Sambandet mellan
psykisk ohälsa, skolmiljö
och skolresultat
Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga undersökningar från SCB, BRIS, BO, och Ungdomsstyrelsen. Det kan handla om allt från huvudvärk, magont nedstämdhet, till barn som vill ta sitt liv. En ny studie från Stockholms läns landsting visar att förekomsten av neuropsykiatriska funktionshinder hos barn mellan 0 och 17 år i Stockholms län ökat med 75 procent mellan 2007 och 2011. Forskningen visar också att den enskilt viktigaste faktorn för barns och ungas framtid och hälsa, är att klara skolan. I Social Rapport 2010 beskriver professor Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, riskerna med låga och ofullständiga betyg. Att det finns ett starkt samband mellan psykiska/ psykosociala problem, bristande kunskapsinlärning och psykosocialt stöd är väl känt, liksom att psykisk ohälsa, sociala förhållanden, försämrade skolresultat och senare utslagning i livet. Med den här bilden för ögonen är det inte svårt att förstå att Pisaundersökningar visar sänkta resultat och att skolan har ordningsproblem. Däremot är det svårt att förstå att media och utbildningspolitiken så ensidigt talar om mindre klasser, fler lärare, pedagogiska specialister och höjda lärarlöner för att lösa skolans problem. Sällan talar media om behovet av fler skolkuratorer och ökad psykosocial kompetensen i skolan. Akademikerförbundet SSR vill med denna rapport lyfta behovet av fler skolkuratorer och därmed bidra till att kvalitetssäkra skolans elevhälsa oavsett driftsform. Ny skollag (2010:800, 2 kap 25§) Genom en ändring i skollagen förstärktes skolans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag 2011. Det nya i lagen var bland annat att det lagstiftades om elevernas rätt att få tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator i en samlad elevhälsa. ”För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.” (Skollagen 2010:800, 2 kap 25§). För många elever I en undersökning som Akademikerförbundet SSR genomförde 2013 riktad till skolkuratorer uppgav en majoritet (43 %) att de hade mellan 500 och 1 000 elever i sitt upptagningsområde. 12 % hade till och med fler än 1 000 elever och det har förekommit skolkuratorer som har upp till 6 000 elever. Enligt samma undersökning är 300 elever per skolkurator brytpunkten för när skolkuratorer upplever att de kan göra ett gott arbete. 300 elever kan tjäna som riktmärke, men socioekonomiska ‐ och regionala skillnader gör att förbundet avstår från att låsa oss vid en bestämd norm. 2 Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat I stället för att anställa fler skolkuratorer tycks många kommuner ha löst den nya lagens krav om ”tillgång till” skolkurator med att ge befintliga kuratorer ansvar för fler skolor och elever för att undvika att bryta mot lagen. Enligt samtal med företrädare för skolledare är det inte helt ovanligt att den politiska ledningen i kommunerna styr vilka personalkategorier en rektor får anställa och att kuratorer inte hör dit. Rektorn har därmed inte möjlighet att fullgöra sitt uppdrag och rigga sin inre organisation enligt kap 2 10 § i skollagen. Akademikerförbundet SSRs undersökning visade vidare att den alltför höga arbetsbelastningen gjorde att 75 % av kuratorerna valde bort förebyggande arbetsuppgifter på grund av tidsbrist och att 90 % inte kunde utföra sitt arbete enligt planering. Det långsiktiga förebyggande och hälsofrämjande arbetet som just var det som skulle förstärkas i den nya Elevhälsa, var det som fick stryka på fot. På nästan var femte skola hann inte skolkuratorn med det förebyggande arbetet alls. Akademikerförbundet SSR 3 Kuratorns uppdrag och utbildning Kuratorns uppdrag innebär att föra in psykosocialt arbete i skolan för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Att se eleven i sitt sammanhang innebär att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen. Det innebär också att arbeta för förändring och att arbeta för att problem inte ska uppstå eller förvärras. Kuratorn ska också arbeta med skolans värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, handlingsplaner för ökad närvaro, krishantering, mot droger, mobbning och inte minst att handleda lärare i psykosociala frågor. Allt med syfte att undanröja hinder för elevers lärande, för att elever ska må bra och utvecklas positivt enligt skolans mål om ”kunskap, fostran, hälsa”. Socionomexamen är den vanligaste grundutbildningen för skolkuratorer, men det ställs inga formella utbildningskrav på skolkuratorn. Det finns exempel på kommuner som anställt personer som har helt annan utbildningsbakgrund, till exempel fritidsledare eller präst, som skolkurator. Akademikerförbundet SSR anser att det är nödvändigt att regeringen tar initiativ för att fastställa kompetenskrav för skolkuratorn. Elever och rektorer tycker att skolkuratorn är viktig Akademikerförbundet SSR har även undersökt hur elever och rektorer ser på kuratorsfunktionen i två undersökningar 2014. Vi kan konstatera att både rektorer och elever anser att skolkuratorsfunktionen är mycket viktig. Av en gymnasieklass på 30 elever skulle tre välja att prata med kuratorn oftare om det var möjligt. 4 Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Fråga:'Hur'väl'stämmer'följande'påståenden'in'på'dig?'
