårt förhållningssätt och våra relationer med varandra. Vi är förebilder
och vårt sätt att vara speglas hos barnen.
Är vi närvarande pedagoger som observerar hur barnen fungerar med varandra i
gruppen, och samtalar med barnen om deras känslor, tankar och behov.
Bemöter vi barns frågor och tankar om religion på ett neutralt och ickevärderande sätt
för att inte skapa lojalitetskonflikter mellan förskola och hem.
UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRS LIKABEHANDLINGSPLAN
Vid utvärdering av föregående års likabehandlingsplan har följande framkommit:
- Arbetet med dokumentation av och kartläggning av områden och situationer då det
finns risk för kränkningar, uppföljning och utvärdering behöver fortfarande förbättras
- Utsträckningen av vårt projektinriktade arbetssätt varierar, och vi behöver följa upp
var varje arbetsgrupp befinner sig
- Kompetensen och kunskapen om barn i behov av särskilt stöd har blivit mycket
högre/bättre. Fortbildningsinsatser inom detta område pågår fortfarande, och
kommer så att göra även en bit in på vt-17
- Arbetet med hur man är en bra kompis, och hur man kan hjälpa och stödja barnen i
sin empatiska utveckling pågår men kan utvecklas ännu mer
- Arbetet med att skapa miljöer som främjar arbetsro och trygghet hos barnen har
kommit olika långt i olika grupper, vi fortsätter att utveckla detta genom bl a
studiebesök inom och eventuellt också utanför enheten
NULÄGESANALYS
I flera av grupperna på Fiskarhöjden arbetar man förebyggande mot kränkningar och
diskriminering. Det ser olika ut, ofta utgår man från hur man är när man är en bra kompis,
hur man är när man är snäll osv. Metoder och material varierar men Linda Palms
Kompissagor är populära. I några grupper arbetar man med drama, sociala berättelser eller
handdockor för att åskådliggöra etiska och moraliska vardagsdilemman.
Genusarbete: Vi ser ett behov av att dels medvetandegöra oss själva om var vi står, vilka
värderingar vi själva har för att sedan kunna fördjupa oss i och tydliggöra vårt genusarbete.
Vi behöver återigen lyfta frågan ”Vad är en kränkning?” för att kunna hitta ett gemensamt
förhållningssätt och en samsyn kring hur vi agerar.
Vi ser att vårt utvecklingsarbete kring barn med varierande förmågor ger goda resultat när
det gäller pedagogernas förståelse och förhållningssätt till de barn som utmanar oss lite mer.
MÅL FÖR 2016-17
¤ Genus
- att arbeta identitetsförstärkande
- att hitta strategier för att motivera vårt genusarbete inför vårdnadshavare
- läsa litteratur i ämnet (ht-17)
¤ Dokumentation av kränkande beteenden och diskriminering, svårt att dra gränsen för vad
som ska dokumenteras och inte.
¤ Ingripa när kollega går över gränsen (läs sista sidan i Likabehandlingsplanen)
¤ Bemötande: Alla barn och vårdnadshavare har rätt att bli bemötta på ett trevligt och
inbjudande sätt, oavsett vilken pedagog som tar emot på förskolan
¤ Att fortsätta utveckla vår kompetens inom området ”barn med funktionshinder” så att vi
kan ge dem samma möjlig- och rättigheter som alla andra barn under sin vistelse i förskolan.
(ex. handledning i Förskolekompassen, utbildning i tecken- och bildstöd)
UTVÄRDERING
Utvärdering och uppföljning av mål sker i slutet av år 2017.
RUTIN FÖR AKUT SITUATION
Utredning/Åtgärder
Barn-barn
• Uppmärksamma händelsen genom att prata med berörda barn om vad som hänt.
• Använda sig av ”hur-frågor”
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att den andre kände sig?
Hur ska du göra för att kompisen ska bli glad?
•
•
•
•
•
De vuxna ser till att det barn som utsatts för diskrimineringen/kränkningen får
upprättelse för det inträffade, genom tröst och genomgång av det inträffade.
Om behov finns.informeras förälder och vidare åtgärder vidtas
Händelsen tas upp på veckomöte
Uppföljning ska ske inom två veckor.
Dokumentation av varje ärende skall ske och förvaras i säkerhetsskåp.
Vuxen-barn
•
•
•
•
•
•
Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett
barn/barnen. Stoppa kränkningen genom ex.vis en tydlig gest, en kort tillsägelse.
Visa tydligt att du står på barnets sida.
Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och lyssna in situationen. Ställ frågor
som ”Vad var det som hände, berätta för mig?”
Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
Förskolechef informeras, och därefter förs ett samtal med berörda pedagoger och
beslut om eventuella åtgärder tas.
Uppföljning ska ske inom två veckor.
Dokumentation av varje ärende skall ske och förvaras i säkerhetsskåp.