Stämmer'helt'i'högre'grad'
BAS: Gymnasieelever med kurator på skolan(n=98)
Här följer några citat från elever i årskurs nio och gymnasiet: ”Jag tycker det är sjukt bra att det finns en kurator på skolan” ”Det skulle vara bra om han var där oftare” ”Det är nödvändigt att det finns kuratorer på skolan så att elever kan ha någon att prata med, speciellet de elever som inte kan prata med sina föräldrar” Akademikerförbundet SSR 5 Rektorerna ger en samstämmig bild av skolkuratorns arbetsbelastning. Kuratorerna hinner inte stödja pedagogerna och räcker inte till för alla elever som behöver stöd. Fråga:'Om'du'själv'fick'välja'skulle'du'då'vilja'öka,'minska'eller'ha'oförändrat'antal'arbetsHmmar'för'kuratorfunkHonen'på'din'skola'
Fråga:'En'skolkurator...'Andel'som'instämmer'4+5'
uHfrån'intenHonerna'med'skolkuratorfunkHonen?'
BAS: HarBAS:
skolkurator
på(n=200)
skolan (n=196)
Samtliga
Över hälften av rektorerna skulle vilja öka antalet arbetstimmar för kuratorsfunktionen om de kunde. Rektorerna uppger att de är beroende av skolkuratorn för att fullgöra skolans uppdrag. 6 Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Statsanslag I samband med att den nya skollagen infördes presenterade regeringen 2011 en satsning på 650 miljoner kronor för att stärka elevhälsan under 2012‐2015. Detta anslag är tänkt att gå till alla yrkesgrupper inom elevhälsan, det vill säga till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagogisk kompetens och till skolkurator. Enligt regeringens beslut (U2011/5947/S) betalar regeringen bara ut 250000 kronor per tjänst, vilket motsvarar cirka en halv kuratorstjänst. Statsbidraget är tidsbegränsat och får användas i två år. En skola med ansträngd budget och som inte har råd att skjuta till en halv årslön i två år och därefter stå för hela kostnaden får därför ingen resursförstärkning. För läsåret 2014/2015 beviljade Skolverket statsbidrag med löneförstärkning för 14 000 förstelärare. Det är bra att staten satsar på skolan, men den skeva fördelningen mellan satsning på pedagogisk personal och elevhälsa visar att regeringen inte förstår sambandet mellan psykisk ohälsa, stökig skolmiljö och kunskapsinlärning. För att kvalitetssäkra elevhälsan med elevers rätt till ”tillgång till skolkurator ” kräver Akademikerförbundet SSR att:
Kuratorns elevunderlag måste begränsas
Regeringen förtydligar definierar lagens ”tillgång till”
Kompetenskrav fastställs för yrket skolkurator
Socionom är den grundutbildning som är bäst lämpad för att arbeta som skolkurator
Statsbidraget till elevhälsan motsvarar 100 procent av en heltidstjänst och att tidsbegränsningen för personalförstärkningen tas bort
Statsbidraget ytterligare förstärks så att målet om ”tillgång till” blir en realitet
Regeringen förbättrar påtryckningsmedlen mot de kommuner som inte tar skollagen på allvar
Regeringen tar initiativ till en utbildningssatsning riktad till kommunpolitiker och skolledare om sambandet mellan psykisk/psykosocial ohälsa och skolans mål om kunskap, fostran och hälsa.
Varje kommun inrättar en plan för att utöka antalet kuratorer i relation till antal elever och antal elever med behov av särskilt stöd.
Alla skolor ska ha minst en namngiven skolkurator i skolan
Alla elever ska kunna träffa sin kurator vid akuta behov. Elev och kurator har tolkningsföreträde. Akademikerförbundet SSR 7 Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Vi är
det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, personalvetare,
socionomer och andra samhällsvetare. Medlemmarna arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer.
Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör
medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till
professionell yrkesutövning. Med 65 000 medlemmar är vi det fjärde största
förbundet i Saco.
Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet
är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala
och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.